Min mamma har Parkinson hon har nog haft ca 2 år men fick diagnosen ca 1,5 år sen och har fungerat rätt bra med medicinerna. Jag tycker att hon har försämrats mycket sen i julas. Hon hade mycket drömmar nästan alltid om mig när jag var liten ca 4 – 5 år gammal. När hon vaknade gick hon ibland o letade efter mig. Nu har drömmar och verklighet flutit ihop. Hon undrar var hennes lilla flicka är, hon ringer mig och jag förklarar att det finns bara en av mig, snart 48 år gammal. Det går in men sen glider hon över igen o frågar vem som ger lillan mat o var hon bor osv. Är det här en del av demensen? Kan det va medicinerna som är för starka eller fel på nåt sätt. Det börjar bli jobbigt för oss alla.