Det finns inget sätt att vara helt säker på diagnosen de första åren. Effekt av levodopa (t.ex. Madopark) är ett bra tecken på att det är Parkinson det handlar om. Skakning i ena benet och ena handen är också ganska typiskt för Parkinson. Dopaminnivåerna du nämner är antagligen vid PET- eller SPECT-undersökning och den bilden är inte alltid så tydlig i början. /Dag Nyholm
Man kan inte säga att proteinkrocken elimineras när man får medicinen via pump i underhudsfettet (Produodopa) eftersom matens aminosyror fortfarande kan tas upp från blod till hjärna före medicinen, men risken är mindre. Vid atypisk Parkinsonism har man oftast inte så bra effekt av levodopa, men i ditt fall är det förstås bra att försöka se till att sondmat och medicin inte ges samtidigt. /Dag Nyholm
Det låter som att du kan behöva ta den fyra gånger per dag nu - stelhet är ett Parkinsonsymtom som tyder på att du har för låg dos. Diskutera med din neurolog! /Dag Nyholm
Ja, det finns viss risk för att det hinner brytas ner en aning. Tillsats av C-vitamin minskar den risken, men det är bäst att lösa upp tabletten i samband med att man ska ta den. /Dag Nyholm
Man behöver höja dosen, prata med neurologen om det! Entakapon som han hade tidigare innebär ca 33 % mer levodopa, så de 500 mg han hade förut motsvarar ca 665 mg levodopa. Om han får för hög dos blir han överrörlig igen, så det är enkelt att ha koll på. /Dag Nyholm
Det finns ingen maxgräns på Madopark, man ska ta det man behöver. 1400 mg (förutsatt att det är 100 mg-tabletter du använder) är relativt mycket, men inte ovanligt efter sju år med sjukdomen, och det finns vissa som behöver mer än dubbelt så mycket, så det är ingen extrem dos på något sätt. /Dag Nyholm
Det kan vara på väldigt många olika sätt att ha Parkinson. Du har flera blodtryckssänkande läkemedel och det är viktigt att ha koll på att blodtrycket inte blir alltför lågt när du sitter/står/går (för då kan man känna sig trött, svag, yr, förvirrad och svimfärdig). Värk kan bero på många olika saker, inte enbart Parkinson. /Dag Nyholm
Ja, det finns flera olika minnesstärkande mediciner som man kan använda mot försämrad kognitiv förmåga. En sådan kan sättas in efter minnesutredning. /Dag Nyholm
Vem är egentligen Dr Eric Berg? Vid snabb googling verkar det vara en amerikansk kiropraktor som ger populära hälsoråd på internet. Min rekommendation är att vara försiktig med tips på nätet och att lyssna på svensk sjukvård - i det här fallet läkare och dietister. Vitamin B2 får man i sig om man äter en balanserad kost och järn är viktigt för många kroppsfunktioner, så man ska inte minska intaget. /Dag Nyholm
Ja det är något som ofta rekommenderas - den snabb lösliga formen Madopark Quick Mite (50 mg) eller möjligen Madopark Qucik (100mg) kan tas ca 30 min innan och ge en bättre uthållighet. Man kan också ta den efter ett träningspass för att ersätta det dopamin som förbrukats under träningen.
L-dopa förbrukas efterhand vid exv träning och kan ses som "bensin" och tanken kan behöva fyllas på för att ha tillräckligt med byggstenar för att ombildas till dopamin när det behövs. Om dosen är för hög kan det flöda över och ge upphov till ofrivilliga rörelser och då bör man ta lägre dos som en extra dos eller avstå.
Överlag kan de flesta patienter har en "prutmån" med 1 - 3 tabl Madopark Quick Mite att justera doserna vid under enstaka dagar (schablonen är upp till 3 extra tabletter / dag enskilda men inte i följd eller max 10 extra / vecka). Det skall man förankra eller ordineras av behandlade läkare då det finns undantag från när detta är lämpligt. /Håkan Widner
All medicinering för symtom mot Parkinsons sjukdom måsta individualiseras och anpassas efter symtom, effekt och ev biverkningar. Det finns därför inte ett begrepp "bästa medicin" som är användbart när det gäller vilka medel som är effektiva mot symtom. Madopark (Levodopa/beserazid) och Sastravi (också under namnen Stalevo; Levodopa/carbidopa/enkapon) innehåller L-dopa som ombildas till dopamin i hjärnan i de celler som avsera att bilda dopamin. Madopark innheåller också en hjälp-medicin benserazid som förhindra till del att L-dopa bryts ned innan ämnet når hjärnan (det gör att effekten är litet längre än utan hjälp-medicinen), i Sastravi är motsvarande hjäp-läkemedel carbidopa. Sastravi innehåller ytterligare en hjälp-medicin (entakapon) som också minskar nedbrytningen av L-dopa och bildat dopamin.
Bägge är bas mediciner och sgs alla Parkinsonpatienter behöver har ett läkemedel som innehåller L-dopa. Effekterna är främst kopplade till innehållet av L-dopa, men hjälpmedicinerna kan användss för att modulera effekten, så att exv om det uppstår dopglapp kan man förlänga effekten av en dos genom att lägga till entakapon (som är en COMT-hämmare). Det är ca 75% av patienter med Parkinson sjukdom som tål enkapon bra, men 20-25 kan efter en tid få besvärlig diarré och då är entakopon inte lämpligt.
Några kan få magsymtom av Madopark, och då kan man byta till Sinemet (carbidopa/Levodopa) där hjälpmedicinen är carbidopa istället och då kan symtomen ofta minska. Börjar man med Sinemet kan byte till Madopark vara effektivt om motsvarande symtom skulle föreligga.
Carbidopa/L-dopa finns i Stalevo/Sastravi, men också i gel-produkterna som ges via pump (DuoDopa och Lecigon) och i en modiferad form i ProDuoDopa som ges under huden.
Det är dos, effekt och eventuella biverkningar som avgör om ett preparat är bra och lämpligt för en viss patient vid en viss tidpunkt under sjukdomen. Det är viktigt att det finns många olika typer av läkemedel, med olika egenskaper för att få en så bra effekt som möjlig. /Håkan Widner
Om det är essentiell tremor du har så kommer Madopar (levodopa) inte hjälpa, men läkaren som skrev ut detta kanske inte var säker på diagnosen - det kan ibland vara mycket svårt att avgöra. Det är inte farligt att prova. /Dag Nyholm
Ofta hjälper antidepressiva läkemedel bra mot ångest, så om du inte har provat det så rekommenderar jag att du tar upp det med läkare, antingen husläkare eller neurolog. Om det är svårbehandlad ångest kan en psykiater behöva hjälpa till. En optimerad parkinsonbehandling kan också minska ångest/oro. /Dag Nyholm
Det är bra att läkare i Primärvården kan ta prover för att se om det finns någon annan orsak till muskelkramper och värk. Vid Parkinson är det inte ovanligt med muskelkramp tidiga morgnar, men det är vanligast att det är en kroppsdel, oftast underben eller fot, som drabbas. För kramper vid Parkinson kan man prova att lägga till ett mer långverkande läkemedel, t.ex. en dopaminagonist (”härmare”) till natten eller i depotform. /Dag Nyholm
Det bästa sättet att introducera är att vi i sjukvården berättar om metoden och visar pumpen och tillhörande material. Man måste inte gå igenom några särskilda tester, men pumpbehandling startas bara om det finns symtomfluktuationer, så ibland används rörelseregistrering (t.ex. med PKG-klocka) för att undersöka detta. Det är tyvärr väntetider för sådana här särskilda behandlingar men det kan variera mellan olika orter i landet. Alla sjukhus har inte börjat med Produodopa än, behandlingen kom till Sverige i år (2024) och hade lanserats i några andra länder lite tidigare. Den har testats i olika studier under flera år. Nej, det blir inga särskilda reaktioner i kroppen om man går från tabletter till pump, men symtomen behandlas förstås på ett jämnare sätt. Det går bra att göra en ”plötslig” förändring. /Dag Nyholm
Det innebär att det finns små "proppar” i hjärnans minsta blodkärl i de centrala delarna och att dessa skulle kunna förklara dina Parkinsonsymtom. Det är ofta osäkert om symtomen enbart beror på det, man kan ju ha både sådana blodkärlsförändringar och ”vanlig” Parkinson samtidigt. Därför är det ett bra tips att prova levodopa (t.ex. Madopark) - om det hjälper är det bra och det är inte farligt att prova. /Dag Nyholm
Det brukar gå bra, det finns rapporter om att symtom på blodtrycksfall kan förbättras av pumpbehandling. Apomorfinpump har dock möjligen större benägenhet att sänka blodtrycket än levodopapump. Lågt blodtryck är inget hinder för att prova pumpbehandling, men det är viktigt att fortsätta kontrollera och eventuellt behandla blodtrycksfall. /Dag Nyholm
Det är inte ett vanligt symtom som direkt kan kopplas till Parkinsons sjukdom. Det finns 2 tandvårdsstöd - ett via hem regionen (vanligen förebyggande arbete med tandvårdshygien) och ett via statligt stöd (via Försäkringskassan) som kan vara bredare; det är upp till tandläkare som avgör om det kan finnas ett samband och behandlande läkare som kan verifiera att Parkinsons sjukdom föreligger. Man bör ställa frågan till dessa om det uppfyller krav, då det är inte ett "standardproblem".
NEJ - NEJ - NEJ. Detta är ett av de minst 300 företag/kliniker världen över som erbjuder olika former av påhittade behandlingar som är helt utan rim och reson och utgår från olika tillstånd det kan finnas en marknad att tjäna pengar på. Cellerna i detta fall anges som mesenkymala (stam) celler och det är inte visat att de kan ombildas till dopamin nervceller.
I många har det bevisligen vare getts några celler eller döda celler till betalande patienter.
Just denna är baserad på Cayman Islands, ett skatteparadis, och utan sjukvårdsmässiga kontrollsystem. Det finns många fler med likande upplägg.
Det finns i dag inga behandlingar som är baserade på cell terapi med stam cells tillverkade dopamin nervceller som kan erbjudas som en behandling till patienter utanför kontrollerade studier. Det pågår studier i Lund/Cambridge, USA/Canada, och Japan, samt ett program i Kina, och alla dessa är fas ½ studier. Det kommer att dröja tills efter en registreringsstudie kan bli klar, och ytterligare minst 3 år innan det kan bli möjligt att utanför studier genomföra transplantationer. Innan dess är det inte möjlig och man skall sky som pesten alla stam cells turismfällor världen över.
Det är ett klart och starkt budskap - man skall som patient undvika dessa förment välmenade och med vad som kan uppfattas som vetenskapligt upplagda enheter. Det är skickligt designade för att lura pengar av patienter som är mer eller mindre desperata. /Håkan Widner
Ja, det är ett bra råd (om det inte går till överdrift). Det beror på att en del personer med Parkinson får lägre blodtryck, kan känna av blodtrycksfall vid uppresning och i värsta fall svimma pga lågt blodtryck. I sådana fall är det bra att man har för vana att få i sig tillräckligt med vätska för att hålla blodtrycket uppe. Man brukar sikta på att inta 1,5-2 liter vätska per dag. /Dag Nyholm
Ja, det finns lite risk att kontakten med syre ger viss nedbrytning av de aktiva substanserna. Ibland syns det som svagt gul eller mörk färg i lösningen. Ett sätt att motverka det är att tillsätta lite C-vitamin. Men för säkerhets skull är det bäst att inte lösa upp tabletten i förväg. /Dag Nyholm
Det låter som en ovanligt bra avföringsfrekvens, jag tror inte det finns något sätt att avhjälpa känslan av ofullständig tömning. Möjligen sitta kvar en stund till. Naturligtvis skulle olika sorters bulkmedel eller laxerande läkemedel kunna hjälpa, men det verkar ju inte behövas. /Dag Nyholm
Utan att veta allt om en patient är det svårt att ge detaljerade beskrivningar om förväntade förlopp i och kring en planerad operation.
Jag uppfattar att det är ca 5 år med behandling av vad som uppfattas som Parkinsons sjukdom, och då bör också behandlingseffekten vara god och omfattningen av symtom av Parkinsons sjukdom bör vara begränsade. Ålder och eventuella andra sjukdomstillstånd, förutom Parkinsons sjukdom och höftledsartrosen, spelar också stor roll för hur förloppet av en operation yttrar sig.
Rent medicinskt är det ingen skillnad vad gäller genomförandet av en höftledsoperation med eller utan Parkinsons sjukdom, dvs operationstekniskt är det samma proteser och operationsmetoder som används, liksom narkos/anestesimetoder. Resultatet och utfallet av en höftledsoperation skiljer sig inte heller för en höftledsprotes om man har Parkinsons sjukdom eller inte.
Det som kan skilja sig är hur man reagerar på anestesin och det är beroende på hur stor mängd anti-Parkinson läkemedel som man tar och vilken narkosmetod som används. Om man sövs (vilket är det vanligaste vid planerat operation) ökar de narkosmedel som används oftast känsligheten för vissa Parkinson medel, främst de långverkande medlen som dopaminhärmare om man tar dessa i högre doser.
Det är mycket individuellt hur man som patienter reagerar på narkos och smärtstillande medel, och därför efterfrågas det alltid om man har blivit sövd tidigare och om det inträffade några oväntade reaktioner.
Om man har litet högre doser av anti-Parkinsonmedel och med kombinationer av L-dopa/COMT och MAOB hämmare, samt dopaminagonister (härmare) och narkosen beräknas vara lång kan justering av doserna av Parkinson läkemedlen vara aktuellt för att undvika symtom av för kraftiga medicineffekter efter narkosen (illamående, mardrömmar, syner och hallucinationer, eller ofrivilliga rörelser. Man skall diskutera detta med den narkosläkare som före operationen planerar sövningen, vilket vanligen sker veckan innan en operation. Denne läkare kan eventuellt ta kontakt med behandlande läkare som sköter medicineringen av anti-Parkinson medel.
Det kan således bli aktuellt att man pausar MAOB hämmaren och dopamin-härmaredosen halveras några dagar innan operationen. Om det är en lång operation kan det bli aktuellt att ge L-dopa under operationen, och då är det lättast att en V-sond (ventrikelsond) (slang genom näsan till magsäcken anläggs) eller möjligen att använda en tillfällig medicinering med Neupro plåster. Dagen efter operationen skall man inte vara överrörlig och det kan vara lämpligt med enbart L-dopa och från dag 2 post operativt brukar det vara möjligt att ta den vanliga medicinen.
Det här förfarandet är vanligt vid tex DBS (Deep Brain Stimulation)operationer och andra ingrepp.
/Håkan Widner
Detta kallas REM-sömnstörning och är mycket vanligt vid Parkinson. Inte farligt, men kan förstås verka lite skrämmande. Det går att behandla med t.ex. en medicin som heter Iktorivil, som tas till natten. Diskutera med din neurolog. /Dag Nyholm
Hallucinationer kan bero på både dosering och ”den degenerativa processen”. Särskilt stor risk är det om man har för höga doser på natten, eller kombination med olika Parkinsonläkemedel. Men om det inte går att sänka dosen kan man försöka behandla hallucinationerna - dels finns ”minnesstärkande” medicin, som ofta sätts in vid minnesutredningar, dels finns så kallade atypiska neuroleptika (endast sorterna klozapin och quetiapin) som kan dämpa hallucinationerna. Ta upp detta med din neurolog. /Dag Nyholm
Behandlingen av Parkinsons sjukdom är individuell liksom sjukdomen yttrar sig på många olika sätt varför det generellt är svårt att jämföra förlopp, symtom och behandlingar mellan olika individer.
Madopark och Sinemet är dock mycket lika mediciner- bägge innehåller 100 mg L-dopa, men det skiljer sig åt vilken hjälpmedicin (en AADC hämmare, aromatisk aminosyra dekarboxylas hämmare) som ingår - i Madopark, är AADC substansen benzerasid och i Sinemet är AADC substansen carbidopa, och effekterna är mycket lika.
Ibland tål man inte hjälpmedicinen (magknip och andra mag/tarmsymtom är ganska vanliga) och man brukar vinna på att byta mellan sorterna. Om man har andra tableter som Stalevo (med generika namn som Sastravi, L-dopa/carboidopa/entakapon) väljer man ofta Sinemet för att de innehåller motsvarande medel, även om det går bra att blanda.
/Håkan Widner
Behandlingen av Parkinsons sjukdom är individuell liksom sjukdomen yttrar sig på många olika sätt varför det generellt är svårt att jämföra förlopp, symtom och behandlingar mellan olika individer.
Madopark och Sinemet är dock mycket lika mediciner- bägge innehåller 100 mg L-dopa, men det skiljer sig åt vilken hjälpmedicin (en AADC hämmare, aromatisk aminosyra dekarboxylas hämmare) som ingår - i Madopark, är AADC substansen benzerasid och i Sinemet är AADC substansen carbidopa, och effekterna är mycket lika.
Ibland tål man inte hjälpmedicinen (magknip och andra mag/tarmsymtom är ganska vanliga) och man brukar vinna på att byta mellan sorterna. Om man har andra tableter som Stalevo (med generika namn som Sastravi, L-dopa/carboidopa/entakapon) väljer man ofta Sinemet för att de innehåller motsvarande medel, även om det går bra att blanda.
/Håkan Widner
Det beror lite på vad du ska byta till. Entakapon går bra att sluta med tvärt, bara du har tillräckligt med levodopa för att ersätta den ca 30%-iga ökningen av levodopa-tillgängligheten som entakapon ger. /Dag Nyholm
”Omgående” finns det nog ingen i svensk sjukvård som kan lova, men skriv gärna en ”egenremiss” (egen vårdbegäran) till den neurologklinik som ligger närmast din nya bostadsort, berätta där om din sjukhistoria, vilken behandling du har och när du flyttar till Sverige, så kommer de att kalla dig. /Dag Nyholm
Smak- eller luktsinnet blir troligen inte bättre av pump, men möjligen kan du få bättre aptit om du får jämnare effekt över dagen, dvs mindre ”off-tid”. Det är förstås viktigt att du försöker få i dig näring och energi. Du vet väl om att smör och grädde är smakförhöjande och energirikt? /Dag Nyholm
Vi vet ännu inte vilka tarmbakterier som eventuellt kan vara fördelaktiga, eller tvärtom, vid Parkinson. /Dag Nyholm
Nej, dessa tillskott påverkar troligen inte dina Parkinsonmediciner. Magnesium beror på i vilken form och i vilket syfte det tas. I L-dopa-tabletter finns magnesiumstearat som hjälpämne och då är det bra. Magnesium i andra former kan användas mot förstoppning, men kan möjligen minska nivåerna av L-dopa. /Dag Nyholm
Detta är ett relativt vanligt besvär. Gastrointestinala symtom efter start med en L-dopa beredning förekommer, och det är ofta relaterat till en av hjälpmedicinerna i de olika tabletterna som används vid Parkinson sjukdom. Madopark innehåller L-dopa och benserazid (kan finnas som generika/utbytes tablett med dessa namn), eller Sinemet som innehåller L-dopa och carbidopa (som finns som generika/utbytestablett med dessa namn). Man kan få dessa besvär av hjälpmedicinen och enklast är att pröva att byta till den andra typen av tablett. Ett byte kan ske rakt av dvs samma antal tabletter och utan titreringar av doserna. Det bör märkas en skillnad inom ett par dagar om det gör skillnad. Man bör således ta kontakt med behandlade läkare/Parkinson sjuksköterska och diskutera detta om det kan vara lämpligt. Om inte detta fungerar bör man undersökas vidare för eventuellt andra åtgärder.
/Håkan Widner
Detta är mycket stora frågor som inte låter sig enkelt besvaras via ett mail/hemsida.
Du bör ta kontakt med behandlande läkare och om du inte har en neurolog som specialist bör du bedömas av en sådan. Det är sannolikt aktuellt med en team bedömning för att få klarhet i alla olika facetter av sjukdomen och annat.
Generellt kan sägas att det sociala skyddsnätet med sjukskrivning, sjukersättning mm gäller förstås dem som Parkinsons sjukdom som för alla andra. Det finns undantag vad gäller detta skydd men det är vanligen kopplat till var man har sin hemvist (exv en utlandssvensk till hör inte svenska försäkringskassan längre, i arbetsför ålder, men kan uppbära pension från Sverige eller andra länder). Även det kan exv en kurator vid ett Parkinsonteam hjälpa till med att kartlägga.
/Håkan Widner
När det gäller DBS är det många faktorer som spelar in om det kan vara lämpligt eller möjligt, och rekommendationen är att i sk komplikationsfas skall man bedömas brett över vilka symtom som föreligger och vilka tillstånd som kan behöva behandlas. Det gäller inte bara vanliga Parkinson symtom som kan vara aktuella, utan även lågt blodtryck, sömnstörningar, depression mm. Det bör bedömas brett och görs bäst vid enheter / kliniker som har Parkinsonteam, dvs vanligen sjukhusbaserade enheter.
Det är närmaste neurologiska/geriatriska kliniker som generellt gäller för bedömningar, och det finns regionala enheter som ser patienter på remiss från andra neurologer.
/Håkan Widner
Det kan bero på att medicineringen mot Parkinsons sjukdom är otillräcklig varför kontakt med din behandlande läkare för en översyn av medicineringen och tillståndet i övrigt inkluderade ev blodtrycket, blodvolymen/värdet och eventuella infektioner eller annat som kan ha tillstött.
/Håkan Widner
Andningen är vanligen inte påverkad av Parkinsons sjukdom. Om man befinner sig i komplikationsfasen av Parkinsons sjukdom oc har fluktuationer dvs on/off variationer kan det ibland förekomma skillnader i andningsmusklerna så att det kan vara stelt i off och ibland oregelbundna rörelser i on. Med kort sjukhistorik, ca 5 år är det dock osannolikt att andninge skulle vara påverkad på detta sätt. Det var också tidigare vanligt att man medicinerade med en typ av anti-parkinson medicinering, ergotbaserade dopaminagonister, vanligast var bromokriptin, men också caberkolin var vanliga. Dessas medel kan ge upphov till förtjockning av luftvägarna, men det skulle man ha upptäckt med de prover som tagits.
Jag har svårt att ge ytterligare råd eller förslag på åtgärder då det är osannolikt att det har med Parkinsons sjukdom att göra.
/Håkan Widner
Det låter som att hon och hennes läkare ska gå igenom hennes medicinering, se om det går att tillsammans hitta rätt nivå, och kanske fundera över så kallad ”avancerad” behandling, dvs DBS eller pump. Dessa behandlingar gör det mycket lättare att hitta ”rätt nivå” om den tidigare behandlingen inte ger stabil effekt. Hallucinationer och apati skulle kunna tala för att hennes kognition (minne och tänkande) kan vara påverkad. Det kan undersökas på minnesmottagning. Om hon äter mest godsaker kan det vara tecken på ”impulskontrollstörning” – bra att kolla vilka läkemedel hon tar och om det kanske är för mycket av någon sort? Samtidigt behövs det ju energi vid Parkinson – en dietist kan reda ut sådana saker./Dag Nyholm
PKG-klockan använder vi oftast för att upptäcka svängningar i den motoriska funktionen. I tidigt skede av Parkinson brukar motoriken vara helt likadan under hela dagen och då får man inte någon särskild information från PKG-mätningen. Det är också ganska dyrt att göra en PKG, så vi använder den bara när vi tycker att den kan bidra med viktig information. När man startar behandling med Madopark (eller levodopa med annat namn) börjar man alltid med 3 tabletter per dag och provar detta under minst några månader. Därefter får man börja finjustera och kombinera med andra sorter. /Dag Nyholm
Dystonikramper kan vara lite luriga, men de kan t.ex. dyka upp i gränsen mellan låga och höga levodopakoncentrationer. Jag skulle tro att dina kramper är sådana. Vid så tät dosering som varannan timme är du troligen känslig för små förändringar upp och ner och det är inte säkert att en justering av L-dopaintaget skulle hjälpa. Det är kanske bättre för dig att inte ta COMT-hämmare, om du var utan kramper med enbart Sinemet? Och så finns förstås de ”avancerade” behandlingarna att ta till om tät dosering inte ger tillräckligt jämn symtomlindring. /Dag Nyholm
Inga särskilda vitaminer behövs, om du äter en balanserad kost. /Dag Nyholm
Ja, det kan hjälpa, men det är inte säkert. Vissa tar en liten extrados precis före träningen för att ha lite extra ”bränsle”. Men ett så långt träningspass kan man förstås bli trött och urlakad av oavsett Parkinson. En särskild sak att tänka på när man har Parkinson är att blodtrycksfall kan ge trötthet. /Dag Nyholm
Det ser lite olika ut på olika ställen i landet. Tyvärr finns det alldeles för få psykologer i våra Parkinsonteam, men de kan ge samtalsstöd och psykologisk behandling. Kuratorer kan också ge samtalsstöd och även andra medlemmar i Parkinsonteamen, t.ex. sjuksköterskor. Om man mår psykiskt dåligt under mer än två veckor kan det vara så att man har en depression eller ångest. Det är vanligt vid Parkinson och kan behöva behandlas med läkemedel. /Dag Nyholm
Parkinsonmedicinerna kan hjälpa lite, på samma sätt som muskler i armar och ben kan mjukas upp. Massage är säkert bra för stunden och att grimasera och ”överdriva” ansiktsuttryck kan vara bra om den automatiska ansiktsmimiken inte fungerar. Fysioterapeuter och logopeder kan hjälpa till ytterligare med detta. /Dag Nyholm
Det kan ta allt emellan några dagar och många månader. Och dosen kan behöva ökas, ibland ganska mycket, men det bör göras stegvis under lång tid. /Dag Nyholm
Trötthet är ganska vanligt kort efter en DBS-operation och beror mer på ansträngningen än stimuleringen. Men behandlingen kan påverka talet, så det är möjligt att du behöver justera DBS-parametrarna. Ja, en snabb, stor förändring av läkemedlen kan ge trötthet, särskilt om man snabbt minskar dosen av dopaminagonist. Trötthet är lite knepigt för det kan vara både ett Parkinsonsymtom och en läkemedelsbiverkan. I dagsläget är det nog bäst att justera lite på DBS och Parkinsonmedicinerna och inte blanda in nya mediciner (som påverkar noradrenalin eller serotonin). /Dag Nyholm
Prata med din neurolog och försök beskriva på vilket sätt du inte mår bra. Doserna är inte jättehöga, så det kanske kan finnas utrymme för justering. /Dag Nyholm
Det här är ett svar från en PET-undersökning (positronemissionstomografi) och den första meningen beskriver en bild som mer påminner om MSA än om vanlig Parkinson, men det är viktigt att komma ihåg att bilder inte säger allt – det är viktigare att du har bra effekt av levodopa – det talar mycket mer för vanlig Parkinson, men kan ändå vara MSA. Det är ovanligt att man blir överrörlig vid de atypiska formerna av Parkinsonism, men inte omöjligt. /Dag Nyholm
Problemet med kosttillskott är att de inte är testade tillsammans med läkemedel, så man vet inte om det kan bli ”kollisioner”. Det bästa är att låta bli och istället äta en balanserad kost. /Dag Nyholm
Det verkar inte vara särskilt viktigt bara för att man har Parkinson, men vaccination kan vara bra rent allmänt. /Dag Nyholm
En kapsel Madopark depot blir sannolikt inga problem för din mage nu när du är van vid att använda levodopa i form av Sinemet. Att däremot direkt börja med 8 Madopark ger nästan garanterat illamående. /Dag Nyholm
Ja, den senaste översiktsartikeln på ämnet kom i somras (juli 2024) och bekräftar att NSAID-läkemedel (antiinflammatoriska) kan vara förknippade med lägre risk att utveckla Parkinson. Det forskas mycket på just inflammation som en del av sjukdomsprocessen och då är det ju logiskt att faktorer som motverkar inflammation kan vara bra. Dock för ju sådana mediciner andra risker med sig, så man kan inte rekommendera att äta sådana mediciner kontinuerligt. Men det är ett intressant bidrag till forskningen. /Dag Nyholm
Ja, det går utmärkt att kombinera. (Det finns förstås alltid risk för biverkningar, men detta är en vanlig kombination.) /Dag Nyholm
Ja, du behöver Parkinsonmedicin som verkar även på nätterna. Det finns många alternativ som du kan diskutera med din neurolog, dels långverkande dopaminagonister och MAO-B-hämmare, samt levodopa i depot-form, dels snabbverkande levodopa eller apomorfinpenna vid behov. Och så förstås DBS och pumpar. /Dag Nyholm
Nej, de hämmar varsitt enzym (Ongentys är en COMT-hämmare och Xadao en MAO-B-hämmare) så det går bra att kombinera – de verkar på olika sätt till att öka dopaminet i hjärnan. /Dag Nyholm
Sömn är en komplex aktivitet, och sömnstörningar måste analyseras noga.
Vid Parkinsons sjukdom är det viktigt att de brister som sjukdomen orsakar av dopamin och noradrenalin korrigeras så långt som möjligt. För lite dopamin och noradrenalin gör att sömnrytmen störs, och det uppstår en rad symtom som exv stelhet, skakningar, svårigheter att vända sig om och kryp i benen som vid rastlösa ben. För mycket dopamin är uppiggande och kan leda till svårigheter att somna, och livliga drömmar. Noradrenalin är med och reglerar sömnrytmen. Dessa är några av de basala förutsättningarna för god sömn vid Parkinsons sjukdom. Specifika symtom, efter det att de basala funktionerna är så optimala som möjligt kan påverkas med andra medel, tex Iktorivil om det förekommer sk REM sömns störningar (utlevande av drömmar med mycket höfta och kraftiga rörelser under en viss del av sömncykel), eller svårigheter att somna då Melaton kan vara ett medel, eller andra insomningsmedel som Imovane/Zopiklon mfl. Fragmenterad som, dvs många, korta uppvaknanden kan bero på noradrenalinbrist, och då kan Mianserin eller möjligen Mirtazapin vara effektivt. /Håkan Widner
Klinisk undersökning är allra viktigast och effekten av Madopark kan dröja flera månader eller tills man höjt dosen. Diskutera doshöjning med din neurolog om det gått åtminstone 3 månader. /Dag Nyholm
Just svensk massage vet jag inte så mycket om, men massage i allmänhet har rapporterats ge välbefinnande hos personer med Parkinson i flera olika forskningsstudier. /Dag Nyholm
Produodopa innehåller också levodopa så effekten är troligen likvärdig med den du får av Lecigon. Men det beror på vad du menar med muskelsammandragningar - om de är relaterade till PEG:en i magen så kan det förstås bli bättre av att avlägsna den. Men de vanligaste muskelsammandragningarna är dystoni-kramper som sitter i ett eller båda benen och brukar kunna bli bättre av höjd dos, oavsett preparat. /Dag Nyholm
Huruvida man ska förskriva B12 eller inte är inte helt klarlagt, men de allra flesta tycker att man bör göra det för säkerhets skull när man använder höga doser av levodopa (som kan göra att B-vitaminer förbrukas). Det är inte farligt med höga B12-värden. /Dag Nyholm
Om du aldrig har använt entakapon (Comtess, Stalevo, Sastravi m fl) tidigare så är det bra att testa om du tål det först. Ca 10 % reagerar med diarré på entakapon och det är därför bra att testa tillägg av tabletter 3-4 gånger per dag några veckor före bytet. /Dag Nyholm
Tyvärr oftast inte, men det kan finnas vissa effekter så det kan vara värt att prova. /Dag Nyholm
Comtess kan ge diarré, hos åtminstone 10 %. Det är ju inte hållbart i längden, så det kan vara bra att sluta med den och istället justera upp levodopa-dosen något. Om det är tillfälliga besvär med lös mage kan man ta receptfritt läkemedel, men det blir inte bra att ta det kontinuerligt. /Dag Nyholm
Nej, troligen inte. Många upplever dock att det ”går åt” mer medicin (som bränsle ungefär) när man motionerar/kroppsarbetar. Det finns också en liten skillnad om man sitter eller ligger ner efter att man tagit sin tablett, med långsammare upptag i liggande position, särskilt om man ligger på vänster sida. /Dag Nyholm
Det finns olika sorters hjälp att diskutera. Det blir förstås avgörande vilken diagnosen blir och förhoppningsvis kommer Parkinsonmedicin att göra både tremor och kognition bättre. Då är kanske problemet redan löst. Du kan också be om en separat minnesutredning - om det visar sig att du har stora svårigheter med kognitiva funktioner (minne och tänkande) så finns ”minnesstärkande" medicin som kan övervägas. Samtalskontakt inom sjukvården kan vara bra, men är olika organiserad på olika sjukhus och vårdcentraler. På vissa ställen finns Parkinsonsjuksköterska som är bra att tala med, kurator eller psykolog är möjliga alternativ. Det kan också vara bra att våga prata om dina problem med närstående personer i din omgivning - de har kanske inte medicinsk kompetens men kan bli mindre bekymrade om du berättar vad som är svårt och vad som fungerar bra. /Dag Nyholm
Det kan variera mycket. Några märker effekt redan efter några dagar, andra efter några veckor och ibland längre än så. Ibland är effekten inte så tydlig för en själv men personer i omgivningen kan märka skillnad. Det kan också visa sig att man inte har effekt av levodopa, men det vet man inte förrän man har provat ganska höga doser under åtminstone flera månader. /Dag Nyholm
Det finns flera olika möjligheter att förlänga behandlingseffekten på nätterna. Det kan t.ex. röra sig om att ta något mer långverkande levodopa (depotform eller med COMT-hämmare) till natten, att lägga till en MAO-B-hämmare eller dopaminagonist som har dygnet runt-effekt, eller att ta en dos vid behov på natten, t.ex. löslig tablett med levodopa eller injektion med apomorfin-penna. Så kallade avancerade behandlingar (DBS och pump) kan också göra nätterna bättre. Diskutera din behandling med din neurolog. Utöver medicner brukar sidenlakan och sidenpyjamas rekommenderas för att man ska kunna röra sig lättare i sängen. Man kan också gärna ha några centimeters höjd huvudända för att minska urinproduktionen under natten, eller lägga till en medicin som lugnar urinblåsan lite. /Dag Nyholm
Klinisk undersökning är allra viktigast och effekten av Madopark kan dröja flera månader eller tills man höjt dosen. Diskutera doshöjning med din neurolog om det gått åtminstone 3 månader. /Dag Nyholm
Vid sjukdomen Multipel System Atrofi - cerebellär typ, drabbas nervcellerna som dopamin vanligen i en mindre grad varför det i egentlig mening inte föreligger en dopaminbrist, och därmed har L-dopa / dopaminersättning en mycket liten roll. Det är dock vanligt att vid MSA att man har en bland bild mellan MSA-parkinson och MSA-cerebellär typ, och det är ofta mycket svårt att fastställa de olika graderna. De rena formera av MSA-C respektive MSA-P är ganska ovanliga och utgör vardera ca 10% av alla med MSA diagnos, medan ca 80% har en bland form, varför det ofta är lämpligt att försöka lindra symtom med L-dopa eller andra läkemedel.
/Håkan Widner
Det finns faser av Parkinsons sjukdom då betydande svettningar kan förekomma. Det är vanligen efter några års sjukdom, och vanligen i en fas av komplikationsfasen. Det vanligaste är att svettningarna kommer i samband med en "off period" dvs när Parkinson medicineffekter börjar avta. Dt kan komma under natten och en betydande svettning kan förekomma.
Behandlingsmässigt är det vanligen mest effektivt att undvika fluktuationer och dosglapp genom olika långverkande Parkinson läkemedel. Om inte detta är tillräckligt används ibland betablockerare (exv atenolol, metoprolol m fl) men det kan vara svårt att tåla detta om man har tendens till lågt blodtryck. Man kan också ha effekt av ett antikolinergt medel (motverkar acetylkolin), exv Norflex, men om man har kognitiv svikt kan det vara olämpligt läkemedel. Mirtazapin kan biland vara effektivt, medan exv venlafaxin kan stimulera svettning. Om man har behandling med SSRI/SNRI preparat kan en sänkning av dessa medel minska svettningar.
/Håkan Widner
Massage kan lindra muskelspänningar oavsett orsak, och är ofarligt och okomplicerat att tillämpa, men det har ingen bestående effekt och påverkar inte sjukdomen på något speciellt sätt. Det finns inom kinesisk traditionell medicin en lång tradition med olika former av massage, och det har gjorts studier med modern teknik (randomiserade kontrollerade studier) men ganska få patienter i varje studie. Effekterna har varit mycket små vad gäller förbättrad rörlighet och kortvariga, men ingen skillnad har påvisats i tester av allmänna funktioner (som mäter hur dagliga rutiner fungerar, ADL funktioner).
Massage ingår inte längre i behandlingar som berättigar till subventionerad kostnad, och exempelvis fysioterapeuter har inte längre massage som en del i behandlingar. Det strikt vetenskapliga utvärderingar av fysioterapeutiska / arbetsterapeutiska behandlingar.
Det är inget hinder att erhålla massage vid Parkinsons sjukdom, och det är skönt för stunden, med en liten påvisbar gynnsam effekt på Parkinson symtom, som dock inte består. Som patient får man stå för kostnaden själv.
/Håkan Widner
Flera B vitaminer, bla B1 (Tiamin), B6 (Pyridoxin), B9 (Folat), B12 (Kobalamin) är viktiga för omsättningen av dopamin och förbrukas när dopamin bildas/bryts ned. Det finns ett samband med låga värden av B-vitaminer och en "livstids" förbrukning av L-dopa, med långsamt minskande mängder av B-vitaminlagren. Det är främst B12 som kan ta slut, och det har förekommit allvarliga bristsymtom B12 under behandling med L-dopa. Detta blev tydligt i början av pump-behandlings eran, när pumpbehandlingen startades, och helt ersatte andra mediciner, därtill i en lite högre dos än tidigare. Om en patient vid pumpstart redan hade låga värden av B12 kunde det uppstå ibland allvarliga symtom av akut brist på B12 vitamin och en del av de andra vitaminerna, främst folat (B9) men ibland också B1/B6. I litteraturen finns det dödsfall (inte i Sverige), men ryggmärgsförlamningar och neuropatier, som inte har återhämtat sig fullt ut efter behandling med B vitaminer. Det är numera standard och inskrivet i de behandlingsråd om bla pumpbehandling att ge behandling med tillräckliga mängder B vitaminer före pumpstart. Det går att mäta upp, och ett mått är homocystein som när detta ämne ökar i blodet indikerar reell brist på B12/B9 vitaminer innan värden på dessa är sänkta. Det är lätt att mäta upp och det finns rekommendationer att mäta värden av exv B12 (kobalamin), B9 (folsyra), och homocystein eller metylmalonat före pump insättning och efteråt. Vid stigande homocysten, kan B12 och folsyra ersätta det som förbrukas, och i enstaka fall kan B6 behövas, även om detta vitamin kan påverka L-dopas effekt. Under en period var det inte ovanligt med sk megaterapi med injektioner med B12 men det saknas helt underlag för detta, men det var mycket ovanligt med negativa effekter av denna strategi, men det kan påverka exempelvis huden negativt i enstaka fall.
Om man tar L-dopa regelbundet är det vanligen tillräckligt, men klart tillrådligt att ta ett multivitamin preparat dagligen (som bör innehålla B1, B6, B9 och B12, fu andra vitaminer).
/Håkan Widner
Det beror på hur länge du har haft Parkinson och hur länge du har använt Sinemet. Jag tolkar frågan som att det är relativt nyligen insatt. Då kan man ibland märka effekt ganska snabbt men ibland först efter flera månader. Det är parkinsonsymtom som lindras, t.ex. att det blir mindre stelhet i musklerna, mindre skakningar (om man har sådana) och snabbare rörlighet. Även ”icke-motorisk” föbättring kan märkas, t.ex. mindre ont och snabbare/piggare i huvudet. /Dag Nyholm
Det är alltid bra att tala om för sin läkare vad man tar för läkemedel och eventuella tillskott/naturläkemedel. När det gäller NAD som har med energiomsättningen att göra och huruvida olika B-vitaminer kan påverka denna så finns det inga bevis för att sådan behandling är bra vid Parkinson. Därmed kommer troligen de flesta läkare att avråda från denna. /Dag Nyholm
Lös mage / diarré är en biverkan av Comtess/entakapon (som också finns i kombinationstabletteran Stalevo/Sastravi, samt Lecigon gel för pumpbehandling). Det är ca 20% av normal befolkningen (och därmed ca 20% av alla med Parkinsons sjukdom) som utvecklar diarré efter en tid av entakapon.
Det är vanligen nödvändigt att sluta med Comtess/entakapon för att det skall upphöra - i lindriga fall kan loperamid/Imodium ev hjälpa, men i de flesta fall behöver man avbryta behandlingen.
Det finns 2 andra COMT-hämmare, tolkapon, och oticapon (Ongentys). Den senare är inte subventionerad, men flera sjukhuskliniker förskriver det med sk "undantagshantering" och tar kostnaden för förskrivningen, men det varierar över landet.
Rasagelin ger mycket sällan upphov till diarré / lös avföring. /Håkan Widner
Nej i normal fallet spelar det ingen roll om man är stilla eller i rörelse efter tablettintaget.
Det kan ibland vare en långsam passage av innehållet i magsäcken till tunntarmen, och då kan det ibland vara så att rörelser gör att magsäcken töms. Tabletter som ligger kvar i magsäcken tas inte upp till blodet över magsäcksväggen, utan det är först i tunntarmen som läkemedel i tabletten sugs upp til blodet och transporteras till hjärnan för att ombildas till dopamin. /Håkan Widner
Det går inte att mäta noradrenlinhalten med blodprover eller liknande, liksom det inte går att mäta dopaminbrist på ett enkelt sätt med blodprov.
Så kallade återupptagshämmare för noradrenalin är läkemedel som ökar nivåerna av signalämnet och det finns flera olika sådana preparat ibland med olika andra egenskaper. Det finns flera olika läkemedel som har effekt att noradrenlin effekterna ökar och som kan vara med att förbättra sömnkvaliteten. Ett av de mest använda i detta syfte är T Mianserin som i låga doser ofta ger en bättre sömnkvalité, och som inte i sig är sövande utan verkar genom att öka frisättningen av noradrenlin i ett område av hjärnan som är med i regleringen av sömn.
Det är ett samspel mellan dopamin/adrenalin och flera andra faktorer som reglerar sömn - bla sömnhormonen melatonin och orexin, med flera. Man behöver göra en "sömnanalys" för att bestämma om vilken åtgärd som bäst förbättrar sömnen.
/Håkan Widner
Det är ganska små skillnader mellan Madopark Quick och Madopark, men det kan bli lite snabbare effekt av Quick, några minuters skillnad. Troligen påverkar detta inte risken för hallucinationer. Om man däremot får alldeles för höga doser kan hallucinationerna förvärras./Dag Nyholm
Det finns flera studier på gång, och engelsk studie med en variant av GLP-1 hämmare (exanatid, Byetta) har publicerats och visat en liten gynnsam påverkan av sjukdomsförloppet som tolkats som möjligen sjukdomsmodifierande, dvs utan en tydlig direkt symtomlindringande effekt av läkemedlet. En fransk studien med ett annat medel (lixisenatid) visar samma trend. Det pågår flera studier för att bekräfta detta, bla i Sverige, men resultaten är inte klara ännu, och man skall invänta dem innan det är aktuellt med att ge dessa läkemedel. Det förefaller vara en "klasseffekt" och det finns fn minst 10 läkemedel inom gruppen som skulle kunna komma att vara aktuella.
Det finns patienter med Parkinsons sjukdom och som har diabetes mellitus typ II som erhåller dessa medel, och de finns uppföljningar av dem för att söka bedöma om det finns en sjukdomsmodifierande effekter på sjukdomen, men det är fn inte klarlagt. /Håkan Widner
Nej det är helt uteslutet att en enstaka händelse/åtgärd som en epiduralanestesi skulle ge upphov till en kronisk neurodegenerativ sjukdom.
Medlen som används, olika lokalbedövningsmedel (lidocain och olika varianter av detta) är samma som används vid alla lokal bedövningar för alla ingrepp, och är ett av de mest använda läkemedlen som finns, men kom först på -40-talet och Parkinsons sjukdom finns beskriven i Bibeln, 2000 år tidigare. En misslyckad epidural kan inte ge upphov till Parkinsons sjukdom.
Det görs omfattande studier om samband och orsaker till Parkinsons sjukdom, inte minst i Sverige. En nu ngt till åren kommen översikt ger många svar om vad som studerats. Epidemiology and etiology of Parkinson's disease: a review of the evidence.Wirdefeldt et al. Eur J Epidemiology 2011. Det är en mkt fakta späckad sammanställning och genomgång av ev samband mellan olika faktorer som det har spekulerats i vad som orsakar Parkinsons sjukdom, och sammanfattar 675 studier över olika möjliga faktorer. Sammantaget är att det saknas övertygande och klara bevis för enskilda faktorer som skulle kunna leda till Parkinsons sjukdom.
/Håkan Widner
Noradrenalin är ett signalämne i hjärnan som bildas i i ett område locus ceruleus. Cellerna som bildar noradrenalin påverkas också av sjukdomsprocessen som ger upphov till Parkinsons sjukdom och dopaminbrist. Det finns läkemedel som ökar halten sk återupptagshämmare - det finns ett halvt dussin läkemedel med dessa egenskaper och det kan vara nödvändigt att behandla med dessa medel om det föreligger genuin brist.
Med frågeställning "när orken inte räcker till" är det för ospecifikt att kunna besvara. Nedsatt ork kan vara allt från blodbrist, (anemi), lågt blodtryck, saltbrist, påverkan av lungor som vid astma, eller infektion, svagt hjärta (hjärtsvikt), för lite Parkinson mediciner, till muskelsvaghet eller kortisolbrist för att nämna några av de vanligaste orsakerna, men det finns många till.
/Håkan Widner
Dessa symtom skulle kunna representera dosglapp, dvs otillräckliga effekter av enskilda doser. Man skall vara uppmärksam på när symtom uppkommer och hur de påverkas av enskilda doser av anti-Parkinson medicinering. Om det finns en lindring av symtomen en tid efter tablettintag, vanligen inom 30-60 min och om symtomen återkommer en tid senare, igen ca 30 - 60 min senare kan det tala för dosglapp. Om man har tillgång till T Madopark Quick Mite 50 mg, eller ½ tablett Madopark 100 mg (levodopa/benserazid) eller ½ tablett Sinement 25/100 (carbidopa/levodopa 25/100), kan man ta en del vid ett dosglappstillfälle. Om symtomen förbättras på ett tydligt sätt, och vid upprepade tillfällen, är det mycket sannolikt att det rör sig om dosglapp. Grundmedicineringen behöver då justeras. Om medicineringen har varit mer eller mindre oförändrad under de senaste åren kan det vara att doserna behöver justeras, eftersom sjukdomen har fortsatt, och man kan behöva att öka doseringarna för att kompensera detta./Håkan Widner
Det är svårt att ge individuella råd kring medicinering, och svaret får bli mer generellt och allmänt.
Man kan räkna om medicineringen i sk LEDD, L-dopa ekvivalenta doser, som är ett sätta att beräkna de olika klasserna av anti-Parkinson medicinernas effekt, om de skulle ersättas med enbart L-dopa. Den mängd medicinering som du har är ca 825 mg LEDD. Det går inte att avgöra om det är lämplig total mängd eller inte, utan vetskap om hur medicineringen var före DBS operationen och tiden efteråt.
Medicineringen behöver justeras efter DBS operationer beroende på vilken målpunkt som elektroderna är placerade i. I målpunkten nucleus subthalamicus, STN, som är den numera vanligaste målpunkten, är det vanligen möjligt att reducera medicineringen med upp till 50%, ibland lite mer ibland lite mindre beroende på hur väl DBS behandlingen kan påverka Parkinson symtomen. För målpunkten globus palldium, GPi, reduceras medicineringen vanligen inte alls, och målpunkten används främst för att bromsa svåra dyskinesier (överrörlighet) och kramper/dystoni. Den tredje målpunkten VIM, venterointermediala kärnan i thalamus används mot skakningar vid Parkinsons sjukdom, och då kan man om effekten i är god ofta minska doserna av medicin som behövts för att minska skakningar. Den 4:de målpunkt använts i bland, ZI, zona incerta, som ligger mellan VIM och STN och kan ge effekter som motsvarar dessa.
Efter några år med DBS behandling kan det behöva justeras antingen stimuleringen eller medicineringen eftersom sjukdomen fortsätter att påverka dopaminnervcellerna. Det kan vara så att ströminställningarna behöver ökas eller medicineringen.
Varannandagssymtom kan också indikera att sömnen inte är optimal - de nätter som varit dåliga, mår man sämre, och pga utmattning sover man följande natt bättre och nästa dag är bättre. Analys av hur sömnen är då viktigt.
Det är flera sömnmönster/aspekter man skall försöka få klarlagt.
Hur lång tid tar det att somna: Om det går mycket fort - innan huvudet nått kudden, är det klart misstänkt för djupsömnbrist. Djupsömnbrist ger också ofta påtaglig dagtrötthet och tendens att man nickar till vid inaktivitet under dagen. Djupsömnbrist kan bero på många faktorer, men ibland är det för lite dopamin till natten, ibland för mycket, ibland otillräckligt med noradrenalin till natten.
Om det tar mycket lång tid kan det vara "störande" faktorer - exv kryp i benen som vid Restless legs - som indikerar för lite dopamin till eller under natten, värk som kan vara beroende på för stela muskler eller annan smärta tex från rygg och leder oberoende av Parkinsons sjukdom, eller oro/ångest symtom dom vid nedstämdhet eller depression.
Frekventa uppvaknanden med ytlig sömn: Detta är vanligt vid Parkinsons sjukdom om kan bero på flera faktorer som balansen mellan mängd dopamin/noradrenalin som behövs för att komma i sömndjup. Lagom mycket dopamin med tillgängligt noradrenalin behövs för att komma i djupsömn, och noradrenalinbrist är mycket vanligt vid Parkinsons sjukdom. Det område som är med och styr sömnrytmen, locus ceruleus, innehåller noradrenalin nervceller som också drabbas av samma sjukdomsprocesser som vid Parkinsons sjukdom men i mindre omfattning, ca 25-30% brist efter några år med sjukdomen. Man behöver oftast "fylla" signalämnet noradrenalin med läkemedel antingen genom låga doser kontinuerligt eller kortare kurer med högre doser med läkemedel, vanligen sk SNRI-preparat.
Det kan också vara att man vaknar efter ca 3 - 4 tim då "depot" medlet man tagit till natten minskat i effekt och det är dopaminbrist som uppstått. En ny dos eller annan dosering av långverkande medel till natten kan vara lämpligt för att överbrygga detta.
Analys av ev sömnuppehåll (apnéer) eller andra symtom nattetid som svår snarkning: Sömnapné har inget med Parkinsons sjukdom i sig att göra, men kan inte medicineras bort. Det beror delvis på åldersförändringar i mjukdelarna i svalget som blir mindre elastiska och ger upp hov till att in och utandnings trycken sluter luftvägarna med störd andning. Det är mekaniska åtgärder som krävs för att minska dessa besvär.
Drömmar, REM sömns störning och andra sk parasomnier kan också förekomma men dessa är vanligen mer sällan förekommande än varannan natt, men kan behöva utredas för att komma till rätta med sömnstörningar.
En del långverkande doapminagonsiter, som pramipexol, kan komma att bli för kraftig, och tex störa sömnen så att det blir en ytlig sömn, och under dagen ge upphov till impulskontrollstörningar. Det kan då behöva testas med att sänka doser och ev kompensera med andra medel för att behålla behandlingseffekten (för att hålla samma LED dos). Det måste ske i samråd med behandlande läkare.
/Håkan Widner
Frågan är om det är en känsla eller om du faktiskt gungar. En känsla av att kroppen gungar låter lite som yrsel, vilket kan ha en mängd orsaker, t.ex. blodtrycksfall eller balansproblem, kanske beroende på sämre känsel i fötterna. Övermedicinering kan ge så kallad överrörlighet och den kan både kännas gungande och se gungande ut. /Dag Nyholm
Det finns inget vetenskapligt stöd för att akupunktur fungerar vid Parkinsons sjukdom. Det är viktigt att man behandlar Parkinson med vanliga mediciner. /Dag Nyholm
Färgen i entakapon (Comtess) hör till den kemiska strukturen av själva läkemedlet. Det är alltså inte ett tillsatt färgämne och färgen har ingen medicinsk effekt i sig. Men det är bra att känna till, så man inte blir orolig över att urinen blir så mörk. /Dag Nyholm
Ja Opicapon finns registrerat i Sverige, och kan förskrivas på vanligt recept, Ongentys 50 mg. Det omfattas dock inte av läkemedelssubventioneringen , och man kan komma att behöva betala full pris, ca 1800 SEK / 30 tabletter, dvs ca 20.000 SEK / år.
Det är en sk COMT-hämmare, och fungerar på samma sätt som Entacapon, dvs det blockerar COMT enzymet som finns i tarm, blod, och hjärna. COMT enzyment bryter ned L-dopa och dopamin och blockerar man enzymet med läkemedel, ökas halten av L-dopa/dopamin så att man får en starkare och längre effekt av L-dopa i Sinemet/Stalvevo mfl. Det är en indirekt effekt.
Effekten är lik mellan Entacapon och Opikapon. Entacapon finns i Stalevo tabletten eller kan tas som "lös" tablett till exv Madopark eller Sinemet men är kortverkande och man behöver ta en tablett till varje dos L-dopa. Substansen är också intensivt gul (inget färgämne tillsatt) och ämnet är vattenlösligt och kissas ut i urinen som blir gul (om det kommer syre till blir det rött och kan se ut som blod i urinen . Det finns vissa urinstickor som testar exv förekomst av blod i urinen som ger utslag om man har entacapon i urinen - det finns olika stickor så man kan behöva test olika. Ca 20 % av befolkningen är känsliga för entacapon och utvecklar diarré efter några v behandling. Diarrén kan vara svår och slutar inte förrän man slutar med entacapon. Om man börjar i gen med entacapon burkar diarrén återkomma, så vanligen är det inte möjligt.
Opikapon doseras x 1 / dag, färgar inte urinen. Det är betydligt mindre risk för diarré jmf med entakapon som kan vara en stor fördel.
Det finns kliniker och regioner i Sverige som har beslutat att läkemedlet är av vikt att kunna förskriva till enskilda patienter (tex patienter som har provat entakapon, och haft nytta av det med mindre dosglappp eller förlängd nattsömn mm, men pga diarré behövt sluta med detta medel. Då kan en individuell motivering göras för att detta skall täckas inom ramen för subventionerade läkemedel. Det är inte alla klinker eller regioner som accepterar detta förfarande för närvarande, men behandlade läkare kan sannolikt ge besked. /Håkan Widner
Det är svårt att ge exakta råd utan att kunna undersöka. Ett generellt svar är att dels är det av vikt att fastställa att det rör sig om strikt parkinsonrelaterade symtom, dvs att de kan behandlas med att justera doser av L-dopa eller dopamin. Värk i skuldran är mkt vanligt problem, även utan Parkinsons sjukdom. Man bör bedöma om det föreligger någon av de mkt vanliga skulder besvären som kan behandlas på olika sätt, tex artros, tendiniter av olika slag eller muskelskador. Husläkare/vårdcentralsläkare träffar många patienter med skulderbesvär och man bör undersökas via VC för att vara säker på att det inte rör sig om några av dessa besvär.
Om så inte är fallet, kan det vara fråga om "dystoni" - vilket dock är ganska ovanligt. Ett sätt att ta reda på om det är för lite dopamin (symtom som uttryck för dosglapp, eller för låg dos av total doserna om orsakar besvären, är att kort testa med kortverkande medel som Sinemet 12.5/50 eller Madopark Quick Mite 50 mg och tillfälligt lägga till 50 mg 1 - 3 - 3 gånger / dag för att bedöma om det är dopaminbrist som orsakar besvären.
Det kan uppstå överrörlighet tillfälligt men skall inte bli bestående av de kortverkande medlen. Om så är fallet, dvs symtomen går tillbaka (helt eller delvis) av "extradoser" kan man försöka att jämna till doserna för att undvika off-dystonin./Håkan Widner
Det här var en oväntad fråga eftersom Artane avregistrerades i Sverige 1979. Substansen heter trihexyfenidyl och är ett så kallat antikolinergt läkemedel men räknas inte till de som har bäst verkan mot Parkinsons sjukdom. Den verkar dock finnas i USA så kanske har du fått den förskriven på licens? En liknande medicin finns att tillgå i Sverige, Akineton, men används mycket sällan vid Parkinsons sjukdom numera. ”Vanliga” parkinsonläkemedel har allra oftast bättre effekt. /Dag Nyholm
Förändrad kroppsdoft vid Parkinson har beskrivits tidigare och troligen beror det på förändringar i huden. Sjukdomen påverkar ju också ditt lukt- och smaksinne, så det är inte helt säkert att den doft du upplever upplevs på samma sätt av andra. Troligen beror det inte på någon av dina mediciner, men om du själv misstänker Madopark depot så kan du ju prova att byta ut den mot vanlig Madopark några nätter och se om det blir någon skillnad. Då är det bra att veta att 100 mg i depotform motsvarar ca 75 mg vanlig Madopark (dvs tre fjärdedelar av en vanlig tablett med krysskåra). /Dag Nyholm
Parkinsons sjukdom kan påverka det autonoma nervsystemet som bl.a. styr pulsen. Det är ganska vanligt att blodtrycket blir lite lägre än tidigare och då kan ibland pulsen öka som en normal reaktion på det. Ökad puls skulle kunna bero på Xadago som har detta (takykardi) som mindre vanlig biverkan. Hjärtklappning finns också med i biverkningslistan för Dinetrel, men med det menas nog att man känner av det, inte att pulsen är lite högre än tidigare. Smärta i sig ger högre puls och naturligtvis kan minskad motion också bidra. Så det finns många möjliga förklaringar, viktigast är nog att försöka behandla stelheten och smärtan. /Dag Nyholm
Nej, troligen inte. Men urinen kan bli aningen mörkare och det finns rapporterat missfärgad saliv och munslemhinna enligt FASS, men i okänd frekvens, troligen mycket sällsynt. Mörk avföring kan bero på intag av t.ex. järntabletter, blåbär eller rödbetor, men om den är åt det svarta hållet kan det vara blod och det kan undersökas via vårdcentralen med avföringsprov. /Dag Nyholm
Det är svårt att ge rekommendation utan att känna till ytterligare detaljer.
Insomningssvårigheter kan bero på för LITE anti-Parkinson medicinering och då skulle högre dos Madopark Depot vara logiskt eller annat depot preparat som Levocar 100-200 mg eller en dopaminagonist/härmare. Alternativt kan det vara för kraftig effekt av anti-Parkinson medicinering från tidigare under dagen som kan vara uppiggande, som exv Stalevo doser som ackumulerats under dagen, eller för kraftig effekt av en dopaminagnost/härmare som verkar under hela dygnet. Om det är värk eller kramper som stör insomnande kan ökad anti-Parkinson medicin och eller värkmediciner vara bästa alternativet.
Vid oro eller ångest kan ett antidepressivt läkemedel vara bäst taget på morgonen.
Om inget av dessa faktorer förefaller vara involverade kan det fungera med Melatonin, men detta är inte ett subventionerat läkemedel. Ett ofta mycket bra läkemedelsalternativ är låg dos av ett exv Mianserin 5 - 10 mg eller låg dos av Mirtazapin 7.5-15 mg. Dessa är i dessa doser svagt verkan anti-depressiva läkemedel, men lockar fram normal sömn.
/Håkan Widner
Enligt den moderna behandlingsprincipen finns det inte fog för att vänta med behandling. Sjukdomen har pågått i en uppskattad period om ca 3 - 5 år innan symtom uppstår, och under denna tid har kvarvarande nervceller ökat bildning av dopamin, men till priset av att det omsätts mera dopamin vilket ökar omsättningen och bildningen av slaggprodukter, vilket anses vara potentiellt skadligt för nervceller.
När man börjar med en anti-Parkinson medicinering tar det minst 3 månader innan dessa ogynnsamma kompensationsmekanismer normaliseras - det är därför väldigt vanligt att man som patient uppfattar att medicinen inte gör någon nytta alls. Det gör den men lindrar inte alltid symtom omedelbart.
Det är felaktig uppgift om att man skall avvakta med medicinering för att "spara" medicin. Det är övertygande bevisat om man försöka att vänta med att starta medicinering i syfte att undvika komplikationer som överrörlighet, så hjälper inte det. Det är dels sjukdomstid och grad av dopaminbrist som leder till överrörlighet oavsett om man har väntat med att starta medicinering tidigt eller sent.
Rekommendationen enligt moderna riktlinjer är att starta med medicinering när det finns symtom som räcker för att ställa diagnos. /Håkan Widner
Om man inte tål Madopark kan man pröva Sinemet (carbidopa/levodopa) som basmedicin, ev i kombination med entacapon (Stalevo/Sastravi).
Att man inte tål exv Madopark kan varea tillfälligt, och reell intolerans (allergi eller annan orsak) är extremt sällsynt. Man kan under en inkörningsperiod med ett L-dopa preparat lägga till ett medel Domperidon 10 mg som kan motverka exv illamående och mag tarmreaktioner under en tidig fas med L-dopa, och vanligen kan man fortsätta utan detta efter 1 - 2 v behandling. /Håkan Widner
Ja, det är två olika sätt att öka dopamin-signaleringen i hjärnan, antingen genom att kombinera L-dopa (t.ex. Madopark) med en dopaminagonist (t.ex. Pramipexol) eller att öka dosen av L-dopa (helst genom att lägga till ett dostillfälle per dag). De båda strategierna ger ungefär samma resultat, men en fördel med dopaminagonisten är att den verkar dygnet runt och att man använder lite olika verkningsmekanismer. Det kan vara värt att prova och om du får besvärliga biverkningar är det bara att sluta - det är inte farligt. Det är jättebra att du vet om vilka biverkningar som kan uppstå, men det är också bra att veta att biverkningslistorna innehåller allt som har hänt för tusentals personer i forskningsstudier. Så en del av ”biverkningarna” är i själva verket sjukdomens symtom och ingen drabbas av alla dessa biverkningar. De flesta klarar sig helt utan biverkningar. /Dag Nyholm
Det är oftast lättare att styra effekten med ”vanlig” Madopark jämfört med Madopark depot. Effekten av en depot-kapsel håller lite längre än en vanlig tablett, men samtidigt får man i sig en något mindre mängd med depot-kapseln och den har inte lika snabb effekt. Eftersom du skriver att du ibland använder tabletter hemma istället för pumpen så kan du antagligen göra på samma sätt, dvs se till att du tar Madopark regelbundet under kvällen, med dosintervall som brukar passa just dig. Och så kan du ju ha med dig extra Madopark Quick vid behov, men här gäller också att det är viktigt att du vet vad som passar just dig - jag kan inte ge någon generall ordination… /Dag Nyholm
Ja, det kan vara bra att vaccinera sig, men Parkinson utgör inte en särskild riskgrupp. Läs mer på Folhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-som-anvands-i-sverige/baltros/ /Dag Nyholm
Den allmänna rekommendationen är att om ett visst tablettintag eller flera blir försenat eller missat av någon orsak, är mest effektivt att ta tabletten när man kommer på det, och därefter håller man i stort samma intervall som tidigare, så att efter följande dos blir ca 2 tim senare också vidare.
Allmänt är det intervallen mellan tablettintag som är intressant, och har betydelse för ffa L-dopa beredningar som är relativt kortverkande. De långverkande dopaminhärmarredningarna eller exv MAOB-hämmarna tas vanligen x 1 / dag och har effekter som varar längre.
Man kan behöva justera effekten med små doser "extradoser" med tex Madopark Quick Mite, eller Sinemet 12.5/50 om det tar tid för tabletterna att slå an efter en försenad dosering.
Vid resa över tidzoner så lägger man till en dos efter hand som dygnet blir längre med ett intervall som man brukar ha, tex 2½ tim intervall, och vid resa där dygnet blir kortare tar man bort ett dosintervall.
Stalevo/Sastravi (levodopa/carbidopa/entacapon) är ganska "tröga" tabletter och tar tid för att lösas upp och få effekt, men är konstruerade att ge en längre effekt än motsvarande dos L-dopa. Effekten är inte snabbare vid en högre dos av Stalevo, men ger en lite kraftigare effekt och något längre, men det är ofta mer effektivt att kombinera en Stalevo med en kortverkande Madopark 100 (levodpa-benserazid) /Sinemet 25/100 (carbidopa/levodopa) eller Madopark Quick Mite 50 mg/Sinemet 12.5/50 för att uppnå ett snabbare anslag av effekten.
Det är individuellt hur man reagerar på olika tillfällen när medicineringen inte kan tas regelbundet. En diskussion med Parkinson sjuksköterskor eller behandlande läkare om hur man enklast skall hantera detta kan vara givande.
/Håkan Widner
Det finns flera olika klasser av anti-parkinson medicinering: L-dopa (exv Madopark som innehåller L-dopa/beserazid; Sinemet, som innehåller L-dopa/carbidopa; Stalevo/Sastravi som innehåller L-dopa/carbidopa/entacapon. Enzymhämmare MAOB-hämmare rasagilin, Xadago/safinamin, selegilin/Eldepryl samt COMT-hämmare som entacapon/Comtess eller del i kombinationstabletterna Stalevo/Sastravi, samt tolkapon/Tasmar, opikapon/Ongentys; samt Dopaminhärmare (dopaminagonist) pramipexol/Sifrol, Mirapexin, Derinik, Opryema, rotigotin / Neupro, ropinorol/ ReQuip, apomorin mfl.
Dessa olika läkemedel ersätter eller ökar halten av dopamin, men mekanismerna är hur de påverkar dopaminbildningen och effekterna är olika mellan klasserna av läkemedel, och effekterna har olika tidsprofiler, men också olika biverkningsprofiler.
De olika klasserna kombineras med fördel för att det inte skall uppstå behandlingsrelaterade effekter över tid som exempelvis utveckling av dosglapp exempelvis nattetid, eller täta dosglapp under dagen med kramper och på sikt ofrivilliga rörelser eller andra svårare fluktuationer.
Läkemedlen har olika långa så kallad halveringstid, dvs hur länge en tabletts innehåll finns i blodet, som är ett av många mått på hur ett läkemedel fungerar. L-dopa har kortast halveringstid av alla anti-parkinson mediciner, och det finns ett tydligt samband med att höga enskilda doser, och hög total dos av L-dopa tidigt och främst hos yngre patienter i hög utsträckning utvecklar tidigt fluktuationer och litet längre fram svåra överörlighetssymtom. Strikt mone-terapi med (kortverkande) L-dopa som olika snabblösliga beredningar, och i höga doser bör man undvika under längre tider.
För att uppnå en så bra och jämn behandlingseffekt rekommenderas i bla SweModis riktlinjer en kombinationsbehandling efter några år med läkemedel från de olika klasserna så att det inte blir låga eller för höga halter av dopamin.
Dopaminhärmare som pramipexol har en plats i behandlingsarsenalen och är ett av de mest använda läkemedlen vid Parkinsons sjukdom och som för många har haft en avgörande och god och långvarig behandlingseffekt. Det finns biverkningar med alla läkemedel, och det är en avvägning mellan nyttan och besvären av en medicinering som får göras individuellt. Alla är inte skapta på samma sätt, och panoramat för hur man reagerar på olika läkemedel är stort och mycket individuellt. Det går inte att förutse hur en enskild patient reagerar på ett medel eller en dos. Det är därför en fördel att det finns olika läkemedel inom de olika grupper/klasserna av läkemedel. Om man tex utvecklar icke tolerabla biverkningar av ett visst medel i en viss dos kan man pröva att byta till ett annat medel i gruppen, beroende på grad av besvär och biverkningarnas karaktär.
Man bör skilja på ev biverkningar som uppträder nära inpå start av ett läkemedel och de som kan uppstå längre fram - här skiljer sig dopaminhärmare och L-dopa åt och man behöver ha detta perspektiv med i hur behandlingen läggs upp. /Håkan Widner
Det finns inget direkt samband med artros och Parkinsons sjukdom. Bägge är sjukdomar som utvecklas under lång tid, men innefattar helt olika sjukdomsprocesser. Att ha artrossymtom är ca 20 gånger vanligare än att ha Parkinsons sjukdomssymtom, vilket gör att det är många med Parkinsons sjukdom som samtidigt har artrosbesvär i någon led.
Artros orsakas bland annat av att broskbildande celler i leder inte kan bilda och nybilda brosk, och kan bero på sen-effekter efter skador på lederna och i de lednära områdenas blodförsörjning. Det finns en ärftlighet, och ett samband med belastningar för att utveckla atros, och upptill 25% av 50 åringar har artrosförändringar.
Det kan finnas ett samband med om man redan har artrossymtom, och utvecklar Parkinsons sjukdom att atrossymtomen kan öka om man har mycket muskelstelhet pga av otillräcklig anti-parkinsonmedicinering. Spänningen över lederna som är drabbade av artros kan då öka. Denna negativa effekt av Parkinson sjukdom på atrossymtom kan ofta minska om man optimerar anti-parkinson medicineringen eller annan behandling så att muskelstelheten minskar över en artrosled, så har man mindre ont av artrosen efter en tid. /Håkan Widner
Buksmärtor efter start/tillägg av T Rasagilin tillhör inte de vanligaste biverkningarna, och andelen med skiljer sig om man har startat med T Rasagilin ensamt eller som tilläggsläkemedel.
Om man tar T Rasagilin som första läkemedel vid Parkinsons sjukdom, så anges svåra buksmärtor som ovanliga, uppskattningsvis mindre an 1% av dem som startat med tabletten har i studier som systematiskt samlat in uppgifter om effekter och bieffekter, angett svåra buksmärtor som nytillkommet symtom.
Om man lägger till T Rasagilin till annan anti-parkinson medicinering anges svåra buksmärtor/buksmärtor upp till 10%.
Mekanismen bakom buksmärta kan vara lite olika - signalämnena dopamin och andra katekolaminer finns i och har en funktion i tarmen, och kan påverkas av MAO-B hämmande effekten av Rasagilin. MOA-B, är namn på ett enzym monoaminoxidas, typ B som bryter ner och förkortar effekten av bla dopamin, och Rasagilins effekt är a blockera denna nedbrytning så att dopamin (främst i hjärnan) varar längre. Rasagilin ökar katekolamineffekterna också i kroppen till en del, och det är rimligt att tro att buksmärtor orsakas av denna ökade effekt. Efter en tid är det vanligen så att det sker en anpassning av effekterna, men om smärtor består bör man avsluta behandlingen och diskutera med sin förskrivande läkare.
Det är samtidigt viktig att understryka att svåra buksmärtor kan bero på många orsaker: allt från magsår, gallstensanfall, bukspottkörtelinflammation, tarmvred, njursten, bukväggsbråck, och många gynekologiska tillstånd, för att bara nämna några.
Inget av dessa tillstånd har med Rasagilin eller Parkinsons sjukdom att göra, och det är dels det allmänna tillståndet och grad av besvär som avgör hur symtomen kan tolkas och hur de skall utredas. /Håkan Widner
Det är svårt att ge absoluta råd på dessa uppgifter, men som jag uppfattar det är det övervägande ett dosglappsproblem med L-dopa i olika former (Madopark/ Madopark Depot och extra doser Madopark Quick). När behandlingen fungerar verkar det vara utan problem, men dosglappen uppkommer mer eller mindre regelbundet.
Dosglapp uppstår bla pga av att L-dopa är kortverkande och en behandlingsstrategi är att förlänga effekten av L-dopa med sk enzymhämmare som MAOB-hämmare (rasagelin, safinamid/Xadago eller ev selegelin/Eldepryl) eller COMT-hämmare (exv entacapon/Comtess/ tolkapon/Tasmar eller ontakapon/Ongentys) eller långverkande dopamin agonist/härmare sp, pramipexol/Sifrol, ropinorol/Requip/rotigogin/Neupro) eller ev pumpbehandlingar.
Man bör ta kontakt med sin behandlande läkare om att dosglapp uppstått och att de är besvärande.
/Håkan Widner
Värk och smärta i rygg/höft och lår uppstår inte av Parkinsons sjukdom. Det är mest sannolikt en ortopediska orsak, som nervrotspåverkan, ischias, höftledsartros och i baldn knä artros som ger upphov till detta. Ibland man muskelstelhet förvärra värken, och exv när man får en behandlingseffekt av exv L-dopa minskar muskelspänningen över en artrosled - kan värken lindras och man uppfattar att det är anti-parkinson medicinen som lindarar. Det underliggande problemet är dock ortopedisk och man bör undersöka rygg/höft för att hitta ev orsaker. /Håkan Widner
Xadago (safinamid) 50 eller 100 mg, är ett läkemedel i gruppen MAO-B-hämmare (monamin oxidas typ B hämmere) - andra läkemdel i gruppen är Rasagelin 1 mg och Selegilin/Eldepryl 5 eller 10 mg. Hämning av enzymet MAO-B gör att det dopamin som bildas i kroppen varar längre och de förhidnrar också att tillfört L-dopa i tex Madopark/Sinemet varar längre.
Man får en antiparkinson effekt av MAOB-hämmarna genom att dels det finns mer dopamin tillgängligt under dygnet, och att mer L-dopa utnyttjas till att bilda dopamin. Det finns också en del egeneffekter av MAOB-hämmarna utöver de indirekta effekterna via dopamin ämnesomsättningen.
När dessa medel introducerades, främst på -80 talet med Selegelin/Eledpryl var intresset mycket stort då man uppfattade att det fanns en sjukdomsmodifierande effekt (skyddande effekt på kvarvarande dopaminnervtrådar), men många studier har gjorts efter det, utan att man har kunnat leda detta i bevis. Man anser dock allmänt att det är bra att kombinera L-dopa med olika sk enzymhämmare som MAOB-hämamre och COMT-hämmare om det är möjligt för att få en jämnare effekt av L-dopa och med det färre dosglapp mm.
Mono-terapi med L-dopa / Madopark leder ofrånkomligt till dosglapp. Xadago eller annan MAOB hämmare kan lindra en del av detta, men det finns flera olika alternativ för att komma tillrätta med dosglapp. Smärta i hjärat tillhör inte de vanliga biverkningarna av Xadago och det bör utredas om det finns en underliggande hjrtåkomma också.
/Håkan Widner
Ja, det är vanligt med oro vid Parkinson. Om oron är kopplad till dosglapp så kan behandlingen behöva ses över så att hon får färre dosglapp. Venlafaxin och andra liknande mediciner används ofta vid Parkinson mot både oro/ångest och depressiva symtom. Även där kan dosjustering diskuteras med hennes läkare, men man ska inte göra för snabba justeringar. Om oron är kopplad till magproblem (gissar att det är förstoppning, som ju är mycket vanligt vid Parkinson) så kan man försöka behandla med medicin mot förstoppning. Oro kan förstås också behandlas med lugnande vid behovs-läkemedel. Utöver alla mediciner kan olika sorters samtalskontakt hjälpa mot oro - ni kan försöka kontakta t.ex. psykolog eller kurator, men också parkinsonsjuksköterskor och andra professioner inom sjukvården kan vara bra stöd. Fysioterapi, eller egenvård i form av motion eller andra aktiviteter, kan också vara bra mot oro. /Dag Nyholm
Den nya pumpen (Produodopa som ges subkutant, dvs i underhuden) är avsedd för att behandla svårkontrollerade motoriska fluktuationer. Än så länge (april 2024) har inte särskilt många behandlats i Sverige. Några enstaka personer var med i en forskningsstudie, men i övrigt har vi bara några veckors erfarenhet i dagsläget. I hela världen handlar det om några hundra personer som provat behandlingen hittills. Pumpen är tänkt att användas dygnet runt och verkar kunna ge stabila L-dopanivåer och därmed stabilare effekt jämfört med tabletter. De som avbrutit behandlingen har oftast gjort det pga hudinfektioner eller andra hudbiverkningar, så detta är något vi är noggranna med att följa upp. /Dag Nyholm
Dystoni är ibland ett knepigt fenomen, det kan nämligen förekomma både i ”off” (parkinsonläge) och i ”on” (när medicinen fungerar), inte sällan mitt emellan dessa två lägen. Oftast försvinner dystonin i samband med överrörlighet och isåfall är det inte så att ”för mycket stjälper” - men man kan ha inslag av dystoni även i samband med överrörlighet. Så som du beskriver det låter det som att dystonin släpper när du får maximal effekt av din Stalevo efter 1-2 timmar, men det kan alltså vara så att dystonin uppträder mitt emellan ”off” och ”on”. Man kan prova att behandla med botulinumtoxin i dystona muskler, men annars kan DBS- eller pump-behandling bli aktuellt, om symtomen svänger under dagen. /Dag Nyholm
Den nya pumpen (Produodopa som ges subkutant, dvs i underhuden) har omnämnts i Parkinsonpodden några gånger och det planeras ett avsnitt med fokus på den nya behandlingen inom kort. Man anmäler sig till sin neurolog om man är intresserad av behandlingen. Den är, precis som de andra pumparna, avsedd för att behandla svårkontrollerade motoriska fluktuationer. Det har blivit stor efterfrågan på den nya pumpen i flera länder och i dagsläget (april 2024) finns det ett begränsat antal pumpar tillgängliga i Sverige och hittills bara några sjukhus som har fått möjlighet att starta behandlingen. Det krävs en del planering och resurser för att kunna starta, så det går betydligt långsammare att komma igång jämfört med om det hade varit en tablettbehandling. /Dag Nyholm
Den vanliga rekommendationen är att se till att L-dopatabletterna inte ”krockar” med matens aminosyror, dvs att ta tabletten minst 30 minuter före eller minst 60 minuter efter en måltid. Det är särskilt animaliska proteiner som kan tävla med L-dopa om upptaget, dvs mjölk- och köttprodukter. Men även fet mat gör att magsäcken dröjer med att tömma sitt innehåll till tunntarmen där L-dopa tas upp. Ibland rekommenderas också att förskjuta intaget av protein till kvällen, men då är det viktigt att tänka på att man verkligen får i sig tillräckligt. Diskutera gärna med en dietist. Vi vet inte exakt varför det är så olika mellan olika individer. Intag av matspjälkningsenzym hjälper troligen inte. /Dag Nyholm
Det är lite svårt att förstå vad du menar, men jag gissar att han ofrivilligt korsar fötterna i samband med överrörlighet eller dystoni-kramp. Det kan gå att påverka genom justering av antingen Madopark-dosen eller DBS-inställningarna, men det beror på hur det ser ut och när det sker. /Dag Nyholm
Ja, det kan verkligen vara enormt stora skillnader mellan olika personer trots att det är ”vanlig Parkinson”. Så det beror på hur länge du haft symtomen och vilka problem det är du har, samt vilken medicin du har och hur symtomen svarar på den. Parkinson plus, eller atypisk parkinsonism, som det också kallas, har ofta några specifika symtom som talar mer för en sådan sjukdom än för vanlig Parkinson, men de första åren kan det vara svårt att upptäcka dessa och då kan diagnosen vara osäker. /Dag Nyholm
Tråkigt att höra att du drabbats av detta välkända problem vid behandling med dopaminagonist. Ja, det kan både vara ”utsättningssymptom” och dopaminbrist som gör att du svettas och är stel. Du behöver säkert öka din dos av levodopa för att må bättre, men det kanske samtidigt pågår en DBS-justering. /Dag Nyholm
Det går att utreda demenssymtom och det går också att behandla en eventuell demensutveckling med ”minnesstärkande” mediciner. I Sverige är det ofta geriatriker som utreder demens, men det kan se olika ut på olika orter. Ja, det finns olika typer av demens och man kan ha olika sorters kognitiva svårigheter (dvs med minne och/eller tänkande). Vid Parkinsondemens är de mest typiska symtomen passivitet, svårt med flera tankar samtidigt, samt långsamhet. Vi planerar ett avsnitt om bl.a. demens i Parkinsonpodden inom några veckor… /Dag Nyholm
Det är svårt att göra en tolkning av detta utan att ha undersökt patienten, men om Lecigon behandlingen stoppades och ersattes med tabletter kan det vara att anti-Parkinson effekterna inte har blivit de samma. Man kan jämföra doserna som gavs via sond/Lecigon med en sk LEDD beräkning med de doser som ges via tabletter och om det är stor skillnad i effekter kan det vara ett underdoserings symtom.
Skälet till att pausa Lecigon behöver också vägas in - den behandlingen kan ofta pågå under ett vårdtillfälle man pausas under de timmar en operationen pågår. Det kan finnas skäl till varför man valt att stoppa infusionen och om detta också påverkar effekten av tabletterna./Håkan Widner
Det finns olika typer av operationer mot värk vid spinal stenos. Förutom att operera ryggen genom att göra plats för nervtrådarna, sk lamektomi kan man lägga in en elektrod med och ge en blockerade ström - sk dorsal kolumn stimulator (DCS). Lamektomi är en större operation som man behöver en tids rehabilitering efter, medan DCS operationen är betydligt mindre omfattande.
Operationsbeslut är en avvägning av behovet av en operation, förväntade förbättringar och risk för komplikationer. Ålder i sig gör att man tål längre operationer sämre, och man behöver längre tid för att återhämta sig. Det är oftast andra sjukdomar som också påverkar eventuella komplikationsrisker. Parkinsons sjukdom kan vara en sådan faktor, om man tex har mycket överrörlighet kan det rent mekaniskt vara olämpligt att operera ryggen då man kan slita upp såren och stygnen.
En ortoped kan ge mer information om möjligheterna för eventuell operation av en spinal stenos. /Håkan Widner
Det finns inga interaktioner ("krockar") mellan anti-allergi medel och Parkinsons sjukdom så det skall inte vara några problem att ta dessa medel samtidigt. /Håkan Widner
Camptokormi - anterokolles - är en felställning av kroppen, vanligen kotpelaren som kan leda till att exempelvis nacken lättare hamnar i olika lägen (framåt - anterokolles, bakåt - retrokolles, och åt sidan laterokolles) som är en beskrivning. Camtokormi kan drabba nacken eller andra delar av ryggen och man böjas åt sidan i ländryggen och det kallas ibland Pisa - syndrom i och med att man låter konsekvent åt ett håll, eller framåt i höften.
Det finns flera faktorer som kan spela roll. Dels kan det vara i kotpelaren att det uppstått kotfrakturer, kotförskjutningar eller annan ortopedisk orsak, och dessa är mer sannolika att göra ont. En röntgenundersökning av ryggen kan ge vägledning. Om det påvisas förändringar bör en ortoped eller neurokirurg bedöma om det är möjligt att åtgärda.
Det finns också möjlighet att det beror på en muskelinflammation, myosit, som man drabba vissa muskler. Det kan undersökas på olika sätt, med blodprover, EMG och i blan MR kamera. Vid myosit kan ibland kortison behandling vara effektivt.
Det kan också vara del i bla Parkinsons sjukdom. Felställningen kan ibland uppstå snabbt eller smygande över tid. I det senare fallet är det delvis en konsekvens av att det oftast är en skillnad i dopamin halter på hö respektive vä sida i hjärnan och när man ersätter med mediciner påverkas det olika. Kroppen får då olika effekt hö / vä sida och vårt balanssystem uppfattar en lutning åt ena eller andra hållet som normalt - men man lutar som lutande tornet i Pisa. Det kan delvis tränas bort och delvis medicinjusteras men effekterna är blandade. I enstaka fall kan man med DBS balansera effekterna hö/vä sida, men det är oftast svårt att komma tillrätta med dessa felställningar.
Nackens felställningar är mer komplexa - det beror på att nacken är rörlig i många led och riktningar, och kotpelare hålls uppe av 3 lager muskler och parade muskler som gör att vi kan vrida och vända på huvudet. De skall också hålla upp ett tungt huvud som balanserar på en liten led. Det kan uppstå dystoni - kramper i vissa muskler som drar åt ett visst håll och i enstaka fall kan man ge botulinum toxin som verkar dessa muskel sammandragningar. Ibland man man justera mediciner och ge muskel krampslösande medel, och justera Parkinson medicinerna efterhand. Det är ofta dock många faktorer som spelar roll och det är ett svårt symtom.
Värk och smärta bör dock kunna lindras på olika sätt, men det är viktigt att veta om det är ortopediska, muskulär/myosit, eller Parkinson mekanismer som spelar roll (eller alla 3) och inrikta åtgärder för att lindra de symtom som respektive möjliga mekanism orsakar.
/Håkan Widner
Om jag förstår frågan rätt så är det inte planerat att ersätta Madopark med något annat anti-Parkinson medel. Om så är fallet är det ett ovanligt förlopp, men indikerar att det inte rör sig om Parkinsons sjukdom som man har fått behandling med Madopark för. I det läget, att patienten inte har Parkinsons sjukdom, är det fullt möjligt att avsluta en behandling utan utsättningssymtom. L-dopa har en kort halveringstid och det går snabbt ur kroppen. De kvardröjande biologiska effekterna av en tids L-dopa behandling på ett dopaminsystem som i grunden är intakt (dvs man har inte Parkinsons sjukdom) leder inte till utsättningsproblem.
Om man däremot har Parkinsons sjukdom och avslutar en behandling om 700 mg Madopark, och inte ersätter det med något annat, kommer det att leda till manifest dopaminbrist inom en tid efter avslutad medicinering. Hur lång tid det tar innan det uppstår symtom är individuellt och beroende dels på hur lång tid man har haft sjukdomen och hur länge man har medicinerat, samt om det finns andra anti-parkinson mediciner med i behandlingen. Skakningar, stelhet och förlångsammade rörelser mm kommer sannolikt att återkomma.
SweModis rekommendationer om behandlingar är i regel att kombinera olika klasser av anti-Parkinson medel om det är sannolikt att man tål de olika typerna av medel.
Byten av Parkinson-medel sker ofta, tex vid övergång från tabletter till pumpbehandling, kombinationsbehandling med DBS eller byte mellan olika typer av medel, exempelvis genom tillägg av enzymhämmare eller byten till kombinationsmedel. Det kan då ibland bytas många doser allt på en gång eller över en tid, och man får då göra en beräkning av förväntade effekter. Levodopa ekvivalenta doser, LED, är då ett beräkningssätt att räkan ut vad medlet man byter till motsvarar. Man kan då ersätta effekten av exempelvis 700 mg Madopark (7 x 100 mg Madopark) med andra medel exempelvis Stalevo 125 mg x 4. De fyra tabletterna Stalevo som har samma som det 7 Madopark tabletterna har. /Håkan Widner
Gabapentin är ett läkemedel som främst används mot smärta av neuralgisk typ (nervtrådssmärta) tex smärta orsakad av förträngningar i ryggen. Gabapentin är ett läkemedel som dämpar överaktiva nervceller och kan också användas mot skakningar eller exempelvis epilepsi. Det har en stor fördel att det inte lagras upp i kroppen, eller har några så kallade interaktioner som påverkar andra läkemedel och det bryts inte ned eller på annat sätt har nedbrytningsrestprodukter som ställer till det. Dosspannet är mycket stort - mellan 100 mg till 3600 mg - allt efter effekt.
Gabapentin kan vara mycket effektivt ffa på neuralgismärta och påverkar således inte övriga Parkinsonmediciner alls. Det kan har en viss effekt att lindra skakningar (framförallt skakningar i rörelser eller i viss hållning/position), och inte viloskakningar som är mer typiskt för Parkinsons sjukdom.
Biverkningar av Gabapentin är vanligen begränsade och dosberoende - doseringarna titreras fram genom successiv ökning. De vanligaste besvären är trötthet, yrsel och mindre ovanligt en muskelvärk. /Håkan Widner
Specifika dosjusteringar bör du prata med din neurolog om, men generellt kan man säga att det brukar gå bra att fortsätta på samma doseringsschema om man vill vara vaken senare på kvällen än man brukar. Så ditt förslag låter helt rimligt. Om du har tid och lust kan du ju testa strategin vid tillfälle några dagar innan du ska på evenemanget. /Dag Nyholm
Överrörlighet kan uppstå av vilket parkinsonläkemedel som helst och visar sig som ofrivilliga rörelser som svar på när medicinen ger för mycket dopamin. Men överrörlighet uppstår först när själva sjukdomen har kommit till en viss gräns, när hjärnan inte längre kan balansera höga och låga nivåer av dopamin. Jag är inte säker på att jag uppfattar frågan rätt, men om man pausar pumpbehandlingen får man ta andra läkemedel och såväl pumpbehandlingar som andra parkinsonläkemedel kan ge överrörlighet. När överrörligheten väl har dykt upp kommer man fortsätta att bli överrörlig när dosen/dopaminnivån är för hög. Om man sänker dosen försvinner överrörligheten (åtminstone för stunden) men då kan man förstås få tillbaka parkinsonsymtomen igen. /Dag Nyholm
Ja, det kan man, om ortopeden bedömer att det finns anledning att operera. Återhämtningen efter operationen kan ibland ta lite längre tid pga Parkinson. /Dag Nyholm
Båda dessa läkemedel har liknande effekter eftersom båda ökar halterna av serotonin och noradrenalin i hjärnan. Venlafaxin är mer studerat vad gäller antidepressiv effekt vid Parkinson, men det är troligt att de har likartad effekt. /Dag Nyholm
Ni kan väl fråga neurologen varför Madopark ska trappas ut. Ibland gör man så om man misstänker att det inte är vanlig Parkinson. Att trappa ut dosen under en vecka kan vara OK om han bara använt den i några månader. Om han har Parkinson kan man förvänta sig en försämring, men den kommer isåfall ofta inte omedelbart efter uttrappningen utan kanske först efter några dagar eller t.o.m. veckor. Det är inte farligt, men kan förstås vara besvärligt. /Dag Nyholm
Det är svårt att säga om din stelhet och smärta i benen enbart beror på Parkinson, eller om det finns andra anledningar. Det är lite ovanligt att få fyra olika parkinsonmediciner under 1,5 år och detta kan tala för att dina symtom är svårbehandlade eller att de beror på något annat än Parkinson. Det finns vissa smärlindrande läkemedel som möjligen skulle kunna fungera. Heshet, eller åtminstone lägre röstvolym och otydligare tal, kan vara ett parkinsonsymtom. Slembildning är inte lika typiskt. För Xadago finns ”överdiven salivproduktion” med i biverkningslistan, men det är svårt att säga om det verkligen är en biverkan eller om det hänger ihop med att sväljningen av saliv går långsammare. Muntorrhet, vilket kan göra saliven trögare, finns med som biverkan av flera olika läkemedel, bl.a. Dinetrel och Xadago. Slembildningen kan bli mindre besvärande om man dricker ”tillräckligt” med vätska, ca 1,5 liter per dygn. /Dag Nyholm
Jo, dessa läkemedel kan fungera bra vid depression/ångest vid Parkinson. De används av många personer med Parkinson. Det är viktigt med kontakt med sjukvården vid sådana här besvär och det låter som att du har en läkare som försöker hjälpa dig. Alternativ eller komplement till läkemedel är samtal med psykolog, samt behandlingar inom psykiatrin, om svackan blir djup. /Dag Nyholm
Det beror helt på vilken sorts smärta det handlar om, dvs orsaken och typen av smärta. Det finns flera behandlingsmöjligheter, men det är viktigt att veta om smärtan beror på t.ex. diskbråck, höftledsartros, cirkulationsproblem, Parkinson eller något annat. Kontakta vårdcentralen för en bedömning. /Dag Nyholm
Det är osannolikt att Mianserin skall hjälpa mot skakningar i foten dagtid. Skakningar dagtid minskar med ökad dopaminersättning i första hand - det kan titeras fram genom att pröva med extra doser Madopark Quick Mite 50 mg eller Sinement 12.5/50 mg om dessa medel är ordinerade som vid behovsmedicinering.
Lågdos Mianserin lockar fram mer normal sömn och det kan vare ett medel som kan göra att man sover djupare och därmed skakar mindre nattetid, men effekten är indirekt.
/Håkan Widner
Det är omöjligt att ge definitiva individuella behandlingsråd och det är olämpligt att en tredje parts läkare ger råd om specifika doseringar eller medel. Nedan principiella möjligheter och resonemang behöver diskuteras och förankras med behandlade läkare.
Med dessa reservationer och som ett allmänt svar:
Det logiska är att pröva att öka dosen Agomelatin - det kan ske en viss adapation efter en tids behandling och en dosökning kan stabilisera effekten som fanns tidigare.
Sömnen är en balans mellan dopamin och noradrenalin, med tillskott av sömnhormoner för sömninghet och sömn (melatonin och orexin mfl). Man kan misstänka att det föreligger en för kraftig uppiggande effekt av exempelvis doapmiagonister som ger en för ytlig sömn. Dopamin är uppiggande och ger en ytlig sömn och ökar andel drömsömn (i både REM (Rapid Eye Movements, drömsömn)och non-REM sömnsfas).
Man bör därför också se över doserna av dopaminpreparaten under dygnet. Om det finns en relativt hög dos långverkande dopaminhäramande medel (med 24 tim effekt) exv dopaminagonist i Depot-form kan en del av denna effekt bytas mot en mer kortverkande tablett dagtid, och lägre dos nattetid.
En annan väg är att öka halten av noradrenalin, då antigen dagtid av ett SNRI preparat dagtid eller ev till natten. Det finns flera olika: de mer kraftigt verkande medlen som Voxra (bupropion) eller Venlafaxin och de mindre kraftiga som Mianserin /Mirtzapin men det behövs sannolikt högre doserna om 30-60 mg eller mer.
Stilnoct (Zolpidem) / Imovane (Zopiklon) kan i enstaka fall ge upphov till en atypisk reaktion sk parasomni med exv sömngående eller sömnrytmrubbningar. Oxascand kan ev vara mera effektivt som insomningsmedel.
/Håkan Widner
Ja, det går alldeles utmärkt att kombinera vanliga huvudvärkstabletter med levodopa. /Dag Nyholm
Ja, man kan känna sig uppvarvad och osedvanligt pigg av dopaminagonister, men även det omvända kan inträffa. Detta kan rätta till sig, vilket vissa biverkningar gör när man vant sig, men det finns också viss risk att det fortsätter. Bra idé att avvakta ett tag, men det är mindre bra om du får sömnen störd. En möjlighet som du kan diskutera med din neurolog isåfall är att ta 4 mg på morgonen istället för att dela upp dosen på två intag. Depot-tabletten är egentligen gjord för att bara tas en gång per dag. Nej, jag tror inte att uppvarvning ökar risken för impulskontrollstörning, men det är bra att du är medveten om risken. /Dag Nyholm
Tråkigt med höftfraktur! Dosen behöver troligen inte justeras alls pga sängläge. Möjligen kan han klara sig på något lägre dos än vanligt - vissa upplever att det behövs mer medicin när man är uppe och rör på sig. Om han är överrörlig kan dosen sänkas men isåfall bara lite. /Dag Nyholm
Ja, diarré är en ganska vanlig biverkan av entakapon som finns i Stalevo. Vi vet inte exakt varför det blir så, men uppenbarligen är du en av dem som inte tål entakapon. Så du får fortsätta med vanligt L-dopa. Just nu pågår faktiskt en forskningsstudie här i Uppsala, en del av det stora projektet SWEDEGENE, där vi ska försöka se om det finns en genetisk orsak till att vissa personer med Parkinson drabbas av just denna biverkan. /Dag Nyholm
Ja, det kan det faktiskt vara. Ibland är förbättringen så liten att den knappt märks och så beror det på vilken medicin och vilken dosering man använt. Om man inte har provat levodopa i dosen 1000 mg per dag så kan man inte säkert veta om man ”svarar” på behandlingen eller inte. Den dosen kan inte provas direkt, man måste isåfall trappa upp under ganska lång tid och stanna kvar på den dosen i flera månader. Med detta sagt så är det förstås så att det kan röra sig om en annan sjukdom om man inte haft effekt av behandlingen, t.ex. någon av diagnoserna under begreppet atypisk parkinsonism. Ju längre tiden går desto lättare blir det för neurologen att förstå vilken diagnos det handlar om. Men, som sagt, ibland kan det visa sig att det är vanlig Parkinson ändå. /Dag Nyholm
Ja. Den enda skillnaden är att Madopark innehåller benserazid (som förhindrar att levodopa bildar dopamin utanför hjärnan) medan Stalevo innehåller karbidopa (precis som Sinemet). Det finns en liten skillnad i dessa båda ”dekarboxylashämmare”, men den skillnaden är marginell. /Dag Nyholm
Det beror lite på vilken sorts operation det gäller. När det gäller ortopediska operationer tar det ofta längre tid med rehabilitering när man har Parkinson. Sövning är inte något större problem vid Parkinson, men om man har varierande blodtryck, kanske blodtryckshöjande läkemedel så blir det lite extra arbete för narkospersonalen. Det största problemet är om man måste fasta i flera timmar. Det kan vara farligt att plötsligt bli utan Parkinsonmediciner, särskilt om man har höga doser sedan lång tid. Då kan man behöva få sina parkinsonmediciner via magsond. Alternativ till tabletter är tillförsel via plåster (Neupro) eller i underhuden (subkutant apomorfin, eller foslevodopa som väntas komma under 2024). /Dag Nyholm
Ja, det finns mycket forskning på apomorfin, även om det finns betydligt mer på levodopa. Madopark och apomorfin ger likartad effekt över tid och den otillräcklighet du nämner är också lika mellan preparaten, men inget av dem tappar effekten helt. En stor skillnad är ju dock pumpen - alla pumpbehandlingar ger mer stabil effekt jämfört med tabletter eller injektioner. En fördel med pennan är att den ger så snabb effekt, ofta på 5 minuter. Nackdelen är att effekten går ur ganska snabbt, så pennan används bäst vid dosglapp eller för att komma igång på morgonen. Pumpen har fördelen att den ger jämn effekt och är minst invasiv av de ”avancerade” behandlingarna. Nackdelen är att det är en del praktikaliteter kring kanyler och slangar. Listor på för- och nackdelar kan förstås göras betydligt längre och det beror ju också på vad man jämför med… Ja, det finns utrymme för mer forskningsresultat på svenska på nätet. Det planeras en del på den här sajten, men det finns också information på t.ex. Parkinsonfonden <https://www.parkinsonfonden.se/>, Parkinsonfondens nyhetsbrev <https://parkinsonforbundet.se/vaar-verksamhet/parkinsonfonden/nyhetsbrev-fraan-parkinsonfonden/>, Netdoktor.se <https://www.netdoktor.se/s%C3%B6k/parkinson/> /Dag Nyholm
Det är viktigt att få i sig Parkinsonmedicinerna så nära före och efter operationen som möjligt. Man kan också använda plåstret Neupro under operationen för att inte bli helt utan medicin. Det kan faktiskt vara farligt att plötsligt vara helt utan mediciner under många timmar. Det som hände vid förra operationen var nog inte farligt, ”bara" besvärligt, på det sättet att du fick mer Parkinsonsymtom än du är van vid (skakningar och ångest). Njursten är ju besvärligt, så om du behöver opereras så ska du göra det, men se alltså till att du får i dig dina vanliga mediciner så mycket som möjligt. Man kan också ta lite extra levodopa efter operationen för att snabbare lindra symtomen. /Dag Nyholm
Ja, det kan man göra. Stalevo (och motsvarande varianter) är lite ”tröga” i att ge tillräckliga levodopanivåer på morgonen, så det rekommenderas i vissa studier att använda en något högre dos på morgonen, precis som du gör. På kvällen är det kanske inte riktigt lika nödvändigt eftersom nivåerna av levodopa ibland ökar under dagen, men å andra sidan kan det bli lite längre effekt under natten. Man får, som vanligt, balansera effekter mot bieffekter. /Dag Nyholm
Det stämmer att detta är vanligt. Det finns flera liknande produkter som man kan prova, fråga hos ditt apotek! /Dag Nyholm
Detta gäller egentligen bara intag av animaliska proteiner (kött och mjölkprodukter) eftersom aminosyrorna i dessa kan ”tävla” med L-dopa om att tas upp i kroppen. Därmed kan man få lite mindre effekt av en L-dopados som man tar samtidigt som sådan mat. Till viss del gäller det fett också, men då är mekanismen att en mycket fet måltid gör att magsäcken står stilla längre tid innan den tömmer sitt innehåll till tunntarmen (där L-dopa tas upp). Alltså går alla drycker du nämner utom mjölk bra, men mitt tips är att strunta i regeln och ta medicinen med mat om du tycker att det är enklare. De flesta märker inte av någon konkurrens från matens aminosyror. /Dag Nyholm
Detta måste diskuteras med behandlande läkare. Det är ännu inte tillgängligt med tillförsel genom pump av L-dopa till underhuden, men det är det inom kort beroende på när lämpliga pumpar och läkemedel för detta är tillgängligt. Om detta är lämpligt, måste teamet avgöra. /Håkan Widner
Sinemet (=carbidopa/levodopa) en basmedicin som innehåller L-dopa. Det är i princip samma medicintyp som Madopark (=benserazid/levodopa). Skillnaden är de hjälpmediciner, aromatisk aminosyradekarboxylashämmare (AADC) som kombineras med L-dopa. Dosen L-dopa är den samma i dessa tabletter (100 mg), men det är 2 olika AADC i det 2 tabletterna men funktionen är den samma - AADC förhindrar nedbrytning av L-dopa i bla tarm, blod, och muskler, och gör att man kan minska doserna högst betydligt. Innan AADC substanserna kombineras var dosen av L-dopa mycket höga och gav upphov till våldsamma svängningar av effekterna (vilket var fallet på sent 60-tal och tidigt -70 tal när L-dopa blev tillgängligt).
Carbidopa finns också i tabletterna Levocar, Stalevo, Sastravi, och i gelerna för infusion Duodopa, Lecigon, medan benserazid endast finns i tabletter, men i tex Madopark Quick och Madopark Depot.
Det finns patienter som kan reagera med exv magknip eller andra besvär från mag/tarm kanalen på endera AADC, och då kan vara möjligt att byta från endera L-dopa tablett till den andra. Carbidopa ger vanligen en något lägre "toppeffekt" av upptaget, dvs nivå av L-dopa/dopamin som bildas är något lägre, men i gengäld varar effekten något längre, medan benserazid ger lite högre topp, men detta är individuellt. Man kan ytterligare öka upptaget och jämna till effekten av L-dopa genom att lägga till ytterligare sk enxzymhämmare som COMT-hämmare (Entacapon, Comtess, eller som del i Stalevo/Sastravi tabletterna, och i Lecigon), eller MAO-B-hämmare som Selegilin/Eldepryl; Aricept/rasagelin; Xagago/safinamid som verkar på andra sätt och som vanligen ger större effekt än att byta AADC komponent.
Det går att "blanda" dessa AADC, med exv Madopark Quick tillägg till samtidig behandling med Sinemet/Levocar/Stalevo/Lecigon, eller Sinemet till Madopark.
När man skall starta med Sinemet är samma fråga som när man skall starta med L-dopa.
Det finns underlag för att starta behandling när diagnos har fastställts, vilket innebär att symtom kan påvisas och är inte helt tillfälliga. Det är då ett utryck för genuin dopaminbrist i ett mindre område i de basala ganglierna/putamen, och det som orsakar enn brist är en sjukdomsprocess som pågått i flera år. Det är därför god praxis och rekommendation att man startar någon form av behandling när symtom/diagnos är fastställda. Vilken typ av anti-parkinsonmedicin som man börjar med är beroende av flera faktorer, som ålder, andra sjukdomar och mediciner, respektive grad av besvär. Det är möjligt att starta med en MAO-B-hämmare, en agomnist eller L-dopa. Rekommendationen i SweModis riktlinjer för behandling är att inom några år är det lämpligt att kombinera de olika klasserna av läkemedel så att man har en behandling med läkemedel om lika ekffekt längd (sk halveringstid) och olika angreppsmekanism. Således kan man starta med MAO-B-hämmare, lägga till en dopaminhärmare och därefter L-dopa eller tvärtom. Efter 2 - 3 år är det vanligen en fördel att har en behandling med alla tre klasser av anti-Parkinson medel, men det avgörs också av ev andra mediciner, och hur väl man tål de olika typerna av medicin. Det finns tillfällen när det kan vara olämpligt med exv dopaminagonist behandling överhuvudtaget, och andra läkemedel kan vara olämplig att kombinera med MAO-B-hämmare. Det går inte att ge ett allmänt svar på detta utan det måste anpassas indiviuellt. Möjligheterna är väldigt många. /Håkan Widner
Allmänt sett kan sägas att medicinsjusteringar kan ge snabba effekter, men tar tid för anpassning. Bästa liknelsen är att vid en (större) justering av en dos / olika typer av anti-Parkinson mediciner ändrar man på nivån av totala mängden medicin och detta är att likna vid vattennivån i havet eller en sjö - mer inflöde ger högre nivå. En snabb ändring av en eller flera doser är som en våg, och nivån av vågen beror på dosen, men också vattennivån i havet/sjön.
Nivådoseringars effekt tar ofta veckor för hjärnans mottagare (receptorer) att anpassa sig till och det går inte att påskynda denna process, men allmänt sätt kan sägas att ju yngre man är dynamiken i dessa reaktioner större än dem för äldre.
När det gäller doseringar och anpassningar av doser bör det ske inom givna ramar och tidsförloppen får anpassas efter effekter och det finns inget generellt svar. Vid byte av terapityp tes från enbart tabletter till tabletter och pump behandling eller från tabletter och tabletter med pump till DBS är det många olika reaktioner att ta hänsyn till, bla oliak sk halveringtider. Vanligen är det inte rationellt att med apomorfin samtidigt har annan typ av härmare/agonist, som ropinorol, rotigotin respektive pramipexol under dagtid, men väl till natten, men undantag finns och variationerna är många. Det är bäst att diskutera med behandlade team. /Håkan Widner
Det finns 2 pumpar på marknaden som är anpassade till infusion av apomorfin. Det finns 3 tillverkare av läkemedlet med samma koncentration 5 mg/mL, men förpackningar och behållare till pumparna är olika. Det går i princip att växla mellan olika tillverkare, men innebär hantering av läkemedel som riskerar att leda till föroreningar och spill som ger missfärgning av hus och kläder. Val av pump / leverantör är vanligen baserat på avtal och upphandlingar; vissa regioner har upphandlat bägge pumptyper och passande hjälpmedel, andra ett av systemen. Det är inte någon avgörande skillnad i funktion.
Om allvarlig och kraftiga hudreaktioner av en beredning av läkemedlet Apomorfin/Dacepton uppstår kan det vara aktuellt att pröva en annan beredning då innehållet skiljer sig lite mellan de tre tillverkarna, men den aktiva substansen är den samma.
När det gäller infusionsnålen är den av sedd att ligga "subkutant", dvs i underhuden och vanligen i bindväv/fettlager. En för djupt placerad nål hamnar i muskelvävnad som har ett upptag och oftast gör mera ont. Upptaget av läkemedlet från pumpen till blodet är "trögare" och långsammare om nålen ligger i muskelvävnad jämfört med under huden. Effekten av en viss dos blir då långsammare och kan ge överlag sämre effekt, varför man bör undvika det. Det kan dock inte ske något som leder till skada eller men. Blod på spetsen av nålen indikerar sannolikt att spetsen hamnat i muskel som har mer små blodkärl än i underhuden, men är inte allvarligt. Apomorfin tas upp i blodet via blodkärlen och det är därför inte farligt om det skulle komma in små mängder direkt i blodbanan, men det är mindre sannolikt att så sker.
Det finns många varianter av kanyler, nåltyper och olika hjälpmedel för detta och det kan dem startat pumpbehandlingen vara behjälpliga med.
/Håkan Widner
Alla nödvändiga operationer är möjliga vid Parkinsons sjukdom, och man kan anpassa medicineringen efter detta. "Magoperation" är ett vitt begrepp allt från operation av ett magsår, sk "gastric sleeve" operation för viktreduktion, "gastric by-pass" också för viktnedgång till komplett borttagning av magsäcken vid tex cancer i magsäck eller bukspottskörteln.
Om det är ett planerat viktreduktionsingrepp som avses bör man diskutera detta också med sin behandlade neurolog. Viktnedgång kan vara en del i Parkinsons sjukdom efter en tids sjukdom som gör att ett ingrepp för viktnedgång kan vara av begränsat värde.
Medicinering kan anpassas efter behov, med olika beredningar av mediciner i form av plåster, subkutana injektioner/infusioner om det behövs under en tid.
/ Håkan Widner
Eftersom vi inte har någon långtidserfarenhet av subkutant L-dopa ännu (januari 2024) så blir det här ett preliminärt svar och bör tas med en extra nypa salt… En aspekt är huruvida man tål L-dopa eller apomorfin bäst, om man nu har erfarenhet av båda. Apomorfin är ju en dopaminagonist (-härmare) så erfarenhet av sådana kan spela roll. Biverkningar kan skilja mellan de båda substanserna. Hudbiverkningar verkar skilja sig åt, mer inflammation/knölar med apomorfin och mer infektioner med L-dopa. En annan aspekt är att man vid apomorfinpump-behandling nästan alltid behöver L-dopatabletter också - det behövs förstås inte med L-dopapumpen, men den kan man kombinera med en dopaminagonist i tablettform. L-dopapumpen är tänkt att användas dygnet runt - detta är en nyhet jämfört med tidigare pumpar, men samtliga pumpar kan användas dygnet runt om man har behov av det. Den nya L-dopapumpen är något större än apomorfinpumpen, men jag tror att vikten är likvärdig, har dock inga exakta uppgifter på det ännu. /Dag Nyholm
Nej. Behandlingar som kan användas vid Parkinson måste undersökas i stora och välkontrollerade forskningsstudier. /Dag Nyholm
Detta är inte ett godkänt läkemedel, vilket innebär att jag som läkare avråder från det. Det är helt enkelt okänt hur det påverkar olika processer i kroppen vid Parkinsons sjukdom. Det pågår studier med olika aspekter av fettförbränning, så inom några år kommer vi troligen att veta mer. Vid Parkinsons sjukdom kan man generellt säga att det går åt mycket energi av själva sjukdomen så att man tappar vikt över tid. Därmed kan det faktiskt vara bra att ha några extra kilon inför framtiden. /Dag Nyholm
Det är svårt att på dessa uppgifter ange några diagnostiska alternativ.
Generellt kan sägas att det är fullt möjligt att ha Parkinsons sjukdom helt utan skakningar/tremor. Upptill 25% av alla med Parkinsons sjukdom, fastställd med enligt alla diagnoskriterier och uteslutande av de (många) möjliga diagnoser som finns, har aldrig skakningar. Det finns inte ett krav på att skakningar (av vilotyp) skall förekomma för att ställa diagnosen Parkinsons sjukdom.
En form av Parkinsons sjukdom yttrar sig som stelhet, och med dominerande gångsvårigheter av sk freezing typ och är vanligen utan skakningar (helt eller delvis). Det är möjligt att det rör sig om denna form av Parkinsons sjukdom, och avsaknad av skakningar utgör i sig inte grund för att anta att det behöver vara en annan sjukdomsprocess än Parkinsons sjukdom.
Det går inte heller att med angiven dos om 800 - 900 mg säkert avgöra om det handlar om annan sjukdom än Parkinsons sjukdom. Det är mycket individuellt vilken dos om krävs för att få tillräcklig behandlingseffekt, och efter 5 år sjukdom är spannet av doser och vilka typer av anti-Parkinsons sjukdom som bäst lindrar symtom stort med många möjligheter./Håkan Widner
Jag är lite osäker av beskrivningen av förloppet, men tolkar det att vid ett intag av en tablett, exv dos 2 på dagen 3 tim efter den första dosen intagits, att det uppstår symtom av parkinsonism (exv tremor, stelhet och förlångsammade symtom). Om det efter ett tag senare åter blir en behandlingseffekt, utan eller vid aktivitet, är det rimligen ett dosglapp.
Tabletten Stalevo är konstruerad till att ge så lång och jämn effekt, och löses upp ganska långsamt och medicineffekten är ganska "trög", dvs att det tar minst 30-45 min efter att man svalt ned den innan tillräcklig nivå av L-dopa uppnås i blodet och hjärnan. Det kan också ta längre tid för att tabletten skall nå tunntarmen, och lösas upp om man tar den efter att ha ätit. Nedre magmunnen sluts av föda i magsäcken, och tabletter som stannar i magsäcken leder inte till att L-dopa tas upp till blodet förrän tabletten når tunntarmen. Det är en fördel att ta tabletter strax före ev måltid med lite vätska för att tabletterna skall passanera ned till tunntarmen.
Det är också en vanlig missuppfattning att Stalevo 150 ger en snabbare effekt än tex 125 mg vilket inte är fallet - den högre styrkan ger möjligen upphov till en lite längre effekt och en ngt högre nivå efter regelbundet intag, men det är långsamma effekter.
Enklaste sättet att bedöma om det rör sig om ett dosglapp är att testa med exv en mindre dos av reguljär tablett som löses upp ganska snabbt (T Madopark 100 mg exv ½ tablett (levodopa/benserazid), eller T Sinemet 12.5/50 (carbidopa/levodpa, som har 2/3 av Stalevo tablettens substanser) eller en verkligen snabblöslig form (Madopark Quick Mite), tillsammans med T Stalevo (125 mg). Kommer effekten snabbare är det sannolikt ett dosglapp. Det logiska är då att förstärka effekten av L-dopa - det finns många sätt att utjämna detta på och behöver diskuteras med behandlade läkare. Några alternativ: Det kan vara rationellt att ta regelbundet med 3 tim intervall men inte mer, av antingen 125 mg eller 150, men konsekvent hålla på ett kortare intervall. Ett annat alternativ är att behålla intervallen med ca 4 tim av med 125 mg och lägga till en MAOB-hämmare om denna inte redan finns med i behandlingen (Rasagelin/Xadago) som gör att varje tabletts L-dopa innehåll utnyttjas lite längre (ca 10-15% ökning av tillgängligt L-dopa/dopamin uppnås med kombinationen av mediciner). Andra alternativ finns också varför det måste individualiseras.
Fokuserat ultraljud som behandling mot skakningar vid Parkinsons sjukdom har en liten tillämpning, men det har såväl i massmedia som exv Parkinsonjournalen uppmärksammats den senaste tiden. Det är inte ett alternativ rakt av till DBS (djup elektrod stimulering) som vid behandling av avancerad Parkinsons sjukdom är ett av del möjliga alternativ som kan erbjudas vid svårbehandlade symtom. De flesta som op med DBS för Parkinsons sjukdom är i behov av behandling av bägge kroppshalvorna/sidorna vilket endast är möjligt med DBS. Den vanligaste målpunkten för DBS vid PS är subthalamus kärnan som vid stimulering ger effekter på muskelstelhet, motverkar kramper, och kan minska skakningar. Denna målpunkt är inte en CE märkt målpunkt för FUS, fokuserat ultraljud i Europa. Den enda behandlingen som har CE märkning är FUS i målpunkten VIM på en sidan, vanligen den sk dominanta handen exempelvis hö sida om man är höger hänt. I undantagsfall kan andra sidan opereras, tidigast efter 9 månader, och vanligen med DBS eller möjligen ny FUS behandling.
FUS behandlingen är mest etablerad vid Essentiell tremor,(skakningar) och är då också främst på 1 sida. I Danmark behandlar man endast ET patienter (nyligen patient #100) och in Finland är det också främst ET patienter en några enstaka patienter med tremor pga PS som har behandlats på en sida,
Det pågår en del studier kring detta men inte i Sverige då ingen utrustning finns i Sverige (ännu så länge). Det pågår utredningar och finansieringsdiskussioner inom flera regioner, men inga beslut har fattats om tekniken skall tas upp i Sverige.
En så kallad Health Technology Assessment, dvs en utredning av hur bevisen för hur bra en ny teknik kan vara, och om dess kostnadseffektivitet, för vissa patienter har nyligen blivit klar vid HTA Center Syd i Lund. Slutsatsen har varit att det är en effektiv behandling av tremor vid Essentiell tremor, och i VIM kärnan för Parkinsons sjukdom. Tillämpning av denna målpunkt vid PS är begränsad då det är få patienter som skulle ha nytta av enbart VIM lesion och minskning av ena kroppsidans skakningar jmf med DBS mer omfattande anti-parkinson effekter. Det kan vara aktuellt med FUS i VIM för patienter som av någon anledning inte kan erhålla DBS (tex andra sjukdomar), men någon direkt jämförelse av effekter mellan DBS och FUS har inte gjorts, och ingen studie planeras fn. Det är därför inte ett egentligt alternativ till DBS, utan en sk lesions behandling av svåra skakningar när medicineringen inte räcker till. Det har förekommit att patienter har remitterats till antingen Tyskland, Danmark eller Finland, men det är få patienter och mycket få PS patienter. Proceduren att bli undersökt om det är en möjlig behandling är den samma som för sk avancerad behandling av PS symtom (med pumpar eller neurokirurgi), och utredningen är den samma. Slutsatsen kan efter utredning bli att rekommendera FUS, och då är det vanligen hemregionen som utfärdar (internationell) specialistvårdsremiss. Man skall före det utvärderas i Sverige före och efter med bla MR kamera och andra tester. /Håkan Widner
Kapslar Melatonin är ett naturligt sömnhormon som kan hjälpa insomningen men har mycket lite med fortsatt sömn att göra. Kapslarna är inte längre subventionerade än för barn med en speciell typ av insomningsrubbning. Melatonin i kapselform har mycket kort verkan och ger effekt i princip endast under tidig fas av insomnandet. Det finns en depotvariant av melatonin, Circadin, som kan ha effekt längre tid, men även detta läkemedel saknar subentionering och man behöver betala hela kostnaden själv.
Det finns andra alternativ som kan vara lämpliga för att få en bättre sömnrytm. Ett läkemedel som efterliknar/härmar melatonin, agomelatin (Valdoxan) som har effekt på sömnrytmen. Det är registrerat som ett antidepressivt läkemedel genom dess effekter på melatonin, dopamin och noradrenalin. Det kan användas vid Parkinsons sjukdom. Det finns biverkningar och en del allmänna effekter och är receptbelagt varför man behöver diskutera om detta är lämpligt för varje enskild patient.
2 medel används också mycket ofta vid sk fragmenterad sömn, dvs för korta sömnfaser och flera uppvaknanden. T Mianserin 10 mg (1/2-1 tablett) till natten eller T Mirtazapin 15 mg (1/2 - 1 tablett) till natten som vanligen och har goda effekter. Om det är omfattande sömnbrist när man börjar med någon av dessa tabletter kan det uppfattas som man blir kraftigt påverkad och sover för djupt/för länge, med en dagtrötthet efteråt. Det är beroende på hur mycket sömnskuld man har då medlen i sig inte är sövande, men lockar fram normal sömn. Även för detta finns det biverkningar och en del allmänna effekter och är receptbelagt varför man behöver diskutera om detta är lämpligt för varje enskild patient.
Det är samma läkemedel i bägge tabletterna dvs L-dopa och benserazid (ett hjälpläkemedel sk ADCC hämmare). Skillnaden är att tabletterna löses upp olika, och tas upp från tarmen och kommer ut i blodet och till hjärnan snabbar med de vattenlösliga tabletterna, i Quick (snabb) form. T Madopark är konstruerad att lösas upp främst i tunntarmen under en tid för att få en längre effekt. Madopark Depot är en tredje beredning som konstruerades att flyta på magsäcken och sippra ut medicinen långsamt, men i praktiken verkar den också i tunntarmen. Depot kapseln är mindre förutsägbar vad gäller effekter och i de flesta fall tas den bäst till natten och sällan dagtid.
Quick tabletterna är vanligen avsedda för att tas som "extradoser" utöver den övriga medicineringen. Det finns undantag, tex vid sväljningssvårigheter så kan det vara lämpligt med att dricka upplöst Madopark Quick eller att de tillförs genom sond. Det går också att kombinera en Quick tablett med en "vanlig" tablett regelbundet för att uppnå en jämn halt och effekt, men det är ofta specialordinationer.
Det blir olika effekt av en och samma dos av L-dopa i respektive beredning T Madopark Quick, T Madopark, och K Madopark Depot 100 mg. Quick tas upp snabbare och ger högre halt i blodet och bryts ned samma hastighet som öv bredningar, men effekten är netto kortare. Madopark Depot ligger kvar länge och medicinen bryts ned redan i tarmen så att mindre att når hjärnan, ca 75% dvs av 100 mg når hjärnan bara 75 mg men under längre tid.
Vanligen är T Madopark basdoseringen, med Depot till natten och Quick som extradoser, ev regelmässigt på morgonen eller efter måltider men det är mycket individuellt.
Det finns en beredning till Sinemet (carbidopa/Levodopa) som kan vara basmedicin som kan kombineras med Madopark Quick (Mite) som extra doser och då brukar det inte vara några svårigheter att skilja upp de olika tabletterna och dess olika effekter. /Håkan Widner
Det är vanligt och så gott som oundvikligt att man upplever illamående i någon form vid start av ett läkemedel som ökar halten av dopamin.
Orsaken är att vi har ett skyddssystem gemensamt med så gott som alla djur för att känna av förtäring av eventuellt skämd mat. Dopamin och andra ämnen som äts och kommer in i blodet och de läses av, av små kemiska sensorer i en del av hjärnan som inte omfattas av den så kallade blod hjärnbarriären. Dopamin och andra medel från skämd mat triggar en skyddsreflex att kräkas upp det olämpliga maginnehållet. När man tar läkemedel som öka halten av dopamin i blodet sätts samma reaktion igång. Dessa mottagare trubbas av ganska snabbt och illamående upphör vanligen snart. Det är sannolikt illamåendet som i sin tur sätter igång hick-reflexen. Yrsel och huvudvärk är mer sannolikt relaterat till ett lågt blodtryck som eventuellt kan bli lite lägre av dopaminhärmaren pramipexol.
Gradering av besvär är svårt och individuellt.
Om det är svårt att klara behandlingen den första tiden kan man ev lägga till ett medel som dämpar en del reaktioner, T Dopmperidon 10 mg - de binder till dessa kemo-receptorer och blockerar bla illamåendet. Om det inte är lämpligt kan man ev ta en lägre dos av pramipexol en period, och öka senare, eller så kan man byta till annan dopaminhämare/agonist. Det finns flera olika.
Det är behandlade läkare/vårdenhet som kan bedöma om åtgärder behöver vidtas. /Håkan Widner
Det är individuellt vilka doser som är lämplig liksom vilka medel som är lämpliga. Det går inte att ge ett generellt svar, då det är beroende av dels symtom respektive vilka andra mediciner man tar. Exv anti-Parkinson medicinerna MAO-B hämmare/blockerare, T Rasagelin 1 mg och T Xadago (safinamid) 50 eller 100 mg förstärker inte bara L-dopa effekter utan också många SSRI och SNRI läkemedel, varav venlafaxin är ett av de senare.
Det är också svårt att skilja på om exempelvis oro/ångest är del av Parkinsons sjukdom respektive är del av en generell ångest, då de ofta samverkar och påverkar varandra.
En del utmärkande drag för ångest som är relaterad till Parkinsons sjukdom är att den kan variera med effekterna av anti-Parkinson läkemedel. Om det är ett tydligt mönster att ångest uppstår i slutet av en L-dopa medicineffekt som ett symtom av dosglapp och mönstret är att när en ny dos L-dopa får effekt så minskar ångesten talar det för att ångesten är ett icke motoriskt dosglappssymtom. Det behandlas vanligen bäst med att jämna till och förlänga effekten av L-dopa/antiparkinson medicineringen på olika sätt. Denna form av ångest blir tydligare om man har noradrenalinbrist dessutom och då kan exv venlafaxin vara lämpligt som tillägg. Om man utöver Parkinsons sjukdom dessutom har en ytterligare sjukdom GAD, generaliserat ångesttillstånd, blir det ibland komplicerat.
När det gäller GAD så är det lättast att skilja upp om man har haft ångest många år före diagnosen PS. GAD behandlas på olika sätt men vanligen med KBT, kognitiv beteende terapi, och om läkemedel behövs oftast med SSRI, exempelvis Sertralin, eller Citaloparm mfl.
GAD har således många uttryck och är en separat sjukdom som vanligen skiljer sig från Parkinsons sjukdomsyttringar, och den ångest som kan förekomma vid PS, men det kan vara svårt att skilja upp.
Det är ofta olika läkare (primärvården, psykiatriker respektive neurologer, geriatriker) som behandlar de olika tillstånden, så det kan bli motstridiga råd ibland.
Då kan det vare en fördel att ha en läkare som samordnar det hela och det är vanligen husläkare/primärvården som har bäst förutsättningar för att det skall fungera i längden.
/Håkan Widner
Nej, Parkinsonmediciner är ”snälla” och innebär inga särskilda risker i samband med narkos. Om det är en lång operation och/eller följs av lång fasta så är det viktigt att man får i sig Parkinsonmediciner på något sätt. Det kan vara farligt att plötsligt sätta ut alla Parkinsonmediciner under många timmar. En fördel med Rasagilin som du använder är att den håller sig kvar i kroppen i mer än en vecka även om man slutar med den. En annan aspekt som är bra för narkosläkaren att veta är om du brukar ha blodtrycksfall, eller förstås andra sjukdomar. Om man behöver morfinliknande läkemedel som smärtlindring efter operationen kan man ibland bli förvirrad och få hallucinationer. Den risken är lite extra stor med användning av Dopaminagonister som Pramipexol, samt Amantadin. /Dag Nyholm
Detta hade jag inte koll på. Verkar ha gjorts lite olika studier både på möss och människor, men jag kan inte se att det finns några bevis för att det fungerar. Specifika behandlingar som sägs ”vara väldigt bra för mycket” är oftast inte bättre än placebo (”sockerpiller”) när det testas i seriösa forskningsstudier. Rött ljus ingår i vanligt ljus. /Dag Nyholm
Den värk som beror på Parkinson behandlas ofta bra av Parkinsonläkemedel. Men om det är artrosen i lederna som ger värken behövs nog smärtstillande av något slag, eller fysioterapi, alternativt förstås operation om det är artros i de stora lederna. Diskutera i första hand med husläkaren. /Dag Nyholm
I ditt fall skulle du kunna prova att ta en liten dos med apomorfinpenna när du ska på toa på natten. Alternativt diskutera att ha pumpen på dygnet runt. /Dag Nyholm
Nej, ingen av pumparna ger medicin via nål i armen. Vid behandling med Lecigon eller Duodopa pumpas levodopa in kontinuerligt via en slang som är inopererad i magen. Slangen mynnar i övre delen av tunntarmen, där levodopa tas upp direkt. Ett annat sätt att använda pump är ”subkutant”, vilket betyder via plastkanyl i underhudsfettet, oftast på buken. I dagsläget (december 2023) finns en sådan behandling, med dopaminhärmaren apomorfin, men under 2024 väntas också den första levodopa-innehållande subkutana beredningen komma ut på marknaden. /Dag Nyholm
Nej, då gör den lite väl stor nytta. Moxalole är en behandling mot förstoppning, men om avföringen blir lös och flera gånger per dag bör du sluta och bara använda den vid behov, dvs vid förstoppning, t.ex.om det dröjer flera dagar mellan tarmtömningarna. /Dag Nyholm
Propavan (propriomazin) 25 mg, är en sömnmedicin som har en ganska lång effekt och skulle kunna vara bra om man vaknar mång gånger under natten, men det finns nackdelar. Propavan har kemiska egenskaper som gör att det motverkar dopamin, och om man tar det mer eller mindre regelbundet, eller i högre dos (2 tabletter till natten) är risken att Parkinson symtomen ökar. Propavan är ett medel som ge upphov till parkinsonismsymtom även om man inte har Parkinsons sjukdom, och de flesta med Parkinsons sjukdom som har prövat Propavan upplever en försämring.
Biverkningar som anges i FASS.se för Propavan är: muskelstelhet, rörelsetröghet, ofrivilliga muskelrörelser, rastlöshet i benen (restless legs), stickningar, domningar eller skakningar = parkinsonism
Det beror på hur hög värmen är... Själva pumpmekanismen klarar sommarväder, men bör inte ha direkt solljus på t.ex. en badstrand, då får man täcka den med kläder eller handduk. Bastuvärme är inte att rekommendera, främst pga fuktigheten, pumpen är inte vattentät. Duodopa-kassetten (själva medicinen) ska kylförvaras fram tills den ska användas och då håller den 24 timmar i rumstemperatur. /Dag Nyholm
Ingen fara, du kan fortsätta med nästa dos som vanligt. Om du märkte av biverkningar av den dubbla dosen går det förstås bra att skjuta på nästa dos ett tag, men även en dubbel dos Madopark går ut kroppen ganska snabbt. /Dag Nyholm
Orolig sömn kan förstås få konsekvenser för hur man mår på dagen, men jag tror inte att det gör att medicinerna inte räcker till under dagtid. Om man pratar och/eller rör sig mycket under drömsömnen så kan det lindras av ett läkemedel som heter Iktorivil, som man då tar till natten. Vad gäller Madopark depot och andra Parkinsonmediciner så kan de ofta underlätta sömnen, men ibland kan de få motsatt effekt också, att man drömmer mer och blir piggare på natten. Om smärtor och stelhet varar stor del av dagen och beror på Parkinson kan det vara värt att prova högre dos av Parkinsonmedicin. /Dag Nyholm
Angående MSA (multipel system atrofi - parkinsontyp (MSA-P, diagnoskod G23.2, respektive cerebellär typ (MSA-C, kod G23.3) - tidigare namn Striatonigral degeneration).
Det är en stor fråga som inte går att ge ett kort svar på - vi har kort muntlig tagit upp MSA i avsnitt 70 i Parkinsonpodden.
Parkinsonpodden avsnitt 70
Klicka på länken:
https://podcasts.apple.com/se/podcast/parkinsonpodden/id1449562530?i=1000629132118
Nedan är några kärnfakta.
MSA-P (och MSA-C och blandformerna MSA-P och C) är en egen sjukdom är lik men inte samma sjukdom eller har samma sjukdomsprocess som Parkinson sjukdom. Det finns likheter ffa med MSA-P, som gör att det kan vara mycket svårt att skilja upp sjukdomarna MDA-P och Parkinsons sjukdom, de första åren, men det finns viktiga skillnader mellan de två sjukdomarna. MSA är sällsynt - ca 1500-2000 patienter har diagnosen (mindre än 1/10 av antalet med PS). Sjukdomen är inte ärftlig, men orsaken är okänd.
MSA-P orsakas av att alfa-synuklein ansamlas i stödjeceller (främst oligodendrocyter - som bildar ett isolerande och skyddande hölje kring nervceller i hjärnan - detta medför att många olika typer av nervceller kan påverkas och fungera sämre och så småningom sluta fungera och försvinner. Det är inte bara dopamin nervceller som drabbas, men de kan de göras tidigt i sjukdomen MSA-P och ger upphov till symtom på dopaminbrist på samma sätt som vid Parkinsons sjukdom. Sjukdomen fortsätter och ger upphov till ytterligare symtom allt efterhand som andra områden i hjärnan påverkas. Däribland är det ett område som påverkas av sjukdomen, striatum (som består av caudatus och putamen områderna i hjärnan) vilket området där dopamin tas emot och ger upphov till vidare funktioner som rörelser mm. Detta område påverkas inte vid Parkinsons sjukdom och det är en av de stora skillnaderna mellan det två tillstånden. När striatum påverkas successivt vid MSA-P minskar också effekten av läkemedel som syftar till att ersätta dopamin, och därför avtar en behandlingseffekt efterhand vid MSA sjukdomen, men inte vid PS.
Ytterligare områden i hjärnan och ryggmärgen påverkas och ger upphov till olika symtom - de vanligaste och viktigaste är påverkan av kontrollen av det autonoma (automatiska / självständiga nervsystemet) som är med i styrningen av många kroppsfunktioner. De vanligaste är förmågan till att tömma urinblåsa (som kan leda till så kallad retention (kvarvarande urin i blåsan efter försök till tömning) och ibland urin-inkontinens. Hos män är svår erektil dysfunktion/impotens vanligt. Det kan i vissa fall, och efter flera års sjukdom leda till att det är svårt med att ha full kontroll över ändtarmsslutarmuskeln. Blodtrycksregleringen påverkas vid MSA, i större omfattning än vid PS, med höga blodtryck i liggande, och mycket låga blodtryck i stående. Kroppens förmåga att reglera kroppstemperaturen kan påverkas, med kyla i exempelvis en arm eller ben, omväxlande med svettningar som inte är adekvat. Kontrollen över stämband och andningsmönstret kan påverkas och man kan få så kallade stridor med ett hissande, tjutande ljud från halsen vid andning.
MSA-C kan ge upphov till samma symtom, men drabbar också lillhjärnan, cerebellum, och ger då upphov till mer obalans, och nedsatt koordination än parkinsonism. Det kan finnas påverkan av cerebellum också vid parkinsontypen, då också med sämre balans/koordination.
MSA-P behandlas med dopaminersättningsläkemedel så länge det är effektivt, och kombineras ofta med exv Amantadin/Dinetrel, och andra läkemedel som kan förbättra blodtrycket (många medel och åtgärder), och mot andra symtom. Det kan bli aktuellt med olika former av andningsstöd som C-PAP, och urinblåsekateter mm.
Det är vanligen de regionala motorikcentra vid regionsjukhusen/universitetssjukhusen som är med i processen att fastställa diagnos och vidare omhändertagande gör oftast upp i samarbete för en fungerade vårdplan. Det bör vara möjligt att komma till det regional centrat för bedömning om det inte har kommit tillstånd. Sjukdomen fortsätter och försämras efterhand varför det kan behövas bedömas flera gånger. /Håkan Widner
Din oro är förståelig, men om din ögonläkare bedömer att en lugnande tablett räcker så är det säkert så. Det är en rutinoperation och går att genomföra även om du skulle ha ryckningar under tiden. /Dag Nyholm
Tyvärr rekommenderas inte Propavan när man har Parkinson, eftersom det kan hämma dopaminet och därmed påverka rörligheten negativt. Dock finns det inga studier av detta. /Dag Nyholm
Var god se tidigare svar om cannabispreparat (CBD olja respektive cannabioler och cannabis/marijuana). Det finns många uppgifter om kortvariga effekter av olika beredningar av cannabis - men inga som är vederlagda i kontrollerade studier. Det finns inget läkemedel som är baserat på cannabioler som kan förskrivas eller som har tydliga, och framförallt långvariga effekter på Parkinsons sjukdom. Cannabioler, och de preparat som har den narkotiska komponenten THC i en signifikant andel, ger en ospecifik lugnande effekt som all marijuana. Det är sannolikt denna effekt som ses i de rapporter som anges.
THC är förbjudet i Sverige - och lyder under narkotikalagstiftningen. Försäljning = langning och är straffbart. Import över nätet är enligt smuggling av narkotika och är straffbart. Eget innehav och eget bruk är också straffbart.
CBD-produkter som marknadsförs med förment medicinska egenskaper och effekter får inte säljas i Sverige, och det företag som gör marknadsför dessa produkter, erhåller företagsbot, med stigande belopp om försäljning upprepas.
Detaljer i detta finns på Läkemedelsverkets hemsida - www.lakemedelsverket.se (Cannabidiol – CBD | Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se) /Håkan Widner
L-dopa/dopamin är i grunden uppiggande. Har man en omfattande sömnbrist innan man börjar med medicineringen så leder medicineringen till att förutsättningarna för sömn förbättras, och om förbättringen också medför att du får tillräcklig mängd djupsömn, leder det till mindre dagtrötthet. Om djupsömnbrist kvarstår kommer L-dopa/dopamin fortsatt ge en trötthetsupplevelse. Man kan fortsatt reglera nattsömnen med dopaminpreparat och förhoppningsvis kan det uppstå en balans, men de kan behövas andra läkemedel (de vanligaste är låga doser Mianserin respektive Mirtazapin). Om det förekommer andra för sömnen störande symtom som andningsuppehåll (sömnapné), eller snarkningar behövs andra åtgärder än mediciner.
Det bör vara möjligt att öka doserna under dagen för att få bättre effekt mot skakningar utan att trötthet kommer om nattsömnen fortsatt förbättras, men detta bör du ha kontakt med din vårdgivare för att stämma av med.
Det är inte ”fel”, men det är mycket ovanligt att ha haft Parkinson i 10 år utan att behandlas med L-dopa. Maxdosen för ropinirol är 24 mg, så snart är det nog dags att lägga till L-dopa. Men det beror förstås på hur du mår - om du har god symtomlindring av dina mediciner i dagsläget - och inga biverkningar - så behövs kanske inte L-dopa (än). Ofta vet man inte förrän man har provat att lägga till L-dopa hur bra effekt den föregående behandlingen hade. Generellt kan sägas att L-dopa ofta upplevs lite mer effektiv än ropinirol och Azilect. /Dag Nyholm
Det är svårt att på dessa uppgifter ge några säkra kommentarer. Rent allmän sett, och i de mest generella termer är det, vid en vanlig Parkinsons sjukdom, möjligt att kompensera dopaminbristen som sjukdomen orsakar så att betydande symtomlindring kan uppnås de första åren, vanligen utan eg kompromisser i daglig funktion (allt inkluderat) minst 5 men ofta 10 år.
Medicineringen som behövs för detta är mycket individuell och det går inte att kommentera utan att veta vad denna medicinering är för din far.
Det finns en rad icke-motoriska symtom som behöver andra åtgärder, och andra mediciner än dem som ger symtomlindring för rörelserelaterade symtom.
Om det är symtom som anges som din far har: sömnlösa nätter, ständig oro och övervakning, till frustration och stundvis verbal ilska, så det symtomyttringar som det sannolikt finns behandlingar för, men som troligen inte har med dopaminersättning att göra. Tag kontakt med den vårdgivare som behandlar din far.
/Håkan Widner
Alla potenta läkemedel som förskrivs är avsedda för att underlätta och förbättra symtom av olika slag, och pramipexol är ett av det mest förskrivna dopaminersättningsläkemedlet, och som har funnits i behandlingsarsenalen sedan -90-talet, och är ett av de bas-läkemedel som de flesta patienter har nytta av. Oönskade effekter kan förekomma, men det är viktigt att när man läser de sammanställningar av olika rapporterade biverkningar är att se på hur vanligt eller ovanligt en oönskad effekt är. Läkemedel som är framtagna med moderna metoder, och som används mycket, har långa listor av möjliga biverkningar eftersom ett läkemedelsbolag är skyldiga att samla in all information och redovisa erfarenheter av olika vanliga respektive ovanliga reaktioner.
I läkemedelsinformationen finns också beskrivningar av de gynnsamma effekter som erfarenheter och studier har kommit fram till. Det är sannolikt i den mänskliga naturen att man inte tar till sig denna del av information, utan enbart den information som handlar om de mindre vanliga biverkningarna.
Pramipexol är ett säkert läkemedel, genom att vi känner väl till dess gynnsamma och ogynnsamma egenskaper. Om det uppträder biverkningar som på ett eller annat sätt påverkar för mycket kan det förstås och justeras efterhand. Det är långverkande (minst 6 - 7 tim förväntad effekt av en tablett) och finns också som ett depot-preparat som ger en ganska jämn effekt över ett dygn. Det är effektivt mot kramper, skakningar, muskelstelhet och allmän rörlighet mm.
En övergripande strategi att behandla Parkinsons sjukdom som det råder konsensus om bland specialister på sjukdomen inom Sverige är att det är en fördel att ge behandling med en kombination av alla de olika klasserna av anti-parkinson medicinerna efter några år med sjukdomen (L-dopa dvs Madopark (levodopa/benserazid), Sinemet (levodopa/carbidopa) Stalevo (levodopa/carbidopa/entakapon), enzymhämmare som främst förstärker/förlänger effekten av bildad dopamin men också förstärker/förlänger effekten av L-dopa i ovan tabeltter som MAOB-hämmare (rasagelin, Xadago/safinamid, Eldepryl/selegelin) och COMT-hämmare (entakapon som del i Stalevo tillsammans med evodopa/carbidopa), och mindre vanligt tolkapon/Tasmar respektive Ongentys (opikapon), samt dopaminhärmare (agonister) ropinorol (ReQuip), rotigotin (NeuPro plåster) och pramipexol (Sifrol med flera namn som Opryema/Mirapexin, Derniq mm) tillsammans. Syftet är att ha överlappande effekter, då läkemedlen har olika långa effekttider (L-dopa vanligen kort liksom entakapon som gör att man behöver ta dessa vid ganska täta tillfällen för att få en effekt över dygnet, medan exv rasagelin, safinamid, opikapon, depot varianterna av ropinorol och pramipexol kan ge effekter över ett dygn med en dos. Kombinationsbehandling gör också att man vanligen kan få effekter som samverkar med förhållandevis låga doser av respektive läkemedel och med det minska risken för en del av de ogynnsamma effekterna.
Man skall ha respekt för moderna läkemedel som är potenta, men som patient med dopaminbrist har man mycket att vinna på att söka ersätta bristen och generellt kan sägas att de gynnsamma effekterna vid låga doser vanligen vida överskrider de ogynnsamma effekterna. Enda sättet att veta om man har nytta av läkemedlet är att pröva.
Det är då viktigt att veta att det ofta är en övergående sjöksjuke lik reaktion som uppträder, med ett (vanligen) lättare illamående, minskad aptit och lite yrsel - det är samma som uppträder vid början med L-dopa, och är en effekt av dopamin i blodet (eller att dopamineffekten härmas). Det är således ett slags kvitto på att det finns en dopaminersättningseffekt och är en oönskad effekt men i grunden en behandlingseffekt mot dopaminbrist. Obehagen brukar klinga av inom en ganska kort tid (dagar, sällan mer än veckor). Övriga negativa effekter kan komma senare och är vanligen dosberoende, men den gynnsamma effekten brukar således vida överväga. Man skall vara medveten om att dopamin i grunden är stimulerande, och uppiggande, och långverkande effekter kan störa sömn, och man kan bli överstimulerad på olika sätt som kan ställa till det på olika sätt, men det är ovanligt att det sker tidigt och vid låga doser.
/Håkan Widner
God sömn är mycket viktig för oss alla och inte minst för patienter med Parkinsons sjukdom, och det finns flera frågor kring detta ämne i AOP.
Det är många rutiner och enkla åtgärder som kan förbättra sömnen, inte minst att respektera när den naturliga sömnrytmen och sömnigheten som för de flesta kommer framåt 23-24 tiden eller tidigare. Hoppar man på sömntåget då, somnar de flesta - missar man det går nästa ett par timmar senare och däremellan kan det vara svårt att somna, oavsett vad man gör.
Låga doser (1/4 - ½ tablett) av Mianserin eller Mirtazapin kan locka fram normal sömnrytm och sömndjup och används av många som ett första handsmedel för att förbättra sömnen, då det är ett samspel mellan dopamin/noradrenalin/sömnhormonerna orexi och melatonin som gör att man somnar och går in i olika sömndjup.
Insomningsmedel kan om dessa åtgärder inte förslår, bli aktuellt, exv Zopiklon (Imovane), eller Zolpidem (Stilnoct). En annan typ är Oxascand., och de gör att man somnar raltivt snabbt, och de är kortverkande. Dessa medel kan vara vanebildande, men det är sällan att doserna ökar efter hand sk tolerans eller beroende.
Quetiapin är ett sk atypiskt neuroleptikum (motverkar till del dopamin och andra signalämnen). Det är ett av de 2 neuroleptika (det andra är clozapin/Leponex) vilka kan ges till patienter med Parkinsons sjukdom efter dess 2 medel inte blockerar dopamins viktiga funktioner via receptorerna (mottagare) utan verkar på ett annat sätt jmf med de övriga neuroleptika som är olämplig och skall undvikas vid Parkinson sjukdom (exzv Haldol, Risperidon/Risperdal, olanzapin/Zyprexa m fl).
Quetiapin har ingen beroendeframkallande effekt och vanligen ges det vid exv tendens till mycket livliga drömmar/mardrömmar och när det är svårt att skilja upp dröm från verklighet om man vaknar under natten i en dröm. Det ges också vid hallucinationer och kan tas under dagen. Det är vanligen så att doser upp till 100 mg / dygn inte har någon negativ effekt på Parkinson symtom men högre doser kan ibland leda till sämre effekt av exv Madopark. Om de högre doserna av Quetiapin (upp till ca 100 mg) inte lindrar syner och hallucinationer byter man ofta över till Clozapin - som har en annan och vanligen mer potent effekt. Nackdelen med Clozapin är att man behöver ta regelbundna blodprover för att kontrollera blodvärden 1 gång per v i 16 och efter det 1 gång per månad för en sällsynt men inte förutsägbar ogynnsam effekt på blodbildningen.
Effekten av Quetiapin på sömnen kan vara god och är dosberoende.
/Håkan Widner
Det finns inte något test som med 100 % säkerhet utesluter Parkinsons sjukdom. DaT-scan eller motsvarande PET-undersökning visar dock nästan alltid ”sänkt upptag” av det spårämne som används, som tecken på Parkinsons sjukdom eller atypisk parkinsonism. Säkerheten kring diagnosen brukar öka ju längre tid man har haft sina symtom och ett år är kort tid i det här sammanhanget. Ibland blir det tydligare om man gör om undersökningen efter ett par år. Men diagnoserna inom parkinsonism-spektrumet är ”kliniska”, dvs att bedömningen görs av läkare efter vanligt samtal och undersökning, och man kan inte helt lita på bildgivande metoder. Om Madopark fungerar så är det ett viktigare resultat. /Dag Nyholm
Vid en (lång)resa över tidzoner fortsätter man i princip som vanligt, dvs man siktar på att följa dag/natt tiderna som man brukar, men att det som är dag förlängs eller förkortas beroende på åt vilket håll man reser. Det är intervallen mellan dagdoserna som man behåller och lägger till eller drar i från 1 eller flera doser.
Exv om man tar långverkande agonist, MAO-B hämmare och L-dopa på morgonen, med L-dopa med ca 3 tim intervall fram till kvällen/natten så lägger man till ytterligare doser under den av tidzonsbytet förlängda dagen om man reser väster-ut och "betalar tillbaka" detta med färre doser vid resa öster-ut, då dygnet blir kortare.
Det är främst L-dopa doserna som blir fler - långverkande MAOB-I (Azilect/rasagelin/Xadago/safinmamid) respektive dopamin härmare (ropinorol depot/ReQuip Depot/ pramipexol depot /Sifrol Depot / NeuPro plåster) behöver man inte ändra antalet eller annan justering. Nästa dos tas vid nästa morgon exv. Plåstret låter man sitta kvar de extra timmarna.
Om man tar mer kortverkande dopamin härmare exv Sifrol 0.18/0.35 mg - icke dept eller ReQuip 0.5-2 mg - icke depot) kan det vid riktig lång resa med ca 6 - 9 tim utökat dygn bli aktuellt med en ytterligare dos. Det är på samma sätt intervallen som är av intresse - vid resa väster ut kan det bli aktuellt med en extra dos, som betalas tillbaka med en dos mindre på vägen tillbaka.
Försök håll reda på vad som är dag och natt och förläng eller förkorta dygnets dagtid om möjligt. Det är lite svårare att parera för en längre eller kortare natt men det gäller i princip samma metod med medicinerng som "vanligt".
Det är också viktigt med vätskebalansen under flygresor då man förlorar vätska pga torr luft. De flesta flygbolag är bra på att servera vätska, och det skall man ta emot.
Väl på plats på reseorten är det bäst att söka anpassa sig till dygnet som det är - och ta medicineringen som brukligt dvs morgondoser på morgonen och hålla på de vanliga intervallen för följande doser. Det vanliga schemat för medicineringen gäller såväl före som efter.
Vid sk Jet-lag är det inte så mycket att göra - en del kan ha nytta av att tillfälligt ta Melatonin vid insomnandet, men det är inte alla som vinner på detta.
Brukar man ta medicin för sömnrytmen (vanligaste medlen är Mianserin eller Mirtazapin) kan man fortsätta med detta. Har man tagit vid andra tillfällen vid insomningssvårigheter T Zopiklon eller Zolpidem kan man fortsätta med dem, men har man aldrig tagit dessa medel är det olämpligt att pröva vid resa.
Det är ofta helt annan temperatur och luftfuktighet på reseorten.
Det är viktigt med att vara medveten om vätskebalansen. Det är oftast mycket större volymer som behövs än vad man förställer sig. Vid varmare reseort än hemma, mår de flesta bra av att ta "vätskeersättningsmedel" exv ReSorb (salter+ glukos i lagom mängder) med 1 glas ReSorb till måltiderna (x 3 = 450 mL) utöver vad man vanligen dricker (minst 1½ L/dygn). Detta förebygger mycket av trötthet, lätt illamående och huvudvärk som vätskebrist kan orsaka. Tumregel: om man känner törst - minst 1 L behövs fyllas på; först törst och sedan huvudvärk - minst 1½-2 L behövs för att kompensera förlusterna.
/Håkan Widner
Trevlig resa!
Exv Ordinarie dosering kl 7 kl 10 kl 13 kl 16 kl19 kl21 Natt medicin
Xadago 50 mg 1
Pramipexol 1.05 mg 1
Stalevo 100 mg 1 1 1 1 1 1
Mianserin 10 mg ½
Fler doser under "rese-dagen"
Exv Resa väster-ut kl 7 kl 10 kl 13 kl 16 tidz tidz kl19 kl21 Natt medicin
Xadago 50 mg 1
Pramipexol 1.05 mg 1
Stalevo 100 mg 1 1 1 1 1 1 1 1
Mianserin 10 mg ½
Färre doser under "rese-dagen"
Exv Resa öster-ut kl 7 kl 10 kl 13 tidz tidz Natt medicin
Xadago 50 mg 1
Pramipexol 1.05 mg 1
Stalevo 100 mg 1 1 1 1 1
Mianserin 10 mg ½
Det är en gammal uppfattning om att det är en fördel att avvakta med medicinering så länge som möjligt. Strategin som rekommenderas numera är att inte vänta med medicinering,
Vid symtom, tex skakningar, har sjukdomsprocesserna redan pågått flera år. Det är en rad kompensationsmekanismer som sätts igång i de nervbanor som är påverkade, bla omsätts dopamin ca 5 gånger snabbare, och det sker uppreglering av gener för de enzymer som är med och bildar dopamin 3- 4 gånger. Dessa kompensationsmekanismer anses bidra till sjukdomsförloppet även om det inte är visat att tidig medicinering påverkar sjukdomsutvecklingen gynnsamt eller tvärtom (en sådan studie är mycket svår att genomföra). Rekommendationen är att när man har utvecklat symtom är det gynnsamt att börja med medicinering. Det är av mindre vikt vilken medicineringstyp (L-dopa/dopaminhärmare eller enzymhämmare MAOB-I) man börjar med. Alla leder till, efter en tid (vanligen 3 månader) att de negativa kompensationsmekanismerna normaliseras.
Rädsla för biverkningar innan man har prövat ett preparat är förståeligt, men de gynnsamma effekterna överväger i de flesta fall, och det är först efter man prövat som det går att värdera de gynnsamma mot de ogynnsamma effekterna. Det är stor skillnad i biverkningspotential baserat på doser och hur länge man har tagit ett preparat. När man börjar med exv pramipexol skall man börja med en låg dos och successivt, över veckor eller månader öka dosen stegvis med små steg. Det är då vanligen att man får en gynnsam effekt som förtåls bra.
Det finns ingen patient med reell och korrekt diagnostiserad Parkinsons sjukdom som undgår att börja med medicinering eller att fortsätta med dem, och man bör sträva efter en kombination av de olika klasserna av anti-parkinsonmedicinering (L-dopa/dopaminhärmare eller enzymhämmare MAOB-I) inom några år för att undvika att utveckla exv dos-glapp, och det är vanligen bättre att kombinera de olika typerna är att öka till respektive medels maximala dos innan ett tillägg av en annan grupp av läkemedel. /Håkan Widner
Probiotika finns inget säkert vetenskapligt stöd för vid Parkinson, men det pågår mycket forskning om detta. Vitamin B12 använder vi en del vid Parkinson eftersom man kan få B12-brist då det går åt extra B12 vid omsättningen av L-dopa. Magnesium beror på i vilken form och i vilket syfte det tas. I L-dopa-tabletter finns magnesiumstearat som hjälpämne och då är det bra. Magnesium i andra former kan användas mot förstoppning, men kan möjligen minska nivåerna av L-dopa.
Extra Madopark Quick mite inför träning kan vara bra för vissa personer som rapporterar att de annars känner av mer parkinsonsymtom efter träning. Det kan inte rekommenderas generellt inför träning, men det är inte farligt att prova sig fram.
Ja, Melatonin kan fungera mot sömnsvårigheter. /Dag Nyholm
Ja. Smärta kan bero på så många olika saker. Smärtstillande finns ju receptfritt så att man kan prova. Men diskutera gärna med husläkaren om det behövs mer långvarig smärtlindring. /Dag Nyholm
Man kan känna av ogynnsamma medicineffekter på olika sätt vid Parkinsons sjukdom. Hjärnstrukturerna som är involverade i Parkinsons sjukdom i de så kallade basala ganglierna är organiserade i kretslopp/nätverk med speciella funktioner. Ett av dessa är det motoriska och för lite dopamin/medicineffekter ger upphov till skakningar, stelhet och långsamma rörelser, medan för mycket dopamin/medicineffekt ger upphov till ofrivilliga rörelser och överrörlighet.
De över så kallade icke motoriska kretsloppen kan variera och fluktuera; tex det limbiska kretsloppet med oro och ångest vid för liten effekt, och vid för kraftig medicineffekt, hypomani eller overkliga upplevelser som syner eller mycket livliga drömmar. Frontal loben vid otillräcklig effekt ger obeslutsamhet och nedsatt överblick och planering, medan för mycket dopamin/medicineffekt ger omdömeslöshet, och impulskontrollstörningar.
Ofta går dessa olika faser tillsammans, med motorisk on / off parallellt med icke-motoriska (limbisk/frontal) on / off men inte alltid och det kan vara en tids skillnad när de olika komponenterna i en off uppträder. Tex kan en dos L-dopa (Madopark/Sinemet) ge bättre rörlighet efter en kort tid , men en ångest lindrarande effekt tas 15- 30 min längre innan den lindras om man har dessa symtomen i en off-fas.
En för hög dosering kan leda till att mottagarna (receptorerna) blir successivt mindre känsliga och man behöver då öka doser för att få effekt. Minskar man på sikt dosen blir det en bättre balans och man får en jämnare effekt på lägre dos.
Det är de kortverkande medicinerna som leder till dessa sk fluktuationer och vid mono-terapi dvs bara en typ av mediciner med kort verkningstid.
Man bör i de flesta fall har en kombination av olika klasser av anti-Parkinson mediciner (L-dopa, så långverkande som möjligt, ev med enzymhämmare om dessa tåls (COMT-hämmare, och MAO-B- hämmare som förlänger effekten av bildat dopamin och ökar tillgängligheten av L-dopa, samt dopaminhärmare (agonist) för att minska tendens till dosglapp och fluktuationer.
Det finns inte en given dos - denna måste provas ut individuellt och justeras efter hand.
Underdosering leder potentiellt till "slitskador" dvs nervcellerna behöver bilda mer dopamin än de förmår, och detta har kopplats till att sjukdomsprocessen är mer aktiv än vid en optimal behandling men det finns inte säkra bevis för detta i kliniska studier.
Överdosering leder till bla överrörlighet men också överaktivitet i nervkretsloppen med risk för impulskontrollstörningar, hallucinationer och överrörlighet. /Håkan Widner
Nejdå, ingen fara. Quick-beredningen ger lite snabbare tillslag än vanlig Madopark, men det handlar om några minuters skillnad och även om det är teoretiskt möjligt att överrörligheten utvecklas något snabbare med högre doser så är det knappast någon stor skillnad mellan de två. Men det stämmer att vi oftare skriver ut vanlig Madopark nuförtiden. /Dag Nyholm
Ryggskott och annan värk i ländryggen är vanligt i allmänhet och behöver inte ha med Parkinson att göra. Men det kan finnas ett samband eftersom bålmuskler kan bli stela och svåra att räta ut. Besvären med käken tror jag inte har med Parkinson att göra, det låter som du fått en inflammation i käkleden. Det kan bli så om man ”gnisslar tänder”, dvs biter ihop mycket, t.ex. när man sover. /Dag Nyholm
Jag tycker att man ska prova nattlig medicin om man har så svåra symtom nattetid. Det är riktigt att hjärnan "behöver vila” från mediciner på natten och man ska inte ta tabletter enbart för säkerhets skull, för då finns risk för biverkningar. Men om man har behov av medicin så är det bra att prova. Många tar en depot-tablett av levodopa till natten, men man kan också prova t.ex. långverkande dopaminagonist (härmare). Om det blir besvärliga biverkningar får man prova annan strategi. /Dag Nyholm
Det är mycket individuellt hur doseringar och fluktuationer utvecklas . Det är vanligare med dosglapp och andra svängningar av medicineffekterna ju yngre man är. Det är inget exceptionellt att ha utvecklat dosglapp inom ca 1 år, och det kan också bero på vilket medel man har börjat medicinering med - L-dopa eller en MAO-B hämmare (rasagelin/safinamid) eller en dopaminhärmare (agonist som ropinorol, pramipexol eller rotigotin). Om man startar med en MAO-B hämmare får man ofta lägga till L-dopa inom 6 - 12 mån.
Det finns 2 enxymhämmare som kan användas - MAO-B hämare och COMT-hämmare (entakapon(/tolkapon och ev opikapon). De kan kombineras och ger en så lång effekt av det bildade kroppsegna dopaminet, eller det som bildas från L-dopa.
För att få en så stabil behandling som möjligt är en allmän rekommendation att kombinera olika klasser av anti-Parkinson läkemedel, men det är inte alltid möjligt pga exv biverkningar och så kallade interaktioner eller andra omständigheter. L-dopa + MAB-B-hämmare. COMT-hämmare och en dopaminhärmare i kombination, vanligen låga doser av vardera läkemedel, kan jämna ut effekterna eftersom de olika medlen har olika långa verkningstider (sk halveringstider), men detta måste diskuteras och avvägas med ordinarie läkare om det är lämpligt. Ju äldre man är och eventuellt har andra sjukdomar och mediciner gör att det kan vara olämpligt med att kombinera olika medel.
Det finns inget i just denna profil under första året som går att förutspå framtiden på - mer än att det inte är något speciellt avvikande i mönster av medicineffekt för en yngre patient.
/Håkan Widner
Nej tyvärr - det går inte att få bort bakteriefloran utan ett större ingrepp som inte är okomplicerat. Tarmsköljning räcker inte.
Det är inte en bakteriestam som är aktuell - minst 8 olika bakteriestammar som är under studier, och det är fortsatt endast en teori, utan säkra och övertygande bevis för ett orsakssamband.
/Håkan Widner
Det är 2 typer av mediciner som kan användas vid demenssymtom relaterad till Parkinsons sjukdom (diagnoskod F02.3 i diagnosregistret), dels kolinesteras hämmare (rivastigmin och donezepil) och NMDA receptorblockerare, memantin.
Rivastigmin är registrerat för behandling av måttlig till svår demens relaterad till Parkinsons sjukdom och det har genomförts studier på att medlet har en gynnsam effekt på demenssymtom.
Rivastigmin, finns som plåster respektive kapslar, kan ibland också vara effektivt mot synhallucinationer om andra åtgärder inte har minskat och det kan vara av värde hos en patient som inte har en demensbild.
Inget av dessa läkemedel förebygger eller förhindrar utvecklingen av demenssymtom, men kan ha en symtomförbättrande effekt på olika sätt.
Memantin kan ha en gynnsam effekt mot kognitiv svikt vid Parkinsons sjukdom men kan också minska svåra ofrivilliga rörelser, ffa om man av någon anledning inte kan ta amatadinpreparat, även då kan man ha nytta av läkemedlet utan att en patient har demenssymtom. Vid DBS behandling man memantin också användas som ett komplettment till DBS, och då utan överrörlighet eller demens
Memantin är ett viktigt läkemedel vid Demens med Lewy Bodies och där bör man pröva läkemedlet och försöka öka dosen efterhand.
Det finns sk interaktioner mellan dessa läkemedel och öv anti-parkinson medicinering så man behöver vara medveten om detta vid förskrivning. Nytta respektive riskerna med dessa måste diskuteras och avvägas med ordinarie läkare.
/Håkan Widner
Den här sortens skakning är troligen inte den typiska viloskakning som kan höra till Parkinson, utan så kallad ”fysiologisk tremor”, som alla människor kan ha när de blir pirriga eller stressade. Du kanske är mer benägen till det nu när du har Parkinson. Oavsett vilken typ av skakning det var så är det mycket vanligt att skakningar förvärras i pressade lägen. Skådespelare och musiker använder ibland betablockaren propranolol (Inderal) vid behov för att dämpa skakning i samband med framträdanden. Den kan du be din läkare att skriva ut om problemet fortsätter i liknande sammanhang, men det är bra att veta att den också sänker puls och blodtryck. /Dag Nyholm
Duodopa innehåller de aktiva substanserna levodopa och karbidopa och i dagsläget (september 2023) finns det ingen ”kopia”. Däremot finns Lecigon, som i tillägg innehåller entakapon och ges med en mindre pump. Om man tål entakapon kan man byta. När kopplingarna blir slitna behöver de bytas ut. Det kan en pump- och sondkunnig sjuksköterska göra. Inom några månader kommer troligen den nyaste av L-dopapumpar ut på marknaden. Den kommer att heta Produodopa, innehåller försubstanser till levodopa och karbidopa och ges via liten kanyl till underhudsfettet. /Dag Nyholm
Det finns en specifik behandling mot överrörlighet och den heter amantadin (Dinetrel). Den kan dämpa överrörligheten något. Det har diskuterats mycket om safinamid (Xadago) också kan minska överrörlighet, eller åtminstone inte förvärra den, men det finns inga säkra bevis. Det som hjälper allra bäst mot besvärande överrörlighet är de ”avancerade” behandlingarna med DBS eller pump. /Dag Nyholm
Lumbalpunktion används ibland, i det här sammanhanget, för att försöka särskilja om det är vanlig Parkinson eller någon av de parkinsonliknande sjukdomarna. Det kan kännas obehagligt med provtagning i ländryggen, men oftast gör det inte ont alls och det är helt ofarligt. Det är inte säkert att provet ger så mycket information, men det beror på anledningen - ibland ger det ovärderlig information. Om du tackar nej så saknas den lilla pusselbiten i diagnostiken, men det är alltså inte säkert att det påverkar din diagnos eller behandling. /Dag Nyholm
Det enklaste man kan göra är att försöka få i sig vattenlöst levodopa (t.ex. Madopark Quick), som kan lösas upp i liten mängd vatten (det räcker med en tesked). I dagsläget kan man inte ge parkinsonmedicinerna via dropp. Däremot förstås via slang (sond) till magen, men det får man bara om man är väldigt svårt sjuk. Alternativ till dopaminhärmare (agonist) är plåstret rotigotin (Neupro) och apomorfinpenna (eller förstås pump, men det brukar man inte sätta in tillfälligt). Det kan vara farligt att plötsligt bli helt utan Parkinsonmediciner, särskilt om man haft sjukdomen några år. Om man är tidigt i sjukdomen och ändå får i sig lite medicin är det inte farligt, bara besvärligt. Därför är det bra att man trots magsjuka försöker få i sig lite mediciner. Om det inte går och man mår dåligt bör man söka på akuten för att få vätska via dropp och för att få hjälp med medicinerna. /Dag Nyholm
Beställ tid hos vårdcentralen och berätta om ditt urinläckage. Det kan vara aktuellt med remiss till urolog för undersökning. Det finns läkemedel som kan hjälpa och det finns också andra sorters hjälpmedel så att du inte behöver känna dig inlåst. /Dag Nyholm
I många fall får man välja själv vad man tycker passar bäst - vi brukar visa de olika pumparna och gå igenom hur pump och slangar funkar i vardagen. Ibland har man tidigare haft vissa biverkningar som gör att ett eller flera alternativ inte passar. I dagsläget (september 2023) finns tre olika pumpbehandlingar i Sverige: Den ena är apomorfin som ges via liten plastkanyl i underhudsfettet, men som oftast behöver kombineras med L-dopatabletter. De andra två är L-dopapumparna som ges via slang i magen och där Duodopa innehåller exakt samma akriva substanser som Sinemet, medan Lecigon är samma som Stalevo, fast i flytande form. Alla pumpar har samma funktion, att de pumpar in små doser kontinuerligt, men de ser olika ut och är olika stora. Inom några månader beräknas en L-dopapump komma ut på marknaden, den heter Produodopa och innehåller försubstanser till samma läkemedel som finns i Duodopa/Sinemet, men den ges via underhudsfettet. /Dag Nyholm
Till stor del beror det på att ni egentligen inte har ”samma sjukdom”. Vi kallar det för Parkinsons sjukdom, men sjukdomen kan te sig oerhört olika mellan olika individer. Till exempel vilka symtom som dominerar, ålder vid insjuknande, andra sjukdomar/mediciner, vilka biverkningar man har haft tidigare, med mera. Vissa personer med Parkinson har också egna önskemål om medicinering och vi neurologer kan också ha olika uppfattningar om vilken medicin som passar bäst i en viss situation. Styrkan på medicinerna kan variera beroende på kroppsvikt och andra individuella faktorer. Ofta sätter vi in lägsta dosen av en viss sort och ökar successivt över lång tid, såvida det inte dyker upp biverkningar. Det är på ett sätt krångligt att det finns så många olika behandlingsmöjligheter, men det är också bra att det finns många olika mediciner att välja på! /Dag Nyholm
L-dopa i depot-form (Madopark depot och Sinemet depot) kan användas även dagtid. Den så kallade biotillgängligheten är lägre jämfört med ”vanliga” tabletter, vilket innebär att man inte får 100 mg upp till hjärnan, utan bara ungefär 75 %. Uppgången och nedgången i koncentration är lite långsammare än med vanliga tabletter och därför kan depot-formuleringarna upplevas lite ”trögare” och mer svårstyrda när man vill ändra dos. Det går att kombinera vanlig tablett och depot, men då behöver läkaren ha koll på att det inte blir för höga doser totalt. /Dag Nyholm
Det finns massor av erfarenhet av apomorfin, det är faktiskt det äldsta parkinsonläkemedlet. Detta är en dopaminhärmare (agonist) som ges via injektion eller pump till underhudsfettet, där det tas upp snabbt och ger effekt på bara några minuter. Ja, det kan hjälpa dig med många olika parkinsonsymtom, inklusive dystonikramp och låsningar. Du kommer få veta mer när du börjar, t.ex. att det är viktigt att variera injektionsställena och gärna massera huden för att förhindra lokala ”knölar”. /Dag Nyholm
Vikten på en Duodopapump med full kassett är drygt 500 g (inte hg...). Alternativet när det gäller L-dopapump heter Lecigon och den väger ungefär hälften så mycket men innehåller entakapon (som finns i Comtess, Stalevo m fl), så det är viktigt att veta om man tål den beståndsdelen. Det är möjligt att byta pump på många olika sjukhus i Sverige och i prinip kan man göra det över dagen. Fråga din neurolog varför du inte får byta och be om remiss till närmaste universitetssjukhus, eller skriv en ”Egen vårdbegäran”. /Dag Nyholm
Dystoni med vridning i foten kan vara smärtsamt. Parkinsonläkemedel hjälper oftast, det kan behövas högre dos. Apomorfinpenna kan ge tillfällig lindring snabbt. Avancerade behandlingar som DBS (djup hjärnstimulering) och pumpar kan vara effektiva. Om det är svårbehandlad dystoni kan man behandla med botulinumtoxin-injektioner i de muskler i underbenet som orsakar vridningen/felställningen. /Dag Nyholm
Ja, det finns en ökad risk för demens när man har Parkinson. Men den är annorlunda jämfört med andra demenssjukdomar, t.ex. Alzheimer. Det är oftare tanketröghet och svårigheter med att tänka på flera saker samtidigt vid Parkinsonrelaterad demens. Minnesstärkande läkemedel som används vid andra demenssjukdomar kan också användas vid Parkinson. /Dag Nyholm
Det varierar lite mellan de 6 centra som genomför DBS (Deep Brain Stimulation) operationer, men man behöver genomgå tester som bekräftar att det är Parkinsons sjukdom, och hur man reagerar på dels medicin och uppehåll av medicinering dels kognitivt och mentalt dels rörelsemässigt. Hur medicineffekterna varierar över en dag eller v behöver kartläggas och vilka symtom man har i de olika faserna av fluktuationer, exempelvis mentala symtom på L-dopa brist (trötthet, ångest), som stelhet, skakningar och vid medicineffekt(hallucinationer, impulskontrollstörningar, eller överrörlighet. En detaljerad neuropsykologisk testning är vanligen obligatorisk.
Allmänna kroppsfunktioner som hjärta - kärl med blodtryck men också balans och sömn ingår. Det finns en rad tester och skalor som används, men också mätningar med sensorer. Alla uppgifter samlas in och diskuteras vid en så kallad multidisciplinär rond - där det tas ett beslut av gruppen - det är inte en enskild läkare eller testresultat som vanligen är avgörande för en rekommendation.
/Håkan Widner
Det går inte att direkt ge kommentarer till förlopp som detta mer än generella svar.
Parkinsons sjukdom påverkar många kroppsfunktioner inkluderande blodtrycksreflexer. Det är vanligt att om man har haft högt blodtryck eventuellt före Parkinsons sjukdom, leder Parkinsonsjukdom till att blodtrycket sänks och att man behöver minska doserna av blodtryckssänkande medel. Man blir också generellt känslig för exempelvis värme och det är viktigt med att ha en god vätskebalans. Blodvärdet kan vara för lågt om exempelvis B-vitamin/folsyra förbrukas av främst L-dopa medicinering i många år och det kan bidra till en ökad känslighet för svimningar eller nära svimning. Svimning är ett allmänt symtom som kan bero på en rad faktorer, men är mycket vanligt att bedömas på akut mottagningar. Varje dag kommer patienter till akut mottagningar av svimningar av olika skäl och orsaker och det är oftast möjligt att skilja upp orsaken/orsakerna till svimning efter undersökningar.
/Håkan Widner
Parkinson och mediciner mot Parkinsons sjukdom kan inte ge upphov till spontana smärtor i revbenen. Rent medicinskt är det anmärkningsvärt att bli trött efter 500 m gång och få ont i bröstkorgen spontant. Det bör kontrolleras så att det inte är något som kan förklaras av exempelvis kärlkramp eller annan orsak. /Håkan Widner
Det finns hållpunkter för en inflammatorisk process i hjärnan, som vanligen anses vara en konsekvens av sjukdomsprocessen och mera sällan vara en primär orsak till sjukdomen. Det har gjorts många studier med att försöka påverka och bromsa inflammationsreaktioner vid Parkinsons sjukdom, men alla har varit negativa och det finns förnärvarande inga av alla medel som kan påverka inflammationsprocesser som har visat sig kunna bromsa sjukdomen. Det pågår flera studier med olika medel vilket kan leda till kommande behandlingar, men inget är aktuellt eller på väg in i behandlingen./Håkan Widner
ParkinsonPodden kan endast ge generella råd och det är inte möjligt att ge individuella ordinationer. Behandlingsansvaret ligger alltid hos behandlande läkare som har tillgång till all information.
Generellt kan sägas att det inte finns en viss dos L-dopa som är rätt - 300 mg (tex 3 x 100 mg Madopark kan vara för hög, och enligt FASS är maxdosen Sinemet 2000 mg, vilket kan vara för lite för vissa.
Det finns flera läkemedel som har effekt på Parkinson symtom, exv MAO-B hämmare (Eldepryl/Seleglin/Rasagelin/Xadago/safinamid), COMT-hämmare (entacapon/tolkapon/opikapon), dopaminagonister/härmare (pramipexol/ropinorol/rotigotin/apomorfin). De har effekter som kan räknas om till att motsvara en viss mängd L-dopa (Madopark/Sinemet/Duodopa/Lecigon) genom en omräkningsfaktor (LEDD - L-dopa ekvivalent dos). Om man har en kombinationsbehandling (vilket vanligen rekommenderas med olika klasser av anti-Parkinsonläkemedel kan doserna i LEDD bli högre.
Det är många faktorer som medverkar och ett visst antal tabletter kan inte bedömas om det är rätt eller fel.
/Håkan Widner
Det är vanligt med trötthet vid Parkinsons sjukdom - man skall dock skilja på olika typer av trötthet och vad man menar med att vara trött.
Något förenklat kan man skilja på:
- trötthet = sömnighet, dvs trötthet som kan bli bättre av sömn. Detta är vanligen orsakat av dålig sömn och låg sömnkvalitet.
- trötthet = muskulärtrötthet, dvs trötthet som kan bli bättre av vila.
- trötthet = hjärntrötthet, dvs trötthet i form av nedsatt mental ork, och nedsatt koncentrationsförmåga, och nedsatt uppmärksamhet mm. Hjärntrötthet blir inte bättre av vila eller sömn.
Det är mycket vanligt att sömnen är störd/påverkad av Parkinsons sjukdom. Normal sömnfysiologi är att det skall ta ca 10-15 min att somna, och att man har en djupsömnsperiod tidigt i sömnfasen som oftast varar upp till 2 tim. Efter denna djupsömn kommer 1 - 2 perioder med ytligare sömn, och det är vanligt att vakna efter ca 3 tim. Om man är vaken mindre än 2 - 3 min kommer man inte i håg det, men om det är något som stör att somna om (exempelvis värk, stelhet, skakningar eller annat) kan man vara vaken längre. För att ha god sömnkvalitet skall det vara ytterligare djupsömnsperioder efter det varat med en del drömsömnsperioder. För de flesta är det ca 6-8 timmar i sömn, och om kvaliteten är god bör man var utsövd när man vaknar, och inte dagtrött (sömnig) efter det.
Det är många faktorer som kan störa - för mycket medicineffekt av dopamin är uppiggande (exempelvis hög dos till natten av Depot preparat kan väcka en efter 2 - 3 timmar och det kan vara svårt att somna om. Om dosen är för låg, blir det stelhet och svårigheter att vända sig eventuellt med skakningar och stelhet som gör att man vaknar.
Sömnen reglera av många faktorer - bla dopamin, noradrenalin, sömnhormonet Melatonin, sömnhormonet Orexin mm. Lagom och tillräckligt långverkande dopamin till / under natten kan ge bättre sömnkvalitet, och små doser av Mianserin/Mirtazapin lockar fram normal sömnrytm (delvis genom en noradrenalineffekt). Om andningsuppehåll föreligger, hjälper inga läkemedel - endast åtgärder som påverkar luftflödet som C-PAP eller andra lokal åtgärder i svalget.
Många komplexa faktorer medverkar och det behöver benas ut vilket som är mest effektivt på sikt, men det är viktigt att diskutera sömnen med behandlande läkare.
Om tröttheten är mer muskulär och minskar av kroppsvila, är det sannolikt möjligt att förbättra detta genom att se över grundmedicineringen så att det är tillräckligt med dopaminersättning. Om tröttheten varierar med doseffekter (dosglapp)- är det oftast lättare att hitta detta mönster. Flera kroppsfunktioner kan dock spela in, främst om blodtrycket är lågt eller sjunker mycket tex i stående. Yrsel behöver inte förekomma, utan endast trötthet. Blodtrycksmätning i sittande och stående ger ledtrådar.
Hjärntrötthet beror vanligen på otillräcklig grundmedicinering - dels dopaminersättning men också andra katekolaminer som noradrenalin. Det är svårt att skilja upp på nedstämdhet och hjärntrötthet, men det finns likheter och ibland överlappande behandlingar.
Öppen mun vid Parkinsons sjukdom förekommer oftast i så kallad avancerad fas - det är ett sjukdomsfenomen, som jag tolkar det som ett uttröttningsfenomen - munnen och käken är ständigt aktiva och kontrollen kräver en viss mängd medicin - men det går inte att dosera till endast dessa muskler.
/Håkan Widner
Järntabletter kan minska upptaget av levodopa (Madopark), men om man märker av försämring av Parkinsonsymtomen kan dosen av Madopark höjas. Man kan också försöka att inte ta de båda medicinerna vid samma klockslag. /Dag Nyholm
Dystoni med vridning i foten kan vara smärtsamt. Parkinsonläkemedel hjälper oftast, det kan behövas högre dos. Apomorfinpenna kan ge tillfällig lindring snabbt. Avancerade behandlingar som DBS (djup hjärnstimulering) och pumpar kan vara effektiva. Om det är svårbehandlad Dystoni kan man behandla med Botulinumtoxin-injektioner i de muskler i underbenet som orsakar vridningen/felställningen. /Dag Nyholm
Frågan är om dåsigheten verkligen är en biverkning av Madopark - det kan förstås vara så, men det är inte alls säkert. Just Madopark är ”snällast” av alla Parkinsonmediciner, så i ditt fall är det nog bra att hålla sig till den och försöka att smyga upp dosen lite i taget. Du använder alltså nu totalt 200 mg levodopa och det är en mycket låg dos - du skulle säkert behöva minst dubbelt för att få effekt, men det är bra att isåfall öka dosen gradvis. Be din neurolog om ett upptrappningsförslag och kolla gärna så att det inte finns någon annan orsak till dåsigheten, som t.ex. lågt blodtryck eller blodbrist. /Dag Nyholm
Plåstret Neupro är en dopaminhärmare (också kallad dopaminagonist) och den efterliknar dopamin, medan Madopark innehåller L-dopa som bildar nytt dopamin i hjärnan. Det är ganska många i Sverige som använder Neupro-plåstret, men det är vanligare med dess ”släktingar” i tablettform, Requip (ropinirol) och Sifrol (pramipexol). Plåstret har dock en begränsad förskrivning pga högre kostnad, och har prisförmån "endast för patienter med Parkinsons sjukdom som behöver dopaminagonister och som inte kan ta tabletter.” /Dag Nyholm
Nej, en kortisonkur påverkar inte effekten av L-dopa. Men kortison gör mycket annat. /Dag Nyholm
Brist på dopamin ger olika sorters Parkinsonsymtom eftersom dopamin används i många olika system i hjärnan, t.ex. att rörligheten förändras, men också t.ex. ökad oro eller stresskänslighet. Detta är ju i princip motsatsen till att känna sig tillfredsställd, så här är det en koppling till belöningssystemet. Parkinsonläkemedlen som på olika sätt ersätter dopaminbristen ökar alltså välbefinnandet, oftast på ett ”lagom” sätt, men ibland kan man drabbas av så kallade ”impulskontrollstörningar”, vilket innebär en ökad benägenhet att ”fastna” i något som känns belönande. Kända exempel på det är ökat intresse för spel, sex, godsaker, shopping eller vissa arbetsuppgifter, men också att man kan överdosera sina Parkinsonmediciner i jakt på ”kickar”. Det är bra att veta att sådana biverkningar finns, särskilt vanligt av dopaminhärmare (agonister). En annan motsats till lustkänslor är förstås nedstämdhet eller depression. Sådana besvär behandlas ofta med antidepressiva mediciner. /Dag Nyholm
Vid MSA kan man ha viss nytta av vanliga Parkinsonläkemedel, men den här sjukdomen har fler symtom att hålla koll på än rörligheten och man kan behöva mediciner mot t.ex. blodtrycksfall och urininkontinens. /Dag Nyholm
Ja, det finns många alternativ till Entakapon. Den ”förstärker” varje L-dopatablett med ca 30 %. Det enklaste alternativet är att höja dygnsdosen av L-dopa. Man kan också kombinera med dopaminhärmare och/eller MAO-B-hämmare. /Dag Nyholm
Det händer inget särskilt med kroppen om man tar parkinsonmediciner utan att ha Parkinson. Det enda som kan hända är att man får biverkningar för stunden, de går isåfall över när man slutar med medicinen. /Dag Nyholm
Det är svårt att svara på varför du mår sämre om du somnar om på morgonen, det är nog vanligare att det blir tvärtom. Men möjligen har det med sömnstadier att göra, att du hamnar i "obalans”. Nästa steg för att förlänga effekten beror helt på hur du mår på din aktuella behandling. Jag gissar att du tar ytterligare doser av Levodopa under dagen, annars är det nästa steg. Att lägga till COMT-hämmare är ett sätt att förlänga effekten av varje levodopatablett en aning. Om du bara har 0,26 mg Pramipexol per dag, så kan nästa steg vara att öka den dosen. Men det finns många sätt att justera behandlingen. Hudirritation vid ena axeln beror troligen inte på Parkinson. Mjukgörande salva kan prövas. /Dag Nyholm
Sådana medel mot förstoppning används ibland som en kur vid tillfällig förstoppning. Men när man har Parkinson har man ofta kronisk förstoppning och då är det vanligt att man behöver fortsätta under lång tid. Det är inte farligt. Så länge det fungerar bra är det bara att fortsätta. /Dag Nyholm
Ja, det finns rapporter om att ALP-värdet kan öka av levodopa-behandling. Det är viktigt att utesluta annan orsak och kolla andra levervärden, men med tanke på alla utredningar som gjorts så låter det som en rimlig (och ofarlig) förklaring.
/Dag Nyholm
Varningen gäller enbart samtidig användning av MAO-B-hämmare (selegilin, rasagilin och safinamid). Dessa kan möjligen påverka omsättningen av betahistin och därför är det bra att undvika dem. Övriga parkinsonmediciner går bra att kombinera. Levodopa orsakar inte Ménières sjukdom.
/Dag Nyholm
Nej, det finns inget annat än att leva som vanligt och försöka hålla kroppen igång så som du beskriver. Om neurologen tror att det kan vara Parkinson så får du prova medicin då. /Dag Nyholm
Ångest vid Parkinsons sjukdom kan bero på flera olika faktorer. Om ångesten kommer regelbundet som vid en off period (mellan eller i slutet av en medicindos med L-dopa) kan det vara ett icke motoriskt off fenomen. Då behandlas ångesten bäst med att utjämna medicineffekten och off perioderna med olika justeringar av grunddoserigen – allt från högre doser, tätare intag av doser, eller tillägg av oliak medel som kan förlänga och förstärka medicineringen (exempelvis genom tillägg av MAO-B hämmare, COMT-hämmare, eller dopaminagonister) om man inte redan har någon av dessa medel.
Ibland kan låga blodtryck yttra sig som ångest, och vanligen trötthet, men inte alltid med yrsel eller hjärtklappning, och då är det ofta relaterat till exempelvis att det kommer i samband med att man reser sig upp eller när man har stått upp en tid. Behandlingen är god vätskebalans och kontroll över blodtrycket.
Om ångesten är oberoende av L-dopa medicineringen och andra tillstånd kan det har med brist på noradrenalin (och serotonin) utan att man samtidigt känner av eventuell nedstämdhet, och då kan Venlafaxin vara ett medel som kan vara aktuellt – men indikationen måste prövas och övervägas. Om medicineringen skall prövas varierar doserna mellan 37.5 till 300 mg och det får följas noga efter hand. Man kan ge kurer om 3 – 6 månader eller en kontinuerlig , vanligen lägre dosering över tid.
/Håkan Widner
Risken för hallucinationer i samband med sövning när man har Parkinsons sjukdom och medicinering, är dels dosberoende och också vilka typer av medicinering. 300 mg som total dos är mycket låg dos och kan inte minskas mer/ytterligare. Risken för hallucinos vid narkos bedömer jag som liten.
Vid operation av rhitzopati måste man sövas. Det är viktigt att veta om att man skall vara försiktig med viss typ av diatermi - en metod för att stoppa blödningar i huden/såret vid DBS, men det vet teamen om och kan ge råd.
Så gott som alla patienter som behandlats med DBS fortsätter med medicinering, men jämfört med före operationen behöver man oftast göra justeringar olika typer av medel och doser, beroende på vilken målpunkt som DBS elektroderna placerats i. Vid STN (Subthalamic Nucleus)målpunkten sänks doserna ofta med ca 50% beroende på hur mycket man har haft innan - men det är behandlingseffekten som är avgörande och sänkning av medicindoserna är inget egensyfte med ingreppet. För många år sedan slutade man under en tid med all medicinering, men det lärde man sig snabbt att det inte fungerar bra - DBS behandling är alltid en kombinationsbehandling med medicinering.
/Håkan Widner
Pisasyndrom (lutning av överkroppen) är tyvärr ofta svårt att behandla - det finns ingen specifik behandling. I vissa fall kan det kanske utlösas av dopaminagonist-behandling och då kan man prova att trappa ut den, dock med risk för försämring av Parkinson och andra utsättningssymtom. Lutningen kan också bero på försämring av Parkinson, om t.ex. medicineringen är oförändrad sedan länge. Då kan man prova att höja dosen av L-dopa försiktigt, eller prova en halv tablett extra ibland, för att se om det blir någon skillnad. En fysioterapeut kan också ge råd om träning, stretching etc. /Dag Nyholm
Det finns tre olika (likvärdiga) minnesstärkande mediciner och en av dessa är i plåsterform. (Observera att det plåstret är rivastigmin/Exelon och inte Rotigotin/Neupro som är en Parkinsonmedicin.) Några andra mediciner finns inte att tillsätta, men Parkinsonmedicinerna kan ha viss effekt på minnesfunktioner, så det är bra om dessa mediciner är justerade så bra som möjligt för rörligheten. En annan sak som kan påverka minnet till viss del är lågt blodtryck och blodtrycksfall. Kan vara värt att kolla blodtrycket i liggande och stående, för säkerhets skull. /Dag Nyholm
Nej, det finns inget annat än att leva som vanligt och försöka hålla kroppen igång så som du beskriver. Om neurologen tror att det kan vara Parkinson så får du prova medicin då. /Dag Nyholm
Ja, det finns rapporter om att ALP-värdet kan öka av levodopa-behandling. Det är viktigt att utesluta annan orsak och kolla andra levervärden, men med tanke på alla utredningar som gjorts så låter det som en rimlig (och ofarlig) förklaring. /Dag Nyholm
Varningen gäller enbart samtidig användning av MAO-B-hämmare (selegilin, rasagilin och safinamid). Dessa kan möjligen påverka omsättningen av betahistin och därför är det bra att undvika dem. Övriga parkinsonmediciner går bra att kombinera. Levodopa orsakar inte Ménières sjukdom. /Dag Nyholm
Om urinträngningarna bara dyker upp vid dosglapp kan man vara säker på att de är ett symtom på Parkinson. Orsaken är att nerver som styr urinblåsan också är påverkade av sjukdomen. Samtidig stelhet i t.ex. bålmusklerna kan säkert också göra att det tränger på. Om medicineringen justeras för att minska dosglappen borde urinträngningarna också minska. Urinträngningar kan annars förstås bero på urinvägsinfektion, men då kommer trängningarna inte enbart i samband med dosglapp. /Dag Nyholm
Utredning för PSP kan se lite olika ut på olika sjukhus och beroende på hur tydliga symtomen är. Viktigast är vanlig, ”klinisk” läkarundersökning och vid PSP undersöks särskilt t.ex. muskelstelhet i nacke, gång, balans och ögonrörelser. Ibland görs magnetkamera och/eller PET-undersökning av hjärnan och ibland tas prov på ryggvätskan (lumbalpunktion). /Dag Nyholm
Kontakta din vårdcentral och be om remiss till närmaste neurolog (eller geriatriker). Man kan skriva egen vårdbegäran också, men ofta blir remiss från vårdcentral bättre. Undersökningen går ut på att läkaren tittar på din rörlighet, vid t.ex. gång och skruvande rörelser med armarna, samt känner på musklerna. Det finns inga andra särskilda undersökningar eller prover som kan påvisa Parkinson. Ibland görs magnetkamera eller röntgen av hjärnan för att utesluta eventuell annan sjukdom. /Dag Nyholm
Om du med ”skov” menar svängningar i rörligheten så att du får dosglapp ibland så kan det vara dags att fundera över ”avancerad behandling”, dvs DBS eller pump eller mikrotabletter. Sådan behandling kan troligen stabilisera symtomen mycket bättre än din nuvarande medicinering. Din neurolog kanske menade att det inte fanns andra sorters tabletter att erbjuda. Att ”ge upp” behövs inte, man kan alltid justera de befintliga medicinerna, eller ta till de ”avancerade” metoderna.
Komplikationsrisken vid själva höftoperation är inte större nu än vid din förra operation, enligt vad du beskriver. Däremot kan du möjligen ha lite svårare att komma igång med rörligheten efter den kommande operationen, med tanke på att du nu tar Madopark varannan timme, vilket jag gissar att du inte gjorde 2019. Det är förstås viktigt att du får dina parkinsonmediciner så snart som möjligt efter operationen så att du kan börja komma upp och röra dig. Det finns också lite ökad risk för förvirring (och kanske synvillor/hallucinationer) i samband med morfinpreparat, precis i början efter operationen. Rehabilitering efter en sådan operation tar ofta längre tid när man har Parkinson, men det är bara att träna på. Lycka till!
/Dag Nyholm
Agomelatin är en sk melatoninagonist, dvs det efterliknar melatonin, det naturliga sömnhormonet, så det medlet är avsett att påverka och förbättra sömnen. Det kan sannolikt spela roll för den gynnsamma effekten. Man bör ompröva behovet av hur stor dosen behöver vara regelbundet (med några månaders intervall), men det är inget eg hinder att fortsätta med medlet. Det kan behövas att kombinera olika medel för att få en bra sömnbalans.
Det gäller anti-Parkinson medicinerna och övriga sömnmedel. Det är mycket vanligt att långverkande dopaminmedel stör sömnen - dopamin är i princip uppgiggande, medan noradrenlin/melatonin, orexin mfl sömnsignalämnen gör att vi somnar och bevarar sömnen. Det kan vara att halten dopamin nattetid blir för hög och ger med det en ytligare sömn med mycket drömmar och oro. Det är inte nödvändigtvis, men kan vara, REM-sömnsstörning, som ibland är svårt att skilja från ytlig sömn med livliga drömmar.
Det är ett detektivarbete att söka reda ut om dålig sömnrytm beror på för mycket av vissa mediciner, exv dopamin, eller om man har brist på faktorer som ger normal sömnrytm exv noradrenalin mfl. Det är balansen mellan dessa faktorer som gör att vi kommer i sömn och kan bevara sömnen när man somnat.
/Håkan Widner
Det kan föra sig om muskelkramper (dystoni) - det typiska är då att det kommer i en off period (tex tidigt på morgonen, när halten medicin är som lägst) och minskar efter det att en dos medicin börjar verka. Dystoni kan leda till att foten vrider sig och det kan vara svårt att gå på ett helt normalt sätt. Det kan vara samma mönster av sk thalamiska symtom, som varierar med L-dopa effekten (on/off svängningar), men är mindre vanligt att det ger svårare smärta och bör inte påverka fotens rörelser.
Är det strikt belastningsrelaterat bör man undersöka foten och fotens ben så att det inte har tillstött en skada i leder mellan benen eller i benen.
Dystoni är ganska vanligt och kan behandlas med optimering av mediciner och ibland med injektioner i muskler botulinum toxin (Botox).
/Håkan Widner
Diarré och annan färg på avföringen är inte en konsekvens av Parkinsons sjukdom eller direkt av Parkinson mediciner.
Man kan få diarré av L-dopa mediciner vanligen i början av behandling och av COMT-hämmaren entakapon (som finns i kombinationstabletten Stalevo - levodopa/carbidopa/entakapon) eller som enstaka tilläggstabletter Comtess / Entakapon), men det är inte något som kan skall låta pågå.
Mörk avföring kan indikera blod, eller möjligen järntabletter, men bör undersökas. Det är vanligen Vårdcentralerna som är bäst rustade att göra dessa undersökningar och inte neurologmottagningar.
/Håkan Widner
Det verkar vara för kraftig effekt av medicineringen - yviga rörelser överlag och i sittande, vaggande rörelser, kan vara det vi kallar överrörlighet. Symtom under natten kan också vara en för kraftig dopamineffekt, som stör normal sömn och kan ge upphov till ytlig sömn med mycket drömmar, och ibland sk parasomnier (olika reaktioner under sömn som sömngång mm). Förvirring och hallucinationer kan också orsakas av höga doser, eller exv sömnbrist.
Om patienten har många av anti-Parkinson mediciner som är (mycket) långverkande och exv sk dopaminhärmare (dopaminagonister som Sifrol (pramipexol) Depot, ReQuip (ropinorol) Depot, eller Neupro (rotigogin) plåster kan det vara att doserna behöver justeras, men även några av de andra Parkinsonmedicinerna kan behöva justeras.
Det är osannolikt att det är B-vitaminbrist som förklarar tillståndet. Det är angeläget att patienten kan bli bedömd av en läkare som är förtrogen med Parkinsons sjukdom och medicinerna som är aktuella för behandling av Parkinsons sjukdom. En beskrivning av ovan tillstånd borde leda fram till ett besök för att se över behandlingen.
/Håkan Widner
Det är bra att ha kontakt med sin husläkare eftersom man kan behöva hjälp med andra hälsoproblem än Parkinson. Just sömnsvårigheter är symtom som befinner sig i en gråzon. Besvären kan bero på ”vanliga” orsaker, som husläkare är bra på, men de kan också bero på Parkinson och då är ju neurologen ofta bättre på att hantera sömnen från det perspektivet. Eftersom din neurolog har hänvisat dig till vårdcentralen så är det bra att du kontaktar dem för bedömning. Var beredd på att svara på följande frågor, som kan ha betydelse för hur besvären ska behandlas: Har du svårt att somna in på kvällen eller vaknar du efter kort tid? Vilka tider brukar du sova? Tar du tupplurar på dagen? Började besvären efter att du började med någon av dina mediciner, t.ex. Pramipexol? Vad är det som gör att du vaknar? Är du påverkad av din rörlighet på natten? Använder du sidenlakan? /Dag Nyholm
Oftast menas DBS och pumpar. DBS är djup elektrodstimulering med elektroder som opereras in i hjärnan (Deep Brain Stimulation). Pumpbehandling innebär kontinuerlig behandling med apomorfin eller levodopa, via bärbar pump. Mikrotabletter (med varunamnet Flexilev) räknas ibland också in bland avancerade behandlingar, delvis pga att man använder en dosautomat och delvis för att denna behandling bara är subventionerad för personer som annars skulle behöva pump. På engelska används ofta begreppet ”Device-aided treatments” (apparatassisterade behandlingar) för att skilja dessa från ”vanliga" mediciner. /Dag Nyholm
Be om remiss till din sjukvårdsregions DBS-team (Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå eller Uppsala) så får du en proffsig bedömning. Det går också att skriva egenremiss. Att vara 69 år är ingen anledning att inte behandla med DBS. Inför ett beslut om DBS vägs många olika faktorer in. Ålder över 70 är en av dessa faktorer. /Dag Nyholm
Det beror på vilken fas av sjukdomen man befinner sig i. De första åren märks oftast ingen snabb effekt alls. Men när man har dosglapp mellan doserna så blir ju effekten tydlig. Oftast har man effekt inom 40-60 minuter. Som snabbast kan man få effekt efter ca en kvart, som långsammast efter flera timmar, eller inte alls om just den dosen ”fastnat” i magsäcken för länge. Detta gäller alltså för vanliga tabletter. Depottabletter och tabletter i kombination med COMT-hämmare tar lite längre tid på sig att nå effekt. Effekten kommer några minuter snabbare med lösliga tabletter och betydligt mer snabbt och förutsägbart när man har L-dopapump.
Dag Nyholm
Fråga: Hej! Har en överrörlighet som min läkare tror att det beror på för mycket medicin. jag tog för ca 2 v sen kl. 8.00 2 st Madopark 1Sifrol. styrka 2.1 mg 1 Sifrol styrka 0.52 mg 2,1 mg och 1 Sifrol 0.52 mg kl 11.00 1 1/2 Madopark kl 14.00 1 1/2 Madopark kl 17.00 1 Madopark kl 21.00 1 Madopafk Medicinändring Sifrol 0.52 mg utsatt Madopark depot insatt till kl 21.00 istället för den jag haft tidigare. det som hänt efter medicinändring ä att min överrörlighet minskat men jag fastnar mkt mer med fötterna. Kan man själv göra ngt ? ska ha läkarsamtal per telefon 15/6. utvärdering!
Svar: Det är svårt att balansera medicinen i det här läget så att det blir tillräckligt för att du inte ska fastna med fötterna men utan att bli överrörlig. Det du kan göra är att försöka notera när du fastnar - särskilda tidpunkter på dagen eller i förhållande till föregående dos? Om det finns ett sådant mönster kan man prova att ta en halv tablett Madopark extra vid föregående dostillfälle och se om det fungerar bättre. Men då är förstås risken att det blir mer överrörlighet igen. Om det blir väldigt svårstyrt är det dags att börja fundera på ”avancerad behandling”.
Dag Nyholm
Magen är svår att ha koll på. Om man tydligt känner effekt av enstaka doser så brukar den komma efter ca en timme i genomsnitt, men det kan variera mellan en kvart och flera timmar. Att effekten skulle fördröjas om du väntar längre med att äta har jag inget bra svar på, förutom att magen tömmer sitt innehåll till tunntarmen med stor oregelbundenhet.
Dag Nyholm
Det finns enstaka studier på det, som är försiktigt positiva, men inte tillräckligt för att ge vetenskapligt stöd. Dopaminagonisterna är sinsemellan ganska lika i sina ”receptorprofiler”, dvs vilka dopmainreceptorer de binder till. Därmed är det ingen större skillnad att ta två olika agonister i låg dos jämfört med en av dem i högre dos. Effekter och bieffekter blir troligen ganska lika. Det är en fördel att bara ta en sort, ifall man behöver justera dosen.
Dag Nyholm
Ja, antidepressiv medicin hjälper ofta mycket bra mot ångest - man måste alltså inte vara deprimerad för att ta sådana mediciner. Det finns många olika sorter som fungerar, t.ex. venlafaxin, mirtazapin, sertralin, m.fl.
Dag Nyholm
Nej, jag skulle inte rekommendera det eftersom näthinnan riskerar att skadas om du redan har en retionopati,(sjukdom i näthinnan) även om den är stabil. Det finns många andra bra behandlingsalternativ.
Dag Nyholm
Det är nog bra att undersöka detta lite närmare. Skulle kunna vara höftledsartros som känns på det sättet, t.ex. Akupunktur är nog inte så vanligt vid Parkinson i Sverige, men allt som är smärtlindrande kan förstås fungera. Men återigen, bra att ta reda på varför det gör ont, det kan ju vara något annat än Parkinson i det här fallet.
Dag Nyholm
Fråga: Jag är (80 år) och fick diagnosen Parkinsons sjukdom år 2017. Annat jag drabbats av är hjärtflimmer, bröstcanceropererad och benskörhet. Det viktiga nu är min Parkinson. Det har gjorts en magnetröntgen av min hjärna. Svar: Lätt volymminskning i förhållande till patientens ålder. Det har tagits ett ryggmärgsprov. Svar: Granskningen visar inte några tecken på NPH. Mina största problem är trötthet, inkontinens och oerhört trög mage. Tvingas till laxering. Vad finns det för hjälp? Äter Madopark 1,5 tabl, 5 ggr/dag + 1 st Madoparh Depot kl 22.00. Om jag Googlar på NPH tycks mina symtom stämma ganska bra med det de skriver där. Kan det ändå finnas NPH eller är det annat som är orsaken?
Jag har ingen värk eller skakningar och sover så där.
Svar: Magnetkamera av hjärnan är en bra metod för att utesluta NPH (normaltryckshydrocefalus), så det har du troligen inte. Symtomen vid Parkinson kan ibland påminna om NPH. Förstoppning är ett typiskt Parkinsonsymtom. Man kan prova att öka fiberinnehållet i maten, men isåfall måste man också dricka rejält med vätska, gärna 2 liter per dag. Det kan ju bli problematiskt med tanke på att du skriver om inkontinens, men prova att dricka mer under första timmarna av dagen. Det finns också laxerande läkemedel som din läkare kan skriva ut.
Dag Nyholm
Det beror på vilken diagnos du har. Vid essentiell tremor är Inderal (propranolol) oftast förstahandsvalet, men det finns flera andra läkemedel att prova. Vid Parkinsons sjukdom bör man prova L-dopa och/eller dopaminagonist i första hand, men Inderal (propranolol) kan ibland också hjälpa mot tremor, dock med risk för blodtrycksfall (när man har Parkinson). Om man har prövat ”alla" mediciner i ”tillräckliga” doser kan det bli aktuellt att operera in DBS-elektroder.
Dag Nyholm
Det finns ännu inga bevis för att den anti-inflammatoriska astma-medicinen Montelukast bromsar Parkinson, men det finns studier på både djur och människor som verkar lovande. Detta behöver undersökas i fler och större forskningsstudier, som alltså är på gång. Man kan inte rekommendera behandlingen till personer som inte har astma.
Dag Nyholm
Detta är ett vanligt fenomen vid fluktuationer av behandlingseffekten. Det finns 2 biologiska förklaringar; den ena är att man har tex en förträngning i eller kring en led eller nervrot i kotpelaren och när man har en sämre läkemedelseffekten leder det till att musklerna späns (blir kortare) och en förträngning blir ännu mer trång med exv värk som följd. Det är då de trånga förhållanden som är grundorsaken, men en varierande Parkinson effekt på muskelspänningen som ger upphov till de varierade symtomen. Det kan också vara den rena muskelspänningen som ger upphov till värk - detta är det vanliga vid tidiga symtom av Parkinsons sjukdom, ofta före diagnos, och kan uppfattas som kronisk tennisarmbåge, eller skuldervärk mm. Värken kan variera också i dessa fall, men är då inte relaterad till medicinering utan vanlig aktivitet.
En annan, sannolikt mindre vanlig orsak vad gäller smärta/värk, men kan yttra sig som olika känselsymtom, är att dopaminbristen kan ge upphov till symtomen i thalamus som är en viktig del i samspelet mellan muskelkontroll och känselfunktioner (thalamus samordnar information om var exv en arm befinner sig och koordinerar en rörelse genom att exv. en arms position i förhållande till kroppen i öv läses av så att man kan styra musklerna. Thalamus kan således pga dopaminbrist läsa av känselsignaler fel så de uppfattas som värk, i ett dosglapp.
Det behöver inte vara reella skador i en led/muskel som ger upphov till symtom som varierar, men stela muskler vid off belastar mer på (ömma) muskelfästen, och gör trånga passager för nervtrådar trängre och som ger upphov till värk.
Håkan Widner
Fråga: Jag har kraftigt svängande dopaminhalter som bekräftades av PKG-klockan. Har 950 mg levodopa per dygn + 100 mg Xadago och 1,05 mg Pramipexol. Ofta behöver jag extra Madopark QM (0,5 - 1,5 mg per dygn). När jag mår bra så mår jag riktigt bra (1 1,5 timme i sträck), men när jag är off får jag så kraftiga frysningar så det känns som att benen slits sönder. På sistone bestående kvarvarande smärta i lårmuskler, vrister och knän. adago, hamnade på sjukhus, Xadago tillbaka). Istället förKan svängande dopaminnivåer vara skadliga för mig på något sätt, förutom muskelsmärtorna? Ny läkare sedan 4 månader. Efter PKG registrering misslyckat försök att sänka mina dopaminnivåer (utsättning X att sänka dopamin nivåerna på annat sätt har l-dopa ökats med 100 mg senaste 2-3 månaderna och jag mår inte bra.
Svar: Nej, dessa svängningar är inte skadliga i sig, men låter verkligen besvärliga. Och kraftiga off-perioder kan ju innebära ökad risk för att ramla och slå sig, vilket skulle kunna vara farligt. När det svänger så mycket är det kanske dags för ”avancerad behandling”?
Dag Nyholm
Det är svårt att svara på varför - bäst att fråga läkaren.
Skillnaden är bla att Ropinorol har en sk lång halveringstid (hur länge en enskild tablett verkar i kroppen och hjärnan), och det är mindre risk för att utveckla "fluktuationer" som dosglapp och andra effekter av en kort halveringstid, som Madopark har (ca 90 minuter) medan Ropinorol har mellan 6-7 tim och kan konstrueras som en depå tablett med effekt över ett dygn.
Ofta är det en kombination av olika klasser av läkemedel som har bäst effekt - flera klasser finns: L-dopa, som kan förstärkas av enzymhämmare COMT, och MAO-B, dopaminagonsiter, som Ropinolrol, Pramipexol, Rotigotin, Apomorfin, men också andra medel som Amantadin, Memantin mfl.
Håkan Widner
Detta tyder sannolikt på att dosen behöver ökas, ev genom att lägga till en förstärkning till L-dopa (Madopark) med exv COMT- hämmare (Entacapon/Comtess), eller MAOB-hämmare Rasagelin/Safinamid eller möjligen en dopaminagonist. Mnakan eller också öka dosen Madopark, eller ta den tätare.
Håkan Widner
En sådan typ av behandling är inte fokuserad specifikt på Parkinson. För specifik Parkinsonbehandling behövs kontakt med ”den vanliga” sjukvården. Det är fullt möjligt att man kan lära sig att hantera sin sjukdom med många olika metoder, men det finns risk att så kallade komplementära behandlingar är dyra och inte alltid med starkt vetenskapligt stöd.
Det finns flera aspekter vad man menar att DBS fungerar och hjälper. Det är en strömkälla som behövs, och ger effekt så länge det finns tillräcklig ström i batterier. Det finns uppladdningsbara enheter som några av tillverkande av utrustning har, och de kan klara ett stort antal uppladdningar, och en allmän hållbarhet anges till mer än 15 år. De enheter som är konstruerade med batteri är hållbarheten beroende på hur mycket ström som behövs - och kan variera mellan vanligen 1½-4/5 mellan batteribytena.
Det är nu mer än 100.000 patienter med Parkinsons sjukdom som har opererats med DBS i någon av de 3 möjliga målpunkterna som kan lindra symtom vid Parkinsons sjukdom. Erfarenheten från alla dessa patienter är att det inte finns något som talar för att den djupa hjärnelektrod stimuleringens effekt skulle avta som en konsekvens av stimuleringen, dvs att den elektriska blockaden skulle få mindre effekt mer än det som ofta behöver justeras då hjärnan adapterar sig litet.
Den gynnsamma effekten består under mycket lång tid, men sjukdomen är progressiv och fortskrider, vilket gör att en del symtom tillkommer och förvärras där det inte alltid går att justera strömmen eller medicinerna.
Före en DBS operation försöker man definiera vad som är möjligt att förbättra och lindra, tex skakningar. Om man följer effekten av en DBS behandlingen på skakningar hos en patient framöver, är det med stor sannolikhet att denna effekt består under lång tid. Vi har nyligen haft en patient med DBS mot ett visst symtom, som haft effekt i över 30 år, och har bytt batteri ca vart 5:te år. Det finns också många patienter med Parkinsons sjukdom och elektroder i subthalamus kärnan, STN, som har betydande gynnsamma behandlingseffekter efter mer än 20 års sedan operationen. Detta är tydligt när exv man stänger av stimuleringen för att bla just avgöra om det finns en behandlingsvinst.
Det är också en erfarenhet att det finns en behandlingsvinst med att man kan ta mindre mängd anti-parkinson mediciner efter en DBS operation. Denna effekt består framöver, även om man behöver justera såväl som mediciner mer eller mindre regelbundet även efter en DBS operation. Om man är fundersam över vilken nytta DBS behandlingen tillför kan man under kontrollerade former stänga av enheten och observera symtomen efter det, vilket ibland sker när det är dags att byta batteri, och frågan uppstår om det är meningsfullt att genomgå en operation och ett byte. Om man då stänger av stimuleringen en tid kan man lätt avgöra om stimuleringen ger en tillräcklig symtomlindrande effekt. Erfarenheten är att en mycket hög andel patienter och anhöriga är överens om att fortsätta behandlingen.
Vilka patienter som passar för en DBS behandling varierar efter symtom och målpunkt.
Det här behöver man genomgå tester och undersökningar för vilket utförs på de regionala motorikenheterna för avancerade behandling av bla Parkinsons sjukdom. Läkare kan remittera patienter för en bedömning.
En allmän tumregel är den samma som för ev pumpbehandling, dvs att man har tillräcklig svåra symtom för att motivera de medicinska risker som finns med medicinpumpar eller DBS behandlingar och att det inte har varit tillräckligt framgångsrika behandlingsförsök med tillgängliga mediciner eller kombinationer av mediciner. Om man har minst 5 doser anti-Parkinson mediciner, och trots det har 2 tim med sk off tid och 1 tim med ofrivilliga rörelser som fluktuationer så är det några av de faktorer som spelar roll för att bli bedömd. Det finns också andra faktorer, tex är en av målpunkterna för DBS behandling, VIM-kärnan (beskriver en viss målpunkt i thalamus - ventrala - intermedial kärnan) lämplig för mycket svårbehandlade skakningar, och görs vanligen på ena sidan. Det är främst äldre och dem som behöver mycket medicin för att kontrollera skakningar som är lämpliga och om man har skakningar som påverkar förmågan att tex äta eller dricka. Det finns nästa ingen åldersgräns för kunna genomgå en sådan typ av operation, men det finne flera faktorer som gör att det kan vara olämpligt för att genomgå en operation i någon av de övriga målpunkteran, globus pallidum (GPi) som lämpar sig bra mot sk fluktuationer och smärtsamma dystonier/muskelsammandragningar. Målpunkten STN är den vanligaste och om man är lämplig för denna är den flera faktorer som talar för det går att uppnå bra behandlingseffekter efter en operation, men det måsta testas fram och individualisera.
Det är svårt att svara på denna fråga. Det är ibland svårt att sätta en diagnos, och det går inte att avgöra på de uppgifter finns om det alls rör sig om Parkinsons sjukdom eller om det är någon annan sjukdom som helt förklarar förloppet. Det finns också möjligheter att det tillstöter något annat till Parkinsons sjukdom, vilket då kan ställa till det vad gäller behandlingseffekter som tidigare har fungerat och inte längre gör det på samma sätt. Så kallad lågtryckshydrocfalus (NPH) är ett ganska vanligt tillstånd som kan likna, åtminstone till del Parkinsons sjukdom, men där mediciner (anti-parkinson mediciner) oftast har bara en liten eller mera tillfällig effekt. Det är vanlige så att en shuntoperation kan ha effekt och om den inte fungerar optimalt kan symtomen återkomma. Då bör shuntenfunktion bedömas och om det går kan man ev justera inställningen på denna. Yrsel kan bero på shunt-dysfunktion, men också ett exv lågt blodtryck och många andra tillstånd som inte har direkt med var sig Parkinsons sjukdom eller NPH. Du bör ha kontakt med din läkare om detta om du inte redan har undersökts.
Håkan Widner
Pumparna (det finns flera olika varianter) har fördelen att de ger jämn nivå av medicinen så att symtomen behandlas kontinuerligt och därmed minskar svängningarna i symtomen. Nackdelen är att behandlingarna är ”invasiva” (via plastkanyl i underhuden eller slang till magen) och att man behöver bära med sig pumpen. Ja, man kan byta mellan levodopa-pumparna Duodopa och Lecigon och behålla samma PEG-sond-system. Man behöver bara ändra lite på kopplingen. Det finns en hemsida där företaget som tillverkar Duodopa ger information:
https://duodopapatient.se/leva-med-duodopa/ och en amerikansk variant här:
https://www.duopa.com/ Tidigare (före corona-pandemin) har det anordnats ”pumpmöten” i Sverige med information om behandlingarna och möjlighet att träffas. Det finns planer (nu 2023) på att anordna nya sådana.
Dag NyholmFråga: Det kan vara svårt att fastställa diagnosen Parkinsons sjukdom, och man hör ibland talas om personer som fått långtgående behandling innan det uppdagats att diagnosen var fel. Jag undrar vad man kan förvänta sig för resultat av behandling med Parkinson-medicin hos patienter som inte har sjukdomen? Hur påverkas t.ex. de centrala fynden bradykinesi (minskande amplitud och/eller frekvens vid upprepade rörelser), rigiditet (muskelstelhet) och tremor (skakningar)?
Svar: Det händer i princip ingenting om man får Parkinson-mediciner om man inte har Parkinsons sjukdom. Man kan förstås få biverkningar, t.ex. illamående, men man blir inte överrörlig om man inte har sjukdom i dopaminsystemet. Så det är inte farligt att prova behandling. Ibland får man viss effekt på de motoriska symtomen om man har atypisk Parkinsonism, särskilt MSA-P. (Multiple System Atrofi)
Dag Nyholm
Alkohol påverkar egentligen inte effekten av Parkinsonläkemedel, men många som har Parkinson väljer att undvika alkohol, troligen för att de känner att de får sämre kontroll på rörligheten av alkohol. L-dopa går rent kemiskt bra ihop med små mängder alkohol, medan det brukar avrådas från att dricka alkohol vid behandling med dopaminagonister och amantadin. Detta beror på att alkoholen påverkar hjärnan och kan förstärka biverkningar från läkemedlen, t.ex. trötthet och förvirring.
Dag Nyholm
Ledvärk och smärtor skulle kunna bero på annat än Parkinson. Värk som beror på Parkinson lindras, som du skriver, ofta av L-dopa om den hänger ihop med stelhet i musklerna. Men det finns också flera andra typer av värk som kan förekomma vid Parkinson och som kan behöva andra sorters behandlingar. Parkinson beror inte enbart på dopaminbrist. Kontakt med fysioterapeut kan vara bra för att analysera typen av värk.
Dag Nyholm
Ja, det kan man. Benserazid och carbidopa stör inte varandra utan gör samma sak (hämmar enzymet dekarboxylas som annars omvandlar L-dopa). Dessa båda hindrar enzymet i tarmen och blodet. Hjärnan påverkas inte alls av dessa men tar emot levodopa i mycket högre grad än utan enzymhämmare. Det finns varken några större för- eller nackdelar med att använda båda samma dag, förutom att de finns i olika typer av tablettberedningar.
Dag Nyholm
Kort fysiologi (kroppsfunktioner): När man äter tuggas maten och hamnar i magsäcken - och nedre magmunnen stängs efter en tugga och det tillförs saltsyra och magen knådar runt det tuggade till en gröt som töms ut i små portioner i till tunntarmen. I magsäcken tas inget upp - vare sig näringsämnen eller mediciner.
Det är därför en fördel att ta medicinen före man äter - det behöver inte vara en strikt tid före - men sannolikheten är större att tabletten går ned i tunntarmen fortare om man tar tabletten med litet vätska.
Kort farmakologi: L-dopa löses upp och tas upp litet bättre/snabbare med lite syrlig dryck, men skillnaden är liten. Det är mer avgörande vilken typ av tablett som tas - snabbast upptag är för tabletter med benämningen "Quick", och depåtabletterna är konstruerade för att vara längre i tunntarmen. Kombinationstabletter med Entakapon fungerar som en depåtablett.
Håkan Widner
Nej, Parkinsons sjukdom utgör inget hinder för massage. Det kan vara ett sätt att mjuka upp stela muskler och leder, men effekten är kortvarig och ersätter inte Parkinsonmediciner.
Håkan Widner
Ja, i princip, men ingenting är 100 %-igt. Effekt av L-dopa mot t.ex. långsam rörlighet eller skakningar ger ett gott stöd för att det rör sig om ”vanlig” Parkinson. Men ibland har man ganska bra effekt även vid andra diagnoser. Då måste man titta närmare på vilka symtomen är och hur effekten ser ut under lång tid. Och så finns förstås placebo-effekten, dvs att man mår bra av en ny behandling även om den egentligen inte är effektiv.
Dag Nyholm
Ja, detta låter som typisk dystoni (ofrivillig muskelsammandragning) vid Parkinson. Oftast förbättras det symtomet av att öka medicineringen. Om det ändå kvarstår kan man ta till injektionsbehandling med botulinumtoxin, för att få de dystona musklerna att slappna av. Sådan behandling finns på många, men inte alla, större sjukhus i Sverige och upprepas ungefär var tredje månad.
Dag Nyholm
Ingen vet, men det pågår många studier i olika stadier – i laboratorier med celler, olika djurmodeller av sjukdomen, dator- och AI simuleringar av effekter samt i kliniska försök och studier. Det finns normalt 1 miljon dopamin nervceller, var och en med 20.000 nervändar som påverkas av minst 5 andra nervsignalsystem var och en med minst några miljader nervändar, därtill är effekterna av många tusen olika gener och styrfaktorer med och påverkar förloppen. Detta ger en oerhörd komplexitet i hjärnans olika signalsystem.När man lyfter på en sten, så kommer det en mängd ytterligare frågor som måste lösas. Med det sagt så hoppas vi såklart att det ska komma så fort som möjligt, men realistiskt så kommer det ta många år, om inte någon helt plötsligt bara löser det. Sånt har ju hänt förr.
Med en vedertagen metod menas att den är tillämplig utanför studier, dvs att det är möjligt att genomföra som en DBS (Deep Brain Stimulation) operation är möjlig idag. Detta förutsätter att de lika studie faserna Fas 1 – 3, alla visar på att det är en säker metod, och att effekterna är tillräckliga för att det skall vara rimligt att rekommendera en sådan operativ metod.
Det krävs ytterligare studier och forskning för att uppnå dessa krav. Om allt skulle gå raka spåret och inget oväntat hinder tillstöter som skulle sätta käppar i hjulen så skulle det möjligen kunna användas som rutinmetod för en del patienter om tidigast 5-6 år.
Med bromsmedicin avses sjukdomsprocess modifiering, dvs en behandling som minskar eller på annat sätt förhindrar sjukdomsprogress. Det pågår fn många studier, en del med läkemedel som redan är registrerade, andra är helt nya. Det är dock svårt att bevisa en ev bromsande effekt som skiljer sig från en symtomlindrande effekt av mera dopamin i hjärnan eftersom det är ett bristtillstånd som orsakar symtomen.
Enligt regelverk för hur man tar fram ett helt nytt läkemedel tar det minst 3-5 år för att visa säkerhet, ofarlighet och säkerställda effekter, men det kan ta längre tid om det är svårt att skilja symtomlindring från bromsande effekter.
Ca 5 – 10% av alla med Parkinsons sjukdom i komplikationsfas bedöms kunna ha nytta av de mer avancerade behandlingarna. Dessa skiljer sig åt på många sätt och det är mycket individuellt för vilka symtom som de olika behandlingarna fungerar mest optimalt för.
Det finns ett antal kriterier för när och vilka symtom som effekter kan uppnås och det är viktigt att både kartlägga och undersöka lämpligheten med hänsyn till personliga omständigheter och aspekter på vilken typ av avancerad behandling man skulle kunna föredra. Det sker vanligen i samband med en testning av olika symtom och behandlingseffekter.
Det är en vanligt missuppfattning att L-dopa inte fungerar mer än en begränsad period. Detta är helt felaktigt vid Parkinsons sjukdom då L-dopa tabletterna aldrig slutar att fungera. Det är vid andra tillstånd än Parkinsons sjukdom som effekten avtar vilket har blandats ihop.
Effekten av L-dopa ändras över tid och då blir vanligen symtomlindringen kortare (dosglapp) så att det krävs fler tabletter per dag, och de gynnsamma effekterna varar kortare tid.
För att uppnå längre effekt kan L-dopa tabletterna också kompletteras med olika typer av andra tabletter, eller andra behandlingar för att få en jämnare effekt.
Huvudprincipen är att med läkemedel ersätta bristen på signalämnen i hjärnan. Parkinsons sjukdom kan betraktas som en bristsjukdom, och genom att ersätta signalämnen kan man korrigera bristen under lång tid. Det mest omfattande och vanligen tidigaste bristtillståndet som uppstår är för dopamin. Man kan ersätta dopamin på 3 sätt.
Levodopa (kallas också L-dopa) behandling är den absolut viktigaste hörnstenen vid behandling av Parkinsons sjukdom. L-dopa tas upp av nervceller och ombildas och lagras i nervcellerna till dopamin. De frisätts på samma sätt som normalt/naturligt dopamin i början av sjukdomen. Med mer avancerad sjukdom är det andra celler som kan ombilda L-dopa till dopamin och det verkar då på ett annorlunda sätt men genom hela sjukdomen kommer L-dopa att kunna lindra symtom.
L-dopa kan kombineras med andra läkemedel som har till syfte att förlänga effekten av dopamin. Det finns flera typer av tilläggsmediciner som främst verkar genom att bildat dopamin fungerar bättre. De kan finnas i kombinationer i tabletter med L-dopa (ex. Carbidopa och Benserazid, och Entakapon, eller som andra tabletter, ex. Rasagilin och Safinamid). Det finns också flera typer av dopaminagonister som härmar kroppens eget dopamin, och förlänger/förstärker L-dopa tabletternas verkan.
Det finns en rad tilläggsmediciner för olika symtom som är oberoende av dopamin, och en del behandlingar kan ges med hjälp av pumpar för att uppnå jämna medicinhalter. En effektiv metod för att påverka hjärnans elektriska signaler är genom att påverka denna mekanism med elektroder inopererade i hjärnan, sk djup hjärn elektrod behandling, DBS (Deep Brain Stimulation).
Behandlingen av Parkinsons sjukdom går ut på att optimera symtomlindringen så att patienten ska må så bra som möjligt med god livskvalité.
Det finns ännu inte någon etablerad broms – eller botande medicin eller behandling, men flera strategier och mediciner undersöks i syfte att påverka sjukdomsprocessen.