Aspartam är ett av de kostämnen som kan ersätta socker för att reducera kaloriintaget och reducera blodsockernivåer, och är ca 200 gånger sötare än socker men utan kaloriinnehåll. Aspartam var ett av de första medlen av denna typ, och är godkänt till en dos om 40 mg/kg kroppsvikt / dygn för människor. Det är sca 250 mg/L i läsk sötat med aspartam. Det finns nu 2 derivat / varianter av aspartam, och 16 andra substanser och 2 växtbaserade sockerersättningmedel.
Aspartam har studerats en del i djurstudier och litet hos patienter. Aspartam bryts ned i tarmen till fenylanalin som är en aminosyra och liknar L-dopa. Det har därför studerats om aspartam skulle kunna interagera/krocka med L-dopa och försämra medicineffekten. En studie har gjorts med detta syfte och man kom framtill att doser upp till 600 mg inte gav upphov till problem, men att de kunde ske vid 1200 mg intag – men det finns inga produkter som innehåller dessa mängder varför man drog slutsatsen att det inte finns rimliga risker för att problem skulle uppstå. Övriga 18 sockerersättningsmedel har i dessa egenskaper och har inte någon teoretisk möjlighet att påverka L-dopa effekten.
Aspartam har också testats i djurmodeller av Parkinsons sjukdom (32 st studier). I och med att det finns likheter med en nedbrytningsprodukt av aspartam med L-dopa har man kunna i en del studier visat att exv MPTP giftet har litet större skadeeffekt om givet med aspartam. Det finns inga studier på patienter med Parkinsons sjukdom och ev samband eller annorlunda förlopp.
Djurmodellerna är inte lika med Parkinsons sjukdom, och det är därför inte möjligt att överföra slutsatser från djurförsök till patienter rakt av.
Min bedömning är att det inte finns underlag för att tro att aspartam har något med sjukdoms processen vid (human) Parkinsons sjukdom att göra, och att ett bruk av godkända och rimliga doser av aspartam inte påverkar medicineffekterna för behandling av Parkinson symtom.
/Håkan Widner