Fråga experten

Det är svårt att värdera vad en "dålig dag" innebär. Är det nedsatt rörlighet, skakningar, dålig balans, värk, låga blodtryck, sömnbrist, förstoppning, nedstämdhet, minnesstörning eller en kombination av allt detta som upplevs som "dåligt".

För att försöka komma vidare är det viktigt att behandlade läkare kan få en bild av hur funktioner och tillståndet är. Är alla dagar lika, eller varierar det mellan en dag och en annan. Är det samma symtom över ett helt dygn, eller är det olika symtom på morgonen jmf med eftermiddagen eller kvällen? Hur är nätterna och sömnen? Effekterna av en enskild tablettdos, kan också ge bild av sjukdomen. Det är ofta tydligast om man kan beskriva hur symtomen är precis när man vaknat på morgonen, och innan man stigit upp ur sängen, och hur tillståndet yttrar sig när man ställer sig upp och tar de första stegen. Därefter är det av intresse att få en bild av hur symtomen påverkas av den första dosen medicin som tas på morgonen. Vilka symtom påverkas - till det bättre eller sämre, och hur lång tid tar det innan symtomen påverkas efter det att medicinen har intagits.

Det kan vara bra att söka skriva ned hur en dag förlöper, och effekterna av ev mediciner och annat. Det finns många frågeformulär som inventerar symtomen som kan förekomma och graderar dem, och via Parkinson Registret kan man ta del av många av dem som finns - exv Icke Motoriska symtom, sömnformulär och många andra. Det kan också vara möjligt att bära en Actigraf - exv PKG mätare som under ca 1 v tids mäter ffa rörlighet, som kan hjälpa läkaren att få en bild av hur tillståndet är.

Med denna information om hur en dag eller längre förlöper kan man bättre svara på om det är Parkinsons sjukdom som förklarar det dåliga tillståndet och om man kan optimera behandlingen för att få bättre effekt, eller om det är andra sjukdomar som bättre förklarar det dåliga måendet. /Håkan Widner

Bitande i läpp/kind är inget vanligt symtom vid Parkinsons sjukdom. Om det finns ett tidsmässigt samband med ev otillräcklig medicineffekt (off fas), eller vid för kraftig effekt (on fas med överrörlighet) kan det föreligga ett samband, och om så är fallet bör man söka justera medicineringen att dessa symtom minskar. Det är dock ovanligt med överrörlighet i tungan.

Ev kan en brist på vätska leda till att man biter fel, exv vid ordentligt torr munhåla. Tillräcklig vätska kan göra att tuggan sväljs lättare och snabbare.

/Håkan Widner

Ja, förändring i personligheten är förstås svårt för dig som närstående. Symtomen du nämner är relativt vanliga vid Parkinson och hänger ofta ihop med depressiva tankar och oro, ibland också med minnes- eller tänkandesvårigheter. Det kan vara bra att vara medveten om det. Om din man själv märker av dessa besvär så kan han ju diskutera med sin läkare och fundera över behandling för t.ex. humöret. Många mår generellt bättre och blir stabilare i humöret av antidepressiv medicin. Samtalskontakt utanför familjen kan också vara bra. Om det är svårt för dig att ta upp detta kanske någon annan i närheten kan prata med honom och höra hur han mår. /Dag Nyholm

Nej, troligen inte. Men spinalstenos är ganska vanligt, så båda sjukdomarna kan förekomma samtidigt. /Dag Nyholm

Ja, det är många som beskriver att de känner en ”inre skakning” vid Parkinsons sjukdom. Det skulle kunna vara effekten av Madopark som gör att du känner mindre av detta under senare delen av dagen. /Dag Nyholm

Det är troligare att detta beror på något fel i ögat, t.ex. grå starr, men man kan inte helt utesluta att Parkinson spelar roll. Ett besök hos ögonläkare rekommenderas.  /Dag Nyholm

PSP och de andra formerna av Parkinson plus, (=atypisk parkinsonism) är inte alls lika vanliga som Parkinsons sjukdom, men varje år insjuknar några personer i Sverige. Det är svårt att fastställa diagnosen i början eftersom symtomen lika gärna kan bero på ”vanlig” Parkinson. Det finns flera olika undersökningar som kan hjälpa till med diagnosen, t.ex. PET-kamera, magnetkamera och ryggvätskeprov, men det finns inget 100 %-igt test för någon av dessa sjukdomar. Diagnosen kan fastställas med hyfsad säkerhet först några år efter de första symtomen och då är det symtomen och undersökningsfynden vid vanligt läkarbesök som avgör. /Dag Nyholm

Nej, det är inte vanligt med den typen av specifik värk. Låter mer som bihålebesvär så här i vintertid, men det är svårt att avgöra med så här lite information om symtomen, så sök gärna på vårdcentralen om det är besvärande. /Dag Nyholm

När det gäller Alzheimers sjukdom och dess ärftlighet är det ett stort och komplext område. Det finns direkta sjukdoms orsakande ärftliga gener som vanligen ger upphov till tidigt debuterade sjukdomsformer, eller som exv Downs syndrom som är en kromosomrubbning som uppstår under fostertiden och som leder till tidig Alzheimer i 100% då amyloid genen finns på kromosom 13 men 6 exemplar (2 mer än vanligt).

Det finns också sjukdomsassocierade gener, sk polygen sjukdomsorsak, där många gener samverkar, men inte var och en av generna ensamt orsakar sjukdomen. Det är vanligen då en familjeansamling av tex Parkinsons sjukdom eller Alzheimers, ibland i flera generationer, men vanligen med sjukdomsinsjuknande i hög ålder. Detta är det som avses med riskgener dvs man har större risk för att utveckla en sjukdom, men då generna inte är ensamma sjukdomsframkallande är det inte förutsägbart. Det är sannolikt så förhållandet är med Alzheimer sjukdom i din mor och mormors fall.

Det finns statiskt samband med högre risk för Alzheimers sjukdomsdiagnos när man har erhållit en Parkinsons sjukdomsdiagnos. Detta samband är också komplicerat då det kan vara svårt att skilja Demens vid Lewybodies, DLB, från PS. DLB har ofta Alzheimers komponent och det är inte ovanligt att DLB och Alzheimer diagnoser ställs samtidigt eller utvecklas från Alzheimers sjukdom till DLB eller tvärtom men det förutsätter att man kan påvisa respektive sjukdomsprocess, som är olika.

För Alzheimer sjukdom är tex tau / fosfotau respektive alfa/beta amyloid, sam neurofilament i ryggvätskeprov ökade som del i denna sjukdomsprogress, och symtom av DLB kan påvisas i tester och undersökningar av olika slag.

Det är således svårt att säkert ange om det är en ökad risk för Alzheimers sjukdom vid Parkinsons sjukdom utan andra komplicerande faktorer./Håkan Widner

Det har studerats ingående över lång tid, men det är dels ingen skillnad i förloppet av PS om sjukdomen börjar med yttringar från höger eller vänster sida, dels inget so, yttrar sig annorlunda.

PS drabbar ett system som kallas basala ganglierna som fungerar som en servomotor för olika funktioner, dvs de underlättar och anpassar olika funktioner snarare än genererar dem som funktioner i hjärnbarken gör. Det blir därför mindre skillnad mellan höger och vänster sidas basala ganglie egenskaper än om en sjukdom drabbar hjärnbarken då man kan förlora exempelvis talet om en stroke drabbar vänster sida av hjärnan, och synen kan påverkas om en stroke drabbar nackloben. /Håkan Widner

Analys av ryggvätskan (som omger hjärnan och ryggmärgen) sker genom en lumbal punktion med en nål som för in mellan benutskotten i ländryggen och genom hjärnhinnorna- Det är inte ryggmärgen som man tar prov på utan vätskan som hjärnan flyter i. Denna vätska (betecknas på lite olika sätt: cerebrospinalvätska, CSF,  liquor eller ryggvätska) innehåller vanligen endast låga halter av äggviteämnen/proteiner och mycket få celler eller andra ämnen. Vid sjukdomar i hjärnan och hjärnhinnorna kan innehållet ändras och det kan vara speciellt för olika sjukdomar.

Vid Parkinsons sjukdom skall rutin ryggvätske analyserna vara helt normala, medan vid exempelvis Demens med Lewybodies är nivåerna av sk nervskade markörer (neurofilament light, NFL) vara förhöjd vilket också är vanligen fallet vid MSA, multipel system atrofi. Vid Alzheimersjudom förekommer andra markörer i högre halt än normalt  (alfabeta amyloid 42/40 kvot, tau, fosfotau är förhöjda) och det skiljer sig helt från Parkinson sjukdom (adär dessa värden är normala).

Man kan således vid analys av ryggvätskan påvisa tecken på olika sjukdomsprocesser. Det finns (ännu) inget rutinprov av ryggvätskan som kan påvisa Parkinsons sjukdom, utan denna är fortsatt normal, liksom en exv en röntgen eller magnet kamera undersökning likaledes är normal vid Parkinsons sjukdom. Det pågår mycket forskning om det går att påvisa sjukdomsprocesser vid PS i ryggvätska och exv MR och det gör det med speciella tekniker, men dessa är inte fullt validerade ännu (dvs kontrollerade så att de kan användas överallt och generellt).  /Håkan Widner

Det låter mest som ryggont pga långvarig belastning, dvs att musklerna blir spända och behöver sträckas ut. Hållningen påverkas ofta vid Parkinson och ger mer ”tyngd” på ländryggens skelett och muskler. Prova att ändra position, sträcka på dig, eller sitta ner när du ordnar nyårsmaten. Du kan också prata med en fysioterapeut. Men först, god jul! /Dag Nyholm

Ja, det är många som upplever tillfällig försämring i samband med förkylning. Det är kanske läge att börja med medicin - den hjälper oftast mot mer än bara skakningar. /Dag Nyholm

Plötsliga smärtor i en höft bör utredas via vårdcentralen. Till exempel är höftledsartros mycket vanligt. /Dag Nyholm

Det är alltid svårt att helt säkert säga om värk beror på grundsjukdomen eller något annat. Vid PSP är det vanligt att man blir stel i musklerna ”mitt i” kroppen, dvs nacke, bål och axlar. Då är det bra att du har kontakt med fysioterapeut. Om du har ramlat och slagit ena axeln eller har värk vid rörelse kan det vara bra att prata med husläkaren om eventuell utredning. /Dag Nyholm

Har du ställt dessa frågor till din ordinarie neurolog? För en ”riktig” second opinion bör du be om samtal med annan neurolog eller remiss till annat sjukhus. Generellt kan sägas att Covid-19 och fotledsfrakturer troligen inte påverkar din Parkinson, men omvänt kan det ta längre tid att tillfriskna från dessa tillstånd pga Parkinson. Om du har problem med stelhet så kan justeringar av såväl DBS som mediciner behövas. Problemet är ju att du blir mer överrörlig om medicindoserna ökas, men då får man fundera på strategier med ”fraktionering” (tätare tablettintag) eller kanske pumpbehandling, som tillägg till din DBS. Fallrisken är ju uppenbar med tanke på dina tidigare frakturer - kontakt med arbetsterapeut och fysioterapeut är viktig då, samt bentäthetsmätning och eventuellt behandling av benskörhet. /Dag Nyholm

Ja, synen kan påverkas på lite olika sätt av Parkinson, men också, förstås, av åldrande. Första åtgärden när fokus och mörkerseende försämras är att gå till en optiker och kontrollera synen, det kan ju finnas behov av läsglasögon, t.ex. Det är också bra för dig som har grön starr att kolla ögontrycket regelbundet eftersom levodopa kan påverka detta. /Dag Nyholm

Värk vid Parkinsons sjukdom är ett stort ämne som kräver en del detektivarbete. Det är inte någon av anti-Parkinson läkemedlen som ger upphov till smärta och man bör hitta förklaringen till värken/smärtan för att kunna åtgärda symtomet rationellt.

En vanlig orsak är exempelvis ledvärk som har funnits före diagnos av PS. Ett av symtomen som PS orsakar är muskelstelhet, dvs musklerna slappnar inte av fullständigt. Det kan leda till att trycket på leder ökar och om man har exempelvis artros (ledbrosk sjukdom som ger mindre/tunnare brosk mellan lederna och brist på för leden smörjande ledvätska) eller artrit (inflammation av ledkapsel, senfästen, senor, muskelfästen och brosk) kan denna ökade spänning ge värk och smärta. Det gäller framförallt i ryggen där artros (kallat spondylos), eller förträngningar av nervrötter kan ge upphov till smärta i tex fötterna. Ibland kan det vara utan smärta i ryggen och endast i fötterna.

Artros är inte vanligare vid PS än utan, men symtomen lindras bäst med optimal PS behandling och medel mot artros.

Om inte ländryggen är kartlagd kan det vara av värde att söka bedöma om det finns förträningar som ger upphov till nervsmärta (rhitzopati, nervrotssmärta på grund av nervrotsförträngningar) respektive spinal stenos. Detta kan ge upphov till neuralgi (nervtrådssmärta) - det finns speciella diagnoskriterier för vilken typ av smärta det kan röra sig om. Neuralgi kan ibland lindras av läkemedel som dämpar nervimpulser (dvs medel som också används mot epilepsi), främst Gabapentin.

Det finns mycket data på att noradrenalin har en viktig funktion att modulera smärta som härrör från rygg, ryggmärg, nervtrådar genom den sk "gating (grindvakts)" mekanismen, dvs känsel impulser som går från rygg till hjärnan filtreras, och om brist på noradrenalin fungerar filtret sämre, och ger upphov till mera värk. SNRI medel (selektiva återupptagshämmare för noradrenalin) och SSNRI (serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare) kan användas efter utredning och påvisande av  neuralgier. I enstaka fall kan kan det bi aktuellt med sk DCS, dorsal kolumn stimulering, en elektrostimulering som blockerar smärtimpulser.

Det finns ett samband med B12 och andra B-vitaminer och behandling med L-dopa vid PS. När L-dopa omsätts till dopamin och det bryts ned förbrukas B-vitaminer. Vanligen räcker det intag som normal kost eller ett enkelt multivitamintillägg ger av B212/folsyra, men ibland behövs det högre doser. Ett mått på om omsättningen  av B12/folsyra är förhöjd vid behandling av PS med L-dopa är att i blodet mäta ett ämne homocystein. Om detta värde stiger, indikerar det att B12/folsyra förbrukas i högre takt än vad som finns tillgängligt (notera att värdet av B12/kobalamin respektive folsyra kan vara normal men att homocystein är förhöjt. Det är vanligt att då rekommendera tillägg av B12/folsyra i högre doser än dem i multivitaminer.

Det är vanligt med neuropati, av olika orsaker, men oftast är det andra sjukdomar som sockersjuka (diabetes), njursjukdomar mm som ger upphov till detta och är PS inte är orsak.

Andra orsaker till nervvärk är borrelia (neuroborrelios) som det kan behövas ta prover för att bestämma om det föreligger. Om bekräftat behandlas neuroborrelios med ganska höga doser av antibiotika och under flera veckor vanligen, men kan oftast läka ut.

Om symtomen varierar med mindre symtom under dagen och ökar under kvällen/natten samt vid stillhet med benen, och lindras av rörelser och anti-PS medicindoser, kan det vara likt Restless legs eller Willis Ekbom syndromet. Det kan uppstå tex under kvällen/natten om doserna av anti-PS mediciner är låg nattetid och är ett fenomen som ofta uppträder tillfällig efter en operation med DBS och när medicineringen minskat. Det kan då behöva ges ytterligare medicin innan det hela har kompenserats och är vanligen övergående.

Det finns ytterligare möjligheter och tillstånd som kan ge upphov till värk/smärta, och symtomlindring bör vara möjligt att uppnå.

/Håkan Widner

Det finns många rapporter om obehagliga luktsensationer efter Covid-19. Om besvären börjat efter luftvägsinfektion kan detta vara anledningen. Det finns också andra möjliga orsaker från näsan. Men det kan också bero på Parkinson, dock är det betydligt vanligare att luktsinnet är försvagat än att det skapar obehaglig doft. /Dag Nyholm

Troligen är det mer ortopediska problem än neurologiska med tanke på dina tidigare bäcken- och ryggbesvär, men det kan vara svårt att avgöra och smärta kan ha många olika orsaker samtidigt. I det här läget kan det vara bra att få kontakt med en smärtklinik för att diskutera behandling. Utöver medicinerna du nämner kan vissa typer av mediciner mot nervsmärta prövas (t.ex. gabapentin). Vissa antidepressiva läkemedel kan också ha sådana effekter - Saroten är ett exempel på det, men det finns andra sorter också. Kontakt med fysioterapeut är också viktig för att hitta träning som passar just dig i det här läget. /Dag Nyholm

Parkinson och Lewykroppsdemens har mycket gemensamt - vid båda sjukdomarna har man hopklumpningar av proteinet alfa-synuklein, så kallade Lewykroppar, i nervcellerna. En viktig skillnad är att kognitiva symtom (svårigehter med minne och tänkande, samt hallucinationer) uppkommer mycket tidigare vid Lewykroppsdemens. Precis som du beskriver blir man tyvärr snabbare försämrad. Ibland kan parkinsonmediciner hjälpa till viss del, men inte lika bra som vid ”vanlig” Parkinson. /Dag Nyholm

Nej, troligen inte. Det finns forskning som har visat ett visst samband, men sådant är mycket svårt att bevisa. I en svensk studie fanns ett svagt sådant samband, men mängden mjölk spelade ingen roll och filmjölk hade inget samband med utveckling av Parkinson. /Dag Nyholm

Jag har tagit del av nyhetsrapporterna (via nätet och Newsweek mfl media, samt press-releasen från University of Texas i El Paso), och också läst originalrapporten i den vetenskapliga tidskriften.

Kort kan sägas att det är en fortsatt mycket lång väg innan det ens kan tänkas bli aktuellt med att pröva detta på människa, och ännu längre fram på patienter med olika sjukdomar. Det som rapporters är att man har testat på en typ av nervcell från en hjärntumör, och exponerat dessa hjärntumör celler för ett insektsgift (Paraquat) som en sorts ämnesomsättningsmodell  av Parkinsons sjukdom. Om man först ger CACQD minskar effekten av insektsgiftet. CACQD kan framställas från kaffebönor, men forskarna har köpt alla reagenser i studien från en forsknings-kemi leverantör, Sigma—Aldrich som är mycket stora på forskningskemikalier av stor renhet.

Studien är vetenskapligt genomförd i alla steg och det finns effekter på dessa hjärntumör celler.

Det är dock ett tyvärr mycket dåligt exempel på hur det kan spinnas en väv av mycket tunna trådar i massmedia, och okritiskt föra fram detta som leder till "klick" i sökmotorer.

1/ Modellen är på cell-nivå, och giftet som använts, Paraquat är ett av de ev statistiska samband med parkinsonism, men är inte orsaken till Parkinsons sjukdom då det är syntetiskt och har inte funnits på långa vägar så länge som Parkinsons sjukdom.

2/ Effekten som studerats är en del i ämnesomsättningen, och det finns inget om påverkan av alfa-synuklein, som har med Parkinsons sjukdom att göra, men då tumör cellslinjen som använts inte bildar detta äggviteämne.

3/ Det beskrivs att CACQD kan tillverkas från exv kaffesump och att det är en grön kemikalie, men det har kört in som en industrikemikalie.

Det som har lett till klicken är press-releasen från universitetet i El Pasos pressavdelning att man arbetar med en grön kemikalie i från vardagen som kan komma att användas i en cirkulär ekonomi med återanvändning av kaffesump, kan komma att bli ett framtida läkemedel mot Alzheimer och Parkinsons sjukdom.

Det är således mycket långt i från en tillämpning som behandling av Parkinsons sjukdom.

/Håkan Widner

Tack för frågan. Uppgiften är felaktig, och kan omöjligen härröra från oss i studien. /Håkan Widner

Det är ett stort forskningsfält och har varit det under många år; under 2022 publicerades det 11767 artiklar som på olika sätt handlar om Parkinsons sjukdom , och uppskattningsvis är det 3 forskare per artikel, då det är sannolikt minst 30.000 forskare / läkare som söker att förbättra behandlingar och ta fram olika nya metoder, och fakta om sjukdomen.

Hur mycket pengar det omsätts är mycket svårt att ge ett svar på men det är stora medel världen över. Ett överslag är att varje arbete kan uppskattas ha kostat 250.000 SEK i olika omkostnader = ca 3 miljarder SEK / år.

Det korta svaret är nej - inga kopplingar eller samband, dvs om man har WED-RLS (Willis-Ekbom Disease/Restless legs syndromet) har man inte ökad risk för att utveckla Parkinsons sjukdom. Nervsmärtor kan bero på många orsaker men om i ett ben, endast och utan relation till WED/RLS, är den vanligaste orsaken en förträngning av nervrötterna i ländryggen. Även detta innebär inte en ökad risk för att utveckla Parkinsons sjukdom och har inget samband.

Första grads släktningar till en patient med Parkinsons sjukdom har generellt en liten ökad risk att också utveckla sjukdomen, men förutsägbarheten är mycket liten, dvs det är inte enkla sk dominanta gener som förklarar att sjukdomen yttrar sig utan sk polygena faktorer (många samverkande gener, sk riskgener, som inte kan analyseras fn) och det är helt slumpmässigt hur detta faller ut. /Håkan Widner

Så här svarade jag tidigare på en liknande fråga: ”Man blir inte ”automatiskt” av med körkortet bara för att man får Parkinsondiagnos. Och körförmågan kan bli bättre med Parkinsonmedicin, åtminstone med tanke på att rörligheten förbättras i fråga om snabbhet och smidighet. På längre sikt (åratal) kan ibland körförmågan försämras, det vanligaste är i sådana fall att man blir lite långsammare i reaktionsförmågan.” /Dag Nyholm

Nej inget sker automatiskt för registrering i sjukdomsregister. Det behövs en aktiv handling och det är angeläget att så många som möjligt deltar i registret för att statistiken skall fungera. Täckningsgrad, dvs andel patienter som är registrerade med aktiva data, är låg över hela riket, men i vissa regioner tillräcklig hög för att det skall vara möjligt att använda information ur registret. Det har varit en målsättning att så mång som möjligt med pågående sk avancerad behandling kommer in i registret, och det uppskattas fn att minst 90% av alla som har pumpbehandlingar och DBS (Deep Brain Stimulation) har en registrering. Just nu är ca 9000 av de minst 22000 patienter som finns med Parkinsons sjukdom med i registret, men det finns områden som har mkt hög andel (>85%) av alla patienter i en region som är med. Patientens Egna Registrering, PER, är ett system som tillåter att patienten själv kan lägga in många uppgifter, som efterhand verifieras exempelvis via journaluppgifter, och andra fakta kontroller för att det skall bli så rätt som möjligt, underlättar mycket med att få in fler uppgifter. Det är ett arbete att samla in uppgifter men det kan ge underlag för förbättringar inom sjukvården, när det är möjligt at få statistik på exempelvis antal besök mm och syftar till att se mönster och trender vad gäller tex kö-situationer och annat. /Håkan Widner

Framtiden ser ljus ut, även om ingen förstås har någon kristallkula att titta i. Det pågår massor med forskning och vi lär oss allt mer om sjukdomens mekanismer, därmed finns gott hopp om nya behandlingar. Vi har pratat en del om detta i Parkinsonpodden, till exempel i avsnitt nr 70. Så, ja, det kommer bättre grejer. Men redan idag finns oerhört bra behandlingar som möjliggör ett gott liv trots Parkinson. De som fått stamceller kommer att följas upp i den aktuella forskningsstudien, till att börja med. Innan sådana resultat publiceras går det inte att uttala sig. Om man vill vara med i framtida forskningsprojekt så kan man höra av sig till närmaste universitetssjukhus. Där finns aktiv forskning i anslutning till de olika neurologenheterna. Du kan också se en del av vad som pågår på Parkinsonfondens hemsida: https://www.parkinsonfonden.se/forskning/beviljade-anslag/

/Dag Nyholm

Samtliga avsnitt av Parkinsonpodden hittar du på:

www.parkinsonpodden.se

Det har nyligen konstaterat ett samband med tinnitus och en del så kallade neurodegenerativa sjukdomar, bla Parkinsons sjukdom, dvs att det är vanligare med symtom av tinnitus före eller i början av sjukdomen jämfört en kontrollgrupp patienter. Det är endast ett statistiskt samband och inte orsakssamband och det är lång i från alla med Parkinsons sjukdom har eller utvecklar tinnitus.

Tinnitus är också mycket vanligt, och orsakas av många faktorer. Den vanligaste är hörselskada (av exempelvis för höga ljudvolymer, bla hos jägare/militärer som inte har skyddat öronen mot skottskador), och rester efter vissa infektioner. Man har sökt hitta förklaring till tinnitus och rensat bort dem som man på goda grunder kopplat till kända faktorer som exponering av mkt höga ljud, och det finns då kvar en andel patienter med tinnitus av oklar anledning, och det har då visat sig vara vanligare hos patienter med olika former av neurodegenerativa sjukdom, och en andel har haft Parkinsons sjukdom.

Siffrorna är ganska små - i en studie undersökte man 12500 patienter med tinnitus och jmf med 25000 kontroller utan tinnitus, och under en 10 års observationsperiod var det 211 tinnitus patienter som utvecklade Parkinsons sjukdom (1,7%) jmf med 249 i av kontroll patienter utan tinnitus (1.0%), dvs 1.54 x fler av dem med tinnitus utvecklade Parkinsons sjukdom under en 10 år period.

Jag känner inte till någon förklaring till detta samband.

Tinnitus är ett svårbehandlat tillstånd och om man har stora besvär bör man bli undersökt av en öron/näs och hals specialist efter en hörselundersökning. Det finns kognitiv beteende terapi, och riktad rådgivning som anses har bevis för att lindra effektivt symtomen. Det finns ytterligare olika metoder beroende på hur hörseln fungerar, med hörapparat, "vitt - motljud" och andra metoder. Några effektiva mediciner har inte registrerats, men flera naturmedel görs det anspråk om att det finns lindrade effekter, men de medicinska bevisen är magra.

Med Vänlig Hälsning/Håkan Widner

När det gäller ärftlighet av Parkinsons sjukdom är den generellt låg; det finns ärftliga former av sjukdomen och vi känner till 6 st sjukdomsframkallande gener - 2 som är så kalladek dominanta dvs sjukdomen orsakas av en gen som ärvs från en av föräldrarna, och sjukdomen kan då förekomma i (de flesta) av generationerna i en familj, och 4 gener som är recessiva dvs det krävs 2 genanlag - en från respektive förälder, och då är de vanligen inge tydlig familjehistoria hos första grads släktningar och möjligen är varannan generation drabbad.

Det är mycket ovanligt med ärftliga former i av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vi har studerat i Sverige 2200 individer som alla har Parkinsons sjukdom, och ca 21% av dem uppger att Parkinsons sjukdom fanns också hos 1 eller flera första grads (förälder, syskon, eller barn) släktningar eller andra grads släktningar (far/morföräldar, kusiner eller motsvarande). Det var bara 0,6 % av dessa som bar på någon av dessa 6 sjukdomsframkallande generna. Om man beräknar det på alla i Sverige med Parkinson sjukdom (uppskattningsvis 22.000 individer med diagnosen fn) är det färre än 150 som generna orsakar sjukdomen.

På samma sätt har tvillingar i Sverige studerats - 39.000 tvillingpar har svarat på frågor om eventuell diagnos, symtom och mediciner som kan kopplas till Parkinsons sjukdom och dessa har sedan undersökts för att fastställa om de har sjukdomen. Ca 130 par undersöktes av dem var det endast 3 st där bägge tvillingarna hade Parkinsons sjukdom, och endast 1 av dessa 3 par var enäggstvillingar, dvs de hade samma gener.

Således är det ovanligt med en direkt ärftligt orsakad Parkinsons sjukdom. Att någons mormor har haft sjukdomen innebär inte en stark risk för att man som barnbarn skulle utveckla symtom och sjukdomen. Utöver detta, för en som är född 1902, är det stor risk för att diagnosen inte är helt korrekt - det var först på -60, och -70 talen och i vissa fall först på -90 talet som diagnoskriterier kommit som definierade andra sjukdomar som exempelvis Multipel System Atrofi - innan dessa definitioner och kriterier benämndes alla sjukdomsbilder som Parkinsons sjukdom.

Det krävs således mer än en sjukdoms gen för att förklara de allra flesta fall av Parkinsons sjukdom - det finns så kallade riskgener som om man har dem och råkar ut för ytterligare faktorer eller händelser så kan det leda att sjukdomen börjar utvecklas. Tyvärr vet vi fortfarande otillräcklig om vilka dessa faktorer är och det finns inga säkra sätt att undvika eller påverka dem i nuläget.

/Med Vänlig Hälsning Håkan Widner

När det gäller sömn och sömnsvårigheter är det många möjliga faktorer och man behöver försöka ringa in dem för sömnen störande faktorerna.

Mål för sömnen bör vara att man dagtid inte är sömnigt trött (nickar till ofta), och att man är relativt utsövd på morgonen. Sömnkvaliteten bör vara god, dvs inte störd av många uppvaknanden, eller störande drömmar mm. Längden är individuell men de flesta mår bäst av ca 6- 8 tim / natt (eller timmar / vecka).

Sömnhygien

Det är viktigt att man söker få regelbundna sömnvanor och söka fånga den naturliga tröttheten som för dem flesta kommer med några timmar intervall mellan 22-23, och 01-02. Det kan vara svårt att som innan dess i mellanrummet.

Man bör se över sitt koffein/tein bruk och även om man tidigare tålt att dricka exempelvis kaffe sent på kvällen kan detta ändras.

Sängen skall vara bekväm, det bör vara mörkt och svalt och man bör undvika "blåljus" från datorskärmar mm.

Urinträngningar:

Det är vanligt med häftiga urinträngningar vid Parkinsons sjukdom. De ökar vi brist på Parkinsonmedicineffekt, men också ökar under natten på grund av ökad urinproduktion (se ovan).  Det finns specifika mediciner som påverkar detta och minskar besvären, men vätskeintaget, och kroppsläget i sängen påverkar också.

Värk:

Om det förekommer värk under natten kan den förstås störa dels insomnandet, dels att man vaknar under natten av värk.

Det finns många tillstånd som kan ge upptill värk, och värk kan förstärkas av fluktuerande/varierande symtom av Parkinsons sjukdom. Ledvärk är vanligt, tex höftledsartros som blir stela och mera värk när man rör dem mindre och mindre ledvätska bildas. Denna värk ökar under natten och är oftast i höftregionen men kan ibland kännas som det är från knä-lederna.

Förträningar i ryggen (rotkanalsförträngningar) och för smal ryggkanal (spinal stenos) ger ofta mer värk i ländrygg och benen, och när man är utsträckt med rak rygg, men mindre om man ligger på sidan och är ihop krupen.

Värk in benen/fötterna kan bero på nervtrådssjuka, som yttrar sig som en känselpåverkan och värk som kan störa sömnen.

Snarkningar och andningsuppehåll:

Om man snarkar mycket kan det störa sömnkvaliteten och om det före kommer andningsuppehåll (apnéer) kan det störa sömnen mycket. Det kan vara svårt att få en uppfattning om dessa symtom om man bor själv, men att spela in en natt eller använda en av de många så kallade  sömn-apparna kan ge ledtrådar om hur natten förlöper. Det finns inga mediciner mot detta utan det är mer mekaniska åtgärder som kan förbättra detta (exempelvis snarkskena, gomsegel operation, C-PAP maskin).

Sömnfas rubbningar

Det är vanligt att under en del av sjukdomsfasen att sömnrubbning föreligger, tex REM sömnstörning - som yttrar sig som en period under natten så man lever ut drömmarna. Normalt skall man vara helt orörlig under de mest intensiva drömperioderna genom en sorts elektrisk kontakt, som dock inte fungerar optimalt - och man kan då röra sig mycket häftigt och vara aktiv i drömmar. Det kan ge upphov till i övrigt störd sömnrytm, men ibland kan man ha svår REM sömnstörning och ändå vara utvilad på morgonen. Om svåra besvär, är det vanligen en typ av medicin som fungerar bäst. Det är dock inte alla perioder av livliga drömmar och rop i sömnen som är REM sömns störning, så man kan behöva mäta upp det om osäkert.

Depression och oros symtom

Nedstämdhet och depression kan yttra sig som en sömnstörning. Mycket grubbel och ältande med oros symtom kan vara uttryck för detta, under bla insomningsfasen. Det är vanligt med sömnrubbningar vid depression - tex insomningssvårigheter, och tidig uppvaknande, men också att man sover mer som alternativ. Det är mindre sannolikt om man under dagen inte upplever sig nedstämd eller speciellt orolig.

Parkinson medicineffekter:

Om man har för lite Parkinsonmedicin effekt öka stelheten och man kan få muskelvärk och det kan vara svårt att vända sig om och det kan störa sömnen. Skakningar och RLS/Restless legs symtom i benen blir tydliga vid för lite medicineffekt och det kan störa insomnandet. Det är då oftast obehagliga symtom i benen som lindras vid rörelse.

Om medicin effekten avtar under natten, kan man vakna tidigt av bla stelhet, skakningar eller svårt att vända sig om, som vid "off" perioder.

Man kan då behöva öka medicinen eller förlänga effekten genom att använda sig av långverkande medel om man kan tåla dem (exempelvis dopamiagonist, i bland i plåster form, MAO-B hämmare eller COMT- hämmare).

Om man har för mycket effekt av anti-parkinson medlen kan det störa också - dopamin fungera som ett uppiggande medel och man kan om det är för kraftig effekt vara överstimulerad och inte känna sig trött - och under sömnen är det ytlig sömn med mycket drömmar och det kan ta slut under natten så att man vaknar av dopaminbrist med stelhet tidigt.

Det är således många möjligheter, men det är ofta möjligt att hitta en del av faktorerna som spelar roll och ge riktad behandling på olika sätt. /Håkan Widner

Det som är av intresse är att hjärtat kommer litet högre än njurarna och det är inte en extra kudde för exempelvis nacken som gör skillnad. 1 - 2 tegelstenar under huvudändans benpar, eller några band av National Encyklopedin som sannolikt står oanvända kan höja sängändan. Om det de facto blir 10 grader är mindre intressant. Det brukar gå bra att vänja sig vid detta, och kan vara värt att pröva - urinproduktionen minskar vanligen om (blod)trycket till njuren öka. /Håkan Widner

Orsaken till Parkinson är okänd i de allra flesta fallen. Arbete i akutsjukvård brukar inte ses som en riskfaktor, men man kan ju verkligen undra vad ni fem har gemensamt, även om det lika gärna kan vara en tillfällighet. Att växa upp i lantlig miljö och att ha arbetat med bekämpningsmedel inom jordbruk eller med lösningsmedel kan utgöra viss ökad risk. Den mest kända yrkesrelaterade utvecklingen av Parkinson i Sverige var hos de personer som jobbat med anti-mögelmedlet difenyl för att impregnera apelsinpapper. /Dag Nyholm

Det finns vissa synbesvär som kan vara relaterade till Parkinson. Men det kan förstås vara ”vanlig” synförsämring också. Kolla med optiker eller ögonläkare i första hand. Ibland kan man uppleva svårighet att fokusera och hålla balansen om man har mycket lågt blodtryck - det kan hända vid Parkinson och är lätt att mäta (i stående, i samband med symtomen). /Dag Nyholm

Nej, grå starr beror inte på Parkinson. Men det är en mycket vanlig åkomma. /Dag Nyholm

Ont i trampdynorna är inte typiskt för Parkinson. Men inte helt omöjligt eftersom olika sorters smärta förekommer som Parkinsonsymtom. Det vanligaste Parkinsonrelaterade som kan göra ont i fötterna är Dystoni. Oftast är det ena foten som vrids och ibland böjs också tårna. Man kan också utveckla annan felställning i fötterna om man haft Parkinson länge. En annan nervpåverkan som kan förekomma vid Parkinson är Polyneuropati, som innebär att känseln i fötterna blir sämre. Det gör dock oftast inte ont, men kan upplevas som ”kuddkänsla” under fötterna. Men det finns många andra orsaker till ont i trampdynorna, t.ex. nedsjunket fotvalv. Kolla  gärna med vårdcentralen. /Dag Nyholm

Huvudvärk är inte något typiskt Parkinsonsymtom, men det kan kanske finnas en viss koppling. Särskilt om huvudvärken sitter på samma sida som Parkinsonsymtomen (i arm/ben) började. Det skulle då kunna hänga ihop med spända muskler i nacken på den sidan. Annars är halvsidig huvudvärk under 2-3 dagar mer typiskt för migrän, men då har man ofta haft det sedan yngre ålder och den värken är förenad med illamående. /Dag Nyholm

Överlag tål man värme som "vanligt" ffa i de tidiga faserna (de första åren) med Parkinsons sjukdom. Det är dock vanligt att blodtrycket blir lägre ju längre tid man har haft sjukdomen och framförallt påverkas blodtrycksreflexerna av sjukdomen så att när man reser sig (exv från liggande eller sittande) upp hinner blodtrycket att sjunka mycket så att man känner av det på olika sätt innan reflexerna hinner träda in och motverka blodtrycksfallen, sk ortostatisk blodtrycksreaktion.

Det är främst sjukdomen som påverkar blodtrycket och inte anti-Parkinson medicinerna (mellan tumme och pekfinger - sjukdomen står för ca 75% av blodtryckssänkningen och Parkinson-mediciner för ca 25%).

Ett lågt blodtryck / blodstryckfall kan yttra sig på flera sätt - vanligast med trötthet, men också yrsel, obalans, och nära svimningskänsla. Man kan också falla i extremsituationen.

I värme förlorar vi vätska och salter. Det är större volymer än vad man vanligen tror. Om man känner törst är det mellan 0.5-1 L vätska som fattas, och utvecklar man huvudvärk och trötthet efter törst har man 1-1.5 L vätskebrist. Det är bäst att förebygga och hålla en god vätskebalans när det är varmt, inte minst under fuktig värme då man inte märker svettningen och avdunstningen från andningsluften lika tydligt som i torr värme. Man behöver salter, och en god vana är att om har tendens till lågt blodtryck vid Parkinsons sjukdom att man tar "vätskeersättningssalt tabletter" i ett glas med vatten (ca 1.5 dL) till måltiderna vilket ger 4.5 dL med salter/vatten som skall tas utöver vad man brukar ta. Salterna binder vatten och ökar blodvolymen.

Om inte detta räcker till bör man kontrollera blodvärden och andelen röda blodkroppar och om det är låga värden bör man ta reda på varför och ev behövs det då järn, och / eller B-vitaminer. Järnmediciner är lite svårt att ta i större mängder vid Parkinsons sjukdom, varför man bör vara försiktig med att ta detta om man inte behöver det (järn i järntabletter binder sig till L-dopa så att det inte tas upp allas), men järn kan ges om det behövs på annat sätt.

Det finns också blodtryckshöjande läkemedel framförallt mot ortostatism (Yrsel när man reser sig upp) som kan behövas, och om detta inte heller riktigt räcker till kan man ge blod eller blodbildande hormonet erytropoetin för att få upp blodvolymen.

Har man pågående behandling mot högt blodtryck eller en del andra mediciner mot hjärtarytmi mm kan det bli aktuellt att minska dem eller byta ut, men det måste ske i samråd med dem som sköter dessa tillstånd. Man behöver känna till alla mediciner och behandlingar för att få en bra effekt, och det är inte bra om det är olika stuprör som olika tillstånd behandlas.

”Hur gör jag för att få särskilt tandvårdsbidrag?

Vad ingår i särskilt tandvårdsbidrag?

Tandvårdspersonalen avgör om du ska få bidraget

Det är inte helt enkelt att svara på - lite spekulationer:

Det är inte helt vanligt fenomen, och om det kommit på helt akut är det mindre sannolikt att det har med Parkinsons sjukdom, framför allt om man har haft sjukdomen en tid och har haft samma medicinering.

Mest sannolikt är att det är ngt som påverkat ena sidans balansorgan - tex om det kommer in vatten i ena hörselgången, men inte den andra sidan, så påverkas balansnerven av olika temperaturer (sk kalrisk reaktion, det brukar leda till en akut yrselkänsla om temperaturskillnaden är stor, men behöver inte känns på det sättet om temperaturskillnaden är mindre), men det skulle kunna leda till att man i ett läge när man flyter, snurrar runt. Om det är samtidigt lock för örat eller motsv kan en enkel förklaring vara vaxpropp på ena sidan men inte den andra.

Det är en lite speciell situation att flyta fritt, men det ställer ganska stora krav på balansen och annorlunda jmf på land och omfattar också lillhjärnan, balansorganen, synen och nackens muskler men också flytkraft (luft i lungor mm), och att armar och ben kan fungera som stöd/åror mm.

Om man tidigare har haft påverkan av balansen med exv kristallsjuka (små kristaller som är placerade på en liten gelklump i balansorganets båggångar som fungerar som luftbubblan i ett vatten pass -gelen får tyngd av kristallerna och följer rörelser och i gelen sticker små nervtrådar upp som känner av rörelserna i gelklumpen vid olika rörelser och förmedlar denna information till balansorganet. Har man haft en lossnad kristall får man ofta akut yrsel, men det klingar av efter en tid. Kommer man dock i ett nytt balansläge som hjärnan inte kunna kompensera, tappar man balansen eller förmåga att korrigera det nya kroppsläget.

Tråkigt att höra att du drabbats av detta välkända problem vid behandling med dopaminagonist. Ja, det kan både vara ”utsättningssymptom” och dopaminbrist som gör att du svettas och är stel. Du behöver säkert öka din dos av levodopa för att må bättre, men det kanske samtidigt pågår en DBS-justering. /Dag Nyholm

Det går att utreda demenssymtom och det går också att behandla en eventuell demensutveckling med ”minnesstärkande” mediciner. I Sverige är det ofta geriatriker som utreder demens, men det kan se olika ut på olika orter. Ja, det finns olika typer av demens och man kan ha olika sorters kognitiva svårigheter (dvs med minne och/eller tänkande). Vid Parkinsondemens är de mest typiska symtomen passivitet, svårt med flera tankar samtidigt, samt långsamhet. Vi planerar ett avsnitt om bl.a. demens i Parkinsonpodden inom några veckor… /Dag Nyholm

Det är svårt att göra en tolkning av detta utan att ha undersökt patienten, men om Lecigon behandlingen stoppades och ersattes med tabletter kan det vara att anti-Parkinson effekterna inte har blivit de samma. Man kan jämföra doserna som gavs via sond/Lecigon med en sk LEDD beräkning med de doser som ges via tabletter och om det är stor skillnad i effekter kan det vara ett underdoserings symtom.

Skälet till att pausa Lecigon behöver också vägas in - den behandlingen kan ofta pågå under ett vårdtillfälle man pausas under de timmar en operationen pågår. Det kan finnas skäl till varför man valt att stoppa infusionen och om detta också påverkar effekten av tabletterna./Håkan Widner

Det finns olika typer av operationer mot värk vid spinal stenos. Förutom att operera ryggen genom att göra plats för nervtrådarna, sk lamektomi kan man lägga in en elektrod med och ge en blockerade ström - sk dorsal kolumn stimulator (DCS). Lamektomi är en större operation som man behöver en tids rehabilitering efter, medan DCS operationen är betydligt mindre omfattande.

Operationsbeslut är en avvägning av behovet av en operation, förväntade förbättringar och risk för komplikationer. Ålder i sig gör att man tål längre operationer sämre, och man behöver längre tid för att återhämta sig. Det är oftast andra sjukdomar som också påverkar eventuella komplikationsrisker. Parkinsons sjukdom kan vara en sådan faktor, om man tex har mycket överrörlighet kan det rent mekaniskt vara olämpligt att operera ryggen då man kan slita upp såren och stygnen.

En ortoped kan ge mer information om möjligheterna för eventuell operation av en spinal stenos. /Håkan Widner

Det finns inga interaktioner ("krockar") mellan anti-allergi medel och Parkinsons sjukdom så det skall inte vara några problem att ta dessa medel samtidigt. /Håkan Widner

Camptokormi - anterokolles - är en felställning av kroppen, vanligen kotpelaren som kan leda till att exempelvis nacken lättare hamnar i olika lägen (framåt - anterokolles, bakåt - retrokolles, och åt sidan laterokolles) som är en beskrivning. Camtokormi kan drabba nacken eller andra delar av ryggen och man böjas åt sidan i ländryggen och det kallas ibland Pisa - syndrom i och med att man låter konsekvent åt ett håll, eller framåt i höften.

Det finns flera faktorer som kan spela roll. Dels kan det vara i kotpelaren att det uppstått kotfrakturer, kotförskjutningar eller annan ortopedisk orsak, och dessa är mer sannolika att göra ont. En röntgenundersökning av ryggen kan ge vägledning.  Om det påvisas förändringar bör en ortoped eller neurokirurg bedöma om det är möjligt att åtgärda.

Det finns också möjlighet att det beror på en muskelinflammation, myosit, som man drabba vissa muskler. Det kan undersökas på olika sätt, med blodprover, EMG och i blan MR kamera. Vid myosit kan ibland kortison behandling vara effektivt.

Det kan också vara del i bla Parkinsons sjukdom. Felställningen kan ibland uppstå snabbt eller smygande över tid. I det senare fallet är det delvis en konsekvens av att det oftast är en skillnad i dopamin halter på hö respektive vä sida i hjärnan och när man ersätter med mediciner påverkas det olika. Kroppen får då olika effekt hö / vä sida och vårt balanssystem uppfattar en lutning åt ena eller andra hållet som normalt - men man lutar som lutande tornet i Pisa. Det kan delvis tränas bort och delvis medicinjusteras men effekterna är blandade. I enstaka fall kan man med DBS balansera effekterna hö/vä sida, men det är oftast svårt att komma tillrätta med dessa felställningar.

Nackens felställningar är mer komplexa - det beror på att nacken är rörlig i många led och riktningar, och kotpelare hålls uppe av 3 lager muskler och parade muskler som gör att vi kan vrida och vända på huvudet. De skall också hålla upp ett tungt huvud som balanserar på en liten led. Det kan uppstå dystoni - kramper i vissa muskler som drar åt ett visst håll och i enstaka fall kan man ge botulinum toxin som verkar dessa muskel sammandragningar. Ibland man man justera mediciner och ge muskel krampslösande medel, och justera Parkinson medicinerna efterhand. Det är ofta dock många faktorer som spelar roll och det är ett svårt symtom.

Värk och smärta bör dock kunna lindras på olika sätt, men det är viktigt att veta om det är ortopediska, muskulär/myosit, eller Parkinson mekanismer som spelar roll (eller alla 3) och inrikta åtgärder för att lindra de symtom som respektive möjliga mekanism orsakar.

/Håkan Widner

Om jag förstår frågan rätt så är det inte planerat att ersätta Madopark med något annat anti-Parkinson medel. Om så är fallet är det ett ovanligt förlopp, men indikerar att det inte rör sig om Parkinsons sjukdom som man har fått behandling med Madopark för. I det läget, att patienten inte har Parkinsons sjukdom, är det fullt möjligt att avsluta en behandling utan utsättningssymtom. L-dopa har en kort halveringstid och det går snabbt ur kroppen. De kvardröjande biologiska effekterna av en tids L-dopa behandling på ett dopaminsystem som i grunden är intakt (dvs man har inte Parkinsons sjukdom) leder inte till utsättningsproblem.

Om man däremot har Parkinsons sjukdom och avslutar en behandling om 700 mg Madopark, och inte ersätter det med något annat, kommer det att leda till manifest dopaminbrist inom en tid efter avslutad medicinering. Hur lång tid det tar innan det uppstår symtom är individuellt och beroende dels på hur lång tid man har haft sjukdomen och hur länge man har medicinerat, samt om det finns andra anti-parkinson mediciner med i behandlingen. Skakningar, stelhet och förlångsammade rörelser mm kommer sannolikt att återkomma.

SweModis rekommendationer om behandlingar är i regel att kombinera olika klasser av anti-Parkinson medel om det är sannolikt att man tål de olika typerna av medel.

Byten av Parkinson-medel sker ofta, tex vid övergång från tabletter till pumpbehandling, kombinationsbehandling med DBS eller byte mellan olika typer av medel, exempelvis genom tillägg av enzymhämmare eller byten till kombinationsmedel. Det kan då ibland bytas många doser allt på en gång eller över en tid, och man får då göra en beräkning av förväntade effekter. Levodopa ekvivalenta doser, LED, är då ett beräkningssätt att räkan ut vad medlet man byter till motsvarar.  Man kan då ersätta effekten av exempelvis 700 mg Madopark (7 x 100 mg Madopark) med andra medel exempelvis Stalevo 125 mg x 4. De fyra tabletterna Stalevo som har samma som det 7 Madopark tabletterna har.   /Håkan Widner

Gabapentin är ett läkemedel som främst används mot smärta av neuralgisk typ (nervtrådssmärta) tex smärta orsakad av förträngningar i ryggen. Gabapentin är ett läkemedel som dämpar överaktiva nervceller och kan också användas mot skakningar eller exempelvis epilepsi. Det har en stor fördel att det inte lagras upp i kroppen, eller har några så kallade interaktioner som påverkar andra läkemedel och det bryts inte ned eller på annat sätt har nedbrytningsrestprodukter som ställer till det. Dosspannet är mycket stort - mellan 100 mg till 3600 mg - allt efter effekt.

Gabapentin kan vara mycket effektivt ffa på neuralgismärta och påverkar således inte övriga Parkinsonmediciner alls. Det kan har en viss effekt att lindra skakningar (framförallt skakningar i rörelser eller i viss hållning/position), och  inte viloskakningar som är mer typiskt för Parkinsons sjukdom.

Biverkningar av Gabapentin är vanligen begränsade och dosberoende - doseringarna titreras fram genom successiv ökning. De vanligaste besvären är trötthet, yrsel och mindre ovanligt en muskelvärk. /Håkan Widner

Specifika dosjusteringar bör du prata med din neurolog om, men generellt kan man säga att det brukar gå bra att fortsätta på samma doseringsschema om man vill vara vaken senare på kvällen än man brukar. Så ditt förslag låter helt rimligt. Om du har tid och lust kan du ju testa strategin vid tillfälle några dagar innan du ska på evenemanget. /Dag Nyholm

Överrörlighet kan uppstå av vilket parkinsonläkemedel som helst och visar sig som ofrivilliga rörelser som svar på när medicinen ger för mycket dopamin. Men överrörlighet uppstår först när själva sjukdomen har kommit till en viss gräns, när hjärnan inte längre kan balansera höga och låga nivåer av dopamin. Jag är inte säker på att jag uppfattar frågan rätt, men om man pausar pumpbehandlingen får man ta andra läkemedel och såväl pumpbehandlingar som andra parkinsonläkemedel kan ge överrörlighet. När överrörligheten väl har dykt upp kommer man fortsätta att bli överrörlig när dosen/dopaminnivån är för hög. Om man sänker dosen försvinner överrörligheten (åtminstone för stunden) men då kan man förstås få tillbaka parkinsonsymtomen igen. /Dag Nyholm

Ja, det kan man, om ortopeden bedömer att det finns anledning att operera. Återhämtningen efter operationen kan ibland ta lite längre tid pga Parkinson. /Dag Nyholm

Det beror helt på vilken sorts smärta det handlar om, dvs orsaken och typen av smärta. Det finns flera behandlingsmöjligheter, men det är viktigt att veta om smärtan beror på t.ex. diskbråck, höftledsartros, cirkulationsproblem, Parkinson eller något annat. Kontakta vårdcentralen för en bedömning. /Dag Nyholm

Det är osannolikt att Mianserin skall hjälpa mot skakningar i foten dagtid. Skakningar dagtid minskar med ökad dopaminersättning i första hand - det kan titeras fram genom att pröva med extra doser Madopark Quick Mite 50 mg eller Sinement 12.5/50 mg om dessa medel är ordinerade som vid behovsmedicinering.

Lågdos Mianserin lockar fram mer normal sömn och det kan vare ett medel som kan göra att man sover djupare och därmed skakar mindre nattetid, men effekten är indirekt.

/Håkan Widner

Det är omöjligt att ge definitiva individuella behandlingsråd och det är olämpligt att en tredje parts läkare ger råd om specifika doseringar eller medel. Nedan principiella möjligheter och resonemang behöver diskuteras och förankras med behandlade läkare.

Med dessa reservationer och som ett allmänt svar:

Det logiska är att pröva att öka dosen Agomelatin - det kan ske en viss adapation efter en tids behandling och en dosökning kan stabilisera effekten som fanns tidigare.

Sömnen är en balans mellan dopamin och noradrenalin, med tillskott av sömnhormoner för sömninghet och sömn (melatonin och orexin mfl). Man kan misstänka att det föreligger en för kraftig uppiggande effekt av exempelvis doapmiagonister som ger en för ytlig sömn. Dopamin är uppiggande och ger en ytlig sömn och ökar andel drömsömn (i både REM (Rapid Eye Movements, drömsömn)och non-REM sömnsfas).

Man bör därför också se över doserna av dopaminpreparaten under dygnet. Om det finns en relativt hög dos långverkande dopaminhäramande medel (med 24 tim effekt) exv dopaminagonist i Depot-form kan en del av denna effekt bytas mot en mer kortverkande tablett dagtid, och lägre dos nattetid.

En annan väg är att öka halten av noradrenalin, då antigen dagtid av ett SNRI preparat dagtid eller ev till natten. Det finns flera olika: de mer kraftigt verkande medlen som Voxra (bupropion) eller Venlafaxin och de mindre kraftiga som Mianserin /Mirtzapin men det behövs sannolikt högre doserna om 30-60 mg eller mer.

Stilnoct (Zolpidem) / Imovane (Zopiklon) kan i enstaka fall ge upphov till en atypisk reaktion sk parasomni med exv sömngående eller sömnrytmrubbningar. Oxascand kan ev vara mera effektivt som insomningsmedel.

/Håkan Widner

Ja, man kan känna sig uppvarvad och osedvanligt pigg av dopaminagonister, men även det omvända kan inträffa. Detta kan rätta till sig, vilket vissa biverkningar gör när man vant sig, men det finns också viss risk att det fortsätter. Bra idé att avvakta ett tag, men det är mindre bra om du får sömnen störd. En möjlighet som du kan diskutera med din neurolog isåfall är att ta 4 mg på morgonen istället för att dela upp dosen på två intag. Depot-tabletten är egentligen gjord för att bara tas en gång per dag. Nej, jag tror inte att uppvarvning ökar risken för impulskontrollstörning, men det är bra att du är medveten om risken. /Dag Nyholm

Ja, diarré är en ganska vanlig biverkan av entakapon som finns i Stalevo. Vi vet inte exakt varför det blir så, men uppenbarligen är du en av dem som inte tål entakapon. Så du får fortsätta med vanligt L-dopa. Just nu pågår faktiskt en forskningsstudie här i Uppsala, en del av det stora projektet SWEDEGENE, där vi ska försöka se om det finns en genetisk orsak till att vissa personer med Parkinson drabbas av just denna biverkan. /Dag Nyholm

Ja, det kan det faktiskt vara. Ibland är förbättringen så liten att den knappt märks och så beror det på vilken medicin och vilken dosering man använt. Om man inte har provat levodopa i dosen 1000 mg per dag så kan man inte säkert veta om man ”svarar” på behandlingen eller inte. Den dosen kan inte provas direkt, man måste isåfall trappa upp under ganska lång tid och stanna kvar på den dosen i flera månader. Med detta sagt så är det förstås så att det kan röra sig om en annan sjukdom om man inte haft effekt av behandlingen, t.ex. någon av diagnoserna under begreppet atypisk parkinsonism. Ju längre tiden går desto lättare blir det för neurologen att förstå vilken diagnos det handlar om. Men, som sagt, ibland kan det visa sig att det är vanlig Parkinson ändå. /Dag Nyholm

Ja. Den enda skillnaden är att Madopark innehåller benserazid (som förhindrar att levodopa bildar dopamin utanför hjärnan) medan Stalevo innehåller karbidopa (precis som Sinemet). Det finns en liten skillnad i dessa båda ”dekarboxylashämmare”, men den skillnaden är marginell. /Dag Nyholm

Nej. Behandlingar som kan användas vid Parkinson måste undersökas i stora och välkontrollerade forskningsstudier.  /Dag Nyholm

Det är svårt att på dessa uppgifter ange några diagnostiska alternativ.

Generellt kan sägas att det är fullt möjligt att ha Parkinsons sjukdom helt utan skakningar/tremor. Upptill 25% av alla med Parkinsons sjukdom, fastställd med enligt alla diagnoskriterier och uteslutande av de (många) möjliga diagnoser som finns, har aldrig skakningar. Det finns inte ett krav på att skakningar (av vilotyp) skall förekomma för att ställa diagnosen Parkinsons sjukdom.

En form av Parkinsons sjukdom yttrar sig som stelhet, och med dominerande gångsvårigheter av sk freezing typ och är vanligen utan skakningar (helt eller delvis). Det är möjligt att det rör sig om denna form av Parkinsons sjukdom, och avsaknad av skakningar utgör i sig inte grund för att anta att det behöver vara en annan sjukdomsprocess än Parkinsons sjukdom.

Det går inte heller att med angiven dos om 800 - 900 mg säkert avgöra om det handlar om annan sjukdom än Parkinsons sjukdom. Det är mycket individuellt vilken dos om krävs för att få tillräcklig behandlingseffekt, och efter 5 år sjukdom är spannet av doser och vilka typer av anti-Parkinsons sjukdom som bäst lindrar symtom stort med många möjligheter./Håkan Widner

Jag är lite osäker av beskrivningen av förloppet, men tolkar det att vid ett intag av en tablett, exv dos 2 på dagen 3 tim efter den första dosen intagits, att det uppstår symtom av parkinsonism (exv tremor, stelhet och förlångsammade symtom). Om det efter ett tag senare åter blir en behandlingseffekt, utan eller vid aktivitet, är det rimligen ett dosglapp.

Tabletten Stalevo är konstruerad till att ge så lång och jämn effekt, och löses upp ganska långsamt och medicineffekten är ganska "trög", dvs att det tar minst 30-45 min efter att man svalt ned den innan tillräcklig nivå av L-dopa uppnås i blodet och hjärnan. Det kan också ta längre tid för att tabletten skall nå tunntarmen, och lösas upp om man tar den efter att ha ätit. Nedre magmunnen sluts av föda i magsäcken, och tabletter som stannar i magsäcken leder inte till att L-dopa tas upp till blodet förrän tabletten når tunntarmen. Det är en fördel att ta tabletter strax före ev måltid med lite vätska för att tabletterna skall passanera ned till tunntarmen.

Det är också en vanlig missuppfattning att Stalevo 150 ger en snabbare effekt än tex 125 mg vilket inte är fallet - den högre styrkan ger möjligen upphov till en lite längre effekt och en ngt högre nivå efter regelbundet intag, men det är långsamma effekter.

Enklaste sättet att bedöma om det rör sig om ett dosglapp är att testa med exv en mindre dos av reguljär tablett som löses upp ganska snabbt (T Madopark 100 mg exv ½ tablett (levodopa/benserazid), eller T Sinemet 12.5/50 (carbidopa/levodpa, som har 2/3 av Stalevo tablettens substanser) eller en verkligen snabblöslig form (Madopark Quick Mite), tillsammans med T Stalevo (125 mg). Kommer effekten snabbare är det sannolikt ett dosglapp. Det logiska är då att förstärka effekten av L-dopa - det finns många sätt att utjämna detta på och behöver diskuteras med behandlade läkare. Några alternativ: Det kan vara rationellt att ta regelbundet med 3 tim intervall men inte mer, av antingen 125 mg eller 150, men konsekvent hålla på ett kortare intervall. Ett annat alternativ är att behålla intervallen med ca 4 tim av med 125 mg och lägga till en MAOB-hämmare om denna inte redan finns med i behandlingen (Rasagelin/Xadago) som gör att varje tabletts L-dopa innehåll utnyttjas lite längre (ca 10-15% ökning av tillgängligt L-dopa/dopamin uppnås med kombinationen av mediciner). Andra alternativ finns också varför det måste individualiseras.

Fokuserat ultraljud som behandling mot skakningar vid Parkinsons sjukdom har en liten tillämpning, men det har såväl i massmedia som exv Parkinsonjournalen uppmärksammats den senaste tiden. Det är inte ett alternativ rakt av till DBS (djup elektrod stimulering) som vid behandling av avancerad Parkinsons sjukdom är ett av del möjliga alternativ som kan erbjudas vid svårbehandlade symtom. De flesta som op med DBS för Parkinsons sjukdom är i behov av behandling av bägge kroppshalvorna/sidorna vilket endast är möjligt med DBS. Den vanligaste målpunkten för DBS vid PS är subthalamus kärnan som vid stimulering ger effekter på muskelstelhet, motverkar kramper, och kan minska skakningar. Denna målpunkt är inte en CE märkt målpunkt för FUS, fokuserat ultraljud i Europa. Den enda behandlingen som har CE märkning är FUS i målpunkten VIM på en sidan, vanligen den sk dominanta handen exempelvis hö sida om man är höger hänt. I undantagsfall kan andra sidan opereras, tidigast efter 9 månader, och vanligen med DBS eller möjligen ny FUS behandling.

FUS behandlingen är mest etablerad vid Essentiell tremor,(skakningar) och är då också främst på 1 sida. I Danmark behandlar man endast ET patienter (nyligen patient #100) och in Finland är det också främst ET patienter en några enstaka patienter med tremor pga PS som har behandlats på en sida,

Det pågår en del studier kring detta men inte i Sverige då ingen utrustning finns i Sverige (ännu så länge). Det pågår utredningar och finansieringsdiskussioner inom flera regioner, men inga beslut har fattats om tekniken skall tas upp i Sverige.

En så kallad Health Technology Assessment, dvs en utredning av hur bevisen för hur bra en ny teknik kan vara, och om dess kostnadseffektivitet, för vissa patienter har nyligen blivit klar vid HTA Center Syd i Lund. Slutsatsen har varit att det är en effektiv behandling av tremor vid Essentiell tremor, och i VIM kärnan för Parkinsons sjukdom. Tillämpning av denna målpunkt vid PS  är begränsad då det är få patienter som skulle ha nytta av enbart VIM lesion och minskning av ena kroppsidans skakningar jmf med DBS mer omfattande anti-parkinson effekter. Det kan vara aktuellt med FUS i VIM för patienter som av någon anledning inte kan erhålla DBS (tex andra sjukdomar), men någon direkt jämförelse av effekter mellan DBS och FUS har inte gjorts, och ingen studie planeras fn. Det är därför inte ett egentligt alternativ till DBS, utan en sk lesions behandling av svåra skakningar när medicineringen inte räcker till. Det har förekommit att patienter har remitterats till antingen Tyskland, Danmark eller Finland, men det är få patienter och mycket få PS patienter. Proceduren att bli undersökt om det är en möjlig behandling är den samma som för sk avancerad behandling av PS symtom (med pumpar eller neurokirurgi), och utredningen är den samma. Slutsatsen kan efter utredning bli att rekommendera FUS, och då är det vanligen hemregionen som utfärdar (internationell) specialistvårdsremiss. Man skall före det utvärderas i Sverige före och efter med bla MR kamera och andra tester. /Håkan Widner

Kapslar Melatonin är ett naturligt sömnhormon som kan hjälpa insomningen men har mycket lite med fortsatt sömn att göra. Kapslarna är inte längre subventionerade än för barn med en speciell typ av insomningsrubbning. Melatonin i kapselform har mycket kort verkan och ger effekt i princip endast under tidig fas av insomnandet.  Det finns en depotvariant av melatonin, Circadin, som kan ha effekt längre tid, men även detta läkemedel saknar subentionering och man behöver betala hela kostnaden själv.

Det finns andra alternativ som kan vara lämpliga för att få en bättre sömnrytm. Ett läkemedel som efterliknar/härmar melatonin, agomelatin (Valdoxan) som har effekt på sömnrytmen. Det är registrerat som ett antidepressivt läkemedel genom dess effekter på melatonin, dopamin och noradrenalin. Det kan användas vid Parkinsons sjukdom. Det finns biverkningar och en del allmänna effekter och är receptbelagt varför man behöver diskutera om detta är lämpligt för varje enskild patient.

2 medel används också mycket ofta vid sk fragmenterad sömn, dvs för korta sömnfaser och flera uppvaknanden. T Mianserin 10 mg (1/2-1 tablett) till natten eller T Mirtazapin 15 mg (1/2 - 1 tablett) till natten som vanligen och har goda effekter. Om det är omfattande sömnbrist när man börjar med någon av dessa tabletter kan det uppfattas som man blir kraftigt påverkad och sover för djupt/för länge, med en dagtrötthet efteråt. Det är beroende på hur mycket sömnskuld man har då medlen i sig inte är sövande, men lockar fram normal sömn. Även för detta finns det biverkningar och en del allmänna effekter och är receptbelagt varför man behöver diskutera om detta är lämpligt för varje enskild patient.

Det är samma läkemedel i bägge tabletterna dvs L-dopa och benserazid (ett hjälpläkemedel sk ADCC hämmare). Skillnaden är att tabletterna löses upp olika, och tas upp från tarmen och kommer ut i blodet och till hjärnan snabbar med de vattenlösliga tabletterna, i Quick (snabb) form. T Madopark är konstruerad att lösas upp främst i tunntarmen under en tid för att få en längre effekt. Madopark Depot är en tredje beredning som konstruerades att flyta på magsäcken och sippra ut medicinen långsamt, men i praktiken verkar den också i tunntarmen. Depot kapseln är mindre förutsägbar vad gäller effekter och i de flesta fall tas den bäst till natten och sällan dagtid.

Quick tabletterna är vanligen avsedda för att tas som "extradoser" utöver den övriga medicineringen. Det finns undantag, tex vid sväljningssvårigheter så kan det vara lämpligt med att dricka upplöst Madopark Quick eller att de tillförs genom sond. Det går också att kombinera en Quick tablett med en "vanlig" tablett regelbundet för att uppnå en jämn halt och effekt, men det är ofta specialordinationer.

Det blir olika effekt av en och samma dos av L-dopa i respektive beredning T Madopark Quick, T Madopark, och K Madopark Depot 100 mg. Quick tas upp snabbare och ger högre halt i blodet och bryts ned samma hastighet som öv bredningar, men effekten är netto kortare. Madopark Depot ligger kvar länge och medicinen bryts ned redan i tarmen så att mindre att når hjärnan, ca 75% dvs av 100 mg når hjärnan bara 75 mg men under längre tid.

Vanligen är T Madopark basdoseringen, med Depot till natten och Quick som extradoser, ev regelmässigt på morgonen eller efter måltider men det är mycket individuellt.

Det finns en beredning till Sinemet (carbidopa/Levodopa) som kan vara basmedicin som kan kombineras med Madopark Quick (Mite) som extra doser och då brukar det inte vara några svårigheter att skilja upp de olika tabletterna och dess olika effekter. /Håkan Widner

Det är vanligt och så gott som oundvikligt att man upplever illamående i någon form vid start av ett läkemedel som ökar halten av dopamin.

Orsaken är att vi har ett skyddssystem gemensamt med så gott som alla djur för att känna av förtäring av eventuellt skämd mat. Dopamin och andra ämnen som äts och kommer in i blodet och de läses av,  av små kemiska sensorer i en del av hjärnan som inte omfattas av den så kallade  blod hjärnbarriären. Dopamin och andra medel från skämd mat triggar en skyddsreflex att kräkas upp det olämpliga maginnehållet. När man tar läkemedel som öka halten av dopamin i blodet sätts samma reaktion igång. Dessa mottagare trubbas av ganska snabbt och illamående upphör vanligen snart. Det är sannolikt illamåendet som i sin tur sätter igång hick-reflexen. Yrsel och huvudvärk är mer sannolikt relaterat till ett lågt blodtryck som eventuellt kan bli lite lägre av dopaminhärmaren pramipexol.

Gradering av besvär är svårt och individuellt.

Om det är svårt att klara behandlingen den första tiden kan man ev lägga till ett medel som dämpar en del reaktioner, T Dopmperidon 10 mg - de binder till dessa kemo-receptorer och blockerar bla illamåendet. Om det inte är lämpligt kan man ev ta en lägre dos av pramipexol en period, och öka senare, eller så kan man byta till annan dopaminhämare/agonist. Det finns flera olika.

Det är behandlade läkare/vårdenhet som kan bedöma om åtgärder behöver vidtas. /Håkan Widner

Det är individuellt vilka doser som är lämplig liksom vilka medel som är lämpliga. Det går inte att ge ett generellt svar, då det är beroende av dels symtom respektive vilka andra mediciner man tar. Exv anti-Parkinson medicinerna MAO-B hämmare/blockerare, T Rasagelin 1 mg och T Xadago (safinamid) 50 eller 100 mg förstärker inte bara L-dopa effekter utan också många SSRI och SNRI läkemedel, varav venlafaxin är ett av de senare.

Det är också svårt att skilja på om exempelvis oro/ångest är del av Parkinsons sjukdom respektive är del av en generell ångest, då de ofta samverkar och påverkar varandra.

En del utmärkande drag för ångest som är relaterad till Parkinsons sjukdom är att den kan variera med effekterna av anti-Parkinson  läkemedel. Om det är ett tydligt mönster att ångest uppstår i slutet av en L-dopa medicineffekt som ett symtom av dosglapp och mönstret är att när en ny dos L-dopa får effekt så minskar ångesten talar det för att ångesten är ett icke motoriskt dosglappssymtom. Det behandlas vanligen bäst med att jämna till och förlänga effekten av L-dopa/antiparkinson medicineringen på olika sätt. Denna form av ångest blir tydligare om man har noradrenalinbrist dessutom och då kan exv venlafaxin vara lämpligt som tillägg. Om man utöver Parkinsons sjukdom dessutom har en ytterligare sjukdom GAD, generaliserat ångesttillstånd, blir det ibland komplicerat.

När det gäller GAD så är det lättast att skilja upp om man har haft ångest många år före diagnosen PS. GAD behandlas på olika sätt men vanligen med KBT, kognitiv beteende terapi, och om läkemedel behövs oftast med SSRI, exempelvis  Sertralin, eller Citaloparm mfl.

GAD har således många uttryck och är en separat sjukdom som vanligen skiljer sig från Parkinsons sjukdomsyttringar, och den ångest som kan förekomma vid PS, men det kan vara svårt att skilja upp.

Det är ofta olika läkare (primärvården, psykiatriker respektive neurologer, geriatriker) som behandlar de olika tillstånden, så det kan bli motstridiga råd ibland.

Då kan det vare en fördel att ha en läkare som samordnar det hela och det är vanligen husläkare/primärvården som har bäst förutsättningar för att det skall fungera i längden.

/Håkan Widner

Nej, Parkinsonmediciner är ”snälla” och innebär inga särskilda risker i samband med narkos. Om det är en lång operation och/eller följs av lång fasta så är det viktigt att man får i sig Parkinsonmediciner på något sätt. Det kan vara farligt att plötsligt sätta ut alla Parkinsonmediciner under många timmar. En fördel med Rasagilin som du använder är att den håller sig kvar i kroppen i mer än en vecka även om man slutar med den. En annan aspekt som är bra för narkosläkaren att veta är om du brukar ha blodtrycksfall, eller förstås andra sjukdomar. Om man behöver morfinliknande läkemedel som smärtlindring efter operationen kan man ibland bli förvirrad och få hallucinationer. Den risken är lite extra stor med användning av Dopaminagonister som Pramipexol, samt Amantadin. /Dag Nyholm

Detta hade jag inte koll på. Verkar ha gjorts lite olika studier både på möss och människor, men jag kan inte se att det finns några bevis för att det fungerar. Specifika behandlingar som sägs ”vara väldigt bra för mycket” är oftast inte bättre än placebo (”sockerpiller”) när det testas i seriösa forskningsstudier. Rött ljus ingår i vanligt ljus. /Dag Nyholm

Den värk som beror på Parkinson behandlas ofta bra av Parkinsonläkemedel. Men om det är artrosen i lederna som ger värken behövs nog smärtstillande av något slag, eller fysioterapi, alternativt förstås operation om det är artros i de stora lederna. Diskutera i första hand med husläkaren. /Dag Nyholm

I ditt fall skulle du kunna prova att ta en liten dos med apomorfinpenna när du ska på toa på natten. Alternativt diskutera att ha pumpen på dygnet runt. /Dag Nyholm

Nej, då gör den lite väl stor nytta. Moxalole är en behandling mot förstoppning, men om avföringen blir lös och flera gånger per dag bör du sluta och bara använda den vid behov, dvs vid förstoppning, t.ex.om det dröjer flera dagar mellan tarmtömningarna. /Dag Nyholm

Propavan (propriomazin) 25 mg, är en sömnmedicin som har en ganska lång effekt och skulle kunna vara bra om man vaknar mång gånger under natten, men det finns nackdelar. Propavan har kemiska egenskaper som gör att det motverkar dopamin, och om man tar det mer eller mindre regelbundet, eller i högre dos (2 tabletter till natten) är risken att Parkinson symtomen ökar. Propavan är ett medel som ge upphov till parkinsonismsymtom även om man inte har Parkinsons sjukdom, och de flesta med Parkinsons sjukdom som har prövat Propavan upplever en försämring.

Biverkningar som anges i FASS.se för Propavan är: muskelstelhet, rörelsetröghet, ofrivilliga muskelrörelser, rastlöshet i benen (restless legs), stickningar, domningar eller skakningar = parkinsonism

Det beror på hur hög värmen är... Själva pumpmekanismen klarar sommarväder, men bör inte ha direkt solljus på t.ex. en badstrand, då får man täcka den med kläder eller handduk. Bastuvärme är inte att rekommendera, främst pga fuktigheten, pumpen är inte vattentät. Duodopa-kassetten (själva medicinen) ska kylförvaras fram tills den ska användas och då håller den 24 timmar i rumstemperatur. /Dag Nyholm

Ingen fara, du kan fortsätta med nästa dos som vanligt. Om du märkte av biverkningar av den dubbla dosen går det förstås bra att skjuta på nästa dos ett tag, men även en dubbel dos Madopark går ut kroppen ganska snabbt. /Dag Nyholm

Orolig sömn kan förstås få konsekvenser för hur man mår på dagen, men jag tror inte att det gör att medicinerna inte räcker till under dagtid. Om man pratar och/eller rör sig mycket under drömsömnen så kan det lindras av ett läkemedel som heter Iktorivil, som man då tar till natten. Vad gäller Madopark depot och andra Parkinsonmediciner så kan de ofta underlätta sömnen, men ibland kan de få motsatt effekt också, att man drömmer mer och blir piggare på natten. Om smärtor och stelhet varar stor del av dagen och beror på Parkinson kan det vara värt att prova högre dos av Parkinsonmedicin. /Dag Nyholm

Angående MSA (multipel system atrofi - parkinsontyp (MSA-P, diagnoskod G23.2, respektive cerebellär typ (MSA-C, kod G23.3) - tidigare namn Striatonigral degeneration).

Det är en stor fråga som inte går att ge ett kort svar på - vi har kort muntlig tagit upp MSA i avsnitt 70 i Parkinsonpodden.

Parkinsonpodden avsnitt 70

Klicka på länken:

https://podcasts.apple.com/se/podcast/parkinsonpodden/id1449562530?i=1000629132118

Nedan är några kärnfakta.

MSA-P (och MSA-C och blandformerna MSA-P och C) är en egen sjukdom är lik men inte samma sjukdom eller har samma sjukdomsprocess som Parkinson sjukdom. Det finns likheter ffa med MSA-P, som gör att det kan vara mycket svårt att skilja upp sjukdomarna MDA-P och Parkinsons sjukdom, de första åren, men det finns viktiga skillnader mellan de två sjukdomarna. MSA är sällsynt - ca 1500-2000 patienter har diagnosen (mindre än 1/10 av antalet med PS). Sjukdomen är inte ärftlig, men orsaken är okänd.

MSA-P orsakas av att alfa-synuklein ansamlas i stödjeceller (främst oligodendrocyter - som bildar ett isolerande och skyddande hölje kring nervceller i hjärnan - detta medför att många olika typer av nervceller kan påverkas och fungera sämre och så småningom sluta fungera och försvinner. Det är inte bara dopamin nervceller som drabbas, men de kan de göras tidigt i sjukdomen MSA-P och ger upphov till symtom på dopaminbrist på samma sätt som vid Parkinsons sjukdom. Sjukdomen fortsätter och ger upphov till ytterligare symtom allt efterhand som andra områden i hjärnan påverkas. Däribland är det ett område som påverkas av sjukdomen, striatum (som består av caudatus och putamen områderna i hjärnan) vilket området där dopamin tas emot och ger upphov till vidare funktioner som rörelser mm. Detta område påverkas inte vid Parkinsons sjukdom och det är en av de stora skillnaderna mellan det två tillstånden. När striatum påverkas successivt vid MSA-P minskar också effekten av läkemedel som syftar till att ersätta dopamin, och därför avtar en behandlingseffekt efterhand vid MSA sjukdomen, men inte vid PS.

Ytterligare områden i hjärnan och ryggmärgen påverkas och ger upphov till olika symtom - de vanligaste och viktigaste är påverkan av kontrollen av det autonoma (automatiska  / självständiga nervsystemet) som är med i styrningen av många kroppsfunktioner. De vanligaste är förmågan till att tömma urinblåsa (som kan leda till så kallad  retention (kvarvarande urin i blåsan efter försök till tömning) och ibland urin-inkontinens. Hos män är svår erektil dysfunktion/impotens vanligt. Det kan i vissa fall, och efter flera års sjukdom leda till att det är svårt med att ha full kontroll över ändtarmsslutarmuskeln. Blodtrycksregleringen påverkas vid MSA, i större omfattning än vid PS, med höga blodtryck i liggande, och mycket låga blodtryck i stående. Kroppens förmåga att reglera kroppstemperaturen kan påverkas, med kyla i exempelvis en arm eller ben, omväxlande med svettningar som inte är adekvat. Kontrollen över stämband och andningsmönstret kan påverkas och man kan få så kallade  stridor med ett hissande, tjutande ljud från halsen vid andning.

MSA-C kan ge upphov till samma symtom, men drabbar också lillhjärnan, cerebellum, och ger då upphov till mer obalans, och nedsatt koordination än parkinsonism. Det kan finnas påverkan av cerebellum också vid parkinsontypen, då också med sämre balans/koordination.

MSA-P behandlas med dopaminersättningsläkemedel så länge det är effektivt, och kombineras ofta med exv Amantadin/Dinetrel, och andra läkemedel som kan förbättra blodtrycket (många medel och åtgärder), och mot andra symtom. Det kan bli aktuellt med olika former av andningsstöd som C-PAP, och urinblåsekateter mm.

Det är vanligen de regionala motorikcentra vid regionsjukhusen/universitetssjukhusen som är med i processen att fastställa diagnos och vidare omhändertagande gör oftast upp i samarbete för en fungerade vårdplan. Det bör vara möjligt att komma till det regional centrat för bedömning om det inte har kommit tillstånd. Sjukdomen fortsätter och försämras efterhand varför det kan behövas bedömas flera gånger. /Håkan Widner

Tyvärr rekommenderas inte Propavan när man har Parkinson, eftersom det kan hämma dopaminet och därmed påverka rörligheten negativt. Dock finns det inga studier av detta. /Dag Nyholm

Var god se tidigare svar om cannabispreparat (CBD olja respektive cannabioler och cannabis/marijuana). Det finns många uppgifter om kortvariga effekter av olika beredningar av cannabis - men inga som är vederlagda i kontrollerade studier. Det finns inget läkemedel som är baserat på cannabioler som kan förskrivas eller som har tydliga, och framförallt långvariga effekter på Parkinsons sjukdom. Cannabioler, och de preparat som har den narkotiska komponenten THC i en signifikant andel, ger en ospecifik lugnande effekt som all marijuana. Det är sannolikt denna effekt som ses i de rapporter som anges.

THC är förbjudet i Sverige - och lyder under narkotikalagstiftningen. Försäljning = langning och är straffbart. Import över nätet är enligt smuggling av narkotika och är straffbart. Eget innehav och eget bruk är också straffbart.

CBD-produkter som marknadsförs med förment medicinska egenskaper och effekter får inte säljas i Sverige, och det företag som gör marknadsför dessa produkter, erhåller företagsbot, med stigande belopp om försäljning upprepas.

Detaljer i detta finns på Läkemedelsverkets hemsida - www.lakemedelsverket.se (Cannabidiol – CBD | Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se) /Håkan Widner

L-dopa/dopamin är i grunden uppiggande. Har man en omfattande sömnbrist innan man börjar med medicineringen så leder medicineringen till att förutsättningarna för sömn förbättras, och om förbättringen också medför att du får tillräcklig mängd djupsömn, leder det till mindre dagtrötthet. Om djupsömnbrist kvarstår kommer L-dopa/dopamin fortsatt ge en trötthetsupplevelse. Man kan fortsatt reglera nattsömnen med dopaminpreparat och förhoppningsvis kan det uppstå en balans, men de kan behövas andra läkemedel (de vanligaste är låga doser Mianserin respektive Mirtazapin). Om det förekommer andra för sömnen störande symtom som andningsuppehåll (sömnapné), eller snarkningar behövs andra åtgärder än mediciner.

Det bör vara möjligt att öka doserna under dagen för att få bättre effekt mot skakningar utan att trötthet kommer om nattsömnen fortsatt förbättras, men detta bör du ha kontakt med din vårdgivare för att stämma av med.

Det är svårt att på dessa uppgifter ge några säkra kommentarer. Rent allmän sett, och i de mest generella termer är det, vid en vanlig Parkinsons sjukdom, möjligt att kompensera dopaminbristen som sjukdomen orsakar så att betydande symtomlindring kan uppnås de första åren, vanligen utan eg kompromisser i daglig funktion (allt inkluderat) minst 5 men ofta 10 år.

Medicineringen som behövs för detta är mycket individuell och det går inte att kommentera utan att veta vad denna medicinering är för din far.

Det finns en rad icke-motoriska symtom som behöver andra åtgärder, och andra mediciner än dem som ger symtomlindring för rörelserelaterade symtom.

Om det är symtom som anges som din far har: sömnlösa nätter, ständig oro och övervakning, till frustration och stundvis verbal ilska, så det symtomyttringar som det sannolikt finns behandlingar för, men som troligen inte har med dopaminersättning att göra. Tag kontakt med den vårdgivare som behandlar din far.

/Håkan Widner

Alla potenta läkemedel som förskrivs är avsedda för att underlätta och förbättra symtom av olika slag, och pramipexol är ett av det mest förskrivna dopaminersättningsläkemedlet, och som har funnits i behandlingsarsenalen sedan -90-talet, och är ett av de bas-läkemedel som de flesta patienter har nytta av. Oönskade effekter kan förekomma, men det är viktigt att när man läser de sammanställningar av olika rapporterade biverkningar är att se på hur vanligt eller ovanligt en oönskad effekt är. Läkemedel som är framtagna med moderna metoder, och som används mycket, har långa listor av möjliga biverkningar eftersom ett läkemedelsbolag är skyldiga att samla in all information och redovisa erfarenheter av olika vanliga respektive ovanliga reaktioner.

I läkemedelsinformationen finns också beskrivningar av de gynnsamma effekter som erfarenheter och studier har kommit fram till. Det är sannolikt i den mänskliga naturen att man inte tar till sig denna del av information, utan enbart den information som handlar om de mindre vanliga biverkningarna.

Pramipexol är ett säkert läkemedel, genom att vi känner väl till dess gynnsamma och ogynnsamma egenskaper. Om det uppträder biverkningar som på ett eller annat sätt påverkar för mycket kan det förstås och justeras efterhand. Det är långverkande (minst 6 - 7 tim förväntad effekt av en tablett) och finns också som ett depot-preparat som ger en ganska jämn effekt över ett dygn. Det är effektivt mot kramper, skakningar, muskelstelhet och allmän rörlighet mm.

En övergripande strategi att behandla Parkinsons sjukdom som det råder konsensus om bland specialister på sjukdomen inom Sverige är att det är en fördel att ge behandling med en kombination av alla de olika klasserna av anti-parkinson medicinerna efter några år med sjukdomen  (L-dopa dvs Madopark (levodopa/benserazid), Sinemet (levodopa/carbidopa) Stalevo (levodopa/carbidopa/entakapon), enzymhämmare som främst förstärker/förlänger effekten av bildad dopamin men också förstärker/förlänger effekten av  L-dopa i ovan tabeltter som MAOB-hämmare (rasagelin, Xadago/safinamid, Eldepryl/selegelin) och COMT-hämmare (entakapon som del i Stalevo tillsammans med evodopa/carbidopa), och mindre vanligt tolkapon/Tasmar respektive Ongentys (opikapon), samt dopaminhärmare (agonister) ropinorol (ReQuip), rotigotin (NeuPro plåster) och pramipexol (Sifrol med flera namn som Opryema/Mirapexin, Derniq mm) tillsammans. Syftet är att ha överlappande effekter, då läkemedlen har olika långa effekttider (L-dopa vanligen kort liksom entakapon som gör att man behöver ta dessa vid ganska täta tillfällen för att få en effekt över dygnet, medan exv rasagelin, safinamid, opikapon, depot varianterna av ropinorol och pramipexol kan ge effekter över ett dygn med en dos.  Kombinationsbehandling gör också att man vanligen kan få effekter som samverkar med förhållandevis låga doser av respektive  läkemedel och med det minska risken för en del av de ogynnsamma effekterna.

Man skall ha respekt för moderna läkemedel som är potenta, men som patient med dopaminbrist har man mycket att vinna på att söka ersätta bristen och generellt kan sägas att de gynnsamma effekterna vid låga doser vanligen vida överskrider de ogynnsamma effekterna. Enda sättet att veta om man har nytta av läkemedlet är att pröva.

Det är då viktigt att veta att det ofta är en övergående sjöksjuke lik reaktion som uppträder, med ett (vanligen) lättare illamående, minskad aptit och lite yrsel - det är samma som uppträder vid början med L-dopa, och är en effekt av dopamin i blodet (eller att dopamineffekten härmas). Det är således ett slags kvitto på att det finns en dopaminersättningseffekt och är en oönskad effekt men i grunden en behandlingseffekt mot dopaminbrist. Obehagen brukar klinga av inom en ganska kort tid (dagar, sällan mer än veckor). Övriga negativa effekter kan komma senare och är vanligen dosberoende, men den gynnsamma effekten brukar således vida överväga. Man skall vara medveten om att dopamin i grunden är stimulerande, och uppiggande, och långverkande effekter kan störa sömn, och man kan bli överstimulerad på olika sätt som kan ställa till det på olika sätt, men det är ovanligt att det sker tidigt och vid låga doser.

/Håkan Widner

God sömn är mycket viktig för oss alla och inte minst för patienter med Parkinsons sjukdom, och det finns flera frågor kring detta ämne i AOP.

Det är många rutiner och enkla åtgärder som kan förbättra sömnen, inte minst att respektera när den naturliga sömnrytmen och sömnigheten som för de flesta kommer framåt 23-24 tiden eller tidigare. Hoppar man på sömntåget då, somnar de flesta - missar man det går nästa ett par timmar senare och däremellan kan det vara svårt att somna, oavsett vad man gör.

Låga doser (1/4 - ½ tablett) av Mianserin eller Mirtazapin kan locka fram normal sömnrytm och sömndjup och används av många som ett första handsmedel för att förbättra sömnen, då det är ett samspel mellan dopamin/noradrenalin/sömnhormonerna orexi och melatonin som gör att man somnar och går in i olika sömndjup.

Insomningsmedel kan om dessa  åtgärder inte förslår, bli aktuellt, exv Zopiklon (Imovane), eller Zolpidem (Stilnoct). En annan typ är Oxascand., och de gör att man somnar raltivt snabbt, och de är kortverkande. Dessa medel kan vara vanebildande, men det är sällan att doserna ökar efter hand sk tolerans eller beroende.

Quetiapin är ett sk atypiskt neuroleptikum (motverkar till del dopamin och andra signalämnen). Det är ett av de 2 neuroleptika (det andra är clozapin/Leponex) vilka kan ges till patienter med Parkinsons sjukdom efter dess 2 medel inte blockerar dopamins viktiga funktioner via receptorerna (mottagare) utan verkar på ett annat sätt jmf med de övriga neuroleptika som är olämplig och skall undvikas vid Parkinson sjukdom (exzv Haldol, Risperidon/Risperdal, olanzapin/Zyprexa m fl).

Quetiapin har ingen beroendeframkallande effekt och vanligen ges det vid exv tendens till mycket livliga drömmar/mardrömmar och när det är svårt att skilja upp dröm från verklighet om man vaknar under natten i en dröm. Det ges också vid hallucinationer och kan tas under dagen. Det är vanligen så att doser upp till 100 mg / dygn inte har någon negativ effekt på Parkinson symtom men högre doser kan ibland leda till sämre effekt av exv Madopark. Om de högre doserna av Quetiapin (upp till ca 100 mg) inte lindrar syner och hallucinationer byter man ofta över till Clozapin - som har en annan och vanligen mer potent effekt. Nackdelen med Clozapin är att man behöver ta regelbundna blodprover för att kontrollera blodvärden 1 gång per v i 16 och efter det 1 gång per månad för en sällsynt men inte förutsägbar ogynnsam effekt på blodbildningen.

Effekten av Quetiapin på sömnen kan vara god och är dosberoende.

/Håkan Widner

Det finns inte något test som med 100 % säkerhet utesluter Parkinsons sjukdom. DaT-scan eller motsvarande PET-undersökning visar dock nästan alltid ”sänkt upptag” av det spårämne som används, som tecken på Parkinsons sjukdom eller atypisk parkinsonism. Säkerheten kring diagnosen brukar öka ju längre tid man har haft sina symtom och ett år är kort tid i det här sammanhanget. Ibland blir det tydligare om man gör om undersökningen efter ett par år. Men diagnoserna inom parkinsonism-spektrumet är ”kliniska”, dvs att bedömningen görs av läkare efter vanligt samtal och undersökning, och man kan inte helt lita på bildgivande metoder. Om Madopark fungerar så är det ett viktigare resultat. /Dag Nyholm

Vid en (lång)resa över tidzoner fortsätter man i princip som vanligt, dvs man siktar på att följa dag/natt tiderna som man brukar, men att det som är dag förlängs eller förkortas beroende på åt vilket håll man reser. Det är intervallen mellan dagdoserna som man behåller och lägger till eller drar i från 1 eller flera doser.

Exv om man tar långverkande agonist, MAO-B hämmare och L-dopa  på morgonen, med L-dopa med ca 3 tim intervall fram till kvällen/natten så lägger man till ytterligare doser under den av tidzonsbytet förlängda dagen om man reser väster-ut och "betalar tillbaka" detta med färre doser vid resa öster-ut, då dygnet blir kortare.

Det är främst L-dopa doserna som blir fler  - långverkande MAOB-I (Azilect/rasagelin/Xadago/safinmamid) respektive dopamin härmare (ropinorol depot/ReQuip Depot/ pramipexol depot /Sifrol Depot / NeuPro plåster) behöver man inte ändra antalet eller annan justering. Nästa dos tas vid nästa morgon exv. Plåstret låter man sitta kvar de extra timmarna.

Om man tar mer kortverkande dopamin härmare exv Sifrol 0.18/0.35 mg - icke dept eller ReQuip 0.5-2 mg  - icke depot) kan det vid riktig lång resa med ca 6 - 9 tim utökat dygn bli aktuellt med en ytterligare dos. Det är på samma sätt intervallen som är av intresse - vid resa väster ut kan det bli aktuellt med en extra dos, som betalas tillbaka med en dos mindre på vägen tillbaka.

Försök håll reda på vad som är dag och natt och förläng eller förkorta dygnets dagtid om möjligt. Det är lite svårare att parera för en längre eller kortare natt men det gäller i princip samma metod med medicinerng som "vanligt".

Det är också viktigt med vätskebalansen under flygresor då man förlorar vätska pga torr luft. De flesta flygbolag är bra på att servera vätska, och det skall man ta emot.

Väl på plats på reseorten är det bäst att söka anpassa sig till dygnet som det är - och ta medicineringen som brukligt dvs morgondoser på morgonen och hålla på de vanliga intervallen för följande doser. Det vanliga schemat för medicineringen gäller såväl före som efter.

Vid sk Jet-lag är det inte så mycket att göra - en del kan ha nytta av att tillfälligt ta Melatonin vid insomnandet, men det är inte alla som vinner på detta.

Brukar man ta medicin för sömnrytmen (vanligaste medlen är Mianserin eller Mirtazapin) kan man fortsätta med detta. Har man tagit vid andra tillfällen vid insomningssvårigheter T Zopiklon eller Zolpidem kan man fortsätta med dem, men har man aldrig tagit dessa medel är det olämpligt att pröva vid resa.

Det är ofta helt annan temperatur och luftfuktighet på reseorten.

Det är viktigt med att vara medveten om vätskebalansen. Det är oftast mycket större volymer som behövs än vad man förställer sig. Vid varmare reseort än hemma, mår de flesta bra av att ta "vätskeersättningsmedel" exv ReSorb (salter+ glukos i lagom mängder) med 1 glas ReSorb till måltiderna (x 3 = 450 mL) utöver vad man vanligen dricker (minst 1½ L/dygn). Detta förebygger mycket av trötthet, lätt illamående och huvudvärk som vätskebrist kan orsaka. Tumregel:  om man känner törst - minst 1 L behövs fyllas på; först törst och sedan huvudvärk - minst 1½-2 L behövs för att kompensera förlusterna.

/Håkan Widner

Trevlig resa!

Exv  Ordinarie dosering  kl 7  kl 10 kl 13 kl 16 kl19  kl21 Natt medicin

Xadago 50 mg            1

Pramipexol 1.05 mg       1

Stalevo 100 mg            1   1     1     1    1    1

Mianserin 10 mg                                           ½

Fler doser under "rese-dagen"

Exv  Resa väster-ut  kl 7  kl 10 kl 13 kl 16 tidz tidz kl19  kl21 Natt medicin

Xadago 50 mg            1

Pramipexol 1.05 mg       1

Stalevo 100 mg            1   1     1     1    1    1    1     1

Mianserin 10 mg                                                   ½

Färre doser under "rese-dagen"

Exv  Resa öster-ut  kl 7  kl 10 kl 13 tidz  tidz Natt medicin

Xadago 50 mg            1

Pramipexol 1.05 mg       1

Stalevo 100 mg            1   1     1    1    1

Mianserin 10 mg                                   ½

Det är en gammal uppfattning om att det är en fördel att avvakta med medicinering så länge som möjligt. Strategin som rekommenderas numera är att inte vänta med medicinering,

Vid symtom, tex skakningar, har sjukdomsprocesserna redan pågått flera år. Det är en rad kompensationsmekanismer som sätts igång i de nervbanor som är påverkade, bla omsätts dopamin ca 5 gånger snabbare, och det sker uppreglering av gener för de enzymer som är med och bildar dopamin 3- 4 gånger. Dessa kompensationsmekanismer anses bidra till sjukdomsförloppet även om det inte är visat att tidig medicinering påverkar sjukdomsutvecklingen gynnsamt eller tvärtom (en sådan studie är mycket svår att genomföra). Rekommendationen är att när man har utvecklat symtom är det gynnsamt att börja med medicinering. Det är av mindre vikt vilken medicineringstyp (L-dopa/dopaminhärmare eller enzymhämmare MAOB-I) man börjar med. Alla leder till, efter en tid (vanligen 3 månader) att de negativa kompensationsmekanismerna normaliseras.

Rädsla för biverkningar innan man har prövat ett preparat är förståeligt, men de gynnsamma effekterna överväger i de flesta fall, och det är först efter man prövat som det går att värdera de gynnsamma mot de ogynnsamma effekterna. Det är stor skillnad i biverkningspotential baserat på doser och hur länge man har tagit ett preparat. När man börjar med exv pramipexol skall man börja med en låg dos och successivt, över veckor eller månader öka dosen stegvis med små steg. Det är då vanligen att man får en gynnsam effekt som förtåls bra.

Det finns ingen patient med reell och korrekt diagnostiserad Parkinsons sjukdom som undgår att börja med medicinering eller att fortsätta med dem, och man bör sträva efter en kombination av de olika klasserna av anti-parkinsonmedicinering (L-dopa/dopaminhärmare eller enzymhämmare MAOB-I) inom några år för att undvika att utveckla exv dos-glapp, och det är vanligen bättre att kombinera de olika typerna är att öka till respektive medels maximala dos innan ett tillägg av en annan grupp av läkemedel. /Håkan Widner

Probiotika finns inget säkert vetenskapligt stöd för vid Parkinson, men det pågår mycket forskning om detta. Vitamin B12 använder vi en del vid Parkinson eftersom man kan få B12-brist då det går åt extra B12 vid omsättningen av L-dopa. Magnesium beror på i vilken form och i vilket syfte det tas. I L-dopa-tabletter finns magnesiumstearat som hjälpämne och då är det bra. Magnesium i andra former kan användas mot förstoppning, men kan möjligen minska nivåerna av L-dopa.

Extra Madopark Quick mite inför träning kan vara bra för vissa personer som rapporterar att de annars känner av mer parkinsonsymtom efter träning. Det kan inte rekommenderas generellt inför träning, men det är inte farligt att prova sig fram.

Ja, Melatonin kan fungera mot sömnsvårigheter. /Dag Nyholm

Ja. Smärta kan bero på så många olika saker. Smärtstillande finns ju receptfritt så att man kan prova. Men diskutera gärna med husläkaren om det behövs mer långvarig smärtlindring. /Dag Nyholm

Den här sortens skakning är troligen inte den typiska viloskakning som kan höra till Parkinson, utan så kallad ”fysiologisk tremor”, som alla människor kan ha när de blir pirriga eller stressade. Du kanske är mer benägen till det nu när du har Parkinson. Oavsett vilken typ av skakning det var så är det mycket vanligt att skakningar förvärras i pressade lägen. Skådespelare och musiker använder ibland betablockaren propranolol (Inderal) vid behov för att dämpa skakning i samband med framträdanden. Den kan du be din läkare att skriva ut om problemet fortsätter i liknande sammanhang, men det är bra att veta att den också sänker puls och blodtryck. /Dag Nyholm

Duodopa innehåller de aktiva substanserna levodopa och karbidopa och i dagsläget (september 2023) finns det ingen ”kopia”. Däremot finns Lecigon, som i tillägg innehåller entakapon och ges med en mindre pump. Om man tål entakapon kan man byta. När kopplingarna blir slitna behöver de bytas ut. Det kan en pump- och sondkunnig sjuksköterska göra. Inom några månader kommer troligen den nyaste av L-dopapumpar ut på marknaden. Den kommer att heta Produodopa, innehåller försubstanser till levodopa och karbidopa och ges via liten kanyl till underhudsfettet. /Dag Nyholm

Det finns en specifik behandling mot överrörlighet och den heter amantadin (Dinetrel). Den kan dämpa överrörligheten något. Det har diskuterats mycket om safinamid (Xadago) också kan minska överrörlighet, eller åtminstone inte förvärra den, men det finns inga säkra bevis. Det som hjälper allra bäst mot besvärande överrörlighet är de ”avancerade” behandlingarna med DBS eller pump. /Dag Nyholm

Det enklaste man kan göra är att försöka få i sig vattenlöst levodopa (t.ex. Madopark Quick), som kan lösas upp i liten mängd vatten (det räcker med en tesked). I dagsläget kan man inte ge parkinsonmedicinerna via dropp. Däremot förstås via slang (sond) till magen, men det får man bara om man är väldigt svårt sjuk. Alternativ till dopaminhärmare (agonist) är plåstret rotigotin (Neupro) och apomorfinpenna (eller förstås pump, men det brukar man inte sätta in tillfälligt). Det kan vara farligt att plötsligt bli helt utan Parkinsonmediciner, särskilt om man haft sjukdomen några år. Om man är tidigt i sjukdomen och ändå får i sig lite medicin är det inte farligt, bara besvärligt. Därför är det bra att man trots magsjuka försöker få i sig lite mediciner. Om det inte går och man mår dåligt bör man söka på akuten för att få vätska via dropp och för att få hjälp med medicinerna. /Dag Nyholm

Beställ tid hos vårdcentralen och berätta om ditt urinläckage. Det kan vara aktuellt med remiss till urolog för undersökning. Det finns läkemedel som kan hjälpa och det finns också andra sorters hjälpmedel så att du inte behöver känna dig inlåst. /Dag Nyholm

I många fall får man välja själv vad man tycker passar bäst - vi brukar visa de olika pumparna och gå igenom hur pump och slangar funkar i vardagen. Ibland har man tidigare haft vissa biverkningar som gör att ett eller flera alternativ inte passar. I dagsläget (september 2023) finns tre olika pumpbehandlingar i Sverige: Den ena är apomorfin som ges via liten plastkanyl i underhudsfettet, men som oftast behöver kombineras med L-dopatabletter. De andra två är L-dopapumparna som ges via slang i magen och där Duodopa innehåller exakt samma akriva substanser som Sinemet, medan Lecigon är samma som Stalevo, fast i flytande form. Alla pumpar har samma funktion, att de pumpar in små doser kontinuerligt, men de ser olika ut och är olika stora. Inom några månader beräknas en L-dopapump komma ut på marknaden, den heter Produodopa och innehåller försubstanser till samma läkemedel som finns i Duodopa/Sinemet, men den ges via underhudsfettet. /Dag Nyholm

Till stor del beror det på att ni egentligen inte har ”samma sjukdom”. Vi kallar det för Parkinsons sjukdom, men sjukdomen kan te sig oerhört olika mellan olika individer. Till exempel vilka symtom som dominerar, ålder vid insjuknande, andra sjukdomar/mediciner, vilka biverkningar man har haft tidigare, med mera. Vissa personer med Parkinson har också egna önskemål om medicinering och vi neurologer kan också ha olika uppfattningar om vilken medicin som passar bäst i en viss situation. Styrkan på medicinerna kan variera beroende på kroppsvikt och andra individuella faktorer. Ofta sätter vi in lägsta dosen av en viss sort och ökar successivt över lång tid, såvida det inte dyker upp biverkningar. Det är på ett sätt krångligt att det finns så många olika behandlingsmöjligheter, men det är också bra att det finns många olika mediciner att välja på!  /Dag Nyholm

L-dopa i depot-form (Madopark depot och Sinemet depot) kan användas även dagtid. Den så kallade biotillgängligheten är lägre jämfört med ”vanliga” tabletter, vilket innebär att man inte får 100 mg upp till hjärnan, utan bara ungefär 75 %. Uppgången och nedgången i koncentration är lite långsammare än med vanliga tabletter och därför kan depot-formuleringarna upplevas lite ”trögare” och mer svårstyrda när man vill ändra dos. Det går att kombinera vanlig tablett och depot, men då behöver läkaren ha koll på att det inte blir för höga doser totalt. /Dag Nyholm

Det finns massor av erfarenhet av apomorfin, det är faktiskt det äldsta parkinsonläkemedlet. Detta är en dopaminhärmare (agonist) som ges via injektion eller pump till underhudsfettet, där det tas upp snabbt och ger effekt på bara några minuter. Ja, det kan hjälpa dig med många olika parkinsonsymtom, inklusive dystonikramp och låsningar. Du kommer få veta mer när du börjar, t.ex. att det är viktigt att variera injektionsställena och gärna massera huden för att förhindra lokala ”knölar”. /Dag Nyholm

Vikten på en Duodopapump med full kassett är drygt 500 g (inte hg...). Alternativet när det gäller L-dopapump heter Lecigon och den väger ungefär hälften så mycket men innehåller entakapon (som finns i Comtess, Stalevo m fl), så det är viktigt att veta om man tål den beståndsdelen. Det är möjligt att byta pump på många olika sjukhus i Sverige och i prinip kan man göra det över dagen. Fråga din neurolog varför du inte får byta och be om remiss till närmaste universitetssjukhus, eller skriv en ”Egen vårdbegäran”. /Dag Nyholm

Dystoni med vridning i foten kan vara smärtsamt. Parkinsonläkemedel hjälper oftast, det kan behövas högre dos. Apomorfinpenna kan ge tillfällig lindring snabbt. Avancerade behandlingar som DBS (djup hjärnstimulering) och pumpar kan vara effektiva. Om det är svårbehandlad dystoni kan man behandla med botulinumtoxin-injektioner i de muskler i underbenet som orsakar vridningen/felställningen. /Dag Nyholm

Ja, det finns en ökad risk för demens när man har Parkinson. Men den är annorlunda jämfört med andra demenssjukdomar, t.ex. Alzheimer. Det är oftare tanketröghet och svårigheter med att tänka på flera saker samtidigt vid Parkinsonrelaterad demens. Minnesstärkande läkemedel som används vid andra demenssjukdomar kan också användas vid Parkinson. /Dag Nyholm

Det varierar lite mellan de 6 centra som genomför DBS (Deep Brain Stimulation) operationer, men man behöver genomgå tester som bekräftar att det är Parkinsons sjukdom, och hur man reagerar på dels medicin och uppehåll av medicinering dels kognitivt och mentalt dels rörelsemässigt. Hur medicineffekterna varierar över en dag eller v behöver kartläggas och vilka symtom man har i de olika faserna av fluktuationer, exempelvis mentala symtom på L-dopa brist (trötthet, ångest), som stelhet, skakningar och vid medicineffekt(hallucinationer, impulskontrollstörningar, eller överrörlighet. En detaljerad neuropsykologisk testning är vanligen obligatorisk.

Allmänna kroppsfunktioner som hjärta - kärl med blodtryck men också balans och sömn ingår. Det finns en rad tester och skalor som används, men också mätningar med sensorer. Alla uppgifter samlas in och diskuteras vid en så kallad multidisciplinär rond - där det tas ett beslut av gruppen - det är inte en enskild läkare eller testresultat som vanligen är avgörande för en rekommendation.

/Håkan Widner

Det går inte att direkt ge kommentarer till förlopp som detta mer än generella svar.

Parkinsons sjukdom påverkar många kroppsfunktioner inkluderande blodtrycksreflexer. Det är vanligt att om man har haft högt blodtryck eventuellt före Parkinsons sjukdom, leder Parkinsonsjukdom till att blodtrycket sänks och att man behöver minska doserna av blodtryckssänkande medel. Man blir också generellt känslig för exempelvis värme och det är viktigt med att ha en god vätskebalans. Blodvärdet kan vara för lågt om exempelvis B-vitamin/folsyra förbrukas av främst L-dopa medicinering i många år och det kan bidra till en ökad känslighet för svimningar eller nära svimning. Svimning är ett allmänt symtom som kan bero på en rad faktorer, men är mycket vanligt att bedömas på akut mottagningar. Varje dag kommer patienter till akut mottagningar av svimningar av olika skäl och orsaker och det är oftast möjligt att skilja upp orsaken/orsakerna till svimning efter undersökningar.

/Håkan Widner

Parkinson och mediciner mot Parkinsons sjukdom kan inte ge upphov till spontana smärtor i revbenen. Rent medicinskt är det anmärkningsvärt att bli trött efter 500 m gång och få ont i bröstkorgen spontant. Det bör kontrolleras så att det inte är något som kan förklaras av exempelvis kärlkramp eller annan orsak. /Håkan Widner

Det finns hållpunkter för en inflammatorisk process i hjärnan, som vanligen anses vara en konsekvens av sjukdomsprocessen och mera sällan vara en primär orsak till sjukdomen. Det har gjorts många studier med att försöka påverka och bromsa inflammationsreaktioner vid Parkinsons sjukdom, men alla har varit negativa och det finns förnärvarande inga av alla medel som kan påverka inflammationsprocesser som har visat sig kunna bromsa sjukdomen. Det pågår flera studier med olika medel vilket kan leda till kommande behandlingar, men inget är aktuellt eller på väg in i behandlingen./Håkan Widner

ParkinsonPodden kan endast ge generella råd och det är inte möjligt att ge individuella ordinationer. Behandlingsansvaret ligger alltid hos behandlande läkare som har tillgång till all information.

Generellt kan sägas att det inte finns en viss dos L-dopa som är rätt - 300 mg (tex 3 x 100 mg Madopark kan vara för hög, och enligt FASS är maxdosen Sinemet 2000 mg, vilket kan vara för lite för vissa.

Det finns flera läkemedel som har effekt på Parkinson symtom, exv MAO-B hämmare (Eldepryl/Seleglin/Rasagelin/Xadago/safinamid), COMT-hämmare (entacapon/tolkapon/opikapon), dopaminagonister/härmare (pramipexol/ropinorol/rotigotin/apomorfin). De har effekter som kan räknas om till att motsvara en viss mängd L-dopa (Madopark/Sinemet/Duodopa/Lecigon) genom en omräkningsfaktor (LEDD - L-dopa ekvivalent dos). Om man har en kombinationsbehandling (vilket vanligen rekommenderas med olika klasser av anti-Parkinsonläkemedel kan doserna i LEDD bli högre.

Det är många faktorer som medverkar och ett visst antal tabletter kan inte bedömas om det är rätt eller fel.

/Håkan Widner

Det är vanligt med trötthet vid Parkinsons sjukdom - man skall dock skilja på olika typer av trötthet och vad man menar med att vara trött.

Något förenklat kan man skilja på:

• trötthet = sömnighet, dvs trötthet som kan bli bättre av sömn. Detta är vanligen orsakat av dålig sömn och låg sömnkvalitet.
• trötthet = muskulärtrötthet, dvs trötthet som kan bli bättre av vila.
• trötthet = hjärntrötthet, dvs trötthet i form av nedsatt mental ork, och nedsatt koncentrationsförmåga, och nedsatt uppmärksamhet mm. Hjärntrötthet blir inte bättre av vila eller sömn.

Det är mycket vanligt att sömnen är störd/påverkad av Parkinsons sjukdom. Normal sömnfysiologi är att det skall ta ca 10-15 min att somna, och att man har en djupsömnsperiod tidigt i sömnfasen som oftast varar upp till 2 tim. Efter denna djupsömn kommer 1 - 2 perioder med ytligare sömn, och det är vanligt att vakna efter ca 3 tim. Om man är vaken mindre än 2 - 3 min kommer man inte i håg det, men om det är något som stör att somna om (exempelvis  värk, stelhet, skakningar eller annat) kan man vara vaken längre. För att ha god sömnkvalitet skall det vara ytterligare djupsömnsperioder efter det varat med en del drömsömnsperioder. För de flesta är det ca 6-8 timmar i sömn, och om kvaliteten är god bör man var utsövd när man vaknar, och inte dagtrött (sömnig) efter det.

Det är många faktorer som kan störa - för mycket medicineffekt av dopamin är uppiggande (exempelvis hög dos till natten av Depot preparat kan väcka en efter 2 - 3 timmar och det kan vara svårt att somna om. Om dosen är för låg, blir det stelhet och svårigheter att vända sig eventuellt med skakningar och stelhet som gör att man vaknar.

Sömnen reglera av många faktorer - bla dopamin, noradrenalin, sömnhormonet Melatonin, sömnhormonet Orexin mm. Lagom och tillräckligt långverkande dopamin till / under natten kan ge bättre sömnkvalitet, och små doser av Mianserin/Mirtazapin lockar fram normal sömnrytm (delvis genom en noradrenalineffekt). Om andningsuppehåll föreligger, hjälper inga läkemedel - endast åtgärder som påverkar luftflödet som C-PAP eller andra lokal åtgärder i svalget.

Många komplexa faktorer medverkar och det behöver benas ut vilket som är mest effektivt på sikt, men det är viktigt att diskutera sömnen med behandlande läkare.

Om tröttheten är mer muskulär och minskar av kroppsvila, är det sannolikt möjligt att förbättra detta genom att se över grundmedicineringen så att det är tillräckligt med dopaminersättning. Om tröttheten varierar med doseffekter (dosglapp)- är det oftast lättare att hitta detta mönster. Flera kroppsfunktioner kan dock spela in, främst om blodtrycket är lågt eller sjunker mycket tex i stående. Yrsel behöver inte förekomma, utan endast trötthet. Blodtrycksmätning i sittande och stående ger ledtrådar.

Hjärntrötthet beror vanligen på otillräcklig grundmedicinering - dels dopaminersättning men också andra katekolaminer som noradrenalin. Det är svårt att skilja upp på nedstämdhet och hjärntrötthet, men det finns likheter och ibland överlappande behandlingar.

Öppen mun vid Parkinsons sjukdom förekommer oftast i så kallad avancerad fas - det är ett sjukdomsfenomen, som jag tolkar det som ett uttröttningsfenomen - munnen och käken är ständigt aktiva och kontrollen kräver en viss mängd medicin - men det går inte att dosera till endast dessa muskler.

/Håkan Widner

Järntabletter kan minska upptaget av levodopa (Madopark), men om man märker av försämring av Parkinsonsymtomen kan dosen av Madopark höjas. Man kan också försöka att inte ta de båda medicinerna vid samma klockslag. /Dag Nyholm

Dystoni med vridning i foten kan vara smärtsamt. Parkinsonläkemedel hjälper oftast, det kan behövas högre dos. Apomorfinpenna kan ge tillfällig lindring snabbt. Avancerade behandlingar som DBS (djup hjärnstimulering) och pumpar kan vara effektiva. Om det är svårbehandlad Dystoni kan man behandla med Botulinumtoxin-injektioner i de muskler i underbenet som orsakar vridningen/felställningen. /Dag Nyholm

Frågan är om dåsigheten verkligen är en biverkning av Madopark - det kan förstås vara så, men det är inte alls säkert. Just Madopark är ”snällast” av alla Parkinsonmediciner, så i ditt fall är det nog bra att hålla sig till den och försöka att smyga upp dosen lite i taget. Du använder alltså nu totalt 200 mg levodopa och det är en mycket låg dos - du skulle säkert behöva minst dubbelt för att få effekt, men det är bra att isåfall öka dosen gradvis. Be din neurolog om ett upptrappningsförslag och kolla gärna så att det inte finns någon annan orsak till dåsigheten, som t.ex. lågt blodtryck eller blodbrist. /Dag Nyholm

Nej, en kortisonkur påverkar inte effekten av L-dopa. Men kortison gör mycket annat. /Dag Nyholm

Brist på dopamin ger olika sorters Parkinsonsymtom eftersom dopamin används i många olika system i hjärnan, t.ex. att rörligheten förändras, men också t.ex. ökad oro eller stresskänslighet. Detta är ju i princip motsatsen till att känna sig tillfredsställd, så här är det en koppling till belöningssystemet. Parkinsonläkemedlen som på olika sätt ersätter dopaminbristen ökar alltså välbefinnandet, oftast på ett ”lagom” sätt, men ibland kan man drabbas av så kallade ”impulskontrollstörningar”, vilket innebär en ökad benägenhet att ”fastna” i något som känns belönande. Kända exempel på det är ökat intresse för spel, sex, godsaker, shopping eller vissa arbetsuppgifter, men också att man kan överdosera sina Parkinsonmediciner i jakt på ”kickar”. Det är bra att veta att sådana biverkningar finns, särskilt vanligt av dopaminhärmare (agonister). En annan motsats till lustkänslor är förstås nedstämdhet eller depression. Sådana besvär behandlas ofta med antidepressiva mediciner. /Dag Nyholm

Vid MSA kan man ha viss nytta av vanliga Parkinsonläkemedel, men den här sjukdomen har fler symtom att hålla koll på än rörligheten och man kan behöva mediciner mot t.ex. blodtrycksfall och urininkontinens. /Dag Nyholm

Ja, det finns många alternativ till Entakapon. Den ”förstärker” varje L-dopatablett med ca 30 %. Det enklaste alternativet är att höja dygnsdosen av L-dopa. Man kan också kombinera med dopaminhärmare och/eller MAO-B-hämmare. /Dag Nyholm

Det händer inget särskilt med kroppen om man tar parkinsonmediciner utan att ha Parkinson. Det enda som kan hända är att man får biverkningar för stunden, de går isåfall över när man slutar med medicinen. /Dag Nyholm

Det är svårt att svara på varför du mår sämre om du somnar om på morgonen, det är nog vanligare att det blir tvärtom. Men möjligen har det med sömnstadier att göra, att du hamnar i "obalans”. Nästa steg för att förlänga effekten beror helt på hur du mår på din aktuella behandling. Jag gissar att du tar ytterligare doser av Levodopa under dagen, annars är det nästa steg. Att lägga till COMT-hämmare är ett sätt att förlänga effekten av varje levodopatablett en aning. Om du bara har 0,26 mg Pramipexol per dag, så kan nästa steg vara att öka den dosen. Men det finns många sätt att justera behandlingen. Hudirritation vid ena axeln beror troligen inte på Parkinson. Mjukgörande salva kan prövas. /Dag Nyholm

Sådana medel mot förstoppning används ibland som en kur vid tillfällig förstoppning. Men när man har Parkinson har man ofta kronisk förstoppning och då är det vanligt att man behöver fortsätta under lång tid. Det är inte farligt. Så länge det fungerar bra är det bara att fortsätta. /Dag Nyholm

Nej, det finns inget annat än att leva som vanligt och försöka hålla kroppen igång så som du beskriver. Om neurologen tror att det kan vara Parkinson så får du prova medicin då. /Dag Nyholm

Ångest vid Parkinsons sjukdom kan bero på flera olika faktorer. Om ångesten kommer regelbundet som vid en off period (mellan eller i slutet av en medicindos med L-dopa) kan det vara ett icke motoriskt off fenomen. Då behandlas ångesten bäst med att utjämna medicineffekten och off perioderna med olika justeringar av grunddoserigen – allt från högre doser, tätare intag av doser, eller tillägg av oliak medel som kan förlänga och förstärka medicineringen (exempelvis genom tillägg av MAO-B hämmare, COMT-hämmare, eller dopaminagonister) om man inte redan har någon av dessa medel.

Ibland kan låga blodtryck yttra sig som ångest, och vanligen trötthet, men inte alltid med yrsel eller hjärtklappning, och då är det ofta relaterat till exempelvis att det kommer i samband med att man reser sig upp eller när man har stått upp en tid. Behandlingen är god vätskebalans och kontroll över blodtrycket.

Om ångesten är oberoende av L-dopa medicineringen och andra tillstånd kan det har med brist på noradrenalin (och serotonin) utan att man samtidigt känner av eventuell nedstämdhet, och då kan Venlafaxin vara ett medel som kan vara aktuellt – men indikationen måste prövas och övervägas. Om medicineringen skall prövas varierar doserna mellan 37.5 till 300 mg och det får följas noga efter hand. Man kan ge kurer om 3 – 6 månader eller en kontinuerlig , vanligen lägre dosering över tid.

 /Håkan Widner

Risken för hallucinationer i samband med sövning när man har Parkinsons sjukdom och medicinering, är dels dosberoende och också vilka typer av medicinering. 300 mg  som total dos är mycket låg dos och kan inte minskas mer/ytterligare. Risken för hallucinos vid narkos bedömer jag som liten.

Vid operation av rhitzopati måste man sövas. Det är viktigt att veta om att man skall vara försiktig med viss typ av diatermi - en metod för att stoppa blödningar i huden/såret vid DBS, men det vet teamen om och kan ge råd.

Så gott som alla patienter som behandlats med DBS fortsätter med medicinering, men jämfört  med före operationen behöver man oftast göra justeringar olika typer av medel och doser, beroende på vilken målpunkt som DBS elektroderna placerats i.  Vid STN (Subthalamic Nucleus)målpunkten sänks doserna ofta med ca 50% beroende på hur mycket man har haft innan - men det är behandlingseffekten som är avgörande och sänkning av medicindoserna är inget egensyfte med ingreppet. För många år sedan slutade man under en tid med all medicinering, men det lärde man sig snabbt att det inte fungerar bra - DBS behandling är alltid en kombinationsbehandling med medicinering.

/Håkan Widner

Det finns tre olika (likvärdiga) minnesstärkande mediciner och en av dessa är i plåsterform. (Observera att det plåstret är rivastigmin/Exelon och inte Rotigotin/Neupro som är en Parkinsonmedicin.) Några andra mediciner finns inte att tillsätta, men Parkinsonmedicinerna kan ha viss effekt på minnesfunktioner, så det är bra om dessa mediciner är justerade så bra som möjligt för rörligheten. En annan sak som kan påverka minnet till viss del är lågt blodtryck och blodtrycksfall. Kan vara värt att kolla blodtrycket i liggande och stående, för säkerhets skull. /Dag Nyholm

Nej, det finns inget annat än att leva som vanligt och försöka hålla kroppen igång så som du beskriver. Om neurologen tror att det kan vara Parkinson så får du prova medicin då. /Dag Nyholm

Utredning för PSP kan se lite olika ut på olika sjukhus och beroende på hur tydliga symtomen är. Viktigast är vanlig, ”klinisk” läkarundersökning och vid PSP undersöks särskilt t.ex. muskelstelhet i nacke, gång, balans och ögonrörelser. Ibland görs magnetkamera och/eller PET-undersökning av hjärnan och ibland tas prov på ryggvätskan (lumbalpunktion). /Dag Nyholm

Kontakta din vårdcentral och be om remiss till närmaste neurolog (eller geriatriker). Man kan skriva egen vårdbegäran också, men ofta blir remiss från vårdcentral bättre. Undersökningen går ut på att läkaren tittar på din rörlighet, vid t.ex. gång och skruvande rörelser med armarna, samt känner på musklerna. Det finns inga andra särskilda undersökningar eller prover som kan påvisa Parkinson. Ibland görs magnetkamera eller röntgen av hjärnan för att utesluta eventuell annan sjukdom. /Dag Nyholm

Agomelatin är en sk melatoninagonist, dvs det efterliknar melatonin, det naturliga sömnhormonet, så det medlet är avsett att påverka och förbättra sömnen. Det kan sannolikt spela roll för den gynnsamma effekten. Man bör ompröva behovet av hur stor dosen behöver vara regelbundet (med några månaders intervall), men det är inget eg hinder att fortsätta med medlet. Det kan behövas att kombinera olika medel för att få en bra sömnbalans.

Det gäller anti-Parkinson medicinerna och övriga sömnmedel. Det är mycket vanligt att långverkande dopaminmedel stör sömnen - dopamin är i princip uppgiggande, medan noradrenlin/melatonin, orexin mfl sömnsignalämnen gör att vi somnar och bevarar sömnen.  Det kan vara att halten dopamin nattetid blir för hög och ger med det en ytligare sömn med mycket drömmar och oro. Det är inte nödvändigtvis, men kan vara, REM-sömnsstörning, som ibland är svårt att skilja från ytlig sömn med livliga drömmar.

Det är ett detektivarbete att söka reda ut om dålig sömnrytm beror på för mycket av vissa mediciner, exv dopamin, eller om man har brist på faktorer som ger normal sömnrytm exv noradrenalin mfl. Det är balansen mellan dessa faktorer som gör att vi kommer i sömn och kan bevara sömnen när man somnat.

Det kan föra sig om muskelkramper (dystoni) - det typiska är då att det kommer i en off period (tex tidigt på morgonen, när halten medicin är som lägst) och minskar efter det att en dos medicin börjar verka. Dystoni kan leda till att foten vrider sig och det kan vara svårt att gå på ett helt normalt sätt. Det kan vara samma mönster av sk thalamiska symtom, som varierar med L-dopa effekten (on/off svängningar), men är mindre vanligt att det ger svårare smärta och bör inte påverka fotens rörelser.

Är det strikt belastningsrelaterat bör man undersöka foten och fotens ben så att det inte har tillstött en skada i leder mellan benen eller i benen.

Dystoni är ganska vanligt och kan behandlas med optimering av mediciner och ibland med injektioner i muskler botulinum  toxin (Botox).

Diarré och annan färg på avföringen är inte en konsekvens av Parkinsons sjukdom eller direkt av Parkinson mediciner.

Man kan få diarré av L-dopa mediciner vanligen i början av behandling och av COMT-hämmaren entakapon (som finns i kombinationstabletten Stalevo - levodopa/carbidopa/entakapon) eller som enstaka tilläggstabletter Comtess / Entakapon), men det är inte något som kan skall låta pågå.

Mörk avföring kan indikera blod, eller möjligen järntabletter, men bör undersökas. Det är vanligen Vårdcentralerna som är bäst rustade att göra dessa undersökningar och inte neurologmottagningar.

Det verkar vara för kraftig effekt av medicineringen - yviga rörelser överlag och i sittande, vaggande rörelser, kan vara det vi kallar överrörlighet. Symtom under natten kan också vara en för kraftig dopamineffekt, som stör normal sömn och kan ge upphov till ytlig sömn med mycket drömmar, och ibland sk parasomnier (olika reaktioner under sömn som sömngång mm). Förvirring och hallucinationer kan också orsakas av höga doser, eller exv sömnbrist.

Om patienten har många av anti-Parkinson mediciner som är (mycket) långverkande och exv sk dopaminhärmare (dopaminagonister som Sifrol (pramipexol) Depot, ReQuip (ropinorol) Depot, eller Neupro (rotigogin) plåster kan det vara att doserna behöver justeras, men även några av de andra Parkinsonmedicinerna kan behöva justeras.

Det är osannolikt att det är B-vitaminbrist som förklarar tillståndet. Det är angeläget att patienten kan bli bedömd av en läkare som är förtrogen med Parkinsons sjukdom och medicinerna som är aktuella för behandling av Parkinsons sjukdom. En beskrivning av ovan tillstånd borde leda fram till ett besök för att se över behandlingen.

Det är troligare att detta beror på något fel i ögat, t.ex. grå starr, men man kan inte helt utesluta att Parkinson spelar roll. Ett besök hos ögonläkare rekommenderas.  /Dag Nyholm

Ja, det är många som upplever tillfällig försämring i samband med förkylning. Det är kanske läge att börja med medicin - den hjälper oftast mot mer än bara skakningar. /Dag Nyholm

Ja, synen kan påverkas på lite olika sätt av Parkinson, men också, förstås, av åldrande. Första åtgärden när fokus och mörkerseende försämras är att gå till en optiker och kontrollera synen, det kan ju finnas behov av läsglasögon, t.ex. Det är också bra för dig som har grön starr att kolla ögontrycket regelbundet eftersom levodopa kan påverka detta. /Dag Nyholm