Med dessa uppgifter är BMI 33,6 vilket räknas som obesitas/övervikt. Det är allmänt sätt rekommenderat att försöka gå ned i vikt, och det är oberoende av om man har Parkinsons sjukdom eller inte. Det kan vara lämpligt att få råd från en dietist som kan ge råd om hur kosten bör se ut för att passa en patient med Parkinsons sjukdom som önskar gå ned i vikt.

De moderna viktreducerande läkemedlen som finns tillgängliga (GLP-1 hämmare, som Wegovy, Saxenda (varianter av Ozempic), mfl har studerats om de utöver reglera sockersjuka, ge viktnedgång också påverkar och bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Det pågår studier fortfarande, men den senaste och största studien har nyligen visat att GLP-1 hämmaren inte har effekt på Parkinsons sjukdom. Detta oaktat är det dock klart att det går att kombinera dessa medel med Parkinsons sjukdom och alla anti-Parkinson läkemedel.

/Håkan Widner

 L-dopa/Madopark kan inte ge upphov till förhöjda värden av neurofilament, NFL.

NFL är en biomarkör som kan mätas upp i prover från blod eller ryggvätska och indikerar en skada på nervceller. Det är att notera att Parkinsons sjukdom inte ger upphov till förhöjda värden av NFL, trots att det är en sjukdom som leder till förlust av dopaminproducerande nervceller. Anledningen till detta är att det är mycket fåtal celler åt gången som påverkas, och att det sker under en lång tid med mycket små mängder av NFL som frisättes när dopaminnervcellerna går under, tillskillnad från de andra möjliga sjukdomarna som kan likna Parkinsons sjukdom men som inte är denna sjukdom.

Det finns många former av muskelryckningar, men en typ, myoklonier, kan vara en del i sjukdomsbilden av en del sjukdomar som har Parkinsonliknande symtom och förhöjda NFL värden.

L-dopa ger inte upphov till myoklonier eller typiska muskelryckningar.

Det är därför osannolikt att en kortare behandlingsperiod med L-dopa skulle ge upphov till vare sig förhöjda neurofilament värden eller muskelryckningar.

/Håkan Widner

Detta är mycket specifika frågor som inte kan besvaras som individuella råd. Behandlande läkare har det medicinska ansvaret för behandlingen och diskussion om olika behandlingar måste ske med denne.

Ongentys är ett nytt medel och tillhör klassen COMT-hämmare. Det är förnärvarande inte subventionerat i Sverige, men många kliniker förskriver det med sk ”undantagshantering” som innebär att en sjukhus klinik tar på sig läkemedelskostnaden. Ongentys ger vanligen inte upphov till magtarmbesvärs som upp till 25% drabbas av andra COMT- hämmare som entacapon.

Indikationen är dosglapp – och dosglapp kan yttra sig som del motoriska glapp i effekter mellan tablettintag (vanligen L-dopa preparat) med symtom som skakningar, stelhet, och långsamma rörelser eller dystonier (kramp), men också som icke motoriska symtom där ångest är det vanligaste tillståndet. Utjämning av L-dopa effekten är eftersträvansvärt för att motverka symtom givande dosglapp, och Ongentys har förutsättningar att förlänga effekten av L-dopa. Impulskontrollstörning av Ongentys är inte rapporterat i någon hög grad, men alla läkemedel som påverkar dopamin-nivåerna i hjärnan kan medföra impulskontrollstörningar.

Ur FASS för Ongentys: ”Patienter och vårdgivare ska känna till att impulskontrollstörningar inklusive patologiskt spelberoende, ökad libido, hypersexualitet, tvångsmässiga utgifter och köp, hetsätning och tvångsmässigt ätande kan uppstå hos patienter behandlade med dopaminagonister och/eller andra dopaminerga behandlingar.”