- En fråga om vikt. Är 60 år, 175 cm lång och väger 103 kg sedan många år tillbaka. Gick upp i vikt vid varje graviditet och har ätit mycket för att orka. Nu har jag fått Parkinson och märker att jag inte behöver småäta så mycket när jag istället får madopark som gör mig piggare. Min fråga är om jag borde försöka gå ner i vikt nu? Det är ju jobbigt att vara för tung. Eller ska man undvika att banta när man har Parkinson? Jag äter ganska nyttigt och allsidigt och tränar två gånger i veckan. Annars är jag helst stilla.
Med dessa uppgifter är BMI 33,6 vilket räknas som obesitas/övervikt. Det är allmänt sätt rekommenderat att försöka gå ned i vikt, och det är oberoende av om man har Parkinsons sjukdom eller inte. Det kan vara lämpligt att få råd från en dietist som kan ge råd om hur kosten bör se ut för att passa en patient med Parkinsons sjukdom som önskar gå ned i vikt.
De moderna viktreducerande läkemedlen som finns tillgängliga (GLP-1 hämmare, som Wegovy, Saxenda (varianter av Ozempic), mfl har studerats om de utöver reglera sockersjuka, ge viktnedgång också påverkar och bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Det pågår studier fortfarande, men den senaste och största studien har nyligen visat att GLP-1 hämmaren inte har effekt på Parkinsons sjukdom. Detta oaktat är det dock klart att det går att kombinera dessa medel med Parkinsons sjukdom och alla anti-Parkinson läkemedel.
/Håkan Widner
- Är utredd för Parkinsons sjukdom, vilket nu är avskrivet. Jag har inte Parkinson. Åt under utredningen 4,5 Madopark per dag. Fick under tiden mycket muskelryckningar och höga värden av neurofilament. Kan det vara en biverkning av medicinen då jag ej har Parkinson?
L-dopa/Madopark kan inte ge upphov till förhöjda värden av neurofilament, NFL.
NFL är en biomarkör som kan mätas upp i prover från blod eller ryggvätska och indikerar en skada på nervceller. Det är att notera att Parkinsons sjukdom inte ger upphov till förhöjda värden av NFL, trots att det är en sjukdom som leder till förlust av dopaminproducerande nervceller. Anledningen till detta är att det är mycket fåtal celler åt gången som påverkas, och att det sker under en lång tid med mycket små mängder av NFL som frisättes när dopaminnervcellerna går under, tillskillnad från de andra möjliga sjukdomarna som kan likna Parkinsons sjukdom men som inte är denna sjukdom.
Det finns många former av muskelryckningar, men en typ, myoklonier, kan vara en del i sjukdomsbilden av en del sjukdomar som har Parkinsonliknande symtom och förhöjda NFL värden.
L-dopa ger inte upphov till myoklonier eller typiska muskelryckningar.
Det är därför osannolikt att en kortare behandlingsperiod med L-dopa skulle ge upphov till vare sig förhöjda neurofilament värden eller muskelryckningar.
/Håkan Widner
- Jag kan inte räta ut mitt ena ben längre. Jag försöker träna och stretcha men det verkar inte hjälpa. Det smärtar och är obehagligt när jag försöker ligga raklång eller stå rakt. Beror det på att jag har Parkinson och vad kan jag i så fall göra åt det?
Det krävs en undersökning av ditt knä för att förstå mer vad smärtan kommer ifrån. För mig låter det inte typiskt för Parkinson. Jag skulle råda dig att ta kontakt med en fysioterapeut/sjukgymnast för en undersökning av knät.
/Erika Franzén
- Anväer Duodopa har fått larv liknande saker i avföringen kan det komma av Duodopa?Nej. Du kanske bör visa detta för någon som kan avgöra om det är mat som inte brutits ner eller t.ex. springmask. Det skulle möjligen kunna vara en synvilla/hallucination också. /Dag Nyholm
- Hej! Tack för ert fina engagemang här! Jag fick min diagnos 2020. Jag ska nu op för en facettledscysta som sitter vid L4-L5 och ger jobbiga mycket smärtsamma symtom. Jag ska få narkos och ingreppet tar ca 45 min. Är det något jag ska tänka på inför min op? Min morgondos av Madopark tar jag innan op. Min gång har försämrats mycket pga den svåra smärtan. Jag har gått med dessa symtom sedan januari i år. Fick MR i april som visade på en cysta. Sedan remiss till ryggkirurgen SU. Känner mig väl omhändertagen på den klinik jag ska op på. Kan min cysta ha ngt med P att göra? Är det några problem att söva en P patient?
Nej, cystan har inget med Parkinson att göra. Sövning är i princip inget problem, men vissa med Parkinson har lågt blodtryck och det kan i så fall vara en utmaning för narkospersonalen. /Dag Nyholm
- Hej, kvinna på 45 och jag har haft diagnos i ca 6 år, DBS sedan ca 1år. Jag känner mig ofta trött, alltså jättetrött och orkar inte ens prata ordentligt när tröttheten slår till. Kan trötthet vara tecken på depression? Håkan har nämnt i podden här något om att man kan behöva något som höjer nivåerna av noradrenalin och seretonin efter några år med L-dopa. Kan jag behöva en kur med tex något antidepressivt nu för att bli lite piggare? Tack på förhand .
Det går inte att ge ett detaljerat råd – frågeställaren behöver ta kontakt med sitt behandlande center vid kommande återbesök.
Trötthet är ett brett symtomkomplex som kan har många orsaker. Man bör själv försöka kartlägga möjliga orsaker och förlopp som kan hjälpa till att hitta en åtgärdbar förklaring.
Trötthet kan delas in i flera typer: trötthet med sömnighet – dvs som kan bli bättre av sömn; trötthet av kroppstyp – som blir bättre av vila, eller blir bättre av att ändra kroppsläget; och trötthet som inte förbättras av sömn eller vila, av typen hjärntrötthet (svårt att koncentrera sig eller tappa tråden i lite mer krävande mentala situationer).
Om det är dominerande sömnighet som tröttheten utgörs av skall man bedöma hur nattsömnen fungerar. Det är bra att föra bok på hur ett par nätters förlopp har varit. Dels tid till att man somnar (latens till sömn – det skall i normalfallet ta ca 10 min att somna – tar det kortare tid kan det indikera brist på djupsömn, eller om det tar mycket lång tid, tyder det på något som stör insomnande – allt från för mycket uppiggande stimuli (kaffe/te för sent på kvällen; uppiggande fysisk aktivitet för sent på kvällen; värk, smärta; för mycket – uppiggande Parkinson medicinering; för lite Parkinson medicinering till natten mm). Antalet uppvaknanden är av intresse och hur länge man har varit vaken och varför (urinträningar, värk, svårt att vända sig, livliga drömmar, RLS mm); sömnmönster med exv snarkningar, andningsuppehåll (apnéer), orolig sömn med rop eller skrik; om sömnmönstret har ändrats i relation till måltid, mediciner eller andra omständigheter.
Om det är vila eller kroppsläge som påverkar tröttheten kan exv ett lågt blodtryck ge upphov til trötthet utan yrsel. Blodvärdet och blodtrycket kan bestämmas och det är en fördel att mäta blodtrycket i liggande, sittande och stående med BT och puls samtidigt. Det kan behövas att BT mäts under flera minuter efter att man rest sig, och man skall notera ev symtom, exv trötthet efter det att man rest sig upp.
Vissa mediciner kan ge dagtrötthet och man bör gå igenom dessa – om det finns en tidssamband. Vissa dopaminagonister som man har tagit dem en längre tid kan ge upphov till trötthet. Det är mindre sannolikt att DBS – ströminställningarna ger upphov till trötthet men ibland kan DBS – medicin behandlingarna behöva att justeras om tex DBS / strömeffekten har lett till att man har minskat mycket av medicineringen. Då kan medicinbrist vare en möjlig förklaring till trötthet.
Det kan också vara ett låg blodsocker som kan komma ca 60 min efter måltid.
Hjärntrötthet kan bero på nedstämdhet/depression, men också brist på katekolaminer (noradrenalin/serotonin) som domineras av hjärntrötthet med kortare uppmärksamhet och mental uttröttbarhet som kännetecken.
Analys av dessa olika mönster kan ofta leda till riktade behandlingar som kan avhjälpa tröttheten, men man skall inte ta en genväg och testa/gissa utan analysera de olika möjliga komponenterna då det ibland är flera bidragande mekanismer.
/Håkan Widner
- Jag har diagnosen Parkinsons sjukdom sedan 2018. Sedan ca sex månader har jag haft dosglapp och medicinjustering pågår. Utöver det har jag en gnagande smärta mest i vänster handled men även mellan fingrarna. Även smärta i vänster arm Har trott det varit överansträngning men kan det vara ett symtom i min PS? Upplever det mycket besvärligt!Det är lite svårt att avgöra på din beskrivning. Parkinsonrelaterad smärta är typisk i samband med dosglapp, så om det ”bara” gör ont i samband med dosglapp är det mycket troligt ett Parkinsonsymtom. Om det gör ont hela tiden, även när du är bra behandlad i dina Parkinsonsymtom, är det större risk att det beror på något annat, som t.ex. överansträngning. Det finns dock olika typer av smärta vid Parkinson, som kan behandlas på olika sätt. /Dag Nyholm
- Har Parkinson sedan 2013, medicin jag fått Sinemet blivit torr i mun, näsa o ögon Har fått svamp i munnen som jag behandlat för. Är illamående har svårt o äta o kräks ibland, har rasat i vikt, orkar inte med min tillvaro. Vet inte va jag ska göra åt detta. Har fått råd av min läkare att minska 1/2 i veckan äter 10 st 25 mg/ 100mg om dagen. Jag går ner så mycket i vikt o mår jättedåligt. Finns det ingen annan medicin som kan ersätta Sinement
Eftersom du beskriver stora besvär med mun, tunga och sväljning så tycker jag att du behöver träffa en logoped. Det är svårt att ge några råd om medicineringen med så här lite information, men ta kontakt med din neurolog och diskutera hur behandlingen fungerar. T.ex. om den hjälper mot dina parkinsonsymtom i armar och ben. /Dag Nyholm
- Har fått diagnosen Parkinson under 2022. Har tremor i vänster hand, som tenderar att förvärras i stressituationer och efter att jag tagit ett vitt snus. Är frisk i övrigt, fyller 60 år i år. Upplever att min tremor har blivit något sämre under dessa tre år, men det varierar. Har märkt att under semester med mindre stress och snusande minskar min tremor avsevärt. Min neurolog har preskriberat endast10mg Eldepryl, som jag tagit i snart 3 år. Inget annat. Märker ingen skillnad om jag inte tar det varje morgon. Vid ett tillfälle missade att ta Eldepryl under 4 dar. Ingen skillnad. Brukar lyssna på Anders podd och fått någorlunda OK insikt om sjukdomen. Undrar nu om jag inte ska börja med L-dopa i någon form? Min tremor bör nog svara på det.
Ja, din tremor kommer säkert att svara på L-dopa, det är dags att börja, tycker jag. Det är numera mycket ovanligt att använda enbart Eldepryl. Din observation om stress och snus är ju intressant i sig. Det är vanligt att all sorts stress (både ”positiv" och "negativ”), samt substanser som finns i t.ex. snus och kaffe förvärrar skakningar, oavsett varför man har skakningar från början. /Dag Nyholm
- Min mamma har haft diagnosen Parkinsons sjukdom i ca 2 år. Hon fick en lite hjärnblödning nyligen och efter det har hon haft hallucinationer/vanföreställningar vissa dagar och vissa dagar helt som vanligt. Läkaren har minskat Madopark med 1/2 tablett dygn men vi tänker att det kanske behöver minskas mer. Kan en hjärnblödning påverka medicindosering?
Nej, blödningen påverkar knappast medicineringen, men i samband med akut sjukdom, särskilt om den som i hennes fall drabbar hjärnan, är det inte ovanligt med lite förvirring och hallucinationer. Det är inte säkert att det blir bättre av att sänka Madoparkdosen, hon behöver ju tillräckligt för att må bra i sin Parkinson. Samtidigt kan förstås för höga doser bidra till hallucinationer. /Dag Nyholm
- Har haft min P-diagnos i ca 7-8 år. Sista halvåret haft dosglapp och vi testar medicinjusteringar. Har även sista tiden fått värk i min vänstra handled (den sidan min sjd började). Ihärdig smärta och även mellan fingrarna. Ingen svullnad. Hjälper ibland med Ipren och Panodil. Kan detta förknippas med Parkinson?
Det är osannolikt att det har med PS att göra, om det inte varierar med dosglappen. Om smärtan och symtomen är konstanta trots variation av medicineffekterna i andra delar av kroppen är det osannolikt att det är ett "off/dystont" fenomen.
/Håkan Widner
- Påverkar Parkinson ögonen?
Parkinsons sjukdom påverkar inte ögonen direkt, men det kan förekomma en del symtom som ger upphov till synstörningar.
- Efter några år är det vanligt med att det tar längre tid att ställa om till mörkerseende. Mörkerseendet är intakt, men omställningen tar längre tid. och det kan upplevas som att man blir lättare bländad tex i trafiken i skymning och om det börjar regna och bli mörkt.
- Det finns också rapporter om att exv sent på kvällen kan färgerna ändras och i bland på ett öga, vilket sannolikt också är en konsekvens av den långsammare ljus/mörker omställningen hos vissa.
- Det är ganska vanligt att efter många års sjukdom, att framåt kvällen att dubbelseende kan uppstå. I de flesta fall är det ett "trötthets" fenomen och dubbelseendet brukar vara borta på morgonen efteråt, men inte alltid. Extra ljus kna i bland hjälpa vid exv läsning.
- Efter DBS operation kan det efter ett par år uppstå "ögonlocka apraxi" dvs svårigheter att öppna ögonlocken och det kan bli mycket besvärande. Det är att likna vid "fastfrysning" av gången som kan förekomma men för ögonlocken. Det kan behandlas ofta framgångsrikt med mkt små doser av botulinum toxin injektioner kring ögonen / i ögonlocken ca var tredje månad.
- Synhallucinationer kan förekomma, men är beroende av sjukdomen och medicinering, och inte ögonen. Det är vanligen synminnens som tas fram ur synminnen och "fyller ut" tomrum exv en person som sitter i en (tom) stol. Ljud och bild lagras i olika områden av hjärnan, och kan aldrig vara samtidiga. Synhallucinationen av en person kan således avslöjas att denna person inte kan ge ljud ifrån sig och kan inte tala/svara eller motsvarande.
/ Håkan Widner
- Hej jag undrar varför min vänstra fot krampar den vrider upp sig . Kan komma då och då när jag är trött eller är stressad och flera gånger i veckan på morgonen. Min Parkinson började på höger sida, känns konstigt att krampar på vänster? Är det vanligt?
Det kan förekomma symtom av muskelsammandragningar i alla delar av kroppen vid PS och det behöver inte enbart föreligga i den sidan av kroppen som drabbades först. Det finns ibland komplicerande faktorer som exv förträngningar i ryggen som kan ge upphov till symtom liknande de kramper som förekommer.
För att säkrare kunna relatera symtomen till PS behöver man veta om symtomen har något med "fluktuationer" att göre - man behöver analysera om symtomen mer under någon del av dagen, och om det finns ett samband med olika medicineffekter/faser av en enskild medicindos.
Det är tex vanligt att tidigt på morgonen när medicinhalten är som lägst, dvs längt i tid från senaste dosen till natten eller under natten. Är symtom tydligast då talar det för dopaminbrist (off dystoni) som oftast men inte alltid är på den mest drabbade sidan. Kommer symtomet en tid efter ett enskilt tablettintag, eller senare under dagen, kan det vara ett överrörlighetssymtom som är under utveckling.
Man kan pröva med en extra dos av L-dopa och testa om symtomet lindras av en extrados (talar för off fenomen) eller inte påverkas (talar för ryggpåvekan) eller on fenomen och det kan bli tillfällig sämre om det är ett överrölighetssymtom. Man bör tala med sin läkare om dessa tester är lämpliga och beroende på utfallet finns det olika justeringar som är möjliga av medicineringen./Håkan Widner
- Jag fick diagnosen i december 2018 och började då med Sinemet. Nu tar jag 3 sinemet/ dag samt Rasagalin och Dinetrel på morgonen. Det tillstånd som är mest besvärande för mig är ångest och när jag blir överrörlig och har svårt att hålla ena benet och armen stilla. Jag är mycket hellre lite stel. Hur ska jag medicinera bäst för att slippa överrörligheten? Jag förstår inte min sjukdom så bra ännu och jag vet inte vad de olika medicinerna ska tänkas ha för effekt. Ett nytt symtom som jag upplevt till och från de två senaste månaderna är en molande värk i ryggen, känns som det är njurarna. Kan de vara en biverkning av medicinen? Dinetrel kapseln började jag ta i februari i år.
Det är svårt att ge detaljerade råd eller förklaringar till detta och man bör ta upp det med sin behandlande läkare.
Allmän kommentar är dock att om diagnosen ställdes 2018 dvs för 7 år sedan, och doserna L-dopa är 100 mg x 3 då är det en ovanligt låg dos, även tillsammans med de 2 övriga medlen, och att besvärande överrörlighet skulle uppstå på 100 mg tabletter in 7 år är inte det vanliga mönstret.
Om man tar för låga doser (exv om man delar en tablett 100 mg i 2 eller 4 delar), och tar 50 mg med kortare intervall men oftare eller 25 mg ännu tätare är total dosen den samma, men inte effekten (½+½ tablett är inte alltid = 1 tablett). Det sker förluster av L-dopa på vägen från magsäcken/tunntarmen/blodet och till hjärnan, och om de enskilda tablettdiserna är för låga blir det för lite som når fram till hjärnan. Detta yttrar sig vanligen som att man inte får ett L-dopas svar - off - men det finns också symtom som kallas låg-dos dyskinesier dvs ofrivilliga / okontrollerade muskelryckningar (vanligen myoklonier) som är beroende på en liten men otillräcklig dopaminersättning. Detta är ett fenomen som är ganska ovanligt och bör undersökas men man är i riskzonen om total dosen är låg av anti-Parkinson mediciner. Ökan man dosen kan dessa symtom försvinna och normaliseras.
Låg effekt av dopamin kan också ge upphov till ångest liknande symtom, och om detta är fallet skall en dosökning minska ångesten.
Man bör således få bedömt om det är symtom som kan förklaras av för låg total dos anti-Parkinson mediciner om inte detta har diskuterats tidigare.
/Håkan Widner
- Hur påverkar alkohol Madopark?
Det finns en direkt påverkan av alkohol på hur Madopark fungerar. Alkohol påverkar inte Parkisons sjukdom heller på något speciellt sätt, men marginalerna för symtom av alkohol är oftast mindre om man jämför med hur man reagerade på alkohol före diagnosen av PS.
Har man sömnsvårigheter pga PS kan man bli ordentligt trött av alkohol. Har man lågt blodtryck av PS kan blodtryckssänkninganra upplevas kraftigare, och har man obalans kan den bli sämre av alkohol i mindre doser jmf före en PS diagnos./Håkan Widner
- Läkaren säger att Dat Scan visar att jag har Parkinson. Men mina symtom är att jag bara skakar vid rörelse och inte i vila. Är det verkligen Parkinson då?
En mätning av dopaminhalten kan göras vid vissa tillfällen med olika kamera tekinker - SPECT som är en metod är man använder ett spårämne som är märkt med en liten dos radioaktivt medel vanligen technetium eller en jod isotop som är kopplat till ett ämne som binder till nervändarna som frisätter dopamin (DAT - dopamin transporter proteinet) som finns på nervändaran. Mängden av detta som fäster till nervändarna kan avbildas med en gammakamera (SPECT kamera), men den kan inte mäta nivåerna direkt.
Det finns en annan typ av kamera som kan mäta hur mycket dopamin som kan produceras. En PET kamera läser av svagt radioaktiva ämnen avger positroner, vanligen 18Fluor märkta substanser, bla ett medel som binder till DAT proteinet men också ett ämne som kan uppskatta bildningen av dopamin fluorodopa.
Dessas kameratekniker kan påvisa om det bildas för lite dopamin. Det kan ibland men inte alltid finnas nster i bilderna som stämmer med de mång olika tillstånd som kan ge upphov till dopaminbrist, men det är inte alltid möjligt att med dessa kamera undersökningar att fastslå mer än att det är normala nivåer eller sänkta nivåer men inte varför det är sänkta nivåer av dopamin.
Med andra ord, det är inte en SPECT/DATscan/PET kameraundersökning som behövs för att ställa diagnosen Parkinsons, uran det skall vara symtom och förlopp som uppfyller de diagnos kriterier som finns upprättade.
Skakningar vid Parkinsonsjukdom kan vara många olika, och förekomma i alla former, MEN begreppet och fenomenet vilotremor / skakning skall dominera. Vilotremor öka dock av oro, stress, trötthet (sömnighet) muskeltrötthet och av vissa mediciner, och det kan då vara svårt att skilja upp vad som är "vila". Det är också vanligt med sk "återkommande" skakning i en viss hållning - ett vanligt test av skakningar är att man sträcker ut armarna rakt fram och håller dem stilla. Skakningar kan komma fram i detta läge och kan kallas positionsskakning och är det typiska för sjukdomen essentiell tremor. MEN om man har Parkinsons sjukdom och typisk vilotremor på ena sidan man sitter i en stol och händerna vilar i knäet. Gör man samma test med att sträcka ut armarna kan det vara utan skakningar under en liten stund, men efter ett tag kan skakningar komma i samma hand/arm som skakade i vila. Detta är ett begrepp som ibland kallas "återkommande vilotremor" eller "re-emergent resting tremor" och är förenligt med Parkinsons sjukdom.
Det kan vara svårt att skilja då olika skakningsformera åt och det finns övergångsformer och tillstånd. Det krävs också för diagnosen Parkinsons sjukdom att muskelstelhet och förlångsammade rörelser finns, och att det kan påvisas en försämring över tid (progress) dvs att olika symtom utvecklats över tid. Därtill skall en rad andra symtom inte förekomma som gör att man inte får lova att sätta en PS diagnos.
/Håkan Widner
- Jag undrar om jag har Parkinson Jag har gjort alla undersökningar inklusive dat Pet. Läkaren säger att dat pet bekräftar att det är Parkinson. Men jag känner inte igen de vanliga symptomen hos mig. Jag har alltid skakningar i vänster hand när jag går. Skakningar förekommer i vila men ytterst lite. 98 procent av all vaken tid skakar handen när jag går och alltså minimalt i vila. Vissa dagar när jag sitter stilla och jobbar framför datorn har jag inget skak alls. Som en lite ovanlig händelse så har jag hallux rigidus i vänster stortå. När jag vickar på den skakar handen samtidigt. Det kan låta lustigt men så är det. Har det samband? Jag testar nu att äta Sinimet för att se om det hjälper. Upptrappning kommer ske närmaste veckorna.Det är typiskt för Parkinson att handen skakar vid gång. Då är nämlligen armen/handen i vila, trots att benen rör sig. När du jobbar framför datorn är handen troligen inte lika vilande som vid gång. Ja, tån och handen har säkert ett samband, åtminstone om DaT-PET visar nedsatt upptag i höger hjärnhalva. Bra att prova Sinemet - förhoppningsvis blir det tydlig effekt inom några veckor. /Dag Nyholm
- I sommar kommer våra barn och barnbarn på besök ett par veckor i vår enkla sommarstuga. Jag vill givetvis träffa dem och umgås men lyckas inte förklara hur jag har det. Jag har Parkinson sedan 4 år tillbaka, medicinerar mycket och ofta och mycket känslig för stress och ljud. Jag upplever att våra barn ( föräldrarna ) har fullt upp med sitt och tycker att jag väl "kan gå undan och vila" när det blir för mycket, men då är det alltid för sent och jag blir ledsen. En gång i påskas fick jag tom en panikångestattack. Hur kan jag förklara för dem hur jag har det, alternativt vilken strategi ska jag ha i sommar för att orka. Kan vi begränsa umgänget? Jag vill ju också vara en bra mormor och farmor som man vill vara med.
Det är bra att vara så öppen som möjligt med hur du mår. Du kanske kan berätta att det är vanligt att man är stresskänslig när man har Parkinson och att orken ofta är nedsatt, så att du behöver längre tid för återhämtning än du behövt tidigare. Man kan jämföra med deltidssjukskrivning som många med Parkinson behöver när de inte orkar jobba heltid. Barn och barnbarn kanske kan göra utflykter på egen hand så att du orkar vara en bra mormor och farmor när de väl är hos er. /Dag Nyholm
- Jag har dosglapp som börjar 30-40 min innan nästa dos. Det börjar plötsligt med obehag neg tankar känner mig ledsen och/deprimerad senare kommer skakningar o vidare matt i kroppen trögt att röra mig. Dessa kommer em o kväll. När jag känt detta har jag genast tagit 1 Quick mite och det lättar och jag tar ordinarie dos Madopatk i tid. Tar q8 M.och 2 M depot till natten. Har jag för hög dos - har nu fått besvär med mage , illamående o uppblåst buk o diarre. Min neurolog tror det är vanlig ångest och jag ska bara ra det lugnt och inte funder på vad det är. Finns ingen Parkinsonklocka på mott.. hur kan man kolla om det är dosglapp? Vad kan jag göra eller vad gör jag med dosglappet?! Gör jag fel i nuläget eftersom magen börjat krångla? Når inte fram till läkaren. Blir sämre och sämre.
Det är inte så lätt att mäta dosglapp, men motoriska dosglapp syns ibland med mätinstrument som t.ex. PKG-klockan. Men om symtomen dyker upp så här förutsägbart före nästa dos och lindras av en extrados så är det sannolikt dosglapp, även om det ”bara” skulle vara ångest. Enklaste sättet att förhindra dosglapp är att ta levodopa-medicinen lite tätare, alternativt att lägga till en annan Parkinsonmedicin. Diskutera med din neurolog. Magbesvären skulle kunna bero på för hög dos, men kan mycket väl bero på annat också. /Dag Nyholm
- Jag har mestadels skakningar när jag går. Då skakar vänster hand Kan det ändå vara Parkinson? När jag vickar min vänstra stortå som har artros skakar handen också. Är det verkligen Parkinson. Läkare misstänker Parkinsonism men jag har svårt att tro det
Ja, det kan absolut vara Parkinson. Det är typiskt att handen skakar vid gång. Då är nämligen armen/handen i vila, trots att benen rör sig. Eftersom skakningarna i handen och foten är på samma sida är det mycket möjligt att det är Parkinson, men enbart detta räcker inte för att vara säker på diagnosen. Det kommer att bli tydligare med tiden om det är Parkinson eller inte. /Dag Nyholm
- Om man har dosglapp och får symtom bl a ångest nära inpå en dos kan man ersätta dosen med en quick istället för att snabba på effekten? Kan det bli för mkt dopamin om detta behövs 2-3ggr/dag. Hur vet jag om det är dosglapp?
Sista frågan först - det är troligen dosglapp om symtomet kommer strax före nästa dos och går över när du får effekt av den dosen. Första frågan beror på vilka doser du är ordinerad. Om du t.ex. har en ”vanlig” Madopark/Sinemet på 100 mg så är det inte någon större skillnad om du tar en Madopark Quick (100 mg) istället. Men om du är ordinerad extra Madopark Quick mite (50 mg) så är tanken att du tar den som extrados och sedan dina ”vanliga” tablett när det är dags. Effekten av löslig ”Quick”-tablett kommer marginellt snabbare än vanligt levodopa. Om du använder Stalevo/Sastravi eller motsvarande så kan effekten dröja lite längre och om du har täta dosglapp kan det vara bra att se över dosintervallen och kanske vilken sort du använder. Om du har behov av högre dos så som du beskriver så behöver det inte innebära att det blir för mycket utan det kanske blir alldeles lagom. Diskutera med din neurolog. /Dag Nyholm
- Varför har vissa personer med Parkinson en morning benefit Dvs att man mår bra i sin Parkinson?? Innan man tagit sin morgondos!!
Det är inte helt klarlagt, men man tror att dessa personer har förmåga att producera eget dopamin under natten som räcker en stund på morgonen. /Dag Nyholm
- Hej, Jag har haft ledande roller inom både privat och offentlig sektor, Efter en period av långvarig stress drabbades jag av utmattningssyndrom, och har nyligen återhämtat mig från nära ett års rehabilitering. I samband med återgången till vardagen har jag utvecklat neurologiska symtom, och har fått en preliminär bedömning som tyder på Parkinsons sjukdom. Jag undrar därför: Finns det enligt dagens medicinska kunskap ett evidensbaserat samband mellan långvarig stress eller utmattningssyndrom och uppkomsten av Parkinsons sjukdom? Eller är sådana samband fortfarande hypotetiska?
När det är möjligt att fastställa diagnosen Parkinsons sjukdom (baserat bla på kunskap om / verifierad progress av symtom och påvisande av förlångasammade och minskade rörelser, muskelstelhet och skakningar i vila, och utan andra faktorer som olämplig medicinering mm) har sjukdomsprocesserna med stor sannolikhet redan pågått i flera år (det uppskattas till minst 3-5 år) före första symtom yttrar sig.
Det är mer sannolikt att utmattning och känsla av övermäktig stress är uttryck för en redan utvecklad eller begynnande Parkinsons sjukdom.
Orsaken till PS är fortsatt okänd men det har gjorts många epidemiologiska studier över möjlig sjukdomsorsaker, där stress i olika former vanligen anges som bidragande.
Det är vanligare med nedstämdhet/mild/måttlig depression före diagnos, som också uppfattas främst som antingen ett uttryck för dopaminbrist eller andra ”organiska” faktorer.
Håkan Widner
- Min fråga är att jag har så ont i höger arm och axel och det är den sida som mina Parkinson problem yttrar sig ? Beror det på Parkinson ?
Nej inte direkt.
Ett symtom som Parkinsons sjukdom orsakar är muskelstelhet, och musklerna är kopplade omkring lederna. Otillräcklig behandling av PS ger stelare muskler, och det ökar dels drag i muskelfästen del ökar trycket över leder. Om man har en ledskada/ledsjukdom kan otillräckligt behandlad PS leda till mera besvär från lederna / muskelfästena.
Det finns många orsaker till skuldervärk, exv nervrotsinklämning i nacken, artros i skulderleden, och ledinflammationer, och de flesta av dessa kan man lindra med rätt behandling. En undersökning på vårdcentralen rekommenderas.
/Håkan Widner
- Har haft diagnos Parkinson i 5 år. Min medicinering är Madopark x 4 dagtid och Madopark depot till natten. Kan snabbare tillväxt av naglar och förändring av hårets struktur vara en biverkan av medicin eller symtom? Håret ser fläckvis ut som vid utväxt efter cancerbehandling, torrt och småkrusigt.
Det finns inget direkt samband mellan nageltillväxt, och om håret påverkas av Parkinsons sjukdom eller anti-parkinson mediciner som L-dopa.
Det är främst en del B vitaminer som är intressanta för optimal hår- och nagel bildning, bla B7 (biotin). Biotin påverkas inte direkt av PS eller medicinerna mot PS, men B vtiaminerna B9 (folsyra) och B12 (kobalamin) förbrukas när L-dopa ombildas till dopamin, och det kan uppstå brist på dessa 2 vitaminer. Många patienter erhåller ”kurer” med dessa vitaminer för att förhindra att brist uppstår.
B6 (pyridoxin) kan ibland behövas som tillägg till B9 och B12 för att uppnå full effekt av dem, men det är också möjligt att överdosera B6 och få en negativ effekt på L-dopa effekten varför tillägg av detta vitamin är bäst i form av ett multivitaminpreparat och undvika höga doser (dvs <2 mg).
Ett generellt råd är att inta ett multivitamin preparat som för de flesta ge ett bra tillskott för alla inklusive patienter med PS.
Om man bara tar L-dopa i olika former (tabletter, pumpbehandling med gel till tunntarmen, eller sc (SubCutan) infusion) kan det vara lämpligt att en gång per år mäta exv folsyra, kobalamin och som ett mått på omsättningen homocystein, eller metymalonat i blodet./Håkan Widner
- Har som värre skakningar när jag vaknar till. Varför är det så? Har också då ofta som om hela kroppen pulserar.Jag gissar att du menar på morgonen när du vaknar efter att ha sovit. Då är det ju längesedan du tog någon Parkinsonmedicin och då kan symtomen vara värre ett tag. Inre pulsationer eller känsla av skakningar är ett ganska vanligt Parkinsonsymtom. /Dag Nyholm
- Eftersom DaT scan inte visade något så tror Neurologen nu att skakningar, dålig koordination, sväljsvårigheter, suddig syn vid trötthet, dåliga tarmrörelser osv inte beror på Msa-c, Parkinson, kanske pga stress tror dom. Tydligen ska Neurologisk träning programmera om mig så det blir bättre. Jag kan inte förstå hur dålig syn, sväljsvårigheter osv ska bli bättre av träning. Ingen diagnos och ingen behandling med Madopark som dom pratade om tidigare. Sånt kan få en att ge upp när maten inte stannar på gaffeln och alla andra svårigheter, stelhet osv.
Det kan vara jobbigt att inte få en omedelbar förklaring till sina symtom, men det är ju samtidigt bra för dig att du inte verkar ha Parkinson eller MSA-C. Så ge inte upp även om det känns jobbigt, även svåra symtom kan förbättras även om man inte kan förstå hur det funkar. /Dag Nyholm
- Varför bli min man mindre trött och mår bättre av att bara ta en halv tablett av Parkinson medicinen?
Svårt att svara på en så kortfattad fråga och trötthet kan bero på så många saker. Men en möjlighet är att han blir trött som biverkning av högre doser, en annan möjlighet är att han får lägre blodtryck av högre doser och blir trött på grund av det. /Dag Nyholm
- Jag har två frågor: 1. Om man bara har skakningar i vissa lägen och INTE i viloläge, kan det också vara Parkinson? 2. Om man har lite nersatta dopaminnivåer kan inte det också tyda på ADHD?
- Ja, det kan det, men det är betydligt mindre troligt, nästintill omöjligt.
- Dopamin är involverat i massor av funktioner i hela kroppen och det finns inget sätt att mäta dopamin för att ställa någon specifik diagnos. Vid undersökning med SPECT- eller PET-kamera kan man få ett mått på mängden dopaminceller i hjärnans basala ganglier och det är bara vid Parkinson och Parkinsonliknande sjukdomar som man ser den förändringen. /Dag Nyholm
- Hej ! Min fråga är att jag har så ont i höger arm och axel och det är den sida som mina Parkinson problem yttrar sig ? Beror det på Parkinson ?
Ja, det är ganska troligt att det onda beror på Parkinson eftersom det är samma sida som du har symtomen på. Isåfall bör det bli bättre av ökad dos av din medicin, så diskutera det med din neurolog till att börja med. Men det kan förstås också vara något annat, t.ex. problem med axelled eller muskler, som isåfall kan undersökas av husläkare eller fysioterapeut. /Dag Nyholm
- Har haft diagnos Parkinson i 5 år. Min medicinering är madopark x 4 dagtid och madopark depot till natten. Kan snabbare tillväxt av naglar och förändring av hårets struktur vara en biverkan av medicin eller symtom? Håret ser fläckvis ut som vid utväxt efter cancerbehandling, torrt och småkrusigt.
Hudförändringar är ganska vanliga vid Parkinson. Det finns rapporter om håravfall som möjligen skulle kunna ha samband med medicineringen, men i min erfarenhet är det inte vanligt med förändrad nageltillväxt eller struktur på håret. En tidigare fråga här på sidan gällde förändrad hårfärg vid Parkinson. Inga säkra samband, men kan förstås inte uteslutas. /Dag Nyholm
- Kvinna på drygt 60 år. Diagnos sedan 2020. Gift sedan snart 40 år. De flesta symptomen jag har är hanterbara sedan jag började ta Madopark men jag sörjer så att sexlusten försvunnit. Läste på 1177 att ett symtom är just minskad sexlust. Varför blir det så? Jag älskar min man men kan inte känna någon njutning av sexuell beröring. Jag har tagit upp detta med gynekolog, barnmorska resp fysioterapeut med särskild kunskap om sex och samlevnad samt psykolog utan att det hjälpt oss. Är det något vi bara måste acceptera, att vårt sexuella samliv är ett avslutat kapitel?
Att sexlusten försvinner kan ha många olika orsaker och det är svårt att svara exakt på vad som händer i nervsystemet eftersom vi helt enkelt inte vet allt. Parkinson är en möjlig anledning, men även andra faktorer kan spela roll, t.ex. antidepressiv medicinering. Om man inte hittar någon orsak som går att åtgärda får kanske samlivet förändras - det behöver inte vara ett avslutat kapitel även om det inte fungerar som tidigare. /Dag Nyholm
- Om man har kraftig artros i fingrarna och stela leder gjort 2 höftledsoperationer finns det då risk att man kan drabbas av Parkinsons sjukdom? Den finns i släkten, pappas tvillingbror hade Parkinson.Nej, risken är inte ökad om man har artros och bara en minimal riskökning om man har en nära släkting med Parkinson. /Dag Nyholm
- Vad är det hos Parkinson som påverkar blodtrycket? Mittpendlar mellan 130-180.
Parkinson kan även påverka det autonoma (”självstyrande”) nervsystemet som styr t.ex. blodtryck, tarmfunktion och urinblåsa. Ett ganska vanligt symtom är att man efter uppresning inte reglerar upp blodtrycket lika snabbt som när man var frisk. /Dag Nyholm
- Jag har haft diagnosen Parkinsons sjukdom i två år. Sökte pga skakningar i höger ben och dålig balans. Jag har mycket värk i mina fötter och höger foten rör sig lite som den vill, det är tröttande och irriterande. Jag tar idag Madopark 100 mgx3. För värken tar jag Alvedon och Ipren med måttlig effekt. Borde jag kontakta min neurolog gällande smärtorna och fotens rörlighet?
Ja, gör det! Så får ni reda ut vad det är med fotens rörlighet, låter lite som dystonikramp som kan lindras av högre dos Madopark. Om det är lika mycket värk i båda fötterna kan det finnas annan orsak. /Dag Nyholm
- Min make 76 år är i fas 5 och bor på ett boende och har Parkinson sedan 2017. Nu verkar det som att han har fått typ epilepsi , kan det höra ihop med Parkinson?
Nej, det är inte så vanligt med epilepsi vid Parkinson, det är betydligt vanligare att drabbas av svimningsepisoder pga lågt blodtryck. Men epilepsi kan också förekomma när man har en svår sjukdom i hjärnan. /Dag Nyholm
- Jag får kramp från ländryggen ner över stussen och baksida lår. framförallt under off perioder. Kan det hänga ihop med Parkinsons sjukdom?
Ja, det kan det absolut. Så det är viktigt att försöka behandla så att du slipper off-perioder så mycket som möjligt. /Dag Nyholm
- Jag har ett tag varit väldigt hård i magen. Fick nyss åka in akut för jag blödde så mycket när jag gjorde nummer två. Hade utvecklat mycket hemorrojder av min hårda mage och får nu äta flytande och ta mediciner och laxerande. Är det vanligt med hård mage med PD och hjälper Madopark mot dessa besvär?
Ja, det är mycket vanligt med hård mage vid Parkinson. Madopark kan hjälpa till viss del, men man behöver ofta komplettera med andra metoder också. Kosten är t.ex. en aspekt - gärna rikligt med både fibrer och vätska. /Dag Nyholm
- Jag fick min Parkinsondiagnos 2015. Jag ramlar omkull i alla möjliga situationer men oftast när jag bär på något. Men ibland så händer det att jag kan gå och bära saker precis som förut, utan att ramla. Vad kan det bero på att plötsligt är det som att Parkinson inte finns?
Parkinsonsymtomen kan variera och det finns många möjliga orsaker till att balansen fungerar bättre ibland och sämre ibland. T.ex. kan ju medicineffekten variera, men ”dagsformen” kan också variera beroende på om man sovit gott föregående natt eller är i bra form pga mat, dryck eller motion, m.m. /Dag Nyholm
- Jag fick p-diagnosen Parkinsons sjukdom för 2 år sedan. Jag äter madopark 1×3 och pramipexol 0,26 morgon och kväll. Problemet jag har är att jag svettas nåt så kopiöst,får byta kläder flera ggr om dan, däremellan får jag frossa, nämner detta varje gång jag träffar läkare men de säger att det är svårt att göra nåt åt det, äter 1g progynon men hjälper inte. Vad ska jag göra?
Omfattande svettning som symtom kan orsakas av många faktorer, och kan förekomma vid Parkinsons sjukdom. Det är dock distinkt sällsynt att det uppträder så tidigt i sjukdom som inom 2 år. Det är inte heller vanligt med svettningar som orsakas av L-dopa eller dopaminagonister. Det vanligaste tillståndet när svettningar vid Parkinsons sjukdom uppträder är efter flera års sjukdom, och då dosglapp uppstår, exv under natten när halten av medicin minskar och betydande svettningar kan uppstå så att man behöver byta sängkläder. Det kan också komma under dagen vid djupare dosglapp.
Det är ovanligt med dosglapp tidigt i Parkinsons sjukdomsförloppet. Det är således inte självklart att det har något alls med Parkinsons sjukdom, eller medicinering att göra. I enstaka fall kan det vara nödvändigt att byte exv dopaminagonist mot en annan för att bedöma om det har med dem att göra.
Alla läkemedel, inklusive receptfria medel, hälsokostpreparat, kosttillskott kan påverka och bör bedömas och kan man göra ett uppehåll med dem för att utröna om svettningarna avtar kan det vara en framkomlig väg. Östrogen tillskott är vanligt att det ger svettningar även om det varit avsett att minska.
/Håkan Widner
- Min man har Parkinson och har i dagarna fått bältros, han har börjat med tabletter i 7 dagar mot bältros, men han har fått sådana skakningar i handen vilket är mycket mera nu!Det är ganska vanligt att Parkinsonsymtomen blir tillfälligt sämre i samband med annan sjukdom. /Dag Nyholm
- I bipacksedeln till Levodopa medicinen framgår det att som biverkning kan få "Störd hjärtrytm". Jag upplever att jag har just detta med störd hjärtrytm. Vad gör jag?
Många av de biverkningar som står i listan i bipacksedeln har inte direkt med medicinen att göra. Om du upplever att hjärtrytmen är störd ska du söka för detta på vårdcentralen och göra en EKG-mätning av hjärtat. /Dag Nyholm
- Har stora problem sen ett halvår med mjällig, röd, irriterad i hårbotten, skägg, ansikte, bakom öron. Svårt att få ordning på. Hört att det kan man få. Vad orsakar det?
Det är troligen svamp - kolla med husläkaren angående behandling. /Dag Nyholm
- Jag är kvinna, 79 år. 2006 fick jag diagnosen Parkinsons sjukdom. Det diskuteras värdet av tidig diagnos. Sett i backspegeln kan jag fundera om Parkinson symtom fanns redan 1973. Jag skulle vispa grädde. Då vispar man med snabba rörelser. Jag vispade med höger hand, efter bara ca en halv minut orkade jag inte fullfölja vispningen. Med vänster hand var det inga problem. Jag kunde vispa med samma hastighet hur länge som helst. Efter detta tillfälle har jag noterat att jag inte orkar hålla tempo när jag utför snabba repetitiva övningar med höger hand. Takten avtar snabbt för att helt upphöra . Högersida är mest drabbad av Parkinson. Var det ett tidigt Parkinsonsymtom?Det kan faktiskt ha varit det - det låter så på din beskrivning. Dock mycket ovanligt att det gått så lång tid från första motoriska symtom till diagnos - men kanske har du en mycket långsamt framåtskridande variant av Parkinson, så om det inte blivit någon stor försämring sedan 2006 så kan man tänka sig att du faktiskt hade dina första symtom för över 50 år sedan… /Dag Nyholm
- Hej jag fick min diagnos för ca 3 år sedan men har märkt och sökt vård utan resultat långt tidigare, jag tycker att jag är frånvarande i samtal, tappar ord ibland, svårt hitta rätt ord, det har gjort mig mindre intresserad att träffa folk i större grupper. Är detta en typiskt åkomma av Parkinsons sjukdom?
Ja, det är ganska vanligt att man upplever att man har svårare att delta i samtal, ibland pga långsamhet i tankeverksamheten, många drar sig då undan sociala sammanhang, vilket förstås blir tråkigt. Ibland kan sådana symtom hänga ihop med depression och/eller minnesproblem, vilket kan utredas för sig. /Dag Nyholm
- Varför blir jag så skakig inte som tremor utan skakningar o andfådd vid ansträngning? Det är som om kroppen protesterar och tappar kraft, benen bär inte! Vad ka jag göra?Det kan vara bra att först göra en allmän hälsokontroll på vårdcentralen (t.ex. hjärtat, blodvärdet) för att utesluta annan orsak till andfåddheten än ”bara” Parkinson. Om allt annat är normalt så kanske man kan skylla på att Parkinson ”stjäl” energi och att muskelmassan kan ha minskat. Isåfall rekommenderas kontakt med fysioterapeut. /Dag Nyholm
- Jag har tidigare fått diagnos frozen shoulder, då i höger axel. Nu har även vänster axel börjat värka och bli stel. Är det vanligt, och kan medicinering med Madopark hjälpa mot det?
Det kan hända att man får frusen skuldra i den andra axeln också, men det brukar inte ske samtidigt i båda. Madopark hjälper inte mot detta tillstånd om det inte är fel diagnos. Ibland tolkas nämligen tidiga Parkinsonsymtom med långsamhet och stelhet i ena armen som just ’frozen shoulder’ och i de fallen hjälper Madopark. /Dag Nyholm
- Min man har Parkinson. Kan man öva upp muskelsvaghet och trötthet i musklerna?
Det beror lite på varför och när som din man känner svaghet och trötthet i musklerna och även vilka muskler han känner sig svag i. En orsak skulle kunna vara att han är generellt muskelsvag och då kan man stärka musklerna genom muskel- eller styrketräning med träning brukar även tröttheten minska. Styrketräning behöver inte alltid menas att man lyfter tunga vikter utan det kan även vara att jobba med kroppsvikten i olika funktionella övningar. Jag skulle råda att kontakta en fysioterapeut för undersökning och hjälp med övningar.
//Erika Franzén
- Försämras näringsupptaget för personer med Parkinson? Är nära anhörig till en person som är väldigt mager trots normal mängd mat. Var stark och kraftigt byggd innan sjukdomen. Han skakar inte och rör sig knappt. Svarar ej på levodopa.
Ja, det är vanligt med viktnedgång - det är energikrävande att ha Parkinson. Om han inte svarar alls på levodopa så är det kanske inte ”vanlig” Parkinson utan en så kallad ”atypisk parkinsonism”-variant. Då är det viktigt med extra tillskott av energi i maten, prata gärna med en dietist! /Dag Nyholm
- Is it possible my PD does not progress any more than it has done by now??
Almost anything is possible, but it is very unlikely that Parkinson’s disease stops progressing. However, progression is usually slow and in some cases it does not seem to progress over several years. /Dag Nyholm
- Jag har ännu inte fått diagnosen Parkinsons sjukdom, men medicinerar med dopamin. Är det vanligt att känna sig låg och ha svårigheter att komma igång på morgonen ? Känns som man tappat den energi som man tidigare haft i livet.
Ja, det är mycket vanligt. Förhoppningsvis hjälper medicinen till att ”komma igång” efter någon timme. /Dag Nyholm
- Hur tillförlitlig är DaT scan vid olika Parkinson sjukdomar? Symtom som tydligt tyder på Parkinson enligt läkaren men negativ scan gör att jag är rädd att jag inte får hjälp mot kroppsliga problem som skakningar, balansproblem, stelhet, synstörning osv.
Man ska inte lita helt på bilder. DaT-scan ger oftast stöd för läkarens misstanke, men långt ifrån alltid. Det viktigast är den kliniska bedömning som din läkare gör. /Dag Nyholm
- Jag har läst en artikel om höftledsfrakturer hos Parkinson sjuka. Att det är fyra gånger högre risk än hos icke sjuka. Beror det på att man kan drabbas av balansproblem el benskörhet? Vilket jag fått. Har ej så allvarligt än och får välja om jag vill ha behandling mot benskörheten. Har aldrig brutit ngt . Bör jag påbörja behandling i förebyggande syfte? Undrar kvinna 68 år .Vi håller på att undersöka detta inom forskningen just nu. Troligen beror frakturrisken både på att balansproblem och benskörhet är vanligare vid Parkinson. Om man har konstaterad benskörhet vid bentäthetsmätning så är det troligen klokt att börja behandla. /Dag Nyholm
- Stämmer det att Parkinson sjuka har större risk att få hudcancer ,speciellt melanom? Och att man bör undersökas av hudläkare varje år?
Ja, det stämmer att det finns ökad risk för hudcancer (melanom) när man har Parkinson. Det är svårt med rekommendationer av ”screening”-typ, men ett allmänt råd är att hålla koll på om några hudförändringar växer till, ändrar färg eller börjar blöda. /Dag Nyholm
- Jag får fruktansvärda "anfall" med skakningar o oro som kan sitta i timmar. Svårt att avleda. Kan det vara ångest orsakad av Parkinson?
Ja, det kan det absolut vara. Läkemedel mot Parkinson och mot ångest/depression kan ha bra effekt. /Dag Nyholm
- Jag har sedan ca 4 månader ett ökat antal gånger problem med freezing. Det är väldigt obehagligt .Jag är rädd att ramla .Kan man göra något? Har haft min diagnos sedan april 2018 och har inte haft dessa problem tidigare.
Det kan ibland vara svårt att behandla freezing i gången, men oftast blir det bättre av dosökning eller mer jämn tillförsel av t.ex. levodopa. Det är förstås viss risk att ramla i samband med detta så det är bra att du är försiktig. Det finns olika strategier utöver mediciner som kan användas för att komma igång när man frusit fast, t.ex. att räkna till tre, sjunga en taktfast sång eller hitta något att kliva över eller sparka på. /Dag Nyholm
- Är symtomen på Parkinson likadana för kvinnor och män?
Kardinalsymtomen vid Parkinsons sjukdom – minskad mängd rörelser (hypokinesi), förlångsammade rörelser (bradykinesi), muskelstelhet (ridgiditet) och i förekommande fall skakningar (hos ca 70% av dem med Parkinsons sjukdom) av vilotyp (vilotremor) är de samma oavsett kön, och vanligen oavsett ålder.
Det finns mer individuella skillnader i omfattning av symtom och dess symtomyttringar mellan individer i en könsgrupp jmf med en skillnad mellan män och kvinnor. /Håkan Widner
- Finns det något samband mellan allergi och Parkinson? Kan plötslig allergi mot katt, damm, mögel mm. och luktöverkänslighet förvärra Parkinson symtom eller kan Parkinson bidra till att sådana allergisk a symtom uppkommer?
Det korta svaret är nej – inget samband till att vare sig allergi påverkar Parkinsons sjukdom eller tvärtom att allergi påverkas av Parkinsons sjukdom och läkemedel mot Parkinsons sjukdom./Håkan Widner
- Jag har perioder när jag är så vansinnigt trött och bara sover, dagar som nätter. Har varit sjukskriven en vecka nu och bara vilat och sovit men känner mig fortfarande trött. Svettas mycket men fryser plötsligt ibland och då känner jag mig jätteskakig inombords. Är det vanligt?
Jag förmodar att du har diagnosen Parkinsons sjukdom och frågan är om detta är ett mönster som är vanligt vid Parkinsons sjukdom och dess behandling.
Beskrivningen i dess helhet är inte vanlig och sjukhistorien behöver kompletteras för att kunna besvaras (exv hur länge du har haft sjukdomen, vilka mediciner och ev andra sjukdomar och behandlingar eller symtom).
Om sömnen är god (inte störd av flera uppvaknanden, eller drömmar/mardrömmar) kan det vara en infektion som yttrar sig med trötthet och feber/frossa. Det påverkar effekten av anti-Parkinson läkemedel, och det kan då gå i perioder.
Andra möjliga orsaker är att sömnen är störd pga andningsuppehåll (sömnapné) som inte är orsakat av Parkinsons sjukdom och som inte kan medicineras bort. Det kan ge betydande trötthet och man kan inte heller sova bort det.
Det finns ytterligare många möjliga förklaringar där detaljer i sjukhistorien kan ge mer vägledning. Det är lämpligt att diskutera med behandlande team eller läkare.
/Håkan Widner
- Vad innebär det att man diagnostiserats med Parkinsonliknande symtom?
Det kan vara under en utredningsfas när man ännu inte har fastställt den sannolika sjukdomsgruppen. Det kan vara tex att man har skakningar, men inte bara viloskakningar (som är det typiska fyndet vid Parkinsons sjukdom) utan andra former av skakningar (i rörelser eller position), och stelhet. Detta räcker inte för att uppnå diagnoskriterierna, men misstanken om att det kan komma att utveckla sig längre fram finns kvar. Det kan i en journaltext skrivas som att "Parkinson liknande symtom föreligger".
Det kan också vara tex symtom som kan orsakas av läkemedel, och att man kan påvisa "Parkinsonliknande symtom" efter start av ett visst läkemedel.
Det är mest sannolikt att detta är i en utredningsfas och att man behöver följa utvecklingen av dessa för att komma fram till en definitiv diagnos. /Håkan Widner
- Jag fick min diagnos 2020. Jag har fått ont av ischias sedan en dryg månad. Besvären är jobbiga och jag har en svår smärta. Värst på morgonen. Finns det ngt samband med Parkinson. Tar fyra madopark plus en siffrol och en depå till natten. Upplever ibland att smärtan avtar när jag tar en Quick mite. Kan det finnas samband mellan mina besvär och mängden medicin jag tar? Är jag undermedicineradOm det är typisk ischiassmärta med utstrålning ner i ena benet så finns det inte något direkt samband med Parkinson - bra att kolla hos Primärvården om det rör sig om t.ex. diskbråck. Men en del värk kan absolut ha samband med Parkinson och isåfall kan ju t.ex. Madopark Quick mite hjälpa. Huruvida du är undermedicinerad är förstås svårt att svara på, men om man är det brukar det vara mest långsam rörlighet, fumlighet som det handlar om, ibland samtidigt med värk. /Dag Nyholm
- Vad händer den dag man blir så dålig i sin Parkinson, att man inte längre klarar av att äta?
Så dålig att man inte klara av att äta brukar de allra flesta inte bli, men om det skulle bli så får man ta ställning till att operera in en så kallad PEG-sond i magsäcken så att man kan få näring den vägen. /Dag Nyholm
- Jag blev diagnosticerad med Parkinsons sjukdom för snart två år sedan, tar 400 mg Madopark och 4 mg Rotigotin. Besvären började på vänster sida. Jag har ofta väldiga problem med kramp i högerfoten, i stort sett bara på morgonen, men kan väl hända någon enstaka gång vid andra tidpunkter också. Inträffar då jag promenerar, ca 50-70 min efter jag stigit upp. Det börjar med att högerfoten drar ihop sig, jag blir stel i hela högerben och så vrider sig foten inåt. Håller i sig i 5-12 min. Sedan blir allt bra igen. Om jag är inomhus kan jag ta av mig skorna vilket gör det lättare att gå. Jag har provat att ta dopamin vid olika tidpunkter på morgonen, men verkar inte spela nån roll. Finns det något att göra åt detta?Det låter som att Du får korta perioder med så kallad dystoni. Möjligen ska du vänta mer än 70 minuter innan du tar din promenad, men du kanske redan har provat det. En annan möjlighet är att ta en något högre dos Madopark som dagens första dos - det kan du diskutera med din läkare. Ibland är det dock så att dystonin kommer i en övergång mellan låg och hög nivå av medicinen och då kan det vara svårt att komma åt problemet. En möjlighet är att ta en liten dos med så kallad apomorfinpenna när dystonin uppstår, men den skulle knappt hinna verka innan krampen ger sig. En annan möjlighet är att förebygga dystonin med injektion av botulinumtoxin för att kramperna inte ska bli så besvärliga. /Dag Nyholm
- Jag har haft diagnosen Parkinson i 5 år. Jag har problem med hyperaktiv blåsa som påverkar min möjlighet att vara fysiskt aktiv. Betmiga har testats utan effekt. Är nu erbjuden botoxinjektion i blåsan. Är detta en behandling som finns utvärderad vid Parkinson?Ja, detta har utvärderats vid Parkinson och kan ha god effekt. Dock finns risk att man får svårt att tömma blåsan och då behöver man använda tappningskateter. /Dag Nyholm
- Jag fick diagnosen Parkinsons sjukdom 2018. Jag har som ett tryck på huvudet och hör ljud som ingen annan hör, det låter nästan som något elektriskt. Jag har också stora ryckningar som det kan bli när man håller att somna. Är detta normalt vid Parkinsons sjukdom?
Ljudet kan vara tinnitus, eller ett ljud av spända muskler, om det är ett surrande eller tjutande ljud. Ryckningarna uppfattar jag på din beskrivning som enstaka ryckningar i hela kroppen så att det inte rör sig om Parkinsonskakning eller överrörlighet som brukar hålla på mer ”konstant”, i perioder. Enstaka ryckningar kallas för ”myoklonier” och är inte jättevanliga vid Parkinson, men kan förekomma. /Dag Nyholm
- Kan ständigt rinnande ögon bero på Parkinson?
Det skulle kunna bero på nedsatt blinkfrekvens som förekommer vid Parkinson, men det är vanligast med andra orsaker. /Dag Nyholm
- Kan man få dubbelseende av Parkinsons sjukdom?
Ja, och om det dyker upp kan man prova prismaglas hos ögonklinik. /Dag Nyholm
- Jag har 2 frågor om Parkinsons sjukdom Dubbelseende, vad är orsaken? 2. Skall medicinering mot Parkinson ske med depot medicinering?1. Orsaken är att ögonmusklerna inte lyckas koordinera blicken från båda ögonen perfekt, vanligast när man är trött. 2. Det finns egentligen inga ”skall” inom Parkinsonbehandling. För vissa fungerar det bra med depot-form av levodopa, men det är vanligare att vi använder ”vanligt” levodopa. För dopaminagonisterna (”dopaminhärmarna") är det tvärtom vanligare att använda depot som man bara behöver ta en gång per dygn - det är framför allt enklare, men ger också lite jämnare medicinnivåer, vilket dock inte spelar någon större roll för de flesta. /Dag Nyholm
- Fick diagnos Parkinson mars 2020. Sista året har det börjat bli besvärligt. Tar levodopa 8 gånger/dygn, första 04.00 - sista 21.30. Tog därmed också Comtess 8 gånger/dygn, enligt läkarförordnande, en Comtess varje gång du tar levodopa.. Har haft dålig tarmfunktion länge, hård i magen/diarré om vartannat i 1,5 år +~ några månader, Har tagit bort Comtessem vid tre tillfällen/dygn sedan en månad tillbaka enl sjuksköterskas rekommendation .Värsta sprutdiarren har jag inte längre men fortfarande mycket besvärande hård i magen. Tar bulkmedel Visiblin 3’påsar/dygn, men fortfarande väldigt dålig tarmfunktion, med för hård i magen. Vad göra?
Förstoppning är ofta svårt att behandla eftersom det är en del av Parkinsons sjukdom, men det finns många möjligheter att prova, t.ex. att äta fiberrik kost (många har nytta av linfrö), men då är det också viktigt att få i sig minst 1,5 liter vätska per dygn. Motion kan också hjälpa. Bulkmedel (och kostfiber) kan vara knepigt att använda just för att förstoppningen kan bli värre om man inte dricker tillräckligt. Har du provat läkemedel som Movicol? Sedan är ju frågan om den återkommande diarrén är en biverkan av Comtess eller inte - du antyder att det kan finnas ett samband, men det är vanligare med mer konstant diarré om det är en biverkan. Just det här växlandet mellan förstoppning och diarré skulle kunna bero på en obalans med så kallad ”förstoppningsdiarré”. Man får prova sig fram med olika metoder och måste ofta acceptera att man är mer hård i magen nu än tidigare i livet. /Dag Nyholm
- Jag fick diagnosen Parkinson för ca 6 år sedan . Äter madopark 1,5 tablett 3ggr/d och plåster. Tar även 2 algomelatine mylan och 2 iktorivil mot remsömnsstörning. Har skakningar i höger arm och ben. Ingen stelhet. Senaste 10 mån har jag fyra gånger ca 3v / per gång haft problem av Trigeminusnerven på vänster ansiktshalva. Skärande ilande smärta vid tandborstning, tal, tvätt av ansikte. Speciellt på läpparna har jag 2 punkter som triggar smärtan. Har varit till tandläkaren som konsulterat käkkirurgin. Inget fel på tänderna. Kan nerven ha samband med Parkinson? Borde jag göra ngn undersökning? Av vem isf? Röntgen?
Det låter som trigeminusneuralgi och det har inte något samband med Parkinson. Sök hos en neurolog som får göra en bedömning och ta ställning till undersökning med magnetkamera. /Dag Nyholm
- Jag är 50 år och har haft min Parkinsondiagnos i lite mer än ett år, I höstas fick jag väldigt ont i hälsenorna på båda fötterna. Detta ställer till det för mig då jag älskar promenader. Har även ryckningar I vänster fot/ben. Äter tre Madopark och en Rasagiline per dag. Har varit på fysioterapi men ej blivit hjälpt. Hoppas att ni har något bra tips så jag blir av med detta.
Svårt att säga om detta har ett samband med Parkinson. Det skulle kunna vara sekundärt till en något förändrad gång med sjukdomen eller en tonusökning. Du skriver inte vad för fysioterapeutisk behandling du fått som inte hjälpt men jag skulle råda dig att uppsöka en fysioterapeut igen som kan göra en undersökning och prova ut en lämplig behandling. /Erika F
- Blir lätt andfådd. Har just börjat med bordtennis för Parkinson. Jättekul men jag kan inte få in nog med luft och blodtrycket faller (trots stödstrumpor). Ansträngningsallergi? Hjärtat? På grund av min DBS så går det inte att ta EKG även om den är avstängd.!Blodtrycksfall är ganska vanligt vid Parkinson, jag gissar att du har mätt blodtrycket i samband med träningen så att du är säker på att det faller. Stödstrumpor brukar inte hjälpa särskilt mycket, men prova att dricka ordentligt före träningen, gärna tillsammans med något salt för att ”binda” vätskan (och därmed höja blodtrycket). Det finns också blodtryckshöjande läkemedel som du kanske skulle behöva om du har typiska blodtrycksfall. Hjärtats funktion kan undersökas på många olika sätt, kolla gärna upp det hos husläkare. /Dag Nyholm
- Jag fick diagnos PD 2018. Tar Sastravi 5x dagtid. Har fram till november upplevt tydliga effekter av SB (sleeping benefit), men har sedan dess avtagit. Mitt amatörmössiga intryck är att SB erhålls primärt under ”djupsömn” (vilket daglig hård träning/utevistelse sannolikt kan stötta ). Finns där vetenskapliga belägg för mekanismer bakom SB och isf vilka ?
Nej, det finns inga säkra vetenskapliga belägg för hur ”sleep benefit” fungerar - men det är ju ett välkänt fenomen hos vissa, men långt ifrån alla, med Parkinson. Det finns teorier om att det bildas och lagras eget dopamin under sömn och att det inte förbrukas på samma sätt som på dagen, samt en annan teori om att det är någon sorts dygnsrytm-mekanism. Olika studier har föreslagit både att djupsömn kan förklara fenomenet och att, tvärtom, sömnbrist skulle ha ett samband, Alltså är det högst oklart och i praktiken spelar det kanske mest roll hur snart efter uppvaknandet man ska börja medicinera. Dag Nyholm
- Kvinna, 58 år. Jag har vilotremor i vänster ben sedan två år och vilotremor i vänster arm sedan 1,5 år. Jag har testat Pramipexol och Madopark utan effekt. Nyligen gjord DatScan med följande bedömning: Undersökningsfynd: ordinärt upptag i nucleus caudatus bilateralt tydande på normal presynaptisk dopaminerg aktivitet. Nedsatt presynaptisk dopaminerg aktivitet i putamen bilateralt enligt visuell bedömning. BEDÖMNING Bild som väcker misstanke om Parkinsons sjukdom/Parkinson plus. Då jag inte upplever någon effekt av medicin är jag fundersam på om det är Parkinson eller om det kan komma från rygg/nacke? Ej fått gjort annan röntgen. Jag har fibromyalgi, Myalgisk Encefalomyelit (ME), artros i rygg, Osteochondros (lösa benbitar i ländrygg). Haft diskbråck i rygg, född med vänsterskolios.
Svaret på Datscan talar för att du har ”vanlig” Parkinson, men man kan inte veta det med 100 % säkerhet. Vilotremor på det sätt som du beskriver talar starkt för att det är Parkinson, det låter inte som det kommer från nacken. Så fortsätt med Madopark och diskutera dosökning med din neurolog. Förhoppningsvis kommer du märka effekt med tiden. /Dag Nyholm
- Inkontinens och parkinson för kvinnor. Finns det hjälp att få eller är man dömd att använda inkontinensskydd resten av livet? Bäckenbottenträning hjälper inte.
Sök hos en gynekolog eller uro-gynekolog. Det finns t.ex. läkemedel som kan lugna ner urinblåsan, samt vissa operativa åtgärder mot inkontinens. /Dag Nyholm
- All mat smakar socker. Svårt att äta pga detta, jag har gått ner i vikt ca 5 kilo. Vad kan jag göra åt detta, så jag får bort sockersmaken?
Det är vanligt med att Parkinsons sjukdom ger upphov till smak och doftändringar. Det finns inte en enkel förklaring, och olika mekanismer kan dels utveckla sig över tid, dels variera mellan olika patienter.
Man behöver också reda ut om det är en reell smakändring eller att man har ett ”sötsug” och pga av detta intar mer söta livsmedel än tidigare.
Sötsug kan uppstå om man utvecklar sockersjuka / diabetes, vilket också kan ske når man har en Parkinson diagnos. Det kan finnas fler indikationer på möjlig sockersjuka som ökad törst,och man bör kontrollera ett blodsocker och ev ett långtids blodsockervärde, HbA1c.
Om detta inte är fallet är det ibland Parkinsonläkemedlen som spelar roll. Om det har lagts till något läkemedel under de senaste månaderna kan det vara detta som kan ge ökat sötsug. Motsatt kan socker intag vara ett omedvetet sätt att kompensera för låg dopamineffekt, då rent socker, genom insulinfrisättning, ökar dopaminfrisättningen. Det kan således vara såväl för mycket som för lite dopamin medicineringseffekt.
Det finns utöver detta studier som talar för att det kan vara del i sjukdomsprocessen vid Parkinsons sjukdom att områden i hypothalamus påverkas – det är i denna region av hjärnan som en del av faktorerna som styr aptit, sömn och andra kroppsfaktorer regleras, och med det exv intaget av födoämnen. Några enkla och typiska symtom för detta finns inte, och det finns inte heller några enkla behandlingar.
Smakförändring
Vi har några få smaker, men betydligt fler doftupplevelser som kan uppfattas som smaker. Sött, salt, beskt, surt och umani är grundsmaker och dessa funktioner förmedlas mestadels via tungans smakreceptorer. Man kan pröva om det är mer än socker som ger smakupplevelser genom att testa olika ”rena” smaker, exv salt eller surt. Om ett rent surt medel ger upphov till en upplevelse av sötma i stället är det sannolikt något antingen påverkar tungan (exv svamp), något läkemedel (för andra tillstånd, exv antibiotika, inhalationer och vissa blodtrycksmediciner är de vanligaste som påverkar och kan ändra smakupplevelse) eller mindre sannolikt hur hjärnan tolkar smakupplevelsen.
Ett sätt att behandlad detta är att om inte någon enkel orsak/åtgärd kan hittas är att öka kryddning och tillse att allt dolt socker i kosten minskas./Håkan Widner
- Jag undrar om man lättare får förkylningar och infektioner om man har Parkinson och hur lång tid tar det innan man får besked om man har sjukdomenNej, man brukar inte lättare få infektioner när man har Parkinson. Det är mycket individuellt hur lång tid det tar innan man säkert kan säga om man har Parkinson. Ibland är det tydligt vid första besöket hos en neurolog, men ibland kan det dröja månader eller år tills man vet mer säkert. /Dag Nyholm
- Jag har Parkinsons sjukdom sedan 2020. Har efterhand fått röda fläckar på ryggen som kliar och fjällar. Har förstått att detta kan man få av med Parkinson. Är lite orolig att detta kommer att orsaka problem då jag den 22 jan ska byta min knäled?
Nej, det är ingen fara om det är tydligt att det inte rör sig om någon plötsligt uppkommen hudreaktion. /Dag Nyholm
- Jag känner av och till en skarp, lite pepprig lukt från min skinn ( ansiktet, bröstryggen) och i mina kläder/ handduk när jag har tränat. Jag har varken svettats eller känd någon doft från mig själv tidigare i mitt liv. Kan detta förnimmelse / doft vara sk. Parkinson lukt? Jag har diagnosen sedan ett drygt halvt år tillbaka och är född 1970.
Det skulle kunna vara så kallad Parkinsonlukt, som troligen beror på förändringar i hudens sammansättning av fettsyror. Men det finns inget säkert test för att ta reda på det. Om du märkt av att huden ändrat egenskaper, så skulle det förstås tala för att din teori stämmer. /Dag Nyholm
- Jag har haft Parkinson sjukdom i snart 11 år. Har fått svår överrörlighet. Ofta varar det väldigt länge, det längsta är 14 timmar, men oftast mellan 3-6 timmar om dagen. Jag slår i huvudet, armarna och benen. Tycker att det triggas igång när jag använder armarna t.ex vid matlagning. Jag har minskat ner på Levodopa, dels totalmängd och dels mindre mängd per tillfälle och dubbelt så ofta. Jag har många andra besvär men tar en sak i taget. Överrörligheten är väldigt besvärande, vilken hjälp finns att få. Äter mellan 900 MG- 1000 MG per dag.
Överrörligheten beror på att du får för mycket levodopa, så du har gjort helt rätt som försökt ta tätare men mindre doser, men möjligen tar du doserna lite FÖR tätt nu - du kanske, i samråd med din neurolog, kan glesa ut doserna någon halvtimme eller så. Risken är förstås att du får dosglapp mellan doserna istället, men det är inte säkert. Om det fortsätter vara svårtstyrt med behandlingen är det dags att börja tänka på så kallad ”smart/avancerad” behandling, dvs DBS eller pump. En möjlighet är också att prova tillägg av amantadin som ibland kan ha effekt mot överrörlighet. /Dag Nyholm
- Jag har haft diagnos cirka 12 år Jag är 76 år och har fått problem med synen. Jag provade ut nya glasögon och tyckte till en början att det blev bättre. Men nu är besvären tillbaka jag tycker att det bli suddigt runt bokstäverna. Jag har läst en fråga där en såg dubbelt Jag undrar nu om detta hör till Parkinson eller om jag måste söka ögonläkare. Jag har inte starr enligt optikern. Det tråkiga med detta är att läsa böcker blir jobbigt. Det får bli att lyssna istället och det tycker jag inte är samma sak.
Det finns olika sorters synproblem som kan uppkomma pga Parkinson men jag tycker du ska söka ögonläkare för att se om det är en orsak som går att åtgärda. /Dag Nyholm
- Jag har Parkinson (diagnos augusti 2023) och hjärtflimmer. Fick flimmer samtidigt. Enligt min neurolog kan det vara en biverkning av medicinen? Stämmer det? Hur påverkas hjärtat? Vilken träning passar bäst? Finns det en lindrig Parkinson?Oregelbunden hjärtrytm kan möjligen orsakas av levodopa hos vissa personer, men sambandet är ytterst osäkert. Vissa forskare har föreslagit att risken för förmaksflimmer ökar om man har Parkinson, medan andra inte kunnat påvisa sådant samband. Det viktiga om man har förmaksflimmer är att behandla det för att minska risken för stroke. Parkinson kan påverka hjärtat och det autonoma (självstyrande) nervsystemet, men det brukar vara bra med alla sorters träning. Det vanligaste hjärt-kärlrelaterade problemet vid Parkinson är blodtrycksfall och det är bra att veta om detta eftersom många hjärtmediciner sänker blodtrycket. Ja, det finns alla varianter va Parkinson, från mycket lindrig till svårare sorter. /Dag Nyholm
- Dricker mycket, är konstant knastertorr i mun och svalg, svårt att äta o svälja, all mat smakar fel, läpparna "intorkade", torrhosta. Tänkte att detta väl bara är Parkinson (som jag haft ca 3 år) som fortskrider, eftersom jag också är mycket svagare i kroppen. Har inte neurologtid förrän i feb/mars.Du skulle kunna be vårdcentralen om lite allmän undersökning så att det inte är t.ex. diabetes som ger ökad törst. Ibland gör Parkinsonsymtomen i ansiktet att man har munnen öppen och att den då ”torkar ut”. Det skulle kunna förbättras av vanlig Parkinsonmedicin. I övrigt gäller att fortsätta dricka mycket, kanske ännu mer? (Ca 2 liter vätska per dag.) /Dag Nyholm
- Jag upplever att jag får mer symtom av både skakningar och över- rörlighet när det är köldgrader. Kan det stämma? Har haft Parkinson-diagnosen i cirka sju år.
Ja, det stämmer säkert. Musklerna blir mer spända när det är kallt och då skakar de lättare. Även stress av andra slag kan öka skakningar, men också dess motsats, överrörlighet. /Dag Nyholm
- Jag undrar hur vet man att det säkert är Parkinson? Mina dopamin nivåer visade på gränsen. Men när jag fick Madopark så slutade jag att skaka i benet och handen. Då fick jag diagnosen Parkinson.Det finns inget sätt att vara helt säker på diagnosen de första åren. Effekt av levodopa (t.ex. Madopark) är ett bra tecken på att det är Parkinson det handlar om. Skakning i ena benet och ena handen är också ganska typiskt för Parkinson. Dopaminnivåerna du nämner är antagligen vid PET- eller SPECT-undersökning och den bilden är inte alltid så tydlig i början. /Dag Nyholm
- Jag har svårt att äta, eftersom allting smakar socker, och har dessutom gått ner i vikt. Vad kan detta bero på?
Jag utgår ifrån att du har Parkinson när du skriver här. Luktsinnet är ofta påverkat vid Parkinson, men det brukar handla om nedsatt förmåga att känna dofter. När dofter/smaker ändrar karaktär som du beskriver kan det snarare bero på tillfällig svullnad i näsan, t.ex. vid förkylning. Covid-19 förvrängde ju lukt/smak för många, t.ex. Viktnedgång är också ganska vanligt vid Parkinson, men kan förstås bero på andra saker också, i ditt fall förstås minskat matintag, men det kan vara bra att göra en allmän hälsokontroll, t.ex. med avseende på diabetes. /Dag Nyholm
- Min man bor på ett omsorgsboende men tror att han bor på lyxhotell , och han har ständiga hallucinationer. Kan inte längre skilja på hallucinationer och verklighet. Är det vanligt? (Diagnos Parkinson demens /Lewybody sjukdom)
Det låter mer som Lewy body-/Lewykroppssjukdom där det är vanligt att det blir mycket ”verkliga” och detaljerade hallucinationer. Även vid vanlig Parkinson kan det förekomma men isåfall efter många år med sjukdomen. /Dag Nyholm
- Min man har Parkinson sen tio år tillbaka ( är 63 år nu). För ett år sedan fick han stora problem med hälsenan på vänster fot ( inflammation?) han har haft svårt att gå och känt mycket smärta.. något bättre nu än tidigare, men nu ett år senare känner han liknande symtom på höger fot, är det vanligt? Jobbigt med ytterligare ett år med smärta och svårigheter att gå utöver ”Parkinsongången”
Jag skulle inte säga att det är ett typiskt Parkinsonsymtom men det skulle kunna uppstå sekundärt till Parkinson eftersom Parkinson förändrar gången, muskeltonusen och även tyngdpunkten (mer framåt lutad). Men svårt att säga vad det beror på i detta fall utan en undersökning. Jag skulle ta kontakt med en vårdcentral eller liknande, gärna där det finns en fysioterapeut med specialisering inom neurologi. /Erika Franzén
- Min man har Parkinson sen tio år tillbaka ( är 63 år nu) För ett år sedan fick han stora problem med hälsenan på vänster fot ( inflammation?) han har haft svårt att gå och känt mycket smärta.. något bättre nu än tidigare, men nu ett år senare känner han liknande symtom på höger fot, är det vanligt? Jobbigt med ytterligare ett år med smärta och svårigheter att gå utöver ”Parkinsongången”Han bör söka på vårdcentralen för detta. Kanske behövs kontakt med fysioterapeut? Smärta i hälsenan är inte typiskt vid Parkinson och det låter ju inte heller så på din beskrivning, men ett samband är förstås inte omöjligt. /Dag Nyholm
- Varför går jag inte upp i vikt trots tre matintag /dag och flera Calogen och Fortini nutricia om dagen. Haft P i 20 år, är 1,75 lång och väger nu ca 53-54 kg.. Det går väl inte att skylla på överrörlighet enbart?
Svår överrörlighet förbrukar mycket kalorier, och mer än vad man tror. Det är en förklaring till en viktuppgång som kan kommer behandlingar som lett till att överrörlighet minskar. Det finns andra komponenter som reglerar vikt/aptit som kan spela roll, men det är inte enkelt förutsägbart hur det utvecklas. Det finns "kemoreceptorer" i en liten del av hjärnan som känner av bla dopamin i blodet, och som påverkar bla. aptiten och illamående. Det är därför i början av behandling med en medicin som ökar nivån av dopamin (sgs alla anti-Parkinson mediciner) så förekommer illamående. Detta brukar avta mycket snabbt (dagar/vecka) för det mesta, men under sjukdomsförloppet kan detta ändras. Det vara effektivt att justera dosen anti-Parkinson mediciner om man har flera olika typer (L-dopa/dopamiagonist/MAO-Bhämmare mm) och små ändringar kan påverka apitit /viktregleringen, men det är inte enkelt att förutse effekterna /Håkan Widner.
- Jag fick Parkinsons sjukdom 2019. Jag undrar över om det går att göra något åt mardrömmar? Det är inte ofta men sist så hade jag skrikit i ångest och dragit i min man. Det är inga problem för honom mer än att det låter lite obehagligt. Jag har ingen koll på vad som hänt. Jag har barnbarn som brukar hälsa på oss och då sover jag med dem, vilket jag inte törs göra nu. Går det att göra något?
Detta kallas REM-sömnstörning och är mycket vanligt vid Parkinson. Inte farligt, men kan förstås verka lite skrämmande. Det går att behandla med t.ex. en medicin som heter Iktorivil, som tas till natten. Diskutera med din neurolog. /Dag Nyholm
- Jag har haft diagnosen Parkinsons sjukdom i 18 år. Basmedicin Lecigon gel 2.5 ml/h. Har på sista halvåret fått hallucinationer. Mest i gryningen.. Men senaste månaden har hallucinationerna kommit på kvällen och varit tydliga figurer som upplevts att de smyger sig på bakifrån. Jag är inte rädd men det är lite störande. Beror det på doseringen eller den degenerativa processen? Något som kan dämpa det hela?
Hallucinationer kan bero på både dosering och ”den degenerativa processen”. Särskilt stor risk är det om man har för höga doser på natten, eller kombination med olika Parkinsonläkemedel. Men om det inte går att sänka dosen kan man försöka behandla hallucinationerna - dels finns ”minnesstärkande” medicin, som ofta sätts in vid minnesutredningar, dels finns så kallade atypiska neuroleptika (endast sorterna klozapin och quetiapin) som kan dämpa hallucinationerna. Ta upp detta med din neurolog. /Dag Nyholm
- Vilka är de typiska symtomen på Parkinson?, Vi har den i släkten så det ökar väl risken dramatiskt?
De typiska symtom på Parkinsons sjukdom är ett långsamt förlopp med förlångsamning av rörelser på ena sidan av kroppen. Det kan vara en förlångsamning som kommer efter en tids ansträngning och efter vila blir bättre. Förlångsamningen skall också yttra sig som en stelhet i samma kroppsdel exempelvis arm eller ben) och ofta men inte alltid skakning av så kallad vilo typ. Viloskakningar förekommer hos ca 75% av alla med Parkinsons sjukdom och yttrar sig som skakning i vanligen en armen/handen eller benet när armen är avlastad. Skakningen skall minska när man rör handen eller exv knyter handen för att komma tillbaka när armen/handen är i vila igen.
Man skall vara försiktig med att sätta diagnos Parkinsons sjukdom om det börjar med gångsvårigheter, eller om man har flera andra sjukdomar som diabetes mellitus (sockersjuka) i många år och eller högt blodtryck i många år. Om det har förkommit synvillor innan man tagit några anti-Parkinson medicinering eller om man har haft svårt med minnet och exv att hitta i boendet. Det kan då röra sig om andra sjukdomar eller ogynnsamma effekter av en del mediciner som gör att symtomen kan misstas för att vara orsakade av Parkinsons sjukdom.
Risken för att man själva kommer att utveckla Parkinsons sjukdom när det finns en eller flera andra i ett familjeträd som har (fastställd) diagnos Parkinsons sjukdom är liten.
Om man inte har andra faktorer som kan bidra till en risk för att utveckla Parkinsons sjukdom (för utom ålder) ökar sannolikheten från 0,0047 till 0,118 för att under en livstid (från 65 års ålder) att utveckla Parkinsons sjukdom, om man inte respektive har en första grads släktning med sjukdomen. Det är således 47 st / 100.000 över 65 år ålder, som under de kommande 20 åren kommer att utveckla Parkinsons sjukdom (och 99 953 som inte utvecklar sjukdomen). Om man räknar med 1 första grads släktning, blir sannolikheten att 118 / 100.000 individer över 65 år utvecklar sjukdomen över en 20 års period.
I absoluta tal lågt antal, men ca 2,5 x högre sannolikhet att utveckla sjukdomen således om man har en nära anhörig med sjukdomen. Det är polygenena mekanismer som är det mest sannolika och inte enskilda gener som ger upphov till riskökningen.
/Håkan Widner
- Fick Parkinsondiagnosen 202308. Jag äter 6 Madopark om dagen. Har haft besvär med högerarmen sedan 2020 dålig känsel I armen o fingrarna. Men har fått kramper från halsen ner till fingrarna på höger sida o smärtor kan inte använda armen haft detta ca 2 mån. Varit i kontakt med neurologen och dom har utökat från 3 tabl till 6 tabl på 2 mån.
Detta är en fråga som det inte går att ge ett svar på utan att undersöka eller få mera uppgifter. Det är inte det förväntade förloppet vid Parkinsons sjukdom att en arm inte fungerar korrekt och vare sig kraft eller känsel bör vara påverkade av Parkinsons sjukdom.
Man behöver undersöka om det är några förträngningar för nervtrådarna i halskotorna - det kan ge upphov till sämre känsel och påverkan av kraften - utan att det gör ont. Man behöver göra en klinisk undersökning och ev kompletterande röntgenundersökning, och det kan man mycket väl göra på vårdcentralen.
/Håkan Widner
- Vilka är de typiska symtomen på Parkinson? Vi har den i släkten så det ökar väl risken dramatiskt?
De typiska symtom på Parkinsons sjukdom är ett långsamt förlopp med förlångsamning av rörelser på ena sidan av kroppen. Det kan vara en förlångsamning som kommer efter en tids ansträngning och efter vila blir bättre. Förlångsamningen skall också yttra sig som en stelhet i samma kroppsdel exempelvis arm eller ben) och ofta men inte alltid skakning av så kallad vilo typ. Viloskakningar förekommer hos ca 75% av alla med Parkinsons sjukdom och yttrar sig som skakning i vanligen en armen/handen eller benet när armen är avlastad. Skakningen skall minska när man rör handen eller exv knyter handen för att komma tillbaka när armen/handen är i vila igen.
Man skall vara försiktig med att sätta diagnos Parkinsons sjukdom om det börjar med gångsvårigheter, eller om man har flera andra sjukdomar som diabetes mellitus (sockersjuka) i många år och eller högt blodtryck i många år. Om det har förkommit synvillor innan man tagit några anti-Parkinson medicinering eller om man har haft svårt med minnet och exv att hitta i boendet. Det kan då röra sig om andra sjukdomar eller ogynnsamma effekter av en del mediciner som gör att symtomen kan misstas för att vara orsakade av Parkinsons sjukdom.
Risken för att man själva kommer att utveckla Parkinsons sjukdom när det finns en eller flera andra i ett familjeträd som har (fastställd) diagnos Parkinsons sjukdom är liten.
Om man inte har andra faktorer som kan bidra till en risk för att utveckla Parkinsons sjukdom (för utom ålder) ökar sannolikheten från 0,0047 till 0,118 för att under en livstid (från 65 års ålder) att utveckla Parkinsons sjukdom, om man inte respektive har en första grads släktning med sjukdomen. Det är således 47 st / 100.000 över 65 år ålder, som under de kommande 20 åren kommer att utveckla Parkinsons sjukdom (och 99 953 som inte utvecklar sjukdomen). Om man räknar med 1 första grads släktning, blir sannolikheten att 118 / 100.000 individer över 65 år utvecklar sjukdomen över en 20 års period.
I absoluta tal lågt antal, men ca 2,5 x högre sannolikhet att utveckla sjukdomen således om man har en nära anhörig med sjukdomen. Det är polygenena mekanismer som är det mest sannolika och inte enskilda gener som ger upphov till riskökningen.
/Håkan Widner
- Fick Parkinsondiagnosen 202308. Jag äter 6 Madopark om dagen. Har haft besvär med högerarmen sedan 2020 dålig känsel I armen o fingrarna. Men har fått kramper från halsen ner till fingrarna på höger sida o smärtor kan inte använda armen haft detta ca 2 mån. Varit i kontakt med neurologen och dom har utökat från 3 tabl till 6 tabl på 2 mån.
Detta är en fråga som det inte går att ge ett svar på utan att undersöka eller få mera uppgifter. Det är inte det förväntade förloppet vid Parkinsons sjukdom att en arm inte fungerar korrekt och vare sig kraft eller känsel bör vara påverkade av Parkinsons sjukdom.
Man behöver undersöka om det är några förträngningar för nervtrådarna i halskotorna - det kan ge upphov till sämre känsel och påverkan av kraften - utan att det gör ont. Man behöver göra en klinisk undersökning och ev kompletterande röntgenundersökning, och det kan man mycket väl göra på vårdcentralen.
/Håkan Widner
- Kan Parkinson göra att man har sus i öronen?
Nej, tinnitus är inget typiskt Parkinsonsymtom, men det finns rapporterat att man löper lite större risk att utveckla t.ex. Parkinson om man har tinnitus. /Dag Nyholm
- Jag är så rädd att det är lewykropps demens jag har. Tycker att jag har många symtom som inte är typiska för Parkinson. Finns det något sätt att fastställa vad det är?Det finns inget test som med 100 % säkerhet kan avgöra om det är ”vanlig” Parkinson eller Lewykroppsdemens. PET-undersökning av hjärnan kan ge viss vägledning, men annars är det symtomen som talar för den ena eller den andra sjukdomen. Typiskt för Lewykroppsdemens är att svårigheter med minne/tänkande, samt hallucinationer uppträder tidigt i sjukdomsförloppet (i princip första året). Utöver besök hos neurolog kan det vara värdefullt att göra en minnesutredning hos en geriatriker. /Dag Nyholm
- Hur många drabbas av hallucinationer i samband med Parkinsons sjukdom?
Man brukar säga att ungefär en tredjedel av alla med Parkinson någon gång (ofta efter många år med sjukdomen) upplever hallucinationer (brukar vara synvillor, allra oftast ”snälla” syner som man förstår är overkliga). /Dag Nyholm
- Fick min diagnos år 2005. DBS opererad 2014 . Har normalsyn, opererad för gråstarr för ca två år sedan. Problemet är att när jag ska läsa en text så ser jag dubbelt och det blir bara värre. Kan det ha att göra med att även ögonmusklerna stelnar? Jag har träffat både optiker och ögonspecialist och fått nya glasögon som inte hjälpte något alls. Ännu så länge påverkar detta enbart läsning av böcker och datorn.
Dubbelseende är ganska vanligt vid Parkinson, i början särskilt när man är trött. Det är nog så att ögonmusklerna rör sig långsammare och mer okoordinerat, men det finns flera tänkbara orsaker. Ögonläkare brukar rekommendera så kallade prismaglas, som kan förbättra seendet, gissar att det är sådana glasögon du har provat. Du kan också prova att hålla för ena ögat för att kunna läsa utan dubbla bilder. /Dag Nyholm
- Jag fick min diagnos 2017 . Sedan något år tillbaka får jag otäcka stötar på underbenet, under en fot och på en arm.. samtliga stötar kommer på vänster sida. Det är mycket otrevligt och jag undrar om det är något som hör till sjukdomen?
Plötsliga stötar är inte typiska Parkinsonsymtom. Myrkrypningar och liknande känselfenomen eller nervsmärtor kan dock förekomma. Diskutera med din neurolog, så får ni reda ut vad det handlar om och om det isåfall går att behandla. Om dina Parkinsonsymtom började i vänster kroppshalva så kan det tala för att stötarna är relaterade till sjukdomen. /Dag Nyholm
- Hej! Jag är en kvinna på 52 år och har nyligen fått diagnosen Parkinson. Besvären är rätt milda och har varit så några år. Jag försöker att inte tänka så mycket på framtiden men skulle gärna vilja ha några förebilder av de som levt länge med sjukdomen. Så till min fundering; Finns det personer som kan leva med Parkinson till hög ålder utan större inskränkningar på livet och vårdbehov?
Ja, det gör det. Om dina besvär har varit milda under några år så kommer sjukdomen troligen att fortsätta på liknande sätt. Det finns stora skillnader mellan olika personer med Parkinson, men hastigheten på försämringen brukar vara relativt konstant. Så det finns goda chanser att du kommer att klara dig utan större inskränkningar under många år - det gäller bara att följa med och anpassa behandlingen efter hur symtomen utvecklas. /Dag Nyholm
- Min man har medicinerat med Madopark Levadopa sedan mitten av april månad i år. Han gjorde sin upptrappning av medicinen by the book och tar sedan slutet av maj tre tabletter dagligen. Detta har verkligen hjälpt och han fungerar betydligt bättre. Problem har dock sedan slutet av september varit att han har gaser i magen samt lös avföring flera gånger om dagen. Han säger att han inte har ont i magen men har som sagt konstant diarré. Vi anar att det kan vara Madopark som han reagerar på. Min make medicinerar också för hjärtproblem, vilket kan få oss att tänka att det kanske är en kombination av alla dessa mediciner som magen reagerar på. Hur ska vi agera. Kommer tamkontakt med Parkinsonsjuksköterskan på sjukhuset idag.
Detta är ett relativt vanligt besvär. Gastrointestinala symtom efter start med en L-dopa beredning förekommer, och det är ofta relaterat till en av hjälpmedicinerna i de olika tabletterna som används vid Parkinson sjukdom. Madopark innehåller L-dopa och benserazid (kan finnas som generika/utbytes tablett med dessa namn), eller Sinemet som innehåller L-dopa och carbidopa (som finns som generika/utbytestablett med dessa namn). Man kan få dessa besvär av hjälpmedicinen och enklast är att pröva att byta till den andra typen av tablett. Ett byte kan ske rakt av dvs samma antal tabletter och utan titreringar av doserna. Det bör märkas en skillnad inom ett par dagar om det gör skillnad. Man bör således ta kontakt med behandlade läkare/Parkinson sjuksköterska och diskutera detta om det kan vara lämpligt. Om inte detta fungerar bör man undersökas vidare för eventuellt andra åtgärder.
/Håkan Widner
- Jag fick min diagnos för drygt 1,5 år sedan. Ibland på kvällarna får jag som ”krängningar” i magen och det liksom gungar i kroppen. Vad kan det vara?Det är tyvärr svårt att ge besked på symtom utan undersökning. "Krängning" är inte en beskrivning som är allmängiltig och inte är lätt att hänföra till någon speciell sjukdomsyttring vid Parkinsons sjukdom. /Håkan Widner
- Jag utreds nu, men har gått i flera år med lättare symtom. Senaste tiden har det ökat men det växlar i intensitet under dagen. Frågan är om detta med ryckiga rörelser är vanligt? Mindre skakningar blev bättre av betablockerare men inte mer flyt i rörelser. Kan detta bli bättre med annan medicin om det nu är Parkinson?
Det är tyvärr svårt att svara på utan en fysisk undersökning, och för att kunna förstå vad "ryckighet" innebär. Jag förstår det som så att det är fortfarande en diagnostisk fråga om vilken sjukdom och typ av ryckningar som det handlar om. Vid Essentiell tremor är det typiska att skakningar förekommer. Skakningar är rytmiska rörelser, och vid Essentiell tremor förekommer de i rörelse och i vissa positioner/hållning. Det kan också förekomma icke rytmiska rörelser, ataxi, och tillståndet kallas då Essentiell tremor plus.
Vid Parkinsons sjukdom främst skakningar främst i vila, dvs när man inte gör något med exv en arm, men det förekommer också tremor i rörelse och hållning men skall vara mindre tydlig jmf med i vila som skall dominera.
Det går inte att ge mer information om vilken diagnos det handlar om utan man måst bli undersökt igen av behandlade läkare.
/Håkan Widner
- PS-diagnos sedan 2016, kommit in i komplikationsfas och väntar på att Produodopa ska starta om ca en månad. Bra kontakt med neurologteamet. Blivit mer och mer yr och tar ofta snedsteg, ännu inte ramlat, går utomhus med rullator och inomhus med käpp. Min fysioterapeut kallar min yrsel för nautisk, när jag går känns det som golvet gungar, obehagligt. Har inte varit på någon båt på flera år. Är det något speciellt som orsakar denna nautiska yrsel? Har inte läst på er hemsida om någon annan som besväras av detta. Har det med PS att göra? Finns någon rekommendation (utöver fysioterapi) vad jag eller läkare kan göra?
Gungande yrsel kan bero på många saker. Vanligast generellt sett är ”kristallsjuka”, men vid Parkinson bör man tänka på att kolla blodtrycket i liggande och stående efter 2-3 minuter, eftersom blodtrycksfall kan ge yrsel och svimning. Det kan också vara så att själva sjukdomen ger sämre kontroll på balans och hållning, samt att känseln i fötterna kan ha blivit sämre. Din läkare kan undersöka dessa olika aspekter. Om man inte hittar någon specifik orsak kan man träna upp sin balans med olika övningar, bara man ser till att inte ramla och slå sig. /Dag Nyholm
- Jag är en kvinna på 60 år som fick min diagnos för 3 år sedan. Jag undrar om det finns någon förklaring till att vår sjukdom kan ge så totalt olika symtom? En del drabbas av missbruksproblem som t ex sexmissbruk medan andra får minskad sexlust? Beror det på sjukdomen eller medicinen? Finns det någon hjälp att få?Nej, i dagsläget finns ingen säker förklaring, men det är nog så att orsakerna till Parkinson är många och att sjukdomsmekanismerna är olika mellan olika personer. Minskad sexlust beror troligen mest på sjukdomen medan sexmissbruk eller andra så kallade impulskontrollstörningar oftast beror på medicinen, särskilt ”dopaminhärmarna” (dopaminagonisterna). Ja, det finns hjälp att få för båda typerna av besvär. /Dag Nyholm
- Min neurolog tror egentligen inte att jag har Parkinson, men jag fick ändå prova Madopark (i syfte att utesluta diagnosen). Nu har jag ätit en startdos i 1 vecka & det är så stor skillnad på hur jag mår. Jag vaknar på morgonen & känner mig okey, istället för helt utslagen. Jag har kunnat vara ute & röra mig utan att bli genomsvettig & känna mig illamående & svimfärdig. Och jag kan tänka igen. Jag har klarat av att laga riktig mat, följa recept & handla hem rätt saker. Jag har en helt ny ork & den eviga känslan av att darra i armar & ben är borta. Och jag skakar mycket mindre! Min fråga är väl mest om Madopark har den här effekten på alla? Om det är lite som doping oavsett diagnos? Jag har diagnosen ME sedan tidigare men känner inte att det stämmer.
Nej, Madopark brukar inte ge någon effekt om man inte har Parkinson. Däremot kan man må bättre tack vare ”placebo-effekten”. Men symtomen vid Parkinson är ofta diffusa i början, så det kan ju vara så att du har Parkinson. /Dag Nyholm
- Hur yttrar sig demens vid Parkinsons sjukdom?Det kan yttra sig på många olika sätt, men det vanligaste är att man får svårt att hålla flera saker i huvudet samtidigt, att man får svårt med huvudräkning och blir mer passiv. Hallucinationer, oftast snälla synvillor, kan uppträda. Lätta sådana här ”kognitiva” symtom, dvs som har med minne och tänkande att göra, är mycket vanliga. Man kallar det ”demens” om symtomen påverkar ens funktion i vardagen, t.ex. att betala räkningar, handla osv. /Dag Nyholm
- Jag har fått diagnosen Parkinson sedan ett par år och mitt stora problem är sömnen. Förutom att jag har svårt att komma in i sömnen så känner jag ”ilningar” i bröstet var och varannan natt. Inga sömnmedel verkar. Har provat receptbelagda och andra sömnmedel. Inget fungerar. Mina ilningar gör att jag inte kan ligga ner utan är tvungen att gå upp och vandra på nätterna. Jag har också kryp i benen på kvällstid sk restless legs. Äter madopark, betolvex och har neuropronplåster (för krypet i benen). Jag undrar om ilningarna i bröstet är en symptom på Parkinson, en biverkning av medicinen eller är att härröra från något annat. Jag har inte sett någon annan med samma frågeställning. Ilningarna är det som jag mest besväras av och som påverkar min vardag mest.
Det är lite svårt att veta vad ilningarna i bröstet är. Det är förstås viktigt att tänka på hjärtat, så att det inte är kärlkramp det handlar om. Kolla med vårdcentralen. Det är möjligt att ilningarna är samma fenomen som ”restless legs” och mot sådana symtom kan ju parkinsonläkemedel hjälpa. Kanske blir det bättre med högre dos av Neupro-plåstret. Det kan också handla om muskelkramper och då kan en fysioterapeut hjälpa till. Oro kan också sitta i bröstet och det finns isåfall behandlingar mot oro. /Dag Nyholm
- Varför får svårt sjuka Parkinsonpatienter kroniskt förhöjd kroppstemperatur?
Feber (över 37,5 grader) talar främst för en pågående infektion - de vanligaste vid svår sjukdom är urinvägsinfektion och lunginflammation. Viktigt att utesluta infektion vid långvarig feber. I avancerat skede av Parkinson kan det så kallade autonoma nervsystemet vara påverkat och det kan innebär försämrad reglering av kroppstemperatur. /Dag Nyholm
- Undrar om Parkinson kan ge extrem svettning vid minsta minimala ansträngning? Medicinera mot svettningar?
Ja, det är ganska vanligt med extrem svettning (hyperhidros) vid Parkinson. Ibland hänger det ihop med andra ”off”-symtom och då kan det hjälpa att optimera parkinsonläkemedlen. Det finns vissa behandlingar mot extrem svettning, t.ex. så kallade antikolinergika. /Dag Nyholm
- Ryckningar i benen - Parkinson?
Troligen inte, eftersom du beskriver att det är båda benen. Skakningar vid Parkinson brukar börja i bara ett ben, eller en arm. Det typiska för skakning vid Parkinson är att den kommer i vila och att den försvinner när man rör den skakande kroppsdelen. Ryckningar i benen kan bero på en mängd olika saker. Om de besvärar dig är det bra att uppsöka din husläkare som får ta en titt på benen. /Dag Nyholm
- Jag undrar varför jag är yr trots att mina blodtryck är bra ?
Om du har mätt blodtrycket i både liggande position och i stående efter 2 minuter vid upprepade tillfällen så beror nog yrseln på något annat. Vanligast är lägesberoende yrsel som beror på ”kristallsjuka” i innerörat. Men vid Parkinson kan det också vara balanssvårigheter och nedsatt känsel i fötterna som kan ge yrselkänsla.
- Vaknar ofta på nätterna och är jättevarm och röd i ansiktet. Har Parkinson sedan 4-5 år. Vad beror detta på?
Det kan bero på många olika saker. Om det hänger ihop med Parkinson, vilket inte är säkert, så kan det ha att göra med det autonoma (självstyrande) nervsystemet att göra, det är t.ex. ganska vanligt med svettning som ”off”-symtom. Blodtrycket blir också högre när man ligger ner och det skulle också kunna vara en förklaring. /Dag Nyholm
- Min pappa har lungfibros och vissa symptom på Parkinsons sjukdom. Han medicineras nu med Madopark och får mycket god hjälp av medicinen. Jag undrar om man vet något samband mellan de två diagnoserna?Nej, det finns inget känt samband mellan lungfibros och Parkinsons sjukdom. Möjligen skulle vissa bekämpningsmedel kunna orsaka båda sjukdomarna. /Dag Nyholm
- Varför får man kronisk förhöjd kroppstemp (feber) när man är svårt sjuk i Parkinsons sjukdom? Att hitta en bra neurolog - hur gör man det?
A.
Feber (över 37,5 grader) talar främst för en pågående infektion - de vanligaste vid svår sjukdom är urinvägsinfektion och lunginflammation. Viktigt att utesluta infektion vid långvarig feber. I avancerat skede av Parkinson kan det så kallade autonoma nervsystemet vara påverkat och det kan innebär försämrad reglering av kroppstemperatur. /Dag Nyholm
B.
Svårt för mig att svara på den frågan eftersom olika neurologer är bra på olika sätt. Men generellt kan man kanske säga att vissa av oss har ett större intresse för att behandla just Parkinson och liknande sjukdomar. Om man inte är nöjd med den neurolog man träffat kan man be att byta till någon annan. /Dag Nyholm
- Jag undrar om Parkinsons sjukdom kan ge extrem svettning vid minsta minimala ansträngning? Kan man medicinera mot svettningar?
Det finns faser av Parkinsons sjukdom då betydande svettningar kan förekomma. Det är vanligen efter några års sjukdom, och vanligen i en fas av komplikationsfasen. Det vanligaste är att svettningarna kommer i samband med en "off period" dvs när Parkinson medicineffekter börjar avta. Dt kan komma under natten och en betydande svettning kan förekomma.
Behandlingsmässigt är det vanligen mest effektivt att undvika fluktuationer och dosglapp genom olika långverkande Parkinson läkemedel. Om inte detta är tillräckligt används ibland betablockerare (exv atenolol, metoprolol m fl) men det kan vara svårt att tåla detta om man har tendens till lågt blodtryck. Man kan också ha effekt av ett antikolinergt medel (motverkar acetylkolin), exv Norflex, men om man har kognitiv svikt kan det vara olämpligt läkemedel. Mirtazapin kan biland vara effektivt, medan exv venlafaxin kan stimulera svettning. Om man har behandling med SSRI/SNRI preparat kan en sänkning av dessa medel minska svettningar.
/Håkan Widner
- Jag undrar varför jag är yr trots att mina blodtryck är bra !? Kan det bero på Parkinson?Har du mätt blodtrycket i både liggande och stående efter 2 minuter? Bara då vet man om blodtrycket är ”bra” eller om det sjunker mycket i stående. Yrsel kan ha massor av olika orsaker. Allra vanligast är ”kristallsjukan” i innerörat. Parkinson kan möjligen spela roll också, t.ex. genom balanspåverkan. Det beror lite på om yrseln är konstant (som vid muskelspänning) eller läges- eller ansträngningsberonde. Vissa läkemedel kan också ge yrsel som biverkan. /Dag Nyholm
- Vaknar ofta på nätterna och är jättevarm och röd i ansiktet. Kan det hänga ihop med att jag har Parkinson sedan 4 – 5 år?
Svårt att säga, det finns många möjliga orsaker till detta, men Parkinson skulle kunna vara en, dock vanligare att man svettas. För kvinnor i klimakteriet kan det ju vara hormonella orsaker. Högt blodtryck i liggande position skulle också kunna ge dessa symtom. /Dag Nyholm
- Fick diagnos 2019 och har haft svåra smärtor i låren hela tiden. Det känns som låren är fyllda med mjölksyra och helt kraftlösa! Detta gör det svårt för mig att promenera och träna som jag vill. Neurologen vill inte tro att det finns något samband med min sjukdom MEN det hävdar jag bestämt. Er uppfattning om detta?Svårt att avgöra vem av er som har mest rätt, men visst skulle symtomen du beskriver kunna ha samband med Parkinson, om det nu är den diagnosen du har. Parkinson börjar nästan alltid tydligt i ena kroppshalvan och om båda låren känns lika besvärliga så är det bra att fundera på andra orsaker också. Det är alltså vanligare att man känner så här i den sida som har parkinsonsymtomen. Du skulle kunna be en fysioterapeut om råd och diskutera med din neurolog om ökning av din parkinsonmedicinering skulle kunna provas. Ibland kan muskelspänning i samband med oro/ångest ge sådana symtom som du beskriver och då kan man prova att behandla detta. /Dag Nyholm
- Diagnos Parkinsons sjukdom -19. Har även Sjögrens syndrom och Polyneuropati. Har lecigonpump. Mycket nöjd med min neurolog på KS, Solna. Mindre nöjd med Ssk som jag söker med frågor men hen återkopplar inte. Vid dosglapp får jag fruktansvärt ont i bröstrygg och i bröstet. Så pass ont att det är jobbigt att andas. Även korsryggen krampar, tår,vrister vrider sig och smärtorna är i princip olidliga. Gråter oavbrutet. Tar extradoser, Iktoviril. Lyrica 150 mg x 2 mot nervsärtorna pga neuropati. (pramipexole x2/dag) Inget hjälper vissa av gångerna då det är som värst. Finns det nånting mer att göra då jag befinner mig i detta? Jag är så sliten och trött, smärtorna tar så fruktansvärt mycket energi. Jag har det så här ca 3 ggr/mån Har skrivit i 1177 tre ggr denna vecka utan respons från ssk.
Det är mycket svårt att ge detaljerade råd en ett komplext patientfall med flera olika sjukdomar (minst 3) som bidrar- på olika sätt. Det är inte självklart att symtomen har (direkt) med Parkinsons sjukdom att göra, även om symtomen varierar med "on/off" fluktuationer.
Det är mycket vanligt att smärtsymtom kommer fram vid "off" perioder vid Parkinsons sjukdom, inte minst från ryggen. Om det av olika anledningar är trångt för nervtrådar i ryggen (vid spondylos - dvs diskarna är påverkade med mindre dämpande elasticitet och reaktioner kring dem, med irritation och förträningar för nervtrådarna) så blir det trängre vid off när musklerna spänns i ryggen. Ryggmuskulaturen är de största och starkaste musklerna i kroppen och påverkas vid Parkinson med att bli stela. En behandlingsstrategi är att ha så jämn Parkinsonmedicineffekt som möjligt för att undvika "off" perioder och behandla "djupa off" gå bra som möjligt. Det är dock förträngningarna som är grundproblemet, och de är oberoende av Parkinsonsjukdom.
Alla besvär beror inte på Parkinsons sjukdom.
En kartläggning av ryggen är viktigt. Adekvat smärtbehandling är förstås också viktig. Det finns nya studier på smärtmekanismer som mkt klart visar samband mellan låga halter noradrenalin och smärta. Den sk "gating teorin" som är med och blockerar smärtsignaler tex vid akupunktur och andra liknande metoder är beroende av noradrenalin och läkemedel som ökar denna är viktiga för smärtlindring. Det finns flera registrerade sk SNRI medel för smärtbehandling som bör prövas. SNRI preparat är också använda mot depression, men också sömnrytmrubbningar och hjärntrötthet och är breda läkemedel med många funktioner. Det finns också nervblockader och dorsal kolumnstimuleringsmetoder som i vissa fall kan ge goda effekter. /Håkan Widner
- Jag fick diagnosen för drygt 6 månader sedan. Äter Madopark 100* 3ggr dag. Mitt största problem är svettningar som hindrar mig bara jag rör mig. Det forsar svett från huvud och nacke, glasögonen immar igen och jag mår verkligen jättedåligt av det! jag äter Venlafaxin 150 mg som jag tar på kvällen, svettas aldrig om nätterna. Jag hade aningen lågt T4 (11,9) Går det att göra något åt detta? Jag orkar inte ha det så här!Det vore intressant att veta hur länge du har haft problem med svettning. Om det började efter att du började med Venlafaxin så kan man misstänka den, eftersom det är en mycket vanlig biverkan, fler än en på 10. Men svettning förekommer ibland också som symtom på Parkinson och i såfall kan det vara så att du har otillräcklig effekt av Madopark med den låga dos du beskriver. Lågt T4 har nog inte med saken att göra, man blir snarare frusen av underfunktion i sköldkörteln. Om man inte kommer fram till vad orsaken till svettningen är så kan det röra sig om så kallad primär hyperhidros och då kan man överväga behandling med läkemedel som minskar svettning. /Dag Nyholm
- Jag är 59 år, fick min diagnos 2022 och det mesta fungerar ganska bra med medicinering. Dock har jag fått svår smärta i höger knä och efter röntgen konstaterades det att den beror på artros. Eftersom mitt svåraste symptom av Parkinson är stelhet och värk i framför allt lår och vader samt i ryggen, frågade jag då jag fick röntgensvaret om artrosen kunde påverkas negativt av min Parkinson på det sättet att smärtan blir svårare och fick svaret nej. Min fråga är om det trots allt inte kan vara så att de spända musklerna i låren ”pressar på” det onda knät? Tycker det är konstigt att få så oerhört ont plötsligt annars, men det kanske är feltänkt av mig?
Det finns inget egentligt samband mellan artros och Parkinsons sjukdom i betydelsen att Parkinsons sjukdom orsakar artros. Värk och smärta vid Parkinsons sjukdom är ofta orsakade av andra tillstånd, tex artros eller nervrotsinklämning. Om man som Parkinson patient är underdoserad kan det leda till muskelstelhet (rigiditet) och muskeförkortning, och då kan exv en redan inklämd nerv tryckas ihop mera. Det kan uppfattas som att det är Parkinsons sjukdom som ger upphov till värk och smärta, men variationen följer effekt av medicineringen - mer stel, mera smärta och tvärtom.
En knäled är komplex och uppbygganden av den är sådan att den hålls samman av ledband av olika slag och bara ett fåtal muskler. Det är sällan att muskelsammandragningar ger en ökad press mellan knälederna, medan belastningen i tex stående på lederna är många gånger högre and den som musklerna kan åstadkomma. Ledvätska stimuleras av rörelser i en led, och artros leder till mindre bildning av "smörjande" ledvätska, vilket är tydligast på morgonen då leden kan vara stel pga otillräcklig ledvätska, men som efterhand ökar i volym och ge mindre värk.
Vad gäller artros i knäleder har jag svårt att det finns något större samband med medicineffekter, Parkinsons sjukdom och ledvärk. /Håkan Widner
- Varför blir jag darrig och helt tömd på energi, i huvudet känns det som när man har feber. Jag är inte riktigt närvarande. Jag äter Sinemet Cardiodopa/Levodopa 25 mg/100 mg sedan augusti 2023. Ibland har jag nu tagit 1,5 tabletter en eller två gånger samma dag. Svårt att säga om det hjälpt.Det är svårt att veta om denna känsla kommer ibland eller finns hela tiden och om darrningarna syns utanpå eller känns inuti. Det kan förstås vara Parkinsonsymtom och då kan det hjälpa med en högre dos, eller fler doser per dag. Men det skulle också kunna vara t.ex. blodtrycksfall som ger känslan av energilöshet, dvs tillfälligt för lågt blodtryck. /Dag Nyholm
- Jag har svårt att tömma urinblåsan. Kan det ha med min Parkinson som jag fick för drygt 10 år sedan?
Ja, Parkinson kan ibland påverka möjligheten att tömma urinblåsan, men det kan också röra sig om täta urinträngningar. En risk med att inte kunna tömma blåsan helt är att kvarstående urin kan ge urinvägsinfektioner. Isåfall bör man prova läkemedel som kan underlätta blåsfunktionen. Kontakt med gynekolog eller urolog kan behövas. /Dag NyholmSymtom
- Finns det någon förklaring till varför man blir så kutryggig? Jag har tränat med Sofia Åhman på TV sedan 2020 och hon visar många nyttiga rörelser för att stärka upp överkroppen. Jag fick min diagnos 2022 och har fortsatt ännu mer intensivt med dessa övningar, men det verkar inte hjälpa. Jag blir bara mer och mer kutryggig…
Ja, det är mycket vanligt att man blir framåtlutad vid Parkinson. Det beror troligen mest på att den automatiska kontrollen på hållning och balans fungerar sämre. Ibland är det muskler på framsidan av halsen eller bålen som ”drar” hållningen framåt. Det är bra att träna och att försöka sträcka på sig, samt att använda medicin med så bra dosering som möjligt, men det kan vara svårt att hålla upp överkroppen ändå. /Dag Nyholm
- Påverkas hjärtat av Parkinson. Är trötthet ett vanligt symptom. Andfåddhet vid minsta lilla uppförsbacke?
Hjärtats nerver kan påverkas av Parkinson, men trötthet, som är vanligt vid Parkinson, kan ha många andra orsaker också. Det är bra att kolla hjärtfunktionen hos husläkare om man blir andfådd vid liten ansträngning. /Dag Nyholm
- Har Parkinsons sjukdom och har sedan ett antal månader fått kraftig värk i nackmusklerna. Vad kan jag göra?
Det är svårt att säga säkert om nackvärken beror på Parkinson - det skulle kunna vara något annat, t.ex. diskbråck eller nackspärr. Om det finns någon vridning eller tippning av nacke/huvud så kan det röra sig om så kallad dystoni, men det är sällan som dystoni-”kramper” bara ger värk. Kontakt med fysioterapeut rekommenderas för bedömning. /Dag Nyholm
- Jag fick diagnosen Parkinsons sjukdom efter DaTScan i Sundsvall samt att jag erfor mindre trötthet efter medicinintag. Har nu hört att det är inte någon 100%-ig säker undersökningsmetod. Jag har symtomen muskelsammandragningar, främst i tårna. Det verkar ingen av mina mediciner ta bort. Jag äter madopar, madopar depot, neupro plåster. Kan det vara så att jag inte har Parkinson? Kan jag istället lida brist av något, typ mineral, vitamin etc.? Eller biverkningar från duloxetinet som jag ätit cirka 20 år för smärta? Och vad har ni för erfarenhet av ayervedisk medicin?
DaT-scan eller motsvarande PET-undersökning kan visa om det finns en sjukdom i dopaminsystemet. Om undersökningen visar sådan sjukdom kan man vara säker på att det är någon form av ”Parkinsonistisk” sjukdom men man kan inte 100 %-igt säga om det är Parkinson eller någon annan variant (atypisk Parkinsonism). Om undersökningen talade för dopaminsystems-sjukdom så är det betydligt mindre sannolikhet att symtomen beror på något annat.
Duloxetin kan ge lite olika sorters biverkningar från nervsystemet, men det är svårt att säga om muskelsammandragningarna du beskriver beror på detta eller om det är muskelstelhet eller så kallad dystoni vid Parkinson. Om det är mer på ena sidan av kroppen så talar det mer för Parkinson.
Ayurvedisk medicin i betydelsen meditation och hälsosam kost är säkert allmänt bra för alla människor, men det finns inga vetenskapliga belägg för att det har någon särskild betydelse vid Parkinson. Och man ska inte använda ayurvediska ”naturläkemedel” eftersom sådana inte är testade på samma noggranna sätt som godkända läkemedel på apoteket. /Dag Nyholm
- Jag har haft åratal av smärta i höft o ländrygg. Ny höft maj -23. Parkinsondiagnos nov-23. Kommer inte igång med att gå. Har 0erhört ont i ländryggen. Medicinerar Madopark 3×1.5 och 1×1 till natten. Kan jag få hjälp?
Det låter som att du i första hand behöver hjälp med smärtlindring och mobilisering (dvs hjälp av t.ex. fysioterapeut för att komma igång med gåendet). Madopark kan hjälpa mot Parkinsonrelaterad värk, men du behöver nog någon medicin mot värken, så att du kan komma igång. Kontakta en läkare för detta. /Dag Nyholm
- Varför kan min gubbe inte hålla upp sitt huvud längre? Han sitter som en fällkniv i sin rullstol och kan varken hålla upp överkroppen eller huvudet. Det gör mig förtvivlad!
Utan att ha sett patienten är det svårt att säkert uttala sig om tillståndet.
Det finns ett fenomen / symtom kallat "kamptokormi" (bent spine syndrome) och kännetecknas av att bålen lutar framåt. Det kan drabba nacken också och kallas då "antekolles" eller "anterokolles" (framåt - nacke) och skulle man luta åt sidan kallas fenomenet ibland Pisa syndromet (man lutar som tornet i Pisa).
Det kan orsakas av olika tillstånd - en kotkompression kan ge upphov till en felställning av kotpelaren. Det är vanligast att en kotkompression ger smärta men inte alltid. En kotkompression uppstår oftast ganska snabbt. Har man en underliggande tendens till skolios (vriden kotpelare) kan kotkompression ge upphov till stora felställningar.
Parkinsons sjukdom kan ge upphov till kamptokormi - mer vanligt är dock Pisa felställning. Parkinsons sjukdom börjer på ena sidan och det är sedan samma sida som har mest symtom genom sjukdomen även om det jämna ut sig efterhand. Mediciner verkar olika mycket på hö/vä sida ibland och ger upphov till att det kan "luta". Patientens "kroppsuppfattning" uppfattar att när det ser ut att luta, så är det för hjärnan rätt läge. Kamptokormi är mer komplext och de flesta har någon form av ryggåkomma också.
Man skall undersökas av behandlade läkare om det har uppkommit relativt prompt. En röntgen av ländrygg och bäcken är av intresse för att kunna bedöma om det är faktorer lokalt i ryggen som spelar roll, eller om det är från hjärnan symtomen orsakas från.
Det händer att symtom av kamptokormi / antekolles kommer relativt snart efter att man ahr justerat medicin. Det är lämpligt då att bedöma detta inom kort, och ev ändra mediceringen, men det är inte alltid effektivt. /Håkan Widner
- Jag blev opererad för en hjärntumör i februari 2022 , jag fick sedan strålningsbehandling, 9maj-22juni, därefter Cytostatika 22 juli 2022, tom maj 2023. Fick Parkinsondiagnos den 2 okt 2022...sen dess medicinerad mot Parkinsons sjukdom. Nu har scanning visat på misstänkt psp (Progressiv Supranucleär Pares) msa(Multippel Systematrofi) hd? Skall dock göras scintigrafi...men min fråga är; kan det vara skador från hjärntumören jag opererat bort(90% avlägsnat) av 7x3x3cm. Plus 35 strålbehandlingar samt Cytostatika ca 10,5 mån? Då det känns som jag får tillbaka mer o mer styrka, inbillar medicin. Hade även som nyopererad mars 2022 ett Epileptiskt anfall...fick då medicin mot epilepsi som kan ge Parkinson. Har ej haft något mer anfall, då det utlöstes av intrakraniellt tryck som en följd av en 11 tim lång operation. Så jag tar nu endast 500mg Levetiracetam 2ggr/dygn i förebyggande syfte....motarbetar den medicinen upptaget av dopamin?Det är svårt att säga om dina symtom är relaterade till din tumör och/eller behandling med så här lite information, men generellt kan man säga att skador i hjärnan skulle kunna förklara vissa symtom. Levetiracetam kan inte ge Parkinson, men vissa rörelsesytom som biverkningar, t.ex. skakningar. Den motverkar inte dopaminsystemet. Det framgår inte vilken sorts skanning som gjorts, men sådana bilder skulle kunna påverkas av att du genomgått en hjärnoperation. Samtidigt kan det förstås vara så att du har någon parkinsonliknande sjukdom också, det får utredningen och tiden utvisa. /Dag Nyholm
- Hur tidigt i sjukdomsprocessen kan en DaT scan visa något avvikande? Jag har en förälder med Parkinsondiagnos, är själv i 50-årsåldern och har sedan ett par år flera symtom som påminner om min förälders, bl a sedan ett år ryckningar i vänster fot och vrist vid vila. Neurologiskt status är dock utan anmärkning. Neurolog har remitterat till DaT , som jag förstår mest då hen tror det skulle minska min oro. Är det någon idé att jag genomgår undersökningen i detta läge? Finns det några risker med undersökningen?En DaT-scan (eller motsvarande undersökning med PET-kamera) kan troligen visa tecken på Parkinson mycket tidigt i sjukdomsprocessen. Men inget test ger 100 % säkert svar, inte heller detta. En normal undersökning talar dock starkt emot sjukdomen, så visst kan den användas för att minska oro. Det finns inga särskilda risker med att genomgå undersökningen. /Dag Nyholm
- Jag är under utredning för Parkinsons sjukdom och har ätit Madopark i ca 2 månader och märker att mina skakningar minskat och upplever bättre balans tex, Innebär det att jag troligtvis har Parkinson?
Ja, det kan det innebära. Men helt 100 %-igt säker kan man inte vara än. /Dag Nyholm
- Har nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom. Symtom: störd REM-sömn sedan länge. Nytt: darrningar vänster hand och dålig motorik där. Dock inga problem på förmiddagen. I övrigt små symtom. Jag är 79 år. Hur ser min prognos ut? Avvaktar med medicin. Känner mig osäker
Att ge prognos är alltid vanskligt, och framförallt utan kännedom om individuella detaljer i sjukhistorien.
Ett allmänt svar - generiskt - att erhålla diagnosen Parkinsons sjukdom 2024 innebär inte någon katastrof - och förutsättningarna att få symtomlindring av många besvär är goda. REM sömnstörning kan bero på brist av dopamin respektive noadrenalin och har förutsättningar att förbättras genom medicinering mot dessa brist-tillstånd.
Parkinsons sjukdomssymtom yttrar sig till följd av ett bristtillstånd av dopamin och medicinering med exempelvis L-dopa (exv Madopark/Sinemet eller exv Stalevo) kan återställa och normalisera bildningen av dopamin. Det är också enligt rekommendationerna i moderna riktlinjer att starta behandling när det föreligger symtom som har lett till diagnos. Man bör börja med låga doser och låta det gå upp till minst 3 månader innan man utvärderar effekten, men eventuella obehag som negativ påverkan av aptiten, sjösjukelikt illamående kan förekomma en tid i början, men det är vanligen övergående. Vinsten med att ersätta dopaminet är vanligen större än biverkningarna.
/Håkan Widner
- Jag har haft bekräftad Parkinson i ca 6 månader. Innan dess hade jag lindriga besvär men dom kan ha hållt på i ett antal år. Står på följande medicinering: 100mg Madopark x3(morgon/middag/kväll) 6mg Requip Depot på kvällen Är detta en startdos? hög/låg ? Har krampkänning i vader vissa perioder. Sover dåligt och svettas, svettas även dagtid Känner som elstötar i divers olika muskler oregelbundet. Ofta kall om vänster fot och strortå Skulle mina problem mildras genom ökning av någon medicin jag redan äter eller skulle det behövas kompletteras? Tack för fantastisk Podd och hemsida!!!!!
Det är svårt att ge rekommendation utan att känna till ytterligare detaljer.
Misstanken är att kramper i vaderna är tecken på otillräcklig effekt av medicineringen. Svettningar kan också vara ett dopaminbrist symtom, men ibland kan det vara skillnad i effekt om det är L-dopa dagtid och dopaminhärmare/agonist nattetid. Elstötar, om det också går ut i ett ben tex är det ofta ett symtom som kan bero på att det är förträningar i tex ryggen för nervtrådarna. Det har mindre med Parkinsons sjukdom att göra,, men om det är mkt spända muskler i ryggen blir det trängre för nervtrådarna och det kan ge upphov till el-stötar. /Håkan Widner
- Hej! Jag hörde en föreläsning på nätet av Håkan Widner där han sa att det fanns 12 olika varianter av Parkinsons sjukdom. Fråga 1: Kan man klassificera dessa? Jag såg de första symtomen på min man för ca 40 sedan. Blev diagnostiserad 1986. De senaste 15-20 åren har han en kognitiv svikt som tilltagit med åren. Fråga 2. Är det plack av alfasynuklein (Levy body) som sprids i hjärnan eller……?
Det finns många sätt att försöka beskriva Parkinsons sjukdomspatienter, och det övergripande syftena med att göra detta är att dels förstå möjliga sjukdoms mekanismer för att kunna behandla möjliga sjukdomsprocesser (sjukdomsmodifierande behandlingar), men också för att kunna så gott det går att förutse förloppet av sjukdomen. Symtomen yttrar sig ofta olika hos grupper av patienter och det är viktigt att kunna jämföra effekten av behandlingar för olika patientkategorier - en viss behandling kan passa för en viss subtyp medan andra behandlingar kan vara effektivare för andra subtyper.
Det sker utveckling av kunskaperna.
Nya avgränsade sjukdomar har kommit till - exv kallades sgs alla patienter på -50 talet med stelhet, långsamma rörelser och skakningar "Parkinsons sjukdom", men efterhand har det visat sig att det är många sjukdomsprocesser som kan ge upphov till en del av dessa symtom, och det har blivit fler diagnosmöjligheter med nya sjukdomsentiteter som Multipel System Atrofi - parkinsonistisk form, Multipel System Atrofi - cerebellär form, Progressiv Supranukleär Pares (som i sin tur kan karakteriseras med minst 10 olika former (varav 2 st liknar Parkinsons sjukdom PSP-PD, och Pure Akineisa and Gait Failure), och Kortikobasal Degeneration har flera undergrupper. Demens med Lewy Inklusionskroppar brukar också tas bort från Parkinsons sjukdom framförallt om det är en samsjuklighet med Alzheimers sjukdomsprocess som det förekomma.
Utöver detta finns det parkinsonism orsakas av någon annan process och kallas då sekundär, och den vanligaste är orsakad av små-kärlssjukdom i hjärnan (orsakat av exv mycket högt blodtryck under lång tid, otillräcklig behandlad socker sjuka (diabetes), och av mycket höga kolesterolnivåer eller omfattande rökning. En annan orsak är långtidseffekter och bestående effekter av anti-dopamin läkemedel även efter att man slutat med dem. Det finns också toxinframkallad parkinsonism som exv MPTP, metamfetamin i hög dos, eller det i Estland /Ryssland förekommande efedrin/magan framkallad sekundär parkinsonism.
Alla ovan tillstånd är inte subtyper av Parkinsons sjukdom (längre) men har varit det.
Numer är alla dessa sjukdomar inte lika med Parkinsons sjukdom, som skall involvera a-synuklein på något sätt, vilket ovan sjukdomar inte gör på samma sätt som vid PS.
Det finns flera olika sätt att försöka dela in Parkinsons sjukdom i olika subtyper och det finns inte ett enhetligt system.
Här är några indelningar av olika sjukdoms mönster subtyper.
Ärftliga former
Dominant ärftliga: PARK 1 gen mutation av a-synuklein
(3 former) duplikation av a-synuklein genen
triplikat av a synuklein genen
LRRK2
VPS35
EIF4GI
Recessivt ärftliga Parkin/PARK 2
PINK1
DJ-7 PARK 7
Andra indelningar:
Tidig debut
Sen debut
Utan demens
Med demens tidigt
Med demens sent
Tremor dominant
Postural instabilitet och nedsatt gång
Parkinson med dominerande noradrenalinbrist
Parkinson med dominerande acetylkolinbrist
Parkinson med dominerande serotoninbrist
Mild motorisk subtyp
Intermediär subtyp
Diffus och snabbtförlöpande subtyp
Fråga:2
Man benämner inte a-synuklein ansamling som ett plack - denna term används vid ansamling utanför en cell tex ett plack av bakterier som förkalkas på tänderna, kolesterol + kalk plack vid åderförkalkning/arteroskleor, eller plack av amyloid vid Alzheimers sjukdom.
Vid Parkinsons sjukdom är det ett trådliknande äggviteämne som normalt har funktioner i nervändarna (synapser) där bla dopamin bildas och frisätts, som förändras och som ansamlas inne i en nervcell i trådar (neurit-fibriller) och dessa kan under vissa omständigheter ansamlas till en inklusionskropp tillsammans med andra äggviteämnen främst ubiquitin och neurofilament. IUInklusionkroppen kallas Lewy body (inklusionskropp). Den kan inte föras vidare mellan celler på ett enkelt sätt. Det är sannolikt fritt a-synuklein som förs över mellan nervceller och i sin tur leder det till att Lewy Body bildas en ny cell. Sjukdomen kan spridas mellan nervceller, men det är ännu oklart hur a-synuklein startar processen, och det kan vara faktorer orelaterat till a-synuklein som är den avgörande faktorn. Onormalt a-synukelin (exv muterat pga en defekt gen) leder till ansamling av a-synuklein pga mutationen. Vid vandlig Parkionsons sjukdom är a-synukelin normalt, men kan ev formändras av fn okända mekanismer och då leda till att det bildas inklusioner. /Håkan Widner
- Jag har fått Parkinson diagnos alldeles nyligen. Jag undrar om långvarig exponering för amalgam ( har många fyllningar sedan barndom , några borttagna då de har gått sönder) och senaste 14 års exponering för mögelgiftet från huset ( är bortflyttat därifrån sedan 1,5 år tillbaka) kan ha triggat sjukdomen. Jag fick första symtomen 4 år sedan, snart fyller jag 54 år. Min farfar fick samma diagnos i 64-års åldern. Jag har också diagnosen bipolär sjukdom (stabil sedan 13 år tillbaka, behandlats med litium ). Vilka av dessa saker jag har nämnt är riskfaktorer för Parkinsons sjukdom?
Det här med riskfaktorer och friskfaktorer är mycket svårt att vara säker på, det finns troligen många olika faktorer som kan påverka risken att utveckla Parkinson och vi känner ju faktiskt inte till varför man får sjukdomen. Amalgam är troligen inte en riskfaktor för Parkinson även om det finns rapporter som antyder viss riskökning. Mögel är troligen inte en riskfaktor, kanske snarare tvärtom så att bekämpningsmedel mot mögel kan ge Parkinson - det finns flera personer i Sverige som arbetat med att impregnera apelsin-omslagspapper med antimögelmedlet difenyl som insjuknade i Parkinson för ett antal år sedan. Litiumbehandling kan ge skakningar som vanlig biverkning, men det orsakar troligen inte Parkinson. Däremot finns det rapporter om att personer med bipolär sjukdom löper lite större risk att utveckla Parkinson. Att din farfar hade Parkinson är nog din största riskfaktor, men inte heller detta är någon särskilt stark riskfaktor. /Dag Nyholm
- En påtaglig effekt sedan jag fick diagnosen 2015 är att jag vid träning mycket lättare drar på mej mjölksyra. Återhämtningen är också mycket sämre. Finns några studier som kan ge ledtrådar till vad man kan göra? Träna nära tröskelfart?
Enligt en italiensk forskningsstudie från 2018 verkar det, precis som du beskriver, som att det blir högre mjölksyranivåer i musklerna när man har Parkinson och längre tid till återhämtning. Forskarna visade att ett träningsprogram på löpband fyra gånger per vecka i fyra veckor förbättrade mjölksyranivåerna, musklernas uthållighet och balans. Jag skulle tro att många sorters träning på rimlig nivå är bra, men några exakta träningsråd vågar jag mig inte på - diskutera gärna med en fysioterapeut! /Dag Nyholm
- Jag tror inte på min diagnos, fick den för ett år sedan, efter pet-scan och började medicinera innan med Ropinirole. Skakar i höger hand och har dåligt luktsinne, men har också ätit Propavan i fem år. När jag har påpekat det, får jag inget gehör. Hur mycket ska jag lita på pet-scan och om det är Propavan som är orsaken, hur lång tid tar det efter att jag slutar med dem, innan det märks?
Det är ofta svårt att vara säker på diagnosen under de första månaderna/åren. Om en PET-undersökning har visat att du har en sjukdom i dopaminsystemet så är det mycket säkert - om det hade varit en biverkan av Propavan hade bilderna sett normala ut. Propavan är ett vanligt läkemedel och risken att utveckla Parkinsonsymtom av det är möjlig, men inte särskilt vanlig. En eventuell läkemedelsbiverkan går vanligen över efter några veckor, men det är mycket svårt att svara säkert på den frågan. Tiden kommer att visa om/hur dina symtom utvecklar sig. /Dag Nyholm
- Känner mig nedstämd har ätit Madopark i 3 månader. Är nu uppe i 4 Madopark o 1 Depot . Senaste veckan är jag nedstämd mer eller mindre konstant , mer när jag inte är sysselsatt vilket är som det är när jag inte har energin pga sjukdomen. Jag fick nyligen diagnosen men sökte själv för olika symtom som skakningar nedstämdhet o stelhet i ryggen. Misstänkte själv Parkinson. Effekten av medicinen har hjälpt mot stelheten i ryggen . Vad finns att tillgå för hjälp ? Är aktiv med träning o div göromål men nedstämdheten är jobbig o hindrar mig. Vissa dagar är värre än andra.
Ta upp nedstämdheten med din läkare eller annan kontakt inom sjukvården, så får ni diskutera. Nedstämdhet kan vara ett Parkinsonsymtom och då kan det förbättras på sikt av vanliga Parkinsonmediciner. Det kan också förstås vara en reaktion på att du nyligen fått en kronisk sjukdom. Då kan det vara bra att prata med någon, antingen närstående eller professionell samtalskontakt. Om nedstämdheten blir konstant bör den behandlas med antidepressiva läkemedel, som brukar ha bra effekt vid Parkinson. /Dag Nyholm
- Är det nivån på Parkinson sjukdomen som avgör om man ska få billigare tandläkarkostnader eller diagnosen!? Min tandläkare säger diagnosen.
Det är grad av påverkan av funktion, antingen motoriskt (tex svår tremor, eller stelhet) eller kognitivt (svårigheter med apraxi) som avgör - inte diagnosen Parkinsons sjukdom i sig. Det är upp till varje region att avgöra och pröva om bidrag i någon form medges. /Håkan Widner
- I Swemodis behandlingsbeskrivning för Parkinson kan ses att "släktings alkoholmissbruk" är en riskfaktor för att drabbas av impulskontrollstörning vid behandling av Parkinsons sjukdom. Innebär det att man riskerar drog- eller alkoholmissbruk, eller innebär det att man i största allmänhet riskerar att drabbas av impulskontrollstörning?
Det är ett rent statistiskt samband som avses med ökad risk för att utveckla impulskontrollstörningar om anhörig/släktning har ett alkoholmissbruk./Håkan Widner
- Får ofta ont i båda höfterna när jag är ute och går. Kan det vara relaterat till min Parkinson?
I första hand ska man misstänka annan orsak, särskilt höftledsartros. Bra att kolla vid vårdcentralen. Men det är inte omöjligt att det är relaterat till hållningen eller benens motorik pga Parkinson. En fysioterapeut kan göra en bedömning. /Dag Nyholm
- Kan man ha vanlig Parkinson trots nästan alltid dåliga dagar? Diagnos för drygt två år sedan.
Det är svårt att värdera vad en "dålig dag" innebär. Är det nedsatt rörlighet, skakningar, dålig balans, värk, låga blodtryck, sömnbrist, förstoppning, nedstämdhet, minnesstörning eller en kombination av allt detta som upplevs som "dåligt".
För att försöka komma vidare är det viktigt att behandlade läkare kan få en bild av hur funktioner och tillståndet är. Är alla dagar lika, eller varierar det mellan en dag och en annan. Är det samma symtom över ett helt dygn, eller är det olika symtom på morgonen jmf med eftermiddagen eller kvällen? Hur är nätterna och sömnen? Effekterna av en enskild tablettdos, kan också ge bild av sjukdomen. Det är ofta tydligast om man kan beskriva hur symtomen är precis när man vaknat på morgonen, och innan man stigit upp ur sängen, och hur tillståndet yttrar sig när man ställer sig upp och tar de första stegen. Därefter är det av intresse att få en bild av hur symtomen påverkas av den första dosen medicin som tas på morgonen. Vilka symtom påverkas - till det bättre eller sämre, och hur lång tid tar det innan symtomen påverkas efter det att medicinen har intagits.
Det kan vara bra att söka skriva ned hur en dag förlöper, och effekterna av ev mediciner och annat. Det finns många frågeformulär som inventerar symtomen som kan förekomma och graderar dem, och via Parkinson Registret kan man ta del av många av dem som finns - exv Icke Motoriska symtom, sömnformulär och många andra. Det kan också vara möjligt att bära en Actigraf - exv PKG mätare som under ca 1 v tids mäter ffa rörlighet, som kan hjälpa läkaren att få en bild av hur tillståndet är.
Med denna information om hur en dag eller längre förlöper kan man bättre svara på om det är Parkinsons sjukdom som förklarar det dåliga tillståndet och om man kan optimera behandlingen för att få bättre effekt, eller om det är andra sjukdomar som bättre förklarar det dåliga måendet. /Håkan Widner
- Sista året biter jag mig ofta i läppen eller kinden när jag äter. Kan det bero på min Parkinson?
Bitande i läpp/kind är inget vanligt symtom vid Parkinsons sjukdom. Om det finns ett tidsmässigt samband med ev otillräcklig medicineffekt (off fas), eller vid för kraftig effekt (on fas med överrörlighet) kan det föreligga ett samband, och om så är fallet bör man söka justera medicineringen att dessa symtom minskar. Det är dock ovanligt med överrörlighet i tungan.
Ev kan en brist på vätska leda till att man biter fel, exv vid ordentligt torr munhåla. Tillräcklig vätska kan göra att tuggan sväljs lättare och snabbare.
/Håkan Widner
- Min man fick sin Parkinsondiagnos för 5 år sedan. Jag tycker han hade symptom innan dess. Han är ojämn i humöret, säger att jag har en attityd, blir tyst och svarar inte på tilltal, tycker jag kritiserar allt han gör och är hyperkänslig för allt. Han har sväljningssvårigheter, nedsatt talförmåga - sluddrar, saliv som rinner - dreglar. Har en svagare höger arm och hand, men fullt rörlig. Hans läkare säger, att han är på #1, men på väg in i #2. Jag tycker hans personlighet ändrat sig mest. Det känns jättesvårt.
Ja, förändring i personligheten är förstås svårt för dig som närstående. Symtomen du nämner är relativt vanliga vid Parkinson och hänger ofta ihop med depressiva tankar och oro, ibland också med minnes- eller tänkandesvårigheter. Det kan vara bra att vara medveten om det. Om din man själv märker av dessa besvär så kan han ju diskutera med sin läkare och fundera över behandling för t.ex. humöret. Många mår generellt bättre och blir stabilare i humöret av antidepressiv medicin. Samtalskontakt utanför familjen kan också vara bra. Om det är svårt för dig att ta upp detta kanske någon annan i närheten kan prata med honom och höra hur han mår. /Dag Nyholm
- Finns det något samband mellan spinalstenos och Parkinsons sjukdom?
Nej, troligen inte. Men spinalstenos är ganska vanligt, så båda sjukdomarna kan förekomma samtidigt. /Dag Nyholm
- Jag har haft Parkinsons sjukdom i 12 år. Jag har inga skakningar, men är stel och har svårt att prata och svårt att gå. Jag ska snart operera höger höft på grund av smärta. Jag har fått så svullna fötter. Är öm i fötterna, kan det vara Pollyneuropati? Tar Betolvex. Jag tycker inte det hjälper med stödstrumpor. Vad ska jag göra?Svullna fötter kan bero på hjärtsvikt, kan vara bra att kontrollera hos husläkaren. En annan möjlighet vid Parkinson är att svullnaden beror på någon av dina Parkinsonmediciner, särskilt dopaminagonisterna och amantadin. Ömheten skulle kunna bero på svullnaden, men finns ibland med som symtom vid polyneuropati, särskilt om man har diabetes. En annan aspekt är att fötterna kan svullna om du inte kan gå så mycket. Då kan sittande gymnastik underlätta. /Dag Nyholm
- Finns det någon bot mot frozen legs?Det beror på vad du menar med ”frozen legs”. Om det är stelhet i benen som beror på Parkinson så kan förstås Parkinson-läkemedel lindra, men inte bota. Om det är frysningar/låsningar vid gång (på engelska "freezing of gait") så finns olika strategier. Det viktigaste är att behandla med Parkinson-läkemedel, men ibland är det svårt att få ordning på låsningarna. En fysioterapeut kan hjälpa till med olika strategier, t.ex. så kallad ”cueing” som innebär att man ”knuffar igång” gångmotoriken med hjälp av sinnesintryck, främst syn, hörsel eller känsel. Exempel på detta är att trampa på eller kliva över mönster på marken, att sparka på en käpp, att räkna 1-2-3 eller sjunga en sång. Det är också skillnad om låsningarna kommer nästan jämt eller bara vid vissa tillfällen. /Dag Nyholm
- Fick min Parkinson diagnos för ett halvår sedan. Jag känner mig väldigt skakig/darrig inombords (huvud, armar och ben) mest på morgon och förmiddagar. Äter Madopark 100mg 3ggr om dagen. Är det vanligt bland PS?
Ja, det är många som beskriver att de känner en ”inre skakning” vid Parkinsons sjukdom. Det skulle kunna vara effekten av Madopark som gör att du känner mindre av detta under senare delen av dagen. /Dag Nyholm
- Jag fick min Parkinsondiagnos för 3 år sen. Har nu upptäckt att jag ofta får suddig syn på ena ögat. Ser otydligt på tv och har sämre mörkersyn, hänger detta ihop med Parkinsons sjukdom?
Det är troligare att detta beror på något fel i ögat, t.ex. grå starr, men man kan inte helt utesluta att Parkinson spelar roll. Ett besök hos ögonläkare rekommenderas. /Dag Nyholm
- Hur fastställer man om man har en Parkinsonplus diagnos, exempelvis PSP? (Progressiv Supranukleär Pares) Hur vanligt är det?
PSP och de andra formerna av Parkinson plus, (=atypisk parkinsonism) är inte alls lika vanliga som Parkinsons sjukdom, men varje år insjuknar några personer i Sverige. Det är svårt att fastställa diagnosen i början eftersom symtomen lika gärna kan bero på ”vanlig” Parkinson. Det finns flera olika undersökningar som kan hjälpa till med diagnosen, t.ex. PET-kamera, magnetkamera och ryggvätskeprov, men det finns inget 100 %-igt test för någon av dessa sjukdomar. Diagnosen kan fastställas med hyfsad säkerhet först några år efter de första symtomen och då är det symtomen och undersökningsfynden vid vanligt läkarbesök som avgör. /Dag Nyholm
- Jag fick diagnosen Parkinsons sjukdom 2017. Jag undrar om det är ett vanligt symptom med värk i ansikte och huvudet, främst vänster sida?
Nej, det är inte vanligt med den typen av specifik värk. Låter mer som bihålebesvär så här i vintertid, men det är svårt att avgöra med så här lite information om symtomen, så sök gärna på vårdcentralen om det är besvärande. /Dag Nyholm
- Jag fick min Parkinsondiagnos april 2022. Min mor fick idag diagnosen att hon har Alzheimers och hon är 76 år. Min mormor hade även hon Alzheimers och fick sin diagnos när hon var runt 90 år. Har hört att Alzheimers är ärftligt. Min bror pratade med läkaren som ställde diagnosen och läkaren sade att om man får Alzheimers tidigare i livet typ runt 50 år så kunde den vara ärftlig men inte om släktingarna fått den senare i livet. Stämmer detta? Är man mer mottaglig för Alzheimers om man sedan tidigare har Parkinsons sjukdom?
När det gäller Alzheimers sjukdom och dess ärftlighet är det ett stort och komplext område. Det finns direkta sjukdoms orsakande ärftliga gener som vanligen ger upphov till tidigt debuterade sjukdomsformer, eller som exv Downs syndrom som är en kromosomrubbning som uppstår under fostertiden och som leder till tidig Alzheimer i 100% då amyloid genen finns på kromosom 13 men 6 exemplar (2 mer än vanligt).
Det finns också sjukdomsassocierade gener, sk polygen sjukdomsorsak, där många gener samverkar, men inte var och en av generna ensamt orsakar sjukdomen. Det är vanligen då en familjeansamling av tex Parkinsons sjukdom eller Alzheimers, ibland i flera generationer, men vanligen med sjukdomsinsjuknande i hög ålder. Detta är det som avses med riskgener dvs man har större risk för att utveckla en sjukdom, men då generna inte är ensamma sjukdomsframkallande är det inte förutsägbart. Det är sannolikt så förhållandet är med Alzheimer sjukdom i din mor och mormors fall.
Det finns statiskt samband med högre risk för Alzheimers sjukdomsdiagnos när man har erhållit en Parkinsons sjukdomsdiagnos. Detta samband är också komplicerat då det kan vara svårt att skilja Demens vid Lewybodies, DLB, från PS. DLB har ofta Alzheimers komponent och det är inte ovanligt att DLB och Alzheimer diagnoser ställs samtidigt eller utvecklas från Alzheimers sjukdom till DLB eller tvärtom men det förutsätter att man kan påvisa respektive sjukdomsprocess, som är olika.
För Alzheimer sjukdom är tex tau / fosfotau respektive alfa/beta amyloid, sam neurofilament i ryggvätskeprov ökade som del i denna sjukdomsprogress, och symtom av DLB kan påvisas i tester och undersökningar av olika slag.
Det är således svårt att säkert ange om det är en ökad risk för Alzheimers sjukdom vid Parkinsons sjukdom utan andra komplicerande faktorer./Håkan Widner
- Jag undrar om det är någon skillnad på symtom och hur Parkinson utvecklar sig beroende på om man har mest symtom på höger eller vänster kroppshalva. Tänker det drabbar väl olika hjärnhalvor?
Det har studerats ingående över lång tid, men det är dels ingen skillnad i förloppet av PS om sjukdomen börjar med yttringar från höger eller vänster sida, dels inget so, yttrar sig annorlunda.
PS drabbar ett system som kallas basala ganglierna som fungerar som en servomotor för olika funktioner, dvs de underlättar och anpassar olika funktioner snarare än genererar dem som funktioner i hjärnbarken gör. Det blir därför mindre skillnad mellan höger och vänster sidas basala ganglie egenskaper än om en sjukdom drabbar hjärnbarken då man kan förlora exempelvis talet om en stroke drabbar vänster sida av hjärnan, och synen kan påverkas om en stroke drabbar nackloben. /Håkan Widner
- Till vilken nytta tar man ryggmärgsprov ?
Analys av ryggvätskan (som omger hjärnan och ryggmärgen) sker genom en lumbal punktion med en nål som för in mellan benutskotten i ländryggen och genom hjärnhinnorna- Det är inte ryggmärgen som man tar prov på utan vätskan som hjärnan flyter i. Denna vätska (betecknas på lite olika sätt: cerebrospinalvätska, CSF, liquor eller ryggvätska) innehåller vanligen endast låga halter av äggviteämnen/proteiner och mycket få celler eller andra ämnen. Vid sjukdomar i hjärnan och hjärnhinnorna kan innehållet ändras och det kan vara speciellt för olika sjukdomar.
Vid Parkinsons sjukdom skall rutin ryggvätske analyserna vara helt normala, medan vid exempelvis Demens med Lewybodies är nivåerna av sk nervskade markörer (neurofilament light, NFL) vara förhöjd vilket också är vanligen fallet vid MSA, multipel system atrofi. Vid Alzheimersjudom förekommer andra markörer i högre halt än normalt (alfabeta amyloid 42/40 kvot, tau, fosfotau är förhöjda) och det skiljer sig helt från Parkinson sjukdom (adär dessa värden är normala).
Man kan således vid analys av ryggvätskan påvisa tecken på olika sjukdomsprocesser. Det finns (ännu) inget rutinprov av ryggvätskan som kan påvisa Parkinsons sjukdom, utan denna är fortsatt normal, liksom en exv en röntgen eller magnet kamera undersökning likaledes är normal vid Parkinsons sjukdom. Det pågår mycket forskning om det går att påvisa sjukdomsprocesser vid PS i ryggvätska och exv MR och det gör det med speciella tekniker, men dessa är inte fullt validerade ännu (dvs kontrollerade så att de kan användas överallt och generellt). /Håkan Widner
- Jag fick diagnosen Parkinsons sjukdom för 2-3 år sen. Nu har jag fått märkbara ryggproblem, då jag exempelvis stått i köket och ordnat julmaten. Då allt är klart kan jag inte sätta mig vid bordet, på grund av ryggsmärtan. Det känns som om ryggen gått av. Lägger mig i 20 minuter, och sedan är jag OK igen. Vad kan detta vara?
Det låter mest som ryggont pga långvarig belastning, dvs att musklerna blir spända och behöver sträckas ut. Hållningen påverkas ofta vid Parkinson och ger mer ”tyngd” på ländryggens skelett och muskler. Prova att ändra position, sträcka på dig, eller sitta ner när du ordnar nyårsmaten. Du kan också prata med en fysioterapeut. Men först, god jul! /Dag Nyholm
- Jag har lätt förkylning men upplever mera skakningar. Kan en förkylning förvärra Parkinsonsymtomen? Äter ingen medicin än.
Ja, det är många som upplever tillfällig försämring i samband med förkylning. Det är kanske läge att börja med medicin - den hjälper oftast mot mer än bara skakningar. /Dag Nyholm
- Jag fick besked 2018, att jag har Parkinsonism. Min fråga är, stämmer det att om man är överrörlig så får man för mycket dopamin och om man får för lite så blir man darrig/skakig? Jag undrar också vad skillnad är mellan Parkinsons sjukdom och Parkinsonism, vilken är lindrigast? Det är tydligen skillnad, för jag får inte ut på försäkringen för att det är Parkinsonism jag har och inte Parkinson, jag får inte heller det blå kortet för tandvård?Ja, överrörlighet uppstår bara när man har haft sjukdomen några år och i samband med för mycket dopamin-stimulering. Om man får för lite dopamin får man många olika symtom där darrningar/skakningar bara är ett av symtomen. Det kan t.ex. också vara långsamhet, stelhet, tröghet i rörelser och en lång rad ”icke-motoriska” symtom. De typiska motoriska parkinsonsymtomen (långsamma och minskade rörelser, muskelstelhet och skakningar i vila) kallas för parkinsonism. Det ordet betyder bara att man har symtom som vid Parkinsons sjukdom eller annan liknande sjukdom och är alltså inte en diagnos utan bara en symtombeskrivning. De andra sjukdomarna (t.ex. MSA, PSP, CBS, vaskulär parkinsonism) kallas som samlingsnamn för ”atypisk parkinsonsim” och om man är osäker på vilken kan man säga ”parkinsonism”. Efter fem års sjukdom, som i ditt fall, brukar man kunna vara lite säkrare på exakt vilken diagnos det är, men det kan fortfarande vara svårt. I allmänhet är ”vanlig” Parkinsons sjukdom lindrigare än de olika atypiska varianterna, bland annat därför att man ofta har ett bra svar på medicinerna vid Parkinsons sjukdom. /Dag Nyholm
- Har plötsligt fått smärtor i vänster höft, kan det härröras till Parkinsons sjukdom? Tidigare mycket aktiv, golf gympa etc. Ingen smärta i vila.
Plötsliga smärtor i en höft bör utredas via vårdcentralen. Till exempel är höftledsartros mycket vanligt. /Dag Nyholm
- Har diagnosen PSP (Progressiv Supranukleär Pares) och har haft symptom sedan ca 3 år tillbaka. Har nu fått problem med mina axlar/skuldror, värk och stelhet i främst vänster sida. Är detta kopplat till PSP? (enligt min Fysioterapeut är det PSP som är orsaken).
Det är alltid svårt att helt säkert säga om värk beror på grundsjukdomen eller något annat. Vid PSP är det vanligt att man blir stel i musklerna ”mitt i” kroppen, dvs nacke, bål och axlar. Då är det bra att du har kontakt med fysioterapeut. Om du har ramlat och slagit ena axeln eller har värk vid rörelse kan det vara bra att prata med husläkaren om eventuell utredning. /Dag Nyholm
- Jag önskar få en second opinion angående min behandling. 2009 diagnostiserades jag med Parkinson och har medicinerat sedan dess. År 2019 fick jag DBS inopererat och kunde då halvera medicinintaget. Hösten 2020 drabbades jag av Covid och låg i respirator ca 1 vecka och därefter ca 4 veckor rehabilitering på sjukhuset. 2021 föll jag och bröt båda fotlederna med flera veckor på sjukhus. Om dessa båda saker har påverkat min Parkinson har inte läkaren talat med mig om. Får jag för lite mediciner? Jag är omväxlande överrörlig och underrörlig. Ofta väldigt stel. Det är nog stelheten och smärtor i ryggen som stör mig mest. Finns det någon annan behandling att tillgå? Jag har svårt att gå, faller omkull ibland.
Har du ställt dessa frågor till din ordinarie neurolog? För en ”riktig” second opinion bör du be om samtal med annan neurolog eller remiss till annat sjukhus. Generellt kan sägas att Covid-19 och fotledsfrakturer troligen inte påverkar din Parkinson, men omvänt kan det ta längre tid att tillfriskna från dessa tillstånd pga Parkinson. Om du har problem med stelhet så kan justeringar av såväl DBS som mediciner behövas. Problemet är ju att du blir mer överrörlig om medicindoserna ökas, men då får man fundera på strategier med ”fraktionering” (tätare tablettintag) eller kanske pumpbehandling, som tillägg till din DBS. Fallrisken är ju uppenbar med tanke på dina tidigare frakturer - kontakt med arbetsterapeut och fysioterapeut är viktig då, samt bentäthetsmätning och eventuellt behandling av benskörhet. /Dag Nyholm
- Jag har diagnosen PS sedan 2020. På sistone har jag fått problem med synen. Svårt att fokusera när jag läser text. Det blir suddigt. Känner att mina ögon är ansträngda. Får naturligtvis anstränga mig att fokusera och jag tycker mig behöva mer ljus än tidigare. Har högt tryck sedan ca 5 år tillbaka men läkare har ansett att jag inte behöver medicinsk behandling. Medicinerar 450 mg Levodopa, Duloxetin 90 mg, Sertralin 50 mg och Mirtazapin 15 mg. Kan synen påverkas av PS?
Ja, synen kan påverkas på lite olika sätt av Parkinson, men också, förstås, av åldrande. Första åtgärden när fokus och mörkerseende försämras är att gå till en optiker och kontrollera synen, det kan ju finnas behov av läsglasögon, t.ex. Det är också bra för dig som har grön starr att kolla ögontrycket regelbundet eftersom levodopa kan påverka detta. /Dag Nyholm
- Jag upplever att tillsammans med min Parkinson diagnos fick jag även smärta i kroppen nervsmärta framförallt i fötterna. Jag har talat med min neurolog om vad det kan vara. Han har tagit prover, men inget visar något. Jag vet inte vad jag ska göra? För snart känns det inte som att jag kan gå. Man blir lite desperat och då läser jag allt, att det kan bero på B12 brist, vilket jag inte har. Att det kan vara för att jag tar för mycket L-dopa, vilket jag tycker att jag inte gör. Är det vanligt med symtom på smärta och vad gör man i så fall åt det? Jag har haft diagnosen i 3 år.
Värk vid Parkinsons sjukdom är ett stort ämne som kräver en del detektivarbete. Det är inte någon av anti-Parkinson läkemedlen som ger upphov till smärta och man bör hitta förklaringen till värken/smärtan för att kunna åtgärda symtomet rationellt.
En vanlig orsak är exempelvis ledvärk som har funnits före diagnos av PS. Ett av symtomen som PS orsakar är muskelstelhet, dvs musklerna slappnar inte av fullständigt. Det kan leda till att trycket på leder ökar och om man har exempelvis artros (ledbrosk sjukdom som ger mindre/tunnare brosk mellan lederna och brist på för leden smörjande ledvätska) eller artrit (inflammation av ledkapsel, senfästen, senor, muskelfästen och brosk) kan denna ökade spänning ge värk och smärta. Det gäller framförallt i ryggen där artros (kallat spondylos), eller förträngningar av nervrötter kan ge upphov till smärta i tex fötterna. Ibland kan det vara utan smärta i ryggen och endast i fötterna.
Artros är inte vanligare vid PS än utan, men symtomen lindras bäst med optimal PS behandling och medel mot artros.
Om inte ländryggen är kartlagd kan det vara av värde att söka bedöma om det finns förträningar som ger upphov till nervsmärta (rhitzopati, nervrotssmärta på grund av nervrotsförträngningar) respektive spinal stenos. Detta kan ge upphov till neuralgi (nervtrådssmärta) - det finns speciella diagnoskriterier för vilken typ av smärta det kan röra sig om. Neuralgi kan ibland lindras av läkemedel som dämpar nervimpulser (dvs medel som också används mot epilepsi), främst Gabapentin.
Det finns mycket data på att noradrenalin har en viktig funktion att modulera smärta som härrör från rygg, ryggmärg, nervtrådar genom den sk "gating (grindvakts)" mekanismen, dvs känsel impulser som går från rygg till hjärnan filtreras, och om brist på noradrenalin fungerar filtret sämre, och ger upphov till mera värk. SNRI medel (selektiva återupptagshämmare för noradrenalin) och SSNRI (serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare) kan användas efter utredning och påvisande av neuralgier. I enstaka fall kan kan det bi aktuellt med sk DCS, dorsal kolumn stimulering, en elektrostimulering som blockerar smärtimpulser.
Det finns ett samband med B12 och andra B-vitaminer och behandling med L-dopa vid PS. När L-dopa omsätts till dopamin och det bryts ned förbrukas B-vitaminer. Vanligen räcker det intag som normal kost eller ett enkelt multivitamintillägg ger av B212/folsyra, men ibland behövs det högre doser. Ett mått på om omsättningen av B12/folsyra är förhöjd vid behandling av PS med L-dopa är att i blodet mäta ett ämne homocystein. Om detta värde stiger, indikerar det att B12/folsyra förbrukas i högre takt än vad som finns tillgängligt (notera att värdet av B12/kobalamin respektive folsyra kan vara normal men att homocystein är förhöjt. Det är vanligt att då rekommendera tillägg av B12/folsyra i högre doser än dem i multivitaminer.
Det är vanligt med neuropati, av olika orsaker, men oftast är det andra sjukdomar som sockersjuka (diabetes), njursjukdomar mm som ger upphov till detta och är PS inte är orsak.
Andra orsaker till nervvärk är borrelia (neuroborrelios) som det kan behövas ta prover för att bestämma om det föreligger. Om bekräftat behandlas neuroborrelios med ganska höga doser av antibiotika och under flera veckor vanligen, men kan oftast läka ut.
Om symtomen varierar med mindre symtom under dagen och ökar under kvällen/natten samt vid stillhet med benen, och lindras av rörelser och anti-PS medicindoser, kan det vara likt Restless legs eller Willis Ekbom syndromet. Det kan uppstå tex under kvällen/natten om doserna av anti-PS mediciner är låg nattetid och är ett fenomen som ofta uppträder tillfällig efter en operation med DBS och när medicineringen minskat. Det kan då behöva ges ytterligare medicin innan det hela har kompenserats och är vanligen övergående.
Det finns ytterligare möjligheter och tillstånd som kan ge upphov till värk/smärta, och symtomlindring bör vara möjligt att uppnå.
/Håkan Widner
- Efter ca 1 1/2 år med problem med balansen, yrsel samt svårt att gå, fick jag efter utredning av Neurolog diagnosen PSP (Progressiv Supranukleär Pares). Går på fysioterapi hos Fysioterapeut som är specialiserad på Neurologiska sjukdomar, bland annat PSP. Märker nu att jag börjar hosta när jag har ätit, håller på en stund efteråt. Har varit på utredning hos Logoped men hon tyckte inte att mina sväljningssvårigheter var så stora. Fick lite goda tips av henne och beskedet att återkomma om jag fick mer problem med att svälja. Hör hostan ihop med PSP?Hostan kan höra ihop med PSP och på beskrivningen låter det som att det hamnar lite saliv och/eller mat i luftvägarna i samband med måltid. Sväljningen kan vara långsam vid PSP, vilket gör att risken är större att man ”sätter i halsen”. Hör av dig till logopeden och berätta om hostan uppkommer vid samtliga måltider eller om vissa födoämnen/drycker är särskilt benägna att ge hosta. /Dag Nyholm
- Jag har sedan en tid tillbaka en väldigt obehaglig doft i näsan som kommer och går i perioder, dygnet runt. Jag fick min diagnos för drygt ett år sedan och fick då förklaringen till att jag sedan många år tillbaka har mycket dåligt luktsinne och det kan jag leva med. Men den här obehagliga doften (svårt att beskriva vad det luktar men typ bränt gummi) är fruktansvärt besvärande. Kan det ha med Parkinson att göra? Eller kan det bero på något helt annat?
Det finns många rapporter om obehagliga luktsensationer efter Covid-19. Om besvären börjat efter luftvägsinfektion kan detta vara anledningen. Det finns också andra möjliga orsaker från näsan. Men det kan också bero på Parkinson, dock är det betydligt vanligare att luktsinnet är försvagat än att det skapar obehaglig doft. /Dag Nyholm
- Min husläkare sa att jag har svår Parkinson sjukdom. Hans skrev på ett intyg att han håller på att utreda om det är PSP ( Progressiv Supranukleär Pares) eller korea. vad betyder dessa diagnoser?PSP (Progressiv Supranukleär Pares) är en av de sjukdomar som vi brukar kalla ”atypisk Parkinsonism” eller ”Parkinson plus”. PSP påminner till viss del om vanlig Parkinson men det är vanligare att man har mer problem med balans och hållning, med stelhet i nacken, och risken att ramla är högre. Korea betyder ofrivilliga rörelser (ordet är grekiska och betyder dans) och sådana kan man få vid flera olika sjukdomar i hjärnan. Det är visserligen imponerande att din husläkare utreder, men jag skulle rekommendera remiss till neurolog. Sådana här utredningar är ofta svåra och tidskrävande. /Dag Nyholm
- Jag har Parkinsons sjukdom i komplikationsfas. Behandlar med Lecigon, Neupro och Saroten. Snabba växlingar mellan off och dyskinesi. (ofrivilliga muskelrörelser)Opererad för spinal stenos (Nerver i kläm pga trång ryggrad)(L3-L4) 2111. Bilateral sacrumfraktur(bäckenfraktur)2206. Besväras av smärtsamma muskelspänningar. Besvären ökar då jag står upp. Testat oxicodon + Alvedon med tveksam effekt. Undrar om besvären är neurologiska eller ortopediska och vad jag kan göra åt dem?
Troligen är det mer ortopediska problem än neurologiska med tanke på dina tidigare bäcken- och ryggbesvär, men det kan vara svårt att avgöra och smärta kan ha många olika orsaker samtidigt. I det här läget kan det vara bra att få kontakt med en smärtklinik för att diskutera behandling. Utöver medicinerna du nämner kan vissa typer av mediciner mot nervsmärta prövas (t.ex. gabapentin). Vissa antidepressiva läkemedel kan också ha sådana effekter - Saroten är ett exempel på det, men det finns andra sorter också. Kontakt med fysioterapeut är också viktig för att hitta träning som passar just dig i det här läget. /Dag Nyholm
- Min man fick diagnosen Parkinson för 6 år sedan. Inga skakningar men stelhet svårt med balans o.s. v. Nu har han vårdats på sjukhus för infektion och nu är diagnosen lewybodydemens med Parkinsonsymptom. Nu bor han på SÄBO och sitter i rullstol det har gått utför jättesnabbt. Vad är skillnaden mellan Parkinson och Lewybody?
Parkinson och Lewykroppsdemens har mycket gemensamt - vid båda sjukdomarna har man hopklumpningar av proteinet alfa-synuklein, så kallade Lewykroppar, i nervcellerna. En viktig skillnad är att kognitiva symtom (svårigehter med minne och tänkande, samt hallucinationer) uppkommer mycket tidigare vid Lewykroppsdemens. Precis som du beskriver blir man tyvärr snabbare försämrad. Ibland kan parkinsonmediciner hjälpa till viss del, men inte lika bra som vid ”vanlig” Parkinson. /Dag Nyholm
Fråga experten
Så står man där, nydiagnostiserad med Parkinsons sjukdom. Vad händer nu? Kommer jag kunna fortsätta arbeta? Hur fort kommer jag bli sämre? Vad kan jag göra själv för att må så bra som möjligt? Ska jag berätta på jobbet att jag har Parkinson? När kommer bromsmedicinen?
Här kan du ställa dina frågor till våra neurologer, oavsett om du är nydiagnostiserad, haft diagnosen länge, eller kanske är anhörig. Svar publiceras här nedan, under rubriken Frågor och svar.