Detta är ett vanligt fenomen vid fluktuationer av behandlingseffekten. Det finns 2 biologiska förklaringar; den ena är att man har tex en förträngning i eller kring en led eller nervrot i kotpelaren och när man har en sämre läkemedelseffekten leder det till att musklerna späns (blir kortare) och en förträngning blir ännu mer trång med exv värk som följd. Det är då de trånga förhållanden som är grundorsaken, men en varierande Parkinson effekt på muskelspänningen som ger upphov till de varierade symtomen. Det kan också vara den rena muskelspänningen som ger upphov till värk – detta är det vanliga vid tidiga symtom av Parkinsons sjukdom, ofta före diagnos, och kan uppfattas som kronisk tennisarmbåge, eller skuldervärk mm. Värken kan variera också i dessa fall, men är då inte relaterad till medicinering utan vanlig aktivitet.
En annan, sannolikt mindre vanlig orsak vad gäller smärta/värk, men kan yttra sig som olika känselsymtom, är att dopaminbristen kan ge upphov till symtomen i thalamus som är en viktig del i samspelet mellan muskelkontroll och känselfunktioner (thalamus samordnar information om var exv en arm befinner sig och koordinerar en rörelse genom att exv. en arms position i förhållande till kroppen i öv läses av så att man kan styra musklerna. Thalamus kan således pga dopaminbrist läsa av känselsignaler fel så de uppfattas som värk, i ett dosglapp.
Det behöver inte vara reella skador i en led/muskel som ger upphov till symtom som varierar, men stela muskler vid off belastar mer på (ömma) muskelfästen, och gör trånga passager för nervtrådar trängre och som ger upphov till värk.
Håkan Widner