1.) Ja, visst är det förvirrande. Sanningen är att vi inte vet säkert hur det funkar, men troligen får man positiva resultat av träning på lång sikt, men på kort sikt, för stunden, är det vanligt att man upplever att det ”går åt” mer dopamin. Då kan man ta en liten extrados av levodopa inför sådan aktivitet. Men det finns också stora skillnader mellan olika personer. Träning i allmänhet är bra.

2.) Stress förstår vi nog ännu mindre än träning, men det är mycket vanligt att stress ger sämre mående vid Parkinson. Det är troligen inte så enkelt som att dopaminet sjunker av stress utan mer att man när man har sjukdomen är mer känslig för stressens negativa effekter (som ju vi alla kan drabbas av). Ja, det är mycket möjligt att du skulle må bättre av att jobba 50 %. Det handlar antagligen mest om att få mer tid för återhämtning än att det gynnar din sjukdom på längre sikt. Många med Parkinson i arbetslivet föredrar att inte jobba lite mindre varje dag utan att istället ha längre perioder av återhämtning (t.ex. en hel dag i taget). Din läkare behöver isåfall skriva så på intyget till Försäkringskassan.

3.) Man vet inte så mycket om nyttan med periodisk fasta i dagsläget, men det är ju en populär teori för hälsa i allmänhet så det pågår en del forskning. Dock handlar det hittills mest om djurmodeller och mest om att förhindra uppkomst av sjukdom. Mitt råd är att inte plåga sig för mycket med olika dieter utan se till att man får i sig en balanserad kost med tillräckligt med energi och vätska.

4.) Det här kan vi iallafall en del om … Levodopa är en neutral aminosyra som liknar sådana aminosyror som finns i just animaliskt protein. Så du gör rätt i att spara det animaliska proteinintaget till kvällen – därigenom minskar du risken att matens aminosyror tävlar med medicinen om att tas upp över tarmväggen dagtid. De använder nämligen samma transportsystem i tarmen och blodet och det är därför det rekommenderas att man inte äter mat tillsammans med medicinen. Dock beror det på hur känslig man är för svängningar i levodopa-nivån, det är långt ifrån alla som märker någon skillnad.

5.) Den som kan svara på den frågan är kandidat till Nobelpriset. Ingen vet i dagsläget, men det finns mycket forskning som pågår med målet att hitta bromsmediciner eller botemedel. Så om vi har tur kan det komma inom några år, men det är som sagt omöjligt att veta. /Dag Nyholm

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.