Detta är ett vanligt förekommande förlopp/scenario. Problemet är att L-dopa i monoterapi (dvs enbart L-dopa preparat) har en kort verkningstid. I blodet kallas det halveringstid, men det är halten i hjärnan och ombildningen och lagringskapaciteten i hjärnan som ger upphov olika effekter. Ju längre tid man har haft sjukdomen desto kortare effekt har L-dopa och ger upphov till dosglapp. Det varierar under dagen relaterat till lagringskapaciteten, och den blir sämre med längre sjukdomstid. Lagret töms under dagen och successivt blir det tydligare dosglapp under dagen. Lagringen sker i andra nerv-ändar (synapser) än dem som drabbats av sjukdomen, och i de kvarvarande dopaminnervändarna ökar omsättningen flera gångar i takt med sjukdomen också andra typer av nerv-ändar kan delvis lagra och frisätta dopamin men mindre precist än i de nerv-ändar som är avsedda.

Behandling mot dosglapp innefattar många olika möjliga åtgärder som måste individualiseras.

Man kan (ytterligare) fraktionera L-dopa medicineringen genom att lägga till eller förskjuta olika enskilda doser av L-dopa på det sätt som skett.

Ett annat sätt är att lägga till sk enzymhämmare som på olika sätt förlänger effekten av L-dopa och bildat dopamin genom att den snabba nedbrytningen av bildat dopamin. Det finns flera olika medel/typer (MAO-B-hämmare – rasagilin, eller safinamin (Xadago), samt COMT-hämmare, främst entakapon eller otikapon (den senare är inte subventionerad, men kan passa dem som fått biverkningar i form av diarré av entkapon).

Om detta inte räcker till kan man ev byta till andra L-dopa behandlingar med tillförsel genom pump (subkutant, ProDuodopa) eller via PEG/innerson till tunntarmen Duodopa eller Lecigon (som innehåller också COMT-hämmaren entakapon).

Ytterligare alternativ är om man tål dem är att förlänga behandlingseffekten med dopaminagonist, via tabletter, plåster eller pumptillförsel. Ett ytterligare alternativ är DBS (djup elektrod stimulering) i antingen målpunkt Gpi (globus pallidum) eller STN (nukleus subthalamus).

Alla dessa alternativ bör man ta upp med sin behandlande läkare om det kan vara aktuellt med någon av dem.

  //Håkan Widner

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *