Det går inte att ge ett detaljerat råd – frågeställaren behöver ta kontakt med sitt behandlande center vid kommande återbesök.
Trötthet är ett brett symtomkomplex som kan har många orsaker. Man bör själv försöka kartlägga möjliga orsaker och förlopp som kan hjälpa till att hitta en åtgärdbar förklaring.
Trötthet kan delas in i flera typer: trötthet med sömnighet – dvs som kan bli bättre av sömn; trötthet av kroppstyp – som blir bättre av vila, eller blir bättre av att ändra kroppsläget; och trötthet som inte förbättras av sömn eller vila, av typen hjärntrötthet (svårt att koncentrera sig eller tappa tråden i lite mer krävande mentala situationer).
Om det är dominerande sömnighet som tröttheten utgörs av skall man bedöma hur nattsömnen fungerar. Det är bra att föra bok på hur ett par nätters förlopp har varit. Dels tid till att man somnar (latens till sömn – det skall i normalfallet ta ca 10 min att somna – tar det kortare tid kan det indikera brist på djupsömn, eller om det tar mycket lång tid, tyder det på något som stör insomnande – allt från för mycket uppiggande stimuli (kaffe/te för sent på kvällen; uppiggande fysisk aktivitet för sent på kvällen; värk, smärta; för mycket – uppiggande Parkinson medicinering; för lite Parkinson medicinering till natten mm). Antalet uppvaknanden är av intresse och hur länge man har varit vaken och varför (urinträningar, värk, svårt att vända sig, livliga drömmar, RLS mm); sömnmönster med exv snarkningar, andningsuppehåll (apnéer), orolig sömn med rop eller skrik; om sömnmönstret har ändrats i relation till måltid, mediciner eller andra omständigheter.
Om det är vila eller kroppsläge som påverkar tröttheten kan exv ett lågt blodtryck ge upphov til trötthet utan yrsel. Blodvärdet och blodtrycket kan bestämmas och det är en fördel att mäta blodtrycket i liggande, sittande och stående med BT och puls samtidigt. Det kan behövas att BT mäts under flera minuter efter att man rest sig, och man skall notera ev symtom, exv trötthet efter det att man rest sig upp.
Vissa mediciner kan ge dagtrötthet och man bör gå igenom dessa – om det finns en tidssamband. Vissa dopaminagonister som man har tagit dem en längre tid kan ge upphov till trötthet. Det är mindre sannolikt att DBS – ströminställningarna ger upphov till trötthet men ibland kan DBS – medicin behandlingarna behöva att justeras om tex DBS / strömeffekten har lett till att man har minskat mycket av medicineringen. Då kan medicinbrist vare en möjlig förklaring till trötthet.
Det kan också vara ett låg blodsocker som kan komma ca 60 min efter måltid.
Hjärntrötthet kan bero på nedstämdhet/depression, men också brist på katekolaminer (noradrenalin/serotonin) som domineras av hjärntrötthet med kortare uppmärksamhet och mental uttröttbarhet som kännetecken.
Analys av dessa olika mönster kan ofta leda till riktade behandlingar som kan avhjälpa tröttheten, men man skall inte ta en genväg och testa/gissa utan analysera de olika möjliga komponenterna då det ibland är flera bidragande mekanismer.
/Håkan Widner