Överlag tål man värme som ”vanligt” ffa i de tidiga faserna (de första åren) med Parkinsons sjukdom. Det är dock vanligt att blodtrycket blir lägre ju längre tid man har haft sjukdomen och framförallt påverkas blodtrycksreflexerna av sjukdomen så att när man reser sig (exv från liggande eller sittande) upp hinner blodtrycket att sjunka mycket så att man känner av det på olika sätt innan reflexerna hinner träda in och motverka blodtrycksfallen, sk ortostatisk blodtrycksreaktion.
Det är främst sjukdomen som påverkar blodtrycket och inte anti-Parkinson medicinerna (mellan tumme och pekfinger – sjukdomen står för ca 75% av blodtryckssänkningen och Parkinson-mediciner för ca 25%).
Ett lågt blodtryck / blodstryckfall kan yttra sig på flera sätt – vanligast med trötthet, men också yrsel, obalans, och nära svimningskänsla. Man kan också falla i extremsituationen.
I värme förlorar vi vätska och salter. Det är större volymer än vad man vanligen tror. Om man känner törst är det mellan 0.5-1 L vätska som fattas, och utvecklar man huvudvärk och trötthet efter törst har man 1-1.5 L vätskebrist. Det är bäst att förebygga och hålla en god vätskebalans när det är varmt, inte minst under fuktig värme då man inte märker svettningen och avdunstningen från andningsluften lika tydligt som i torr värme. Man behöver salter, och en god vana är att om har tendens till lågt blodtryck vid Parkinsons sjukdom att man tar ”vätskeersättningssalt tabletter” i ett glas med vatten (ca 1.5 dL) till måltiderna vilket ger 4.5 dL med salter/vatten som skall tas utöver vad man brukar ta. Salterna binder vatten och ökar blodvolymen.
Om inte detta räcker till bör man kontrollera blodvärden och andelen röda blodkroppar och om det är låga värden bör man ta reda på varför och ev behövs det då järn, och / eller B-vitaminer. Järnmediciner är lite svårt att ta i större mängder vid Parkinsons sjukdom, varför man bör vara försiktig med att ta detta om man inte behöver det (järn i järntabletter binder sig till L-dopa så att det inte tas upp allas), men järn kan ges om det behövs på annat sätt.
Det finns också blodtryckshöjande läkemedel framförallt mot ortostatism (Yrsel när man reser sig upp) som kan behövas, och om detta inte heller riktigt räcker till kan man ge blod eller blodbildande hormonet erytropoetin för att få upp blodvolymen.
Har man pågående behandling mot högt blodtryck eller en del andra mediciner mot hjärtarytmi mm kan det bli aktuellt att minska dem eller byta ut, men det måste ske i samråd med dem som sköter dessa tillstånd. Man behöver känna till alla mediciner och behandlingar för att få en bra effekt, och det är inte bra om det är olika stuprör som olika tillstånd behandlas.
/Håkan Widner