Det är många faktorer som spelar roll inför ett operativt ingrepp som knäledsbyte, och det är individuella detaljer som avgör varför det inte går att ge ett svar som gäller för en individ.
Generellt kan sägas att en patient med Parkinsons sjukdom överlag drabbas i stor lika ofta som andra av olika sjukdomar (en del sjukdomstillstånd kan vara litet vanligare om man har Parkinsons sjukdom, andra lite ovanligare). Det är mycket vanligt förekommande att man kan behöva genomgå en operation om man har Parkinsons sjukdom också, och oftast är sjukvården van vid detta.
Det är dels den egna åldern och hur länge man har haft sjukdomen som spelar roll, och om ytterligare sjukdomar föreligger, som hjärt-lung sjukdomar mm. De allmänna operationsriskfaktorerna för komplikationer gäller förstås för en Parkinsonpatient som för alla andra – bla om man är rökare, som ökar risken för lunginflammation i samband med sövning, och de flesta kliniker kräver rökstopp under en tid före en planerad operation. Högt alkoholintag öka risken för bla infektioner och sårläkning samt direkta narkosläkemedelskomplikationer och på samma sätt krävs det ofta att man helt avhåller sig från alkohol en period före en planerad operation. Alla patienter delar in i olika riskgrupper inför planerade operationer – som yngre okomplicerat ingrepp och kort narkos, till äldre, multisjuk och skör patient med ett långt förväntat komplicerat ingrepp med avancerad narkos.
Det faktorer som gör att en patient med Parkinsons sjukdom kan komma att klassas i en högre riskgrupp är ålder och hur länge man har haft sjukdomen, mängd medicinering som behövs för att kontrollera symtom, och förekomst av markanta on/off fluktuationer, samt förekomst av svårare icke-motoriska sjukdomsyttringar som kraftiga blodtrycksvariationer med svår ortostatism (blodtryckssänkningar i stående), svår sömnstörning eller kognitiv svikt med tidigare episoder av hallucinationer.
Om man har mycket on- off fluktuationer kan i det korta perspektivet kraftig ofrivilliga rörelser akut påverka sårläkningen så att stygn går upp med blödning och risk för infektion, eller att avlastande drän (slangar som avleder vätska kan falla bort) som på olika sätt påverkar läkningen. I det längre perspektivet kan belastningar på en opererad led eller kroppsdel bli för stor som påverkar operationsresultatet, varför man bör se till att har en så jämn behandlingseffekt som möjligt inför och efter ett operativt ingrepp.
Narkosmedel gör att man också blir känsligare för effekterna av anti-parkinson medicinering. Det är dels typ och längd av narkos som avgör, samt vilka olika klasser av anti-parkinson läkemedel och vilka doser som man tar som spelar roll.
I de flesta fall brukar man rekommendera att man operationsdagen fastar helt eller startar morgonen med en liten dos L-dopa om operationen inte blir av tidigt under morgonen. Efter narkos och fram till kommande dag brukar man ge kortverkande Parkinson medel (L-dopa tabletterna man normalt tar eller ngt färre), och pausar övriga medel och dag 1 efter operationen startar man med vanliga L-dopa medicineringen och dag 2 med helt ordinarie dosering, men detta måste individualiseras efter ingrepp, narkostyp och parkinsonsymtom och behandling.
Om det är rimliga risker för komplikationer och potentiella vinsten av ett operativt ingrepp är tillräckligt stora är det bara en av många faktorer som väger in för ett operationsingrepp om man råkar ha Parkinsons sjukdom och är i behov av ett ingrepp.
//Håkan Widner