Fråga experten

Det är ganska vanligt att tidiga Parkinsonsymtom misstolkas, men inte särskilt vanligt att de tolkas som psykiatriska. Dock är depressiva symtom och ångest/oro förstås psykiatriska symtom som kan vara en del av bilden vid tidig Parkinson. Man kan tänka sig att en del tidiga Parkinsonsymtom skulle kunna ha likheter med autistiska drag. I den här studien, som är från Sverige, var det relativt unga personer som undersöktes i databaser. De äldsta var 48 år och med tanke på det kan man tänka sig att det borde vara en del genetiska varianter bland de som utvecklade Parkinson. Men artikeln redovisar inte det – vi gör ju sällan genetiska analyser i Sverige eftersom det sällan ger något specifikt svar. /Dag Nyholm

Jag är inte så bra på glasögon, så din optiker är helt klart bättre. Att du faller lätt är något att ta på allvar och försöka förhindra. /Dag Nyholm

Ja, det är vanligt att det känns så, men man återhämtar sig när infektionen går över. /Dag Nyholm

Ja, det är ganska vanligt med olika sorters hudreaktioner. Det är inte alltid som effekten påverkas, men det låter som den gjort det för din del. Tråkigt, men det finns ju flera andra behandlingar som alternativ. /Dag Nyholm

Det är svårt att bedöma symtomen ”snurrig – konstig i huvudet” med samtidigt ”frusna fötter” vid gång under natten, om dessa är att relatera alls till Parkinsons sjukdom.

Generellt kan anföras att det är svårt att få en enskild dos av Parkinsonmedicinering att ge effekt som varar under en hel natt. L-dopas effekt (Sinemet/Madopark) utan tillägg av enzymhämmare (MAO-B-hämmare/COMT-hämmare) är ofta kort – 3 – 4 tim, och om dessa symtom uppkommer under natten några timmar efter sista intaget av kortverkande L-dopa kan det vara ett dopaminbrist tillstånd. Misstanken kan bekräftas om det bli bättre av ett test med kortverkande L-dopa (Madopark Quick Mite) under natten, som inom ca 15 min bör lindra dopaminbrist och det kan tala för att det är en för kort effekt av nattdosen av anti-parkinson medlet.

Det finns andra möjliga förklaringar också -  ”snurrig – konstig i huvudet” indikerar ofta ett lågt blodtryck och blodtrycket sjunker generellt under natten, och om man står upp från att ha legat några timmar kan det vara ett lågt blodtryck. Det kan påvisas om man har möjlighet att mäta blodtrycket i stående under natten. Om detta är mycket lågt, skall man förstås inte ta mer anti-parkinson medel utan få upp blodtrycket.

Om mycket lågt blodtryck skall man se över alla sina mediciner, och diskutera med sin läkare om det är några blodtryckssänkande medel som inte längre behövs eller om man behöver andra åtgärder./Håkan Widner

Nej. Parkinsons sjukdom innebär inte en ökad risk för stroke, eller värre symtom om en stroke inträffar. Parkinsons sjukdom leder med tiden till ett lägre blodtryck och det är statistiskt sätt färre stroke hos patienter med (många års) Parkinsons sjukdom.

Det finns sk sekundär Parkinsonism som beror på skador på de minsta blodkärlen och ger upphov till vaskulär Parkinsonism, med små skador och små stroke som successivt och stegvis ger upphov till symtom som kan likna delar av Parkinsons sjukdomsbilderna, men är inte en aktiv sjukdomsprocess som den vid Parkinsons sjukdom. Vaskulär Parkinsonism ger framförallt svårigheter att gå men sällan skakningar, eller armsymtom./Håkan Widner

Synförmågan ändras inte av Parkinsons sjukdom, men omställningen från ljus till mörker (och mörkerseende) tar längre tid. Det är framförallt i skymning som detta märks av och man kan uppleva sämre syn tillfälligt. Det kan också upplevas som att man lättare blir bländad men synförmågan påverkas inte. Det kan förekomma tillfälliga skillnader i färgseende också vid ändringar av ljusförhållanden, men det är på samma sätt omställningen från ljus (och dominerande färgseende) till mörkerseende (och dominerande perifert seende – svartvitt).

Det är ju dock vanligt med att det med åldern tillkommer (grå) starr (linsgrumling) som inte har med Parkinsons sjukdom att göra. Om man har glasögon kan det vara liten försämrad synskärpa som inte inte tillräckligt kompenseras av glasögonen eller ibland reflexer i glasen om inte dessa är reflexbehandlade som ger sämre mörkerseende.

Om fortsatta besvär kan det vara bra med att kontrollera synen/glasögonen hos en optiker. Det marknadsförs gulfärgade glasögon för att för förbättra synen men studier har visat att de försämrar genom att filtrera bort viss mängd ljus som gör att det blir litet sämre syn i mörker, men bättre kontrast.

 /Håkan Widner

Nej det föreligger inte något samband med att utveckla Parkinsons sjukdom vare sig av epilepsi eller med någon av de läkemedel som används för att minska risken för att utveckla epilepsianfall.

I det aktuella fallet vet man ju inte när epilepsitendensen de facto försvann – det kan ha varit många år före debuten av Parkinsons sjukdom.

Det är också sannolikt att ett epileptiskt anfall, om något, skulle vara gynnsamt för Parkinson sjukdomssymtom. Konstgjorda, kontrollerade anfall, vid behandling av depression med ECT (elektrokonvulsiv terapi) har, när det tillämpas på patienter med Parkinsons sjukdom förbättrat symtomen och minskat läkemedelsbehovet under flera veckor./Håkan Widner

Det man får misstänka är att sjukdomen och medicineringen har lett till begreppet ”impuls kontrollstörningar”, som kan yttra sig på många sätt: vanligast är okontrollerat spelande med utveckling av spelmissbruk, men många andra beteende störningar kan uppstå, som överdrivet handlande, överdrivet ätande, eller överdrivet sexuellt intresse med många olika uttryck som okontrollerat bruk av pornografi eller som frågeställaren exemplifierar med otrohet mm.

Grunden till impulskontrollstörning är att Parkinsons sjukdom påverkar en mycket specifik del av  dopaminsystemet i hjärnan, men inte alla dopaminsystem som finns i hjärnan. Ett system som inte drabbas alls av sjukdomen är det sk belöningssystemet som vid händelser som ger en positiv signal leder till att dopamin frigörs och detta intryck förstärks.

Behandlingsprincipen för Parkinsons sjukdom är att ersätta dopaminbristen i de områden som har för lite – främst i området putamen. När mediciner tillförs är det dock hela hjärnan som exponeras för det tillförda dopaminet, även den områden som inte är drabbade av sjukdomen. De områdena kan bli överstimulerade av det tillförda dopaminet, och belöningssystemet kan då bli för kraftigt påverkat med impulskontrollförlust.

Det finns samband mellan sjukdomens svårighetsgrad, mängden medicinering, och hur lång exponering av dopaminersättning men också att man blir engagerad i någon aktivitet, och inte kan stoppa eller kontrollera förloppet.

Störst risk för att utveckla impulskontrollstörningar är yngre män med ett från början riskbeteende och som exponeras för olika aktiviteter och med Parkinsons sjukdom i en fas som behandlas med höga doser. Det är främst det mycket långverkande beredningar av mediciner som har en högre risk att leda till överdriven stimulering av de områden som inte är drabbade av sjukdomen, och också de medel som verkar direkt på mottagarna av nervsignalen (dopaminreceptorerna), men alla anti-parkinson läkemedel kan bidra till problemet givna under långtid i höga doser.

Behandling av impulskontrollstörningar innefattar dels information om riskerna, och att man skall vara uppmärksam på tidiga problem med att undvika att bli fast i ett ogynnsamt beteende för att minska exponeringen.

Vid manifesta impulskontrollstörningar är en etablerad behandling att stegvis minska eller helt sluta med de långverkande depot beredningarna av Sifrol/pramipexol Depot, ReQuip/ropinorol Depot, och NeuPro/rotigotin (och ev någon av de äldre typerna Pravidel, Cabaser, eller apomorfin).

Nästa steg är att minska totaldosen av L-dopa och andra långverkande medel som MAO-B-hämmare, ffa om Eldepryl/selegilin använts men också Xadago/safinamid/Rasagelin.

I många fall minskar eller försvinner impulskontrollstörningarna med dessa steg inom någon eller några veckor.

I enstaka fall kan avancerad eller apparatbaserad behandling vara lämpligast, och DBS i STN har störst potential då denna metod innebär en punktbehandling och kraftig sänkta doser av anti-parkinsonläkemedel.

I FASS texterna till alla anti-parkinsonmedel finns det beskrivningar av riskerna att utveckla impulskontrollstörningar och det är extra tydligt i FASS texterna för de långverkande dopaminhärmarna [Sifrol/pramipexol Depot, ReQuip/ropinorol Depot, och NeuPro/rotigotin], och i dessa texter finns statistiska detaljer om riskbedömningarna/Håkan Widner

Detta är en stor fråga som det finns många aspekter på och alternativen är många.

Förebyggande av on/off fluktuationer för att minska tendensen till att överrörlighet är ett sätt, vars principer också gäller för etablerade fluktuationer. Risken att utveckla överrörlighet ökar vid höga enskilda doser av kortverkande anti-parkinson medel, där Madopark Quick innebär störst risk. När fluktuationer har uppstått, kan det ta lång tid för att dem att gå tillbaka, men det förutsätter att man justerar medicineringen.

Om man som enda anti-parkinson medicinering har höga doser Madopark Quick upprepade gånger under dagen utvecklas fluktuationer, med dos-glapp, off perioder och inom kort överrörlighet. Om samma mängd L-dopa som intas i detta fall, men som ges som en infusion i tunntarmen eller under huden och med en stabil koncentration, utvecklas inga fluktuationer och redan etablerade fluktuationer kan minska och stabiliseras. Detta kallas ”kontinuerlig dopamin stimulering” som en dels förebyggande men också behandling av överrörlighet.

Grundbehandlingen skall således redan från början undvika monoterapi av kortverkande L-dopa, och man skall sträva efter att ha en kombination av olika klasser av anti-parkinson medel så att de olika medlen överlappar varandra så att det inte blir för lite eller för mycket effekt.

Ett sätt är att kombinera L-dopa men olika enzymhämmare (MAO-B-hämmare [rasagelin eller safinamid/Xadago] och COMT-hämmare [entakapon/Comtess/opikapon/Ongentys] som förlänger effekten av alla enskilda L-dopa tabletter, eller om man tål dem dopamin-härmare [pramipexol/Sifrol/Opryema, ropinorol/ReQuip, rotigotin/NeuPro, eller apomorfin]. Med en kombinationsbehandling undviker man höga enskilda doser av de olika medlen och kombinationen minskar dosglapp/svängande koncentrationer.

Behandling mot överrörlighet innefattar att jämna ut och stabilisera doserna, och ofta, sänka totaldosen som intas över ett dygn.

En ytterligare möjlighet är att lägga till ett läkemedel som kan dämpa fluktuationerna. Det som är bevisat att kunna minska fluktuationer är K Dinetrel (amantadin) 100 mg. Dinetrel tas 2 vanligen gånger per dag, morgon och tidig eftermiddag, och om man tål detta utan biverkningar kan fluktuationer stabiliseras. Detta medel påverkar Parkinsons sjukdom på samma sätt som DBP – djup elektrodstimulering om den placeras i subtalamus kärnan (STN) genom att påverka nervimpulsflödet genom STN kärnan. I vissa fall kan memantin ha samma effekt men inte alltid.

Mycket svåra fluktuationer med kramper, och överrörlighet behandlas bäst med sk ”avancerade eller apparatbaserade” behandlingar, dvs infusioner av läkemedel [under huden som ProDuoDopa, eller apomorfin/ApoGO, Dacepton], eller i tunntarmen [Duodopa / Lecigon] eller DBS i olika kärnor som globus pallidum, zona incerta, eller sub thalamus. Om det är aktuellt med någon av dessa behandlingsmöjligheter behövs det utredas före vilket sker genom en remiss till någon av motorikenheterna vid universitetssjukhusen. /Håkan Widner

Det är lyckligtvis helt ofarligt. Men förstås besvärligt och dåligt att vi har så långa väntetider. /Dag Nyholm

Ja, det stämmer! Det beror nog mest på sjukdomsförändringar i det autonoma nervsystemet som reglerar bl.a. svettning. Men det kan säkert finnas fler förklaringar, t.ex. den du föreslår. /Dag Nyholm

Du har fortfarande en mycket låg dos så det är inte säkert att det märks något än. Det kan dröja flera veckor, ibland ännu längre. Men ibland märks effekt redan efter några dagar. Det beror lite på hur länge du har haft symtom och vilka Parkinsonsymtom du har, men oftast märker man att det blir bättre smidighet och snabbhet i rörligheten i den påverkade kroppshalvan. Man kan också märka att man mår allmänt bättre, att man känner sig lite piggare och mer snabbtänkt. /Dag Nyholm

I princip inte. Vanligen är dystoni ett Parkinsonsymtom som behandlas med alla sorters Parkinsonläkemedel. Dock har det rapporterats att vissa typer av dystoni skulle kunna förvärras av dopaminagonister, så helt säker kan man inte vara. Ofta dyker dystonin upp lite mittemellan dålig och bra effekt av medicinen. /Dag Nyholm

Parkinson kan ge lägre blodtryck, så det är viktigt att kolla detta, särskilt skillnaden mellan liggande och stående position och gärna vid många tillfällen. Om du inte känner någon nämnvärd effekt av Madopark kan det förstås antingen bero på att du inte har ”vanlig” Parkinson eller att dosen är för låg – diskutera med din neurolog! /Dag Nyholm

Skakar du alltså mer på kvällen än på dagen? Då låter det som att du får lite för låg dos på kvällen. Och kanske har stängt av pumpen när du läser bok? Annars får du kanske försöka hitta på ett sätt att läsa utan att hålla i boken. /Dag Nyholm

Tröttheten kan förstås bero på många olika saker, t.ex. kan det vara bra att kolla blodtryck och blodvärde, men att du sover dåligt är förmodligen det största problemet. Försök diskutera med din läkare eller sjuksköterska hur sömnen kan förbättras. /Dag Nyholm

Ja, det kan nog finnas ett samband, men vi förstår ännu inte riktigt mekanismerna. Det verkar finnas större risk att få Parkinson om man har diabetes typ 2. /Dag Nyholm

Det beror på hur du har svårt att sätta ner foten – om den är lite vriden kan det vara dystoni som ofta dyker upp lite mittemellan ”off” och bra effekt, dvs oftast vid undermedicinering. Likaså om du släpar med foten eller att den inte rör sig lika ledigt som höger kan det vara undermedicinering. Om det istället är vridande rörelser och att du har svårt att stå stilla, så kan det handla om överrörlighet, dvs snarare övermedicinering. Be en läkare eller fysioterapeut kolla hur det ser ut så får du ett säkert svar. /Dag Nyholm

Det kan ha ett samband med Parkinson, men inte helt säkert. Det vore bra för dig att undersöka sväljningen hos logoped och/eller öron-näsa-hals-läkare. /Dag Nyholm

Om du söker på ”vanligt med symtom på smärta” här på sidan så har Håkan Widner tidigare skrivit ett långt svar på den frågan. Kortfattat kan man säga att smärta vid Parkinson är vanligt, men kan vara av flera olika typer. Den enklaste förklaringen är att stela muskler kan göra ont och då hjälper det med optimering av Parkinsonmedicinen. Men det finns också andra orsaker som kan behöva behandlas mer specifikt. /Dag Nyholm

Svår trötthet kan ha många olika orsaker. Hur är din övriga hälsa och sömnen, t.ex.? Ibland är trötthet en biverkan av Pramipexol – kan det finnas något sådant samband? Du har en låg dos av Parkinsonläkemedel, så du kan diskutera med din läkare om det kan vara av värde att prova högre dos av Madopark. /Dag Nyholm

Det är inte säkert att det är ”så här det ska vara”. Det låter som att du piggnar till senare på dagen – möjligen är det en effekt av medicinen som dröjer några timmar. Isåfall skulle det kunna hjälpa med en något högre dos på morgonen – diskutera det med din läkare! /Dag Nyholm

Något definitivt svar kan jag inte ge. Lite resonemang:

Tidsförloppen är relativt långa mellan olika steg i sjukdomssymtomen (upp till 10 år för olika händelser) och från diagnos av Parkinson och första symtom av huvudvridning > 30 år om jag uppfattar det rätt.

Det finns inte belagt i studier att rörelse-symtomgivande sjukdomsprocesser omfattar så långa perioder.

Det finns samband med en del icke rörelserelaterade fenomen som REM-sömnsbeteende störning kring 15 år före debut av Parkinsons sjukdom, men då är det utan rörelserelaterade symtom. Intermittenta / tillfälliga (uttröttnings symtom) Parkinsonism liknande symtom (exv skakningar, stelhet, ev dystoni) kan förekomma ca 3- 5 år innan det uppstår som mer eller mindre bestående symtom.

Det är extremt ovanligt med debut av Parkinsons sjukdom under 25 år ålder, och är då vanligen orsakad av sällsynta genetiska varianter. exv Parkin genvarianten som kan ge upphov till symtom i tidiga tonåren. Denna form av Parkinsonism är utan familjehistorik då det är en sk recessiv sjukdom, med anlag från respektive förälder. Det kan förekomma dystoni i denna form, men det är sällan att enbart dystoni förekommer före andra former av Parkinsonism. Det borde ha förekommit andra former av symtom utöver den cervikala dystonin.

Dystoni är en ganska vanlig sjukdom i sig (till lika delar ärftlig, som spontant förekommande) och det kan förekomma oberoende av Parkinsons sjukdom. Dystoni kan börja tidigt och intermittent. Om det är samma muskler som är påverkade under tonåren som senare i 45 års åldern kan man anta ett samband. Dystoni kan svara på Parkinson mediciner och det i sig gör inte att det är ett nödvändigt samband mellan händelserna.

Parkinsons sjukdom är vanligt och kan tillkomma utöver alla andra sjukdomar. Debut efter 50 år av Parkinsons sjukdom, som jag uppfattar att diagnosen ställdes vid är inte ovanligt eller anmärkningsvärt.

Det är således många möjligheter som kan ge en klinisk bild som detta; mest sannolikt är dock dystoni med tidig debut oberoende av Parkinsons sjukdom, men där Parkinsons sjukdom som tillkommit, mest sannolikt som en vanlig form av denna sjukdom och inte en variant som börjat i tonåren.

/Håkan  Widner

Det beror lite på vad du menar, men typisk Parkinsonstelhet syns inte på röntgen. Svullnader i mjukdelar kan ses på röntgenbilder, särskilt tydligt med magnetkamera, men de allra flesta svullnader syns utanpå huden och då behövs ju inte några röntgenundersökningar. /Dag Nyholm

Svettning kan vara ett Parkinsonsymtom, som isåfall kan avhjälpas med större mängd Parkinsonläkemedel. Men det finns många andra orsaker till svettning, så kolla på vårdcentralen hur du ligger till med t.ex. sköldkörtelhormonerna. /Dag Nyholm

Nej. /Håkan Widner

Värk i sig är inte ett specifikt symtom på Parkinson. Värk i nacken orsakas vanligen av nackmuskelkramp, inklämda nervrötter eller disksjukdomar, som är oberoende av Parkinsons sjukdom. Man måste undersöka värk och bedöma bla nackens leder och muskler för att fastställa orsak och ev (osannolikt) samband med Parkinsons sjukdom.  /Håkan Widner

Nej, det blir nog inga större problem med det. Rehabiliteringen efter operationen kan ta lite längre tid pga din Parkinson, men skakningarna kommer knappast att förhindra läkningen. /Dag Nyholm

Båda symtomen är relativt vanliga vid Parkinson, var för sig och har troligen inte något samband. Men om man har blodtrycksfall kan man må allmänt dåligt, vara trött, seg i huvudet och kanske också orolig. Det är ganska enkelt att kolla blodtrycket i samband med oro/ångest, så får man svaret. /Dag Nyholm

Svamp i munnen är inget som direkt har ett samband med Parkinsons sjukdom eller dess behandling. Sköts bäst av läkare inom primärvården (vård centralen).

//Håkan Widner

Det kan vara knepigt med varmt sommarväder - vissa mår bättre av värmen, men andra mår sämre, oavsett om man har Parkinson. Att ha Parkinson är energikrävande och svettningar kan vara ett off-symtom i sig. Det är viktigt att få i sig vätska och salt när man svettas, för att hålla blodtrycket uppe. Lågt blodtryck är ju vanligt när man, som du, har haft Parkinson ett tag och kan bidra till trötthet och dålig ork. Försök att hålla dig undan från den värsta värmen eller testa olika sätt att kyla ner dig. Sömnen blir ju också ofta sämre när det är varmt, så försök att underlätta för sömnen om möjligt. /Dag Nyholm

Sjukdomen fortsätter successivt även med behandling med DBS och mediciner. Det är därför mest sannolikt att det rör sig om att dopaminbrist uppstår nattetid, då det är då som längst tid sedan senaste dosintaget. Man kan testa om symtomen förbättras av en extrados under natten av tex snabbverkande Madopark Quick (Mite) ett par gånger för att bekräfta att det rör sig om symtom pga dopaminbrist. Får man fram ett mönster av detta finns det många möjligheter att justera medicineringen eller möjligen DBS inställningarna för att få en längre anti-parkinson symtombehandlingseffekt nattetid vilket måste prövas ut individuellt. /Håkan Widner

L-dopa ombildas till dopamin som i huvudsak är uppiggande och ger energi. Det är mer sannolikt otillräcklig medicineringseffekt av L-dopa som ger trötthet/seghet än en biverkan av L-dopa. Det är viktigt att tänka på övriga kroppsliga funktioner som kan bidra. Ett lågt blodtryck, som kan vara en del av Parkinson sjukdomen kan ge trötthet, och seghet utan att man känner av det låga blodtrycket i form av yrsel.

 /Håkan Widner

Det verkar som övre magmunnen inte sluter helt tätt och det kan vara reflux av magsyra som kan irritera slemhinnorna. Detta är mycket vanligt tillstånd och vanligast är ett sk hiatushernia – övre  magmuns bråck, dvs att magmunnen inte är i höjd med mellangärdet / diafragman och inte sluter helt tätt. Ett sätt att ta reda på detta är att minska saltsyran tillfälligt vilket kan testas med receptfria medel exv omeprazol under en kortare tid.

En del läkemedel påverkar övre magmunnens förmåga att sluta sig, men det är inte speciellt vanligt förekommande vid de medel som nämnts, fu att de kan ge indirekta effekter genom att framkalla illamående, men sällan kräkningar.

 /Håkan Widner

Alla neurologer kan en del om PSP, (Progressiv Supranukleär Pares) de som kan mest är de neurologer på universitetssjukhusen som är inriktade på rörelsesjukdomar som Parkinson och atypisk parkinsonism. /Dag Nyholm

Svårt att avgöra vad som händer, det låter mest som ångest (som kan förvärra skakningar och som lindras av Oxascand), mne det kan i princip vara dosglapp också. Om sertralin inte fungerade skulle din neurolog (eller husläkare) kunna prova att skriva ut annat läkemedel mot ångest/depression. /Dag Nyholm

Med dessa uppgifter är BMI 33,6 vilket räknas som obesitas/övervikt. Det är allmänt sätt rekommenderat att försöka gå ned i vikt, och det är oberoende av om man har Parkinsons sjukdom eller inte. Det kan vara lämpligt att få råd från en dietist som kan ge råd om hur kosten bör se ut för att passa en patient med Parkinsons sjukdom som önskar gå ned i vikt.

De moderna viktreducerande läkemedlen som finns tillgängliga (GLP-1 hämmare, som Wegovy, Saxenda (varianter av Ozempic), mfl har studerats om de utöver reglera sockersjuka, ge viktnedgång också påverkar och bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Det pågår studier fortfarande, men den senaste och största studien har nyligen visat att GLP-1 hämmaren inte har effekt på Parkinsons sjukdom. Detta oaktat är det dock klart att det går att kombinera dessa medel med Parkinsons sjukdom och alla anti-Parkinson läkemedel.

/Håkan Widner

 L-dopa/Madopark kan inte ge upphov till förhöjda värden av neurofilament, NFL.

NFL är en biomarkör som kan mätas upp i prover från blod eller ryggvätska och indikerar en skada på nervceller. Det är att notera att Parkinsons sjukdom inte ger upphov till förhöjda värden av NFL, trots att det är en sjukdom som leder till förlust av dopaminproducerande nervceller. Anledningen till detta är att det är mycket fåtal celler åt gången som påverkas, och att det sker under en lång tid med mycket små mängder av NFL som frisättes när dopaminnervcellerna går under, tillskillnad från de andra möjliga sjukdomarna som kan likna Parkinsons sjukdom men som inte är denna sjukdom.

Det finns många former av muskelryckningar, men en typ, myoklonier, kan vara en del i sjukdomsbilden av en del sjukdomar som har Parkinsonliknande symtom och förhöjda NFL värden.

L-dopa ger inte upphov till myoklonier eller typiska muskelryckningar.

Det är därför osannolikt att en kortare behandlingsperiod med L-dopa skulle ge upphov till vare sig förhöjda neurofilament värden eller muskelryckningar.

/Håkan Widner

Det krävs en undersökning av ditt knä för att förstå mer vad smärtan kommer ifrån. För mig låter det inte typiskt för Parkinson. Jag skulle råda dig att ta kontakt med en fysioterapeut/sjukgymnast för en undersökning av knät.

 /Erika Franzén

Nej, cystan har inget med Parkinson att göra. Sövning är i princip inget problem, men vissa med Parkinson har lågt blodtryck och det kan i så fall vara en utmaning för narkospersonalen. /Dag Nyholm

Det går inte att ge ett detaljerat råd – frågeställaren behöver ta kontakt med sitt behandlande center vid kommande återbesök.

Trötthet är ett brett symtomkomplex som kan har många orsaker. Man bör själv försöka kartlägga möjliga orsaker och förlopp som kan hjälpa till att hitta en åtgärdbar förklaring.

Trötthet kan delas in i flera typer: trötthet med sömnighet – dvs som kan bli bättre av sömn; trötthet av kroppstyp – som blir bättre av vila, eller blir bättre av att ändra kroppsläget; och trötthet som inte förbättras av sömn eller vila, av typen hjärntrötthet (svårt att koncentrera sig eller tappa tråden i lite mer krävande mentala situationer).

Om det är dominerande sömnighet som tröttheten utgörs av skall man bedöma hur nattsömnen fungerar. Det är bra att föra bok på hur ett par nätters förlopp har varit. Dels tid till att man somnar (latens till sömn – det skall i normalfallet ta ca 10 min att somna – tar det kortare tid kan det indikera brist på djupsömn, eller om det tar mycket lång tid, tyder det på något som stör insomnande – allt från för mycket uppiggande stimuli (kaffe/te för sent på kvällen; uppiggande fysisk aktivitet  för sent på kvällen; värk, smärta; för mycket – uppiggande Parkinson medicinering; för lite Parkinson medicinering till natten mm). Antalet uppvaknanden är av intresse och hur länge man har varit vaken och varför (urinträningar, värk, svårt att vända sig, livliga drömmar, RLS mm); sömnmönster med exv snarkningar, andningsuppehåll (apnéer), orolig sömn med rop eller skrik;  om sömnmönstret har ändrats i relation till måltid, mediciner eller andra omständigheter.

Om det är vila eller kroppsläge som påverkar tröttheten kan exv ett lågt blodtryck ge upphov til trötthet utan yrsel. Blodvärdet och blodtrycket kan bestämmas och det är en fördel att mäta blodtrycket i liggande, sittande och stående med BT och puls samtidigt. Det kan behövas att BT mäts under flera minuter efter att man rest sig, och man skall notera ev symtom, exv trötthet efter det att man rest sig upp.

Vissa mediciner kan ge dagtrötthet och man bör gå igenom dessa – om det finns en tidssamband. Vissa dopaminagonister som man har tagit dem en längre tid kan ge upphov till trötthet. Det är mindre sannolikt att  DBS – ströminställningarna ger upphov till trötthet men ibland kan DBS – medicin behandlingarna behöva att justeras om tex DBS / strömeffekten har lett till att man har minskat mycket av medicineringen. Då kan medicinbrist vare en möjlig förklaring till trötthet.

Det kan också vara ett låg blodsocker som kan komma ca 60 min efter måltid.

Hjärntrötthet kan bero på nedstämdhet/depression, men också brist på katekolaminer (noradrenalin/serotonin) som domineras av hjärntrötthet med kortare uppmärksamhet och mental uttröttbarhet som kännetecken.

Analys av dessa olika mönster kan ofta leda till riktade behandlingar som kan avhjälpa tröttheten, men man skall inte ta en genväg och testa/gissa utan analysera de olika möjliga komponenterna då det ibland är flera bidragande mekanismer.

 /Håkan Widner

Eftersom du beskriver stora besvär med mun, tunga och sväljning så tycker jag att du behöver träffa en logoped. Det är svårt att ge några råd om medicineringen med så här lite information, men ta kontakt med din neurolog och diskutera hur behandlingen fungerar. T.ex. om den hjälper mot dina parkinsonsymtom i armar och ben. /Dag Nyholm

Ja, din tremor kommer säkert att svara på L-dopa, det är dags att börja, tycker jag. Det är numera mycket ovanligt att använda enbart Eldepryl. Din observation om stress och snus är ju intressant i sig. Det är vanligt att all sorts stress (både ”positiv" och "negativ”), samt substanser som finns i t.ex. snus och kaffe förvärrar skakningar, oavsett varför man har skakningar från början. /Dag Nyholm

Nej, blödningen påverkar knappast medicineringen, men i samband med akut sjukdom, särskilt om den som i hennes fall drabbar hjärnan, är det inte ovanligt med lite förvirring och hallucinationer. Det är inte säkert att det blir bättre av att sänka Madoparkdosen, hon behöver ju tillräckligt för att må bra i sin Parkinson. Samtidigt kan förstås för höga doser bidra till hallucinationer. /Dag Nyholm

Det är osannolikt att det har med PS att göra, om det inte varierar med dosglappen. Om smärtan och symtomen är konstanta trots variation av medicineffekterna i andra delar av kroppen är det osannolikt att det är ett "off/dystont" fenomen.

/Håkan Widner

Parkinsons sjukdom påverkar inte ögonen direkt, men det kan förekomma en del symtom som ger upphov till synstörningar.

• Efter några år är det vanligt med att det tar längre tid att ställa om till mörkerseende. Mörkerseendet är intakt, men omställningen tar längre tid. och det kan upplevas som att man blir lättare bländad tex i trafiken i skymning och om det börjar regna och bli mörkt.
• Det finns också rapporter om att exv sent på kvällen kan färgerna ändras och i bland på ett öga, vilket sannolikt också är en konsekvens av den långsammare ljus/mörker omställningen hos vissa.
• Det är ganska vanligt att efter många års sjukdom, att  framåt kvällen att dubbelseende kan uppstå. I de flesta fall är det ett "trötthets" fenomen och dubbelseendet brukar vara borta på morgonen efteråt, men inte alltid. Extra ljus kna i bland hjälpa vid exv läsning.
• Efter DBS operation kan det efter ett par år uppstå "ögonlocka apraxi" dvs svårigheter att öppna ögonlocken och det kan bli mycket besvärande. Det är att likna vid "fastfrysning" av gången som kan förekomma men för ögonlocken. Det kan behandlas ofta framgångsrikt med mkt små doser av botulinum toxin injektioner kring ögonen / i ögonlocken ca var tredje månad.
• Synhallucinationer kan förekomma, men är beroende av sjukdomen och medicinering, och inte ögonen. Det är vanligen synminnens som tas fram ur synminnen och "fyller ut" tomrum exv en person som sitter i en (tom) stol. Ljud och bild lagras i olika områden av hjärnan, och kan aldrig vara samtidiga. Synhallucinationen av en person kan således avslöjas att denna person inte kan ge ljud ifrån sig och kan inte tala/svara eller motsvarande.

/ Håkan Widner

Det kan förekomma symtom av muskelsammandragningar i alla delar av kroppen vid PS och det behöver inte enbart föreligga i den sidan av kroppen som drabbades först. Det finns ibland komplicerande faktorer som exv förträngningar i ryggen som kan ge upphov till symtom liknande de kramper som förekommer.

För att säkrare kunna relatera symtomen till PS behöver man veta om symtomen har något med "fluktuationer" att göre - man behöver analysera om symtomen mer under någon del av dagen, och om det finns ett samband med olika medicineffekter/faser av en enskild medicindos.

Det är tex vanligt att tidigt på morgonen när medicinhalten är som lägst, dvs längt i tid från senaste dosen till natten eller under natten. Är symtom tydligast då talar det för dopaminbrist (off dystoni) som oftast men inte alltid är på den mest drabbade sidan. Kommer symtomet en tid efter ett enskilt tablettintag, eller senare under dagen, kan det vara ett överrörlighetssymtom som är under utveckling.

Man kan pröva med en extra dos av L-dopa och testa om symtomet lindras av en extrados (talar för off fenomen) eller inte påverkas (talar för ryggpåvekan) eller on fenomen och det kan bli tillfällig sämre om det är ett överrölighetssymtom. Man bör tala med sin läkare om dessa tester är lämpliga och beroende på utfallet finns det olika justeringar som är möjliga av medicineringen./Håkan Widner

Det är svårt att ge detaljerade råd eller förklaringar till detta och man bör ta upp det med sin behandlande läkare.

Allmän kommentar är dock att om diagnosen ställdes 2018 dvs för 7 år sedan, och doserna L-dopa är 100 mg x 3 då är det en ovanligt låg dos, även  tillsammans med de 2 övriga medlen, och att besvärande överrörlighet skulle uppstå på 100 mg tabletter in 7 år är inte det vanliga mönstret.

Om man tar för låga doser (exv om man delar en tablett 100 mg  i 2 eller 4 delar), och tar 50 mg med kortare intervall men oftare eller 25 mg ännu tätare är total dosen den samma, men inte effekten (½+½ tablett är inte alltid = 1 tablett). Det sker förluster av L-dopa på vägen från magsäcken/tunntarmen/blodet och till hjärnan, och om de enskilda tablettdiserna är för låga blir det för lite som når fram till hjärnan. Detta yttrar sig vanligen som att man inte får ett L-dopas svar - off - men det finns också symtom som kallas låg-dos dyskinesier dvs ofrivilliga / okontrollerade muskelryckningar (vanligen myoklonier) som är beroende på en liten men otillräcklig dopaminersättning. Detta är ett fenomen som är ganska ovanligt och bör undersökas men man är i riskzonen om total dosen är låg av anti-Parkinson mediciner. Ökan man dosen kan dessa symtom försvinna och normaliseras.

Låg effekt av dopamin kan också ge upphov till ångest liknande symtom, och om detta är fallet skall en dosökning minska ångesten.

Man bör således få bedömt om det är symtom som kan förklaras av för låg total dos anti-Parkinson mediciner om inte detta har diskuterats tidigare.

/Håkan Widner

Det finns en direkt påverkan av alkohol på hur Madopark fungerar. Alkohol påverkar inte Parkisons sjukdom heller på något speciellt sätt, men marginalerna för symtom av alkohol är oftast mindre om man jämför med hur man reagerade på alkohol före diagnosen av PS.

Har man sömnsvårigheter pga PS kan man bli ordentligt trött av alkohol. Har man lågt blodtryck av PS kan blodtryckssänkninganra  upplevas kraftigare, och har man obalans kan den bli sämre av alkohol i mindre doser jmf före en PS diagnos./Håkan Widner

En mätning av dopaminhalten kan göras vid vissa tillfällen med olika kamera tekinker - SPECT som är en metod är man använder ett spårämne som är märkt med en liten dos radioaktivt medel vanligen technetium eller en jod isotop som är kopplat till ett ämne som binder till nervändarna som frisätter dopamin (DAT - dopamin transporter proteinet) som finns på nervändaran. Mängden av detta som fäster till nervändarna kan avbildas med en gammakamera (SPECT kamera), men den kan inte mäta nivåerna direkt.

Det finns en annan typ av kamera som kan mäta hur mycket dopamin som kan produceras. En PET kamera läser av svagt radioaktiva ämnen avger positroner, vanligen 18Fluor märkta substanser, bla ett medel som binder till DAT proteinet men också ett ämne som kan uppskatta bildningen av dopamin fluorodopa.

Dessas kameratekniker kan påvisa om det bildas för lite dopamin. Det kan ibland men inte alltid finnas nster i bilderna som stämmer med de mång olika tillstånd som kan ge upphov till dopaminbrist, men det är inte alltid möjligt att med dessa kamera undersökningar att fastslå mer än att det är normala nivåer eller sänkta nivåer men inte varför det är sänkta nivåer av dopamin.

Med andra ord, det är inte en SPECT/DATscan/PET kameraundersökning som behövs för att ställa diagnosen Parkinsons, uran det skall vara symtom och förlopp som uppfyller de diagnos kriterier som finns upprättade.

Skakningar vid Parkinsonsjukdom kan vara många olika, och förekomma i alla former, MEN begreppet och fenomenet vilotremor / skakning skall dominera. Vilotremor öka dock av oro, stress, trötthet (sömnighet) muskeltrötthet och av vissa mediciner, och det kan då vara svårt att skilja upp vad som är "vila". Det är också  vanligt med sk "återkommande" skakning i en viss hållning - ett vanligt test av skakningar är att man sträcker ut armarna rakt fram och håller dem stilla. Skakningar kan komma fram i detta läge och kan kallas positionsskakning och är det typiska för sjukdomen essentiell tremor. MEN om man har Parkinsons sjukdom och typisk vilotremor på ena sidan man sitter i en stol och händerna vilar i knäet. Gör man samma test med att sträcka ut armarna kan det vara utan skakningar under en liten stund, men efter ett tag kan skakningar komma i samma hand/arm som skakade i vila. Detta är ett begrepp som ibland kallas "återkommande vilotremor" eller "re-emergent resting tremor" och är förenligt med Parkinsons sjukdom.

Det kan vara svårt att skilja då olika skakningsformera åt och det finns övergångsformer och tillstånd. Det krävs också för diagnosen Parkinsons sjukdom att muskelstelhet och förlångsammade rörelser finns, och att det kan påvisas en försämring över tid (progress) dvs att olika symtom utvecklats över tid. Därtill skall en rad andra symtom inte förekomma som gör att man inte får lova att sätta en PS diagnos.

/Håkan Widner

Det är bra att vara så öppen som möjligt med hur du mår. Du kanske kan berätta att det är vanligt att man är stresskänslig när man har Parkinson och att orken ofta är nedsatt, så att du behöver längre tid för återhämtning än du behövt tidigare. Man kan jämföra med deltidssjukskrivning som många med Parkinson behöver när de inte orkar jobba heltid. Barn och barnbarn kanske kan göra utflykter på egen hand så att du orkar vara en bra mormor och farmor när de väl är hos er. /Dag Nyholm

Det är inte så lätt att mäta dosglapp, men motoriska dosglapp syns ibland med mätinstrument som t.ex. PKG-klockan. Men om symtomen dyker upp så här förutsägbart före nästa dos och lindras av en extrados så är det sannolikt dosglapp, även om det ”bara” skulle vara ångest. Enklaste sättet att förhindra dosglapp är att ta levodopa-medicinen lite tätare, alternativt att lägga till en annan Parkinsonmedicin. Diskutera med din neurolog. Magbesvären skulle kunna bero på för hög dos, men kan mycket väl bero på annat också. /Dag Nyholm

Ja, det kan absolut vara Parkinson. Det är typiskt att handen skakar vid gång. Då är nämligen armen/handen i vila, trots att benen rör sig. Eftersom skakningarna i handen och foten är på samma sida är det mycket möjligt att det är Parkinson, men enbart detta räcker inte för att vara säker på diagnosen. Det kommer att bli tydligare med tiden om det är Parkinson eller inte. /Dag Nyholm

Sista frågan först - det är troligen dosglapp om symtomet kommer strax före nästa dos och går över när du får effekt av den dosen. Första frågan beror på vilka doser du är ordinerad. Om du t.ex. har en ”vanlig” Madopark/Sinemet på 100 mg så är det inte någon större skillnad om du tar en Madopark Quick (100 mg) istället. Men om du är ordinerad extra Madopark Quick mite (50 mg) så är tanken att du tar den som extrados och sedan dina ”vanliga” tablett när det är dags. Effekten av löslig ”Quick”-tablett kommer marginellt snabbare än vanligt levodopa. Om du använder Stalevo/Sastravi eller motsvarande så kan effekten dröja lite längre och om du har täta dosglapp kan det vara bra att se över dosintervallen och kanske vilken sort du använder. Om du har behov av högre dos så som du beskriver så behöver det inte innebära att det blir för mycket utan det kanske blir alldeles lagom. Diskutera med din neurolog. /Dag Nyholm

Det är inte helt klarlagt, men man tror att dessa personer har förmåga att producera eget dopamin under natten som räcker en stund på morgonen. /Dag Nyholm

När det är möjligt att fastställa diagnosen Parkinsons sjukdom (baserat bla på kunskap om / verifierad progress av symtom och påvisande av förlångasammade och minskade rörelser, muskelstelhet och skakningar i vila, och utan andra faktorer som olämplig medicinering mm) har sjukdomsprocesserna med stor sannolikhet redan pågått i flera år (det uppskattas till minst 3-5 år) före första symtom yttrar sig.

Det är mer sannolikt att utmattning och känsla av övermäktig stress är uttryck för en redan utvecklad eller begynnande Parkinsons sjukdom.

Orsaken till PS är fortsatt okänd men det har gjorts många epidemiologiska studier över möjlig sjukdomsorsaker, där stress i olika former vanligen anges som bidragande.

Det är vanligare med nedstämdhet/mild/måttlig depression före diagnos, som också uppfattas främst som antingen ett uttryck för dopaminbrist eller andra ”organiska” faktorer.

Håkan Widner

Nej inte direkt.

Ett symtom som Parkinsons sjukdom orsakar är muskelstelhet, och musklerna är kopplade omkring lederna. Otillräcklig behandling av PS ger stelare muskler, och det ökar dels drag i muskelfästen del ökar trycket över leder. Om man har en ledskada/ledsjukdom kan otillräckligt behandlad PS leda till mera besvär från lederna / muskelfästena.

Det finns många orsaker till skuldervärk, exv nervrotsinklämning i nacken, artros i skulderleden, och ledinflammationer, och de flesta av dessa kan man lindra med rätt behandling. En undersökning på vårdcentralen rekommenderas.

 /Håkan Widner

Det finns inget direkt samband mellan nageltillväxt, och om håret påverkas av Parkinsons sjukdom eller anti-parkinson mediciner som L-dopa.

Det är främst en del B vitaminer som är intressanta för optimal hår- och nagel bildning, bla B7 (biotin). Biotin påverkas inte direkt av PS eller medicinerna mot PS, men B vtiaminerna B9 (folsyra) och B12 (kobalamin) förbrukas när L-dopa ombildas till dopamin, och det kan uppstå brist på dessa 2 vitaminer. Många patienter erhåller ”kurer” med dessa vitaminer för att förhindra att brist uppstår.

B6 (pyridoxin) kan ibland behövas som tillägg till B9 och B12 för att uppnå full effekt av dem, men det är också möjligt att överdosera B6 och få en negativ effekt på L-dopa effekten varför tillägg av detta vitamin är bäst i form av ett multivitaminpreparat och undvika höga doser (dvs <2 mg).

Ett generellt råd är att inta ett multivitamin preparat som för de flesta ge ett bra tillskott för alla inklusive patienter med PS.

Om man bara tar L-dopa i olika former (tabletter, pumpbehandling med gel till tunntarmen, eller sc (SubCutan) infusion) kan det vara lämpligt att en gång per år mäta exv folsyra, kobalamin och som ett mått på omsättningen homocystein, eller metymalonat i blodet./Håkan Widner

Det kan vara jobbigt att inte få en omedelbar förklaring till sina symtom, men det är ju samtidigt bra för dig att du inte verkar ha Parkinson eller MSA-C. Så ge inte upp även om det känns jobbigt, även svåra symtom kan förbättras även om man inte kan förstå hur det funkar. /Dag Nyholm

Svårt att svara på en så kortfattad fråga och trötthet kan bero på så många saker. Men en möjlighet är att han blir trött som biverkning av högre doser, en annan möjlighet är att han får lägre blodtryck av högre doser och blir trött på grund av det. /Dag Nyholm

1. Ja, det kan det, men det är betydligt mindre troligt, nästintill omöjligt.
2. Dopamin är involverat i massor av funktioner i hela kroppen och det finns inget sätt att mäta dopamin för att ställa någon specifik diagnos. Vid undersökning med SPECT- eller PET-kamera kan man få ett mått på mängden dopaminceller i hjärnans basala ganglier och det är bara vid Parkinson och Parkinsonliknande sjukdomar som man ser den förändringen. /Dag Nyholm

Ja, det är ganska troligt att det onda beror på Parkinson eftersom det är samma sida som du har symtomen på. Isåfall bör det bli bättre av ökad dos av din medicin, så diskutera det med din neurolog till att börja med. Men det kan förstås också vara något annat, t.ex. problem med axelled eller muskler, som isåfall kan undersökas av husläkare eller fysioterapeut. /Dag Nyholm

Hudförändringar är ganska vanliga vid Parkinson. Det finns rapporter om håravfall som möjligen skulle kunna ha samband med medicineringen, men i min erfarenhet är det inte vanligt med förändrad nageltillväxt eller struktur på håret. En tidigare fråga här på sidan gällde förändrad hårfärg vid Parkinson. Inga säkra samband, men kan förstås inte uteslutas. /Dag Nyholm

Att sexlusten försvinner kan ha många olika orsaker och det är svårt att svara exakt på vad som händer i nervsystemet eftersom vi helt enkelt inte vet allt. Parkinson är en möjlig anledning, men även andra faktorer kan spela roll, t.ex. antidepressiv medicinering. Om man inte hittar någon orsak som går att åtgärda får kanske samlivet förändras - det behöver inte vara ett avslutat kapitel även om det inte fungerar som tidigare. /Dag Nyholm

Parkinson kan även påverka det autonoma (”självstyrande”) nervsystemet som styr t.ex. blodtryck, tarmfunktion och urinblåsa. Ett ganska vanligt symtom är att man efter uppresning inte reglerar upp blodtrycket lika snabbt som när man var frisk. /Dag Nyholm

Ja, gör det! Så får ni reda ut vad det är med fotens rörlighet, låter lite som dystonikramp som kan lindras av högre dos Madopark. Om det är lika mycket värk i båda fötterna kan det finnas annan orsak. /Dag Nyholm

Nej, det är inte så vanligt med epilepsi vid Parkinson, det är betydligt vanligare att drabbas av svimningsepisoder pga lågt blodtryck. Men epilepsi kan också förekomma när man har en svår sjukdom i hjärnan. /Dag Nyholm

Ja, det kan det absolut. Så det är viktigt att försöka behandla så att du slipper off-perioder så mycket som möjligt. /Dag Nyholm

Ja, det är mycket vanligt med hård mage vid Parkinson. Madopark kan hjälpa till viss del, men man behöver ofta komplettera med andra metoder också. Kosten är t.ex. en aspekt - gärna rikligt med både fibrer och vätska.  /Dag Nyholm

Parkinsonsymtomen kan variera och det finns många möjliga orsaker till att balansen fungerar bättre ibland och sämre ibland. T.ex. kan ju medicineffekten variera, men ”dagsformen” kan också variera beroende på om man sovit gott föregående natt eller är i bra form pga mat, dryck eller motion, m.m. /Dag Nyholm

Omfattande svettning som symtom kan orsakas av många faktorer, och kan förekomma vid Parkinsons sjukdom. Det är dock distinkt sällsynt att det uppträder så tidigt i sjukdom som inom 2 år. Det är inte heller vanligt med svettningar som orsakas av L-dopa eller dopaminagonister. Det vanligaste tillståndet när svettningar vid Parkinsons sjukdom uppträder är efter flera års sjukdom, och då dosglapp uppstår, exv under natten när halten av medicin minskar och betydande svettningar kan uppstå så att man behöver byta sängkläder. Det kan också komma under dagen vid djupare dosglapp.

Det är ovanligt med dosglapp tidigt i Parkinsons sjukdomsförloppet. Det är således inte självklart att det har något alls med Parkinsons sjukdom, eller medicinering att göra.  I enstaka fall kan det vara nödvändigt att byte exv dopaminagonist mot en annan för att bedöma om det har med dem att göra.

Alla läkemedel, inklusive receptfria medel, hälsokostpreparat, kosttillskott kan påverka och bör bedömas och kan man göra ett uppehåll med dem för att utröna om svettningarna avtar kan det vara en framkomlig väg.  Östrogen tillskott är vanligt att det ger svettningar även om det varit avsett att minska.

/Håkan Widner

Många av de biverkningar som står i listan i bipacksedeln har inte direkt med medicinen att göra. Om du upplever att hjärtrytmen är störd ska du söka för detta på vårdcentralen och göra en EKG-mätning av hjärtat. /Dag Nyholm

Det är troligen svamp - kolla med husläkaren angående behandling. /Dag Nyholm

Ja, det är ganska vanligt att man upplever att man har svårare att delta i samtal, ibland pga långsamhet i tankeverksamheten, många drar sig då undan sociala sammanhang, vilket förstås blir tråkigt. Ibland kan sådana symtom hänga ihop med depression och/eller minnesproblem, vilket kan utredas för sig. /Dag Nyholm

Det kan hända att man får frusen skuldra i den andra axeln också, men det brukar inte ske samtidigt i båda. Madopark hjälper inte mot detta tillstånd om det inte är fel diagnos. Ibland tolkas nämligen tidiga Parkinsonsymtom med långsamhet och stelhet i ena armen som just ’frozen shoulder’ och i de fallen hjälper Madopark. /Dag Nyholm

Det beror lite på varför och när som din man känner svaghet och trötthet i musklerna och även vilka muskler han känner sig svag i. En orsak skulle kunna vara att han är generellt muskelsvag och då kan man stärka musklerna genom muskel- eller styrketräning med träning brukar även tröttheten minska. Styrketräning behöver inte alltid menas att man lyfter tunga vikter utan det kan även vara att jobba med kroppsvikten i olika funktionella övningar. Jag skulle råda att kontakta en fysioterapeut för undersökning och hjälp med övningar.

//Erika Franzén

Ja, det är vanligt med viktnedgång - det är energikrävande att ha Parkinson. Om han inte svarar alls på levodopa så är det kanske inte ”vanlig” Parkinson utan en så kallad ”atypisk parkinsonism”-variant. Då är det viktigt med extra tillskott av energi i maten, prata gärna med en dietist! /Dag Nyholm

Almost anything is possible, but it is very unlikely that Parkinson’s disease stops progressing. However, progression is usually slow and in some cases it does not seem to progress over several years. /Dag Nyholm

Ja, det är mycket vanligt. Förhoppningsvis hjälper medicinen till att ”komma igång” efter någon timme. /Dag Nyholm

Man ska inte lita helt på bilder. DaT-scan ger oftast stöd för läkarens misstanke, men långt ifrån alltid. Det viktigast är den kliniska bedömning som din läkare gör. /Dag Nyholm

Ja, det stämmer att det finns ökad risk för hudcancer (melanom) när man har Parkinson. Det är svårt med rekommendationer av ”screening”-typ, men ett allmänt råd är att hålla koll på om några hudförändringar växer till, ändrar färg eller börjar blöda. /Dag Nyholm

Ja, det kan det absolut vara. Läkemedel mot Parkinson och mot ångest/depression kan ha bra effekt. /Dag Nyholm

Det kan ibland vara svårt att behandla freezing i gången, men oftast blir det bättre av dosökning eller mer jämn tillförsel av t.ex. levodopa. Det är förstås viss risk att ramla i samband med detta så det är bra att du är försiktig. Det finns olika strategier utöver mediciner som kan användas för att komma igång när man frusit fast, t.ex. att räkna till tre, sjunga en taktfast sång eller hitta något att kliva över eller sparka på. /Dag Nyholm

Kardinalsymtomen vid Parkinsons sjukdom – minskad mängd rörelser (hypokinesi), förlångsammade rörelser (bradykinesi), muskelstelhet (ridgiditet) och i förekommande fall skakningar (hos ca 70% av dem med Parkinsons sjukdom) av vilotyp (vilotremor) är de samma oavsett kön, och vanligen oavsett ålder.

Det finns mer individuella skillnader i omfattning av symtom och dess symtomyttringar mellan individer i en könsgrupp jmf med en skillnad mellan män och kvinnor.  /Håkan Widner

Det korta svaret är nej – inget samband till att vare sig allergi påverkar Parkinsons sjukdom eller tvärtom att allergi påverkas av Parkinsons sjukdom och läkemedel mot Parkinsons sjukdom./Håkan Widner

Jag förmodar att du har diagnosen Parkinsons sjukdom och frågan är om detta är ett mönster som är vanligt vid Parkinsons sjukdom och dess behandling.

Beskrivningen i dess helhet är inte vanlig och sjukhistorien behöver kompletteras för att kunna besvaras (exv hur länge du har haft sjukdomen, vilka mediciner och ev andra sjukdomar och behandlingar eller symtom).

Om sömnen är god (inte störd av flera uppvaknanden, eller drömmar/mardrömmar) kan det vara en infektion som yttrar sig med trötthet och feber/frossa. Det påverkar effekten av anti-Parkinson läkemedel, och det kan då gå i perioder.

Andra möjliga orsaker är att sömnen är störd pga andningsuppehåll (sömnapné) som inte är orsakat av Parkinsons sjukdom och som inte kan medicineras bort. Det kan ge betydande trötthet och man kan inte heller sova bort det.

Det finns ytterligare många möjliga förklaringar där detaljer i sjukhistorien kan ge mer vägledning. Det är lämpligt att diskutera med behandlande team eller läkare.

 /Håkan Widner

Det kan vara under en utredningsfas när man ännu inte har fastställt den sannolika sjukdomsgruppen. Det kan vara tex att man har skakningar, men inte bara viloskakningar (som är det typiska fyndet vid Parkinsons sjukdom) utan andra former av skakningar (i rörelser eller position), och stelhet. Detta räcker inte för att uppnå diagnoskriterierna, men misstanken om att det kan komma att utveckla sig längre fram finns kvar. Det kan i en journaltext skrivas som att "Parkinson liknande symtom föreligger".

Det kan också vara tex symtom som kan orsakas av läkemedel, och att man kan påvisa "Parkinsonliknande symtom" efter start av ett visst läkemedel.

Det är mest sannolikt att detta är i en utredningsfas och att man behöver följa utvecklingen av dessa för att komma fram till en definitiv diagnos. /Håkan Widner

Så dålig att man inte klara av att äta brukar de allra flesta inte bli, men om det skulle bli så får man ta ställning till att operera in en så kallad PEG-sond i magsäcken så att man kan få näring den vägen. /Dag Nyholm

Ljudet kan vara tinnitus, eller ett ljud av spända muskler, om det är ett surrande eller tjutande ljud. Ryckningarna uppfattar jag på din beskrivning som enstaka ryckningar i hela kroppen så att det inte rör sig om Parkinsonskakning eller överrörlighet som brukar hålla på mer ”konstant”, i perioder. Enstaka ryckningar kallas för ”myoklonier” och är inte jättevanliga vid Parkinson, men kan förekomma. /Dag Nyholm

Det skulle kunna bero på nedsatt blinkfrekvens som förekommer vid Parkinson, men det är vanligast med andra orsaker. /Dag Nyholm

Ja, och om det dyker upp kan man prova prismaglas hos ögonklinik. /Dag Nyholm

Förstoppning är ofta svårt att behandla eftersom det är en del av Parkinsons sjukdom, men det finns många möjligheter att prova, t.ex. att äta fiberrik kost (många har nytta av linfrö), men då är det också viktigt att få i sig minst 1,5 liter vätska per dygn. Motion kan också hjälpa. Bulkmedel (och kostfiber) kan vara knepigt att använda just för att förstoppningen kan bli värre om man inte dricker tillräckligt. Har du provat läkemedel som Movicol? Sedan är ju frågan om den återkommande diarrén är en biverkan av Comtess eller inte - du antyder att det kan finnas ett samband, men det är vanligare med mer konstant diarré om det är en biverkan. Just det här växlandet mellan förstoppning och diarré skulle kunna bero på en obalans med så kallad ”förstoppningsdiarré”. Man får prova sig fram med olika metoder och måste ofta acceptera att man är mer hård i magen nu än tidigare i livet. /Dag Nyholm

Det låter som trigeminusneuralgi och det har inte något samband med Parkinson. Sök hos en neurolog som får göra en bedömning och ta ställning till undersökning med magnetkamera. /Dag Nyholm

Svårt att säga om detta har ett samband med Parkinson. Det skulle kunna vara sekundärt till en något förändrad gång med sjukdomen eller en tonusökning. Du skriver inte vad för fysioterapeutisk behandling du fått som inte hjälpt men jag skulle råda dig att uppsöka en fysioterapeut igen som kan göra en undersökning och prova ut en lämplig behandling. /Erika F

Nej, det finns inga säkra vetenskapliga belägg för hur ”sleep benefit” fungerar - men det är ju ett välkänt fenomen hos vissa, men långt ifrån alla, med Parkinson. Det finns teorier om att det bildas och lagras eget dopamin under sömn och att det inte förbrukas på samma sätt som på dagen, samt en annan teori om att det är någon sorts dygnsrytm-mekanism. Olika studier har föreslagit både att djupsömn kan förklara fenomenet och att, tvärtom, sömnbrist skulle ha ett samband, Alltså är det högst oklart och i praktiken spelar det kanske mest roll hur snart efter uppvaknandet man ska börja medicinera. Dag Nyholm

Svaret på Datscan talar för att du har ”vanlig” Parkinson, men man kan inte veta det med 100 % säkerhet. Vilotremor på det sätt som du beskriver talar starkt för att det är Parkinson, det låter inte som det kommer från nacken. Så fortsätt med Madopark och diskutera dosökning med din neurolog. Förhoppningsvis kommer du märka effekt med tiden. /Dag Nyholm

Sök hos en gynekolog eller uro-gynekolog. Det finns t.ex. läkemedel som kan lugna ner urinblåsan, samt vissa operativa åtgärder mot inkontinens. /Dag Nyholm

Det är vanligt med att Parkinsons sjukdom ger upphov till smak och doftändringar. Det finns inte en enkel förklaring, och olika mekanismer kan dels utveckla sig över tid, dels variera mellan olika patienter.

Man behöver också reda ut om det är en reell smakändring eller att man har ett ”sötsug” och pga av detta intar mer söta livsmedel än tidigare.

Sötsug kan uppstå om man utvecklar sockersjuka / diabetes, vilket också kan ske når man har en Parkinson diagnos. Det kan finnas fler indikationer på möjlig sockersjuka som ökad törst,och man bör kontrollera ett blodsocker och ev ett långtids blodsockervärde, HbA1c.

Om detta inte är fallet är det ibland Parkinsonläkemedlen som spelar roll. Om det har lagts till något läkemedel under de senaste månaderna kan det vara detta som kan ge ökat sötsug. Motsatt kan socker intag vara ett omedvetet sätt att kompensera för låg dopamineffekt, då rent socker, genom insulinfrisättning, ökar dopaminfrisättningen. Det kan således vara såväl för mycket som för lite dopamin medicineringseffekt.

Det finns utöver detta studier som talar för att det kan vara del i sjukdomsprocessen vid Parkinsons sjukdom att områden i hypothalamus påverkas – det är i denna region av hjärnan som en del av faktorerna som styr aptit, sömn och andra kroppsfaktorer regleras, och med det exv intaget av födoämnen. Några enkla och typiska symtom för detta finns inte, och det finns inte heller några enkla behandlingar.

Smakförändring

Vi har några få smaker, men betydligt fler doftupplevelser som kan uppfattas som smaker. Sött, salt, beskt, surt och umani är grundsmaker och dessa funktioner förmedlas mestadels via tungans smakreceptorer. Man kan pröva om det är mer än socker som ger smakupplevelser genom att testa olika ”rena” smaker, exv salt eller surt. Om ett rent surt medel ger upphov till en upplevelse av sötma i stället är det sannolikt något antingen påverkar tungan (exv svamp), något läkemedel (för andra tillstånd, exv antibiotika, inhalationer och vissa blodtrycksmediciner är de vanligaste som påverkar och kan ändra smakupplevelse) eller mindre sannolikt hur hjärnan tolkar smakupplevelsen.

Ett sätt att behandlad detta är att om inte någon enkel orsak/åtgärd kan hittas är att öka kryddning och tillse att allt dolt socker i kosten minskas./Håkan Widner

Nej, det är ingen fara om det är tydligt att det inte rör sig om någon plötsligt uppkommen hudreaktion. /Dag Nyholm

Det skulle kunna vara så kallad Parkinsonlukt, som troligen beror på förändringar i hudens sammansättning av fettsyror. Men det finns inget säkert test för att ta reda på det. Om du märkt av att huden ändrat egenskaper, så skulle det förstås tala för att din teori stämmer. /Dag Nyholm

Överrörligheten beror på att du får för mycket levodopa, så du har gjort helt rätt som försökt ta tätare men mindre doser, men möjligen tar du doserna lite FÖR tätt nu - du kanske, i samråd med din neurolog, kan glesa ut doserna någon halvtimme eller så. Risken är förstås att du får dosglapp mellan doserna istället, men det är inte säkert. Om det fortsätter vara svårtstyrt med behandlingen är det dags att börja tänka på så kallad ”smart/avancerad” behandling, dvs DBS eller pump. En möjlighet är också att prova tillägg av amantadin som ibland kan ha effekt mot överrörlighet. /Dag Nyholm

Det finns olika sorters synproblem som kan uppkomma pga Parkinson men jag tycker du ska söka ögonläkare för att se om det är en orsak som går att åtgärda. /Dag Nyholm

Ja, det stämmer säkert. Musklerna blir mer spända när det är kallt och då skakar de lättare. Även stress av andra slag kan öka skakningar, men också dess motsats, överrörlighet. /Dag Nyholm

Jag utgår ifrån att du har Parkinson när du skriver här. Luktsinnet är ofta påverkat vid Parkinson, men det brukar handla om nedsatt förmåga att känna dofter. När dofter/smaker ändrar karaktär som du beskriver kan det snarare bero på tillfällig svullnad i näsan, t.ex. vid förkylning. Covid-19 förvrängde ju lukt/smak för många, t.ex. Viktnedgång är också ganska vanligt vid Parkinson, men kan förstås bero på andra saker också, i ditt fall förstås minskat matintag, men det kan vara bra att göra en allmän hälsokontroll, t.ex. med avseende på diabetes. /Dag Nyholm

Det låter mer som Lewy body-/Lewykroppssjukdom där det är vanligt att det blir mycket ”verkliga” och detaljerade hallucinationer. Även vid vanlig Parkinson kan det förekomma men isåfall efter många år med sjukdomen. /Dag Nyholm

Jag skulle inte säga att det är ett typiskt Parkinsonsymtom men det skulle kunna uppstå sekundärt till Parkinson eftersom Parkinson förändrar gången, muskeltonusen och även tyngdpunkten (mer framåt lutad). Men svårt att säga vad det beror på i detta fall utan en undersökning. Jag skulle ta kontakt med en vårdcentral eller liknande, gärna där det finns en fysioterapeut med specialisering inom neurologi. /Erika Franzén

Svår överrörlighet förbrukar mycket kalorier, och mer än vad man tror. Det är en förklaring till en viktuppgång som kan kommer behandlingar som lett till att överrörlighet minskar. Det finns andra komponenter som reglerar vikt/aptit som kan spela roll, men det är inte enkelt förutsägbart hur det utvecklas. Det finns "kemoreceptorer" i en liten del av hjärnan som känner av bla dopamin i blodet, och som påverkar bla. aptiten och illamående. Det är därför i början av behandling med en medicin som ökar nivån av dopamin (sgs alla anti-Parkinson mediciner) så förekommer illamående. Detta brukar avta mycket snabbt (dagar/vecka) för det mesta, men under sjukdomsförloppet kan detta ändras. Det vara effektivt att justera dosen anti-Parkinson mediciner om man har flera olika typer (L-dopa/dopamiagonist/MAO-Bhämmare mm) och små ändringar kan påverka apitit /viktregleringen, men det är inte enkelt att förutse effekterna /Håkan Widner.

Detta kallas REM-sömnstörning och är mycket vanligt vid Parkinson. Inte farligt, men kan förstås verka lite skrämmande. Det går att behandla med t.ex. en medicin som heter Iktorivil, som tas till natten. Diskutera med din neurolog. /Dag Nyholm

Hallucinationer kan bero på både dosering och ”den degenerativa processen”. Särskilt stor risk är det om man har för höga doser på natten, eller kombination med olika Parkinsonläkemedel. Men om det inte går att sänka dosen kan man försöka behandla hallucinationerna - dels finns ”minnesstärkande” medicin, som ofta sätts in vid minnesutredningar, dels finns så kallade atypiska neuroleptika (endast sorterna klozapin och quetiapin) som kan dämpa hallucinationerna. Ta upp detta med din neurolog. /Dag Nyholm

De typiska symtom på Parkinsons sjukdom är ett långsamt förlopp med förlångsamning av rörelser på ena sidan av kroppen. Det kan vara en förlångsamning som kommer efter en tids ansträngning och efter vila blir bättre. Förlångsamningen skall också yttra sig som en stelhet i samma kroppsdel exempelvis arm eller ben) och ofta men inte alltid skakning av så kallad vilo typ. Viloskakningar förekommer hos ca 75% av alla med Parkinsons sjukdom och yttrar sig som skakning i vanligen en armen/handen eller benet när armen är avlastad. Skakningen skall minska när man rör handen eller exv knyter handen för att komma tillbaka när armen/handen är i vila igen.

Man skall vara försiktig med att sätta diagnos Parkinsons sjukdom om det börjar med gångsvårigheter, eller om man har flera andra sjukdomar som diabetes mellitus (sockersjuka) i många år och eller högt blodtryck i många år. Om det har förkommit synvillor innan man tagit några anti-Parkinson medicinering eller om man har haft svårt med minnet och exv att hitta i boendet. Det kan då röra sig om andra sjukdomar eller ogynnsamma effekter av en del mediciner som gör att symtomen kan misstas för att vara orsakade av Parkinsons sjukdom.

Risken för att man själva kommer att utveckla Parkinsons sjukdom när det finns en eller flera andra i ett familjeträd som har (fastställd) diagnos Parkinsons sjukdom är liten.

Om man inte har andra faktorer som kan bidra till en risk för att utveckla Parkinsons sjukdom (för utom ålder) ökar sannolikheten från 0,0047 till 0,118 för att under en livstid (från 65 års ålder) att utveckla Parkinsons sjukdom, om man inte respektive har en första grads släktning med sjukdomen. Det är således 47 st / 100.000 över 65 år ålder, som under de kommande 20 åren kommer att utveckla Parkinsons sjukdom (och 99 953 som inte utvecklar sjukdomen). Om man räknar med 1 första grads släktning, blir sannolikheten att 118 / 100.000 individer över 65 år utvecklar sjukdomen över en 20 års period.

I absoluta tal lågt antal, men ca 2,5 x högre sannolikhet att utveckla sjukdomen således om man har en nära anhörig med sjukdomen. Det är polygenena mekanismer som är det mest sannolika och inte enskilda gener som ger upphov till riskökningen.

/Håkan Widner

Detta är en fråga som det inte går att ge ett svar på utan att undersöka eller få mera uppgifter. Det är inte det förväntade förloppet vid Parkinsons sjukdom att en arm inte fungerar korrekt och vare sig kraft eller känsel bör vara påverkade av Parkinsons sjukdom.

Man behöver undersöka om det är några förträngningar för nervtrådarna i halskotorna - det kan ge upphov till sämre känsel och påverkan av kraften - utan att det gör ont. Man behöver göra en klinisk undersökning och ev kompletterande röntgenundersökning, och det kan man  mycket väl göra på vårdcentralen.

/Håkan Widner

De typiska symtom på Parkinsons sjukdom är ett långsamt förlopp med förlångsamning av rörelser på ena sidan av kroppen. Det kan vara en förlångsamning som kommer efter en tids ansträngning och efter vila blir bättre. Förlångsamningen skall också yttra sig som en stelhet i samma kroppsdel exempelvis arm eller ben) och ofta men inte alltid skakning av så kallad vilo typ. Viloskakningar förekommer hos ca 75% av alla med Parkinsons sjukdom och yttrar sig som skakning i vanligen en armen/handen eller benet när armen är avlastad. Skakningen skall minska när man rör handen eller exv knyter handen för att komma tillbaka när armen/handen är i vila igen.

Man skall vara försiktig med att sätta diagnos Parkinsons sjukdom om det börjar med gångsvårigheter, eller om man har flera andra sjukdomar som diabetes mellitus (sockersjuka) i många år och eller högt blodtryck i många år. Om det har förkommit synvillor innan man tagit några anti-Parkinson medicinering eller om man har haft svårt med minnet och exv att hitta i boendet. Det kan då röra sig om andra sjukdomar eller ogynnsamma effekter av en del mediciner som gör att symtomen kan misstas för att vara orsakade av Parkinsons sjukdom.

Risken för att man själva kommer att utveckla Parkinsons sjukdom när det finns en eller flera andra i ett familjeträd som har (fastställd) diagnos Parkinsons sjukdom är liten.

Om man inte har andra faktorer som kan bidra till en risk för att utveckla Parkinsons sjukdom (för utom ålder) ökar sannolikheten från 0,0047 till 0,118 för att under en livstid (från 65 års ålder) att utveckla Parkinsons sjukdom, om man inte respektive har en första grads släktning med sjukdomen. Det är således 47 st / 100.000 över 65 år ålder, som under de kommande 20 åren kommer att utveckla Parkinsons sjukdom (och 99 953 som inte utvecklar sjukdomen). Om man räknar med 1 första grads släktning, blir sannolikheten att 118 / 100.000 individer över 65 år utvecklar sjukdomen över en 20 års period.

I absoluta tal lågt antal, men ca 2,5 x högre sannolikhet att utveckla sjukdomen således om man har en nära anhörig med sjukdomen. Det är polygenena mekanismer som är det mest sannolika och inte enskilda gener som ger upphov till riskökningen.

/Håkan Widner

Detta är en fråga som det inte går att ge ett svar på utan att undersöka eller få mera uppgifter. Det är inte det förväntade förloppet vid Parkinsons sjukdom att en arm inte fungerar korrekt och vare sig kraft eller känsel bör vara påverkade av Parkinsons sjukdom.

Man behöver undersöka om det är några förträngningar för nervtrådarna i halskotorna - det kan ge upphov till sämre känsel och påverkan av kraften - utan att det gör ont. Man behöver göra en klinisk undersökning och ev kompletterande röntgenundersökning, och det kan man  mycket väl göra på vårdcentralen.

/Håkan Widner

Nej, tinnitus är inget typiskt Parkinsonsymtom, men det finns rapporterat att man löper lite större risk att utveckla t.ex. Parkinson om man har tinnitus. /Dag Nyholm

Man brukar säga att ungefär en tredjedel av alla med Parkinson någon gång (ofta efter många år med sjukdomen) upplever hallucinationer (brukar vara synvillor, allra oftast ”snälla” syner som man förstår är overkliga). /Dag Nyholm

Dubbelseende är ganska vanligt vid Parkinson, i början särskilt när man är trött. Det är nog så att ögonmusklerna rör sig långsammare och mer okoordinerat, men det finns flera tänkbara orsaker. Ögonläkare brukar rekommendera så kallade prismaglas, som kan förbättra seendet, gissar att det är sådana glasögon du har provat. Du kan också prova att hålla för ena ögat för att kunna läsa utan dubbla bilder. /Dag Nyholm

Plötsliga stötar är inte typiska Parkinsonsymtom. Myrkrypningar och liknande känselfenomen eller nervsmärtor kan dock förekomma. Diskutera med din neurolog, så får ni reda ut vad det handlar om och om det isåfall går att behandla. Om dina Parkinsonsymtom började i vänster kroppshalva så kan det tala för att stötarna är relaterade till sjukdomen. /Dag Nyholm

Ja, det gör det. Om dina besvär har varit milda under några år så kommer sjukdomen troligen att fortsätta på liknande sätt. Det finns stora skillnader mellan olika personer med Parkinson, men hastigheten på försämringen brukar vara relativt konstant. Så det finns goda chanser att du kommer att klara dig utan större inskränkningar under många år - det gäller bara att följa med och anpassa behandlingen efter hur symtomen utvecklas. /Dag Nyholm

Detta är ett relativt vanligt besvär. Gastrointestinala symtom efter start med en L-dopa beredning förekommer, och det är ofta relaterat till en av hjälpmedicinerna i de olika tabletterna som används vid Parkinson sjukdom. Madopark innehåller L-dopa och benserazid (kan finnas som generika/utbytes tablett med dessa namn), eller Sinemet som innehåller L-dopa och carbidopa (som finns som generika/utbytestablett med dessa namn).  Man kan få dessa besvär av hjälpmedicinen och enklast är att pröva att byta till den andra typen av tablett. Ett byte kan ske rakt av dvs samma antal tabletter och utan titreringar av doserna. Det bör märkas en skillnad inom ett par dagar om det gör skillnad. Man bör således ta kontakt med behandlade läkare/Parkinson sjuksköterska och diskutera detta om det kan vara lämpligt. Om inte detta fungerar bör man undersökas vidare för eventuellt andra åtgärder.

/Håkan Widner

Det är tyvärr svårt att svara på utan en fysisk undersökning, och för att kunna förstå vad "ryckighet" innebär.  Jag förstår det som så att det är fortfarande en diagnostisk fråga om vilken sjukdom och typ av ryckningar som det handlar om. Vid Essentiell tremor är det typiska att skakningar förekommer. Skakningar är rytmiska rörelser, och vid Essentiell tremor förekommer de i rörelse och i vissa positioner/hållning. Det kan också förekomma icke rytmiska rörelser, ataxi, och tillståndet kallas då Essentiell tremor plus.

Vid Parkinsons sjukdom främst skakningar främst i vila, dvs när man inte gör något med exv en arm, men det förekommer också tremor i rörelse och hållning men skall vara mindre tydlig jmf med i vila som skall dominera.

Det går inte att ge mer information om vilken diagnos det handlar om utan man måst bli undersökt igen av behandlade läkare.

/Håkan Widner

Gungande yrsel kan bero på många saker. Vanligast generellt sett är ”kristallsjuka”, men vid Parkinson bör man tänka på att kolla blodtrycket i liggande och stående efter 2-3 minuter, eftersom blodtrycksfall kan ge yrsel och svimning. Det kan också vara så att själva sjukdomen ger sämre kontroll på balans och hållning, samt att känseln i fötterna kan ha blivit sämre. Din läkare kan undersöka dessa olika aspekter. Om man inte hittar någon specifik orsak kan man träna upp sin balans med olika övningar, bara man ser till att inte ramla och slå sig. /Dag Nyholm

Nej, Madopark brukar inte ge någon effekt om man inte har Parkinson. Däremot kan man må bättre tack vare ”placebo-effekten”. Men symtomen vid Parkinson är ofta diffusa i början, så det kan ju vara så att du har Parkinson. /Dag Nyholm

Det är lite svårt att veta vad ilningarna i bröstet är. Det är förstås viktigt att tänka på hjärtat, så att det inte är kärlkramp det handlar om. Kolla med vårdcentralen. Det är möjligt att ilningarna är samma fenomen som ”restless legs” och mot sådana symtom kan ju parkinsonläkemedel hjälpa. Kanske blir det bättre med högre dos av Neupro-plåstret. Det kan också handla om muskelkramper och då kan en fysioterapeut hjälpa till. Oro kan också sitta i bröstet och det finns isåfall behandlingar mot oro. /Dag Nyholm

Feber (över 37,5 grader) talar främst för en pågående infektion - de vanligaste vid svår sjukdom är urinvägsinfektion och lunginflammation. Viktigt att utesluta infektion vid långvarig feber. I avancerat skede av Parkinson kan det så kallade autonoma nervsystemet vara påverkat och det kan innebär försämrad reglering av kroppstemperatur. /Dag Nyholm

Ja, det är ganska vanligt med extrem svettning (hyperhidros) vid Parkinson. Ibland hänger det ihop med andra ”off”-symtom och då kan det hjälpa att optimera parkinsonläkemedlen. Det finns vissa behandlingar mot extrem svettning, t.ex. så kallade antikolinergika. /Dag Nyholm

Troligen inte, eftersom du beskriver att det är båda benen. Skakningar vid Parkinson brukar börja i bara ett ben, eller en arm. Det typiska för skakning vid Parkinson är att den kommer i vila och att den försvinner när man rör den skakande kroppsdelen. Ryckningar i benen kan bero på en mängd olika saker. Om de besvärar dig är det bra att uppsöka din husläkare som får ta en titt på benen. /Dag Nyholm

Om du har mätt blodtrycket i både liggande position och i stående efter 2 minuter vid upprepade tillfällen så beror nog yrseln på något annat. Vanligast är lägesberoende yrsel som beror på ”kristallsjuka” i innerörat. Men vid Parkinson kan det också vara balanssvårigheter och nedsatt känsel i fötterna som kan ge yrselkänsla.

Det kan bero på många olika saker. Om det hänger ihop med Parkinson, vilket inte är säkert, så kan det ha att göra med det autonoma (självstyrande) nervsystemet att göra, det är t.ex. ganska vanligt med svettning som ”off”-symtom. Blodtrycket blir också högre när man ligger ner och det skulle också kunna vara en förklaring. /Dag Nyholm

A.

Feber (över 37,5 grader) talar främst för en pågående infektion - de vanligaste vid svår sjukdom är urinvägsinfektion och lunginflammation. Viktigt att utesluta infektion vid långvarig feber. I avancerat skede av Parkinson kan det så kallade autonoma nervsystemet vara påverkat och det kan innebär försämrad reglering av kroppstemperatur. /Dag Nyholm

B.

Svårt för mig att svara på den frågan eftersom olika neurologer är bra på olika sätt. Men generellt kan man kanske säga att vissa av oss har ett större intresse för att behandla just Parkinson och liknande sjukdomar. Om man inte är nöjd med den neurolog man träffat kan man be att byta till någon annan. /Dag Nyholm

Det finns faser av Parkinsons sjukdom då betydande svettningar kan förekomma. Det är vanligen efter några års sjukdom, och vanligen i en fas av komplikationsfasen. Det vanligaste är att svettningarna kommer i samband med en "off period" dvs när Parkinson medicineffekter börjar avta.  Dt kan komma under natten och en betydande svettning kan förekomma.

Behandlingsmässigt är det vanligen mest effektivt att undvika fluktuationer och dosglapp genom olika långverkande Parkinson läkemedel. Om inte detta är tillräckligt används ibland betablockerare (exv atenolol, metoprolol m fl) men det kan vara svårt att tåla detta om man har tendens till lågt blodtryck.  Man kan också ha effekt av ett antikolinergt medel (motverkar acetylkolin), exv Norflex, men om man har kognitiv svikt kan det vara olämpligt läkemedel. Mirtazapin kan biland vara effektivt, medan exv venlafaxin kan stimulera svettning. Om man har behandling med SSRI/SNRI preparat kan en sänkning av dessa medel minska svettningar.

/Håkan Widner

Svårt att säga, det finns många möjliga orsaker till detta, men Parkinson skulle kunna vara en, dock vanligare att man svettas. För kvinnor i klimakteriet kan det ju vara hormonella orsaker. Högt blodtryck i liggande position skulle också kunna ge dessa symtom. /Dag Nyholm

Det är mycket svårt att ge detaljerade råd en ett komplext patientfall med flera olika sjukdomar (minst 3) som bidrar- på olika sätt. Det är inte självklart att symtomen har (direkt) med Parkinsons sjukdom att göra, även om symtomen varierar med "on/off" fluktuationer.

Det är mycket vanligt att smärtsymtom kommer fram vid "off" perioder vid Parkinsons sjukdom, inte minst från ryggen. Om det av olika anledningar är trångt för nervtrådar i ryggen (vid spondylos - dvs diskarna är påverkade med mindre dämpande elasticitet och reaktioner kring dem, med irritation och förträningar för nervtrådarna) så blir det trängre vid off när musklerna spänns i ryggen. Ryggmuskulaturen är de största och starkaste musklerna i kroppen och påverkas vid Parkinson med att bli stela. En behandlingsstrategi är att ha så jämn Parkinsonmedicineffekt som möjligt för att undvika "off" perioder och behandla "djupa off" gå bra som möjligt. Det är dock förträngningarna som är grundproblemet, och de är oberoende av Parkinsonsjukdom.

Alla besvär beror inte på Parkinsons sjukdom.

En kartläggning av ryggen är viktigt. Adekvat smärtbehandling är förstås också viktig. Det finns nya studier på smärtmekanismer som mkt klart visar samband mellan låga halter noradrenalin och smärta. Den sk "gating teorin" som är med och blockerar smärtsignaler tex vid akupunktur och andra liknande metoder är beroende av noradrenalin och läkemedel som ökar denna är viktiga för smärtlindring. Det finns flera registrerade sk SNRI medel för smärtbehandling som bör prövas. SNRI preparat är också använda mot depression, men också sömnrytmrubbningar och hjärntrötthet och är breda läkemedel med många funktioner. Det finns också nervblockader och dorsal kolumnstimuleringsmetoder som i vissa fall kan ge goda effekter. /Håkan Widner

Det finns inget egentligt samband mellan artros och Parkinsons sjukdom i betydelsen att Parkinsons sjukdom orsakar artros. Värk och smärta vid Parkinsons sjukdom är ofta orsakade av andra tillstånd, tex artros eller nervrotsinklämning. Om man som Parkinson patient är underdoserad kan det leda till muskelstelhet (rigiditet) och muskeförkortning, och då kan exv en redan inklämd nerv tryckas ihop mera. Det kan uppfattas som att det är Parkinsons sjukdom som ger upphov till värk och smärta, men variationen följer effekt av medicineringen - mer stel, mera smärta och tvärtom.

En knäled är komplex och uppbygganden av den är sådan att den hålls samman av ledband av olika slag och bara ett fåtal muskler. Det är sällan att muskelsammandragningar ger en ökad press mellan knälederna, medan belastningen i tex stående på lederna är många gånger högre and den som musklerna kan åstadkomma. Ledvätska stimuleras av rörelser i en led, och artros leder till mindre bildning av "smörjande" ledvätska, vilket är tydligast på morgonen då leden kan vara stel pga otillräcklig ledvätska, men som efterhand ökar i volym och ge mindre värk.

Vad gäller artros i knäleder har jag svårt att det finns något större samband med medicineffekter, Parkinsons sjukdom och ledvärk. /Håkan Widner

Ja, Parkinson kan ibland påverka möjligheten att tömma urinblåsan, men det kan också röra sig om täta urinträngningar. En risk med att inte kunna tömma blåsan helt är att kvarstående urin kan ge urinvägsinfektioner. Isåfall bör man prova läkemedel som kan underlätta blåsfunktionen. Kontakt med gynekolog eller urolog kan behövas. /Dag NyholmSymtom

Ja, det är mycket vanligt att man blir framåtlutad vid Parkinson. Det beror troligen mest på att den automatiska kontrollen på hållning och balans fungerar sämre. Ibland är det muskler på framsidan av halsen eller bålen som ”drar” hållningen framåt. Det är bra att träna och att försöka sträcka på sig, samt att använda medicin med så bra dosering som möjligt, men det kan vara svårt att hålla upp överkroppen ändå. /Dag Nyholm

Hjärtats nerver kan påverkas av Parkinson, men trötthet, som är vanligt vid Parkinson, kan ha många andra orsaker också. Det är bra att kolla hjärtfunktionen hos husläkare om man blir andfådd vid liten ansträngning. /Dag Nyholm

Det är svårt att säga säkert om nackvärken beror på Parkinson - det skulle kunna vara något annat, t.ex. diskbråck eller nackspärr. Om det finns någon vridning eller tippning av nacke/huvud så kan det röra sig om så kallad dystoni, men det är sällan som dystoni-”kramper” bara ger värk. Kontakt med fysioterapeut rekommenderas för bedömning. /Dag Nyholm

DaT-scan eller motsvarande PET-undersökning kan visa om det finns en sjukdom i dopaminsystemet. Om undersökningen visar sådan sjukdom kan man vara säker på att det är någon form av ”Parkinsonistisk” sjukdom men man kan inte 100 %-igt säga om det är Parkinson eller någon annan variant (atypisk Parkinsonism). Om undersökningen talade för dopaminsystems-sjukdom så är det betydligt mindre sannolikhet att symtomen beror på något annat.

Duloxetin kan ge lite olika sorters biverkningar från nervsystemet, men det är svårt att säga om muskelsammandragningarna du beskriver beror på detta eller om det är muskelstelhet eller så kallad dystoni vid Parkinson. Om det är mer på ena sidan av kroppen så talar det mer för Parkinson.

Ayurvedisk medicin i betydelsen meditation och hälsosam kost är säkert allmänt bra för alla människor, men det finns inga vetenskapliga belägg för att det har någon särskild betydelse vid Parkinson. Och man ska inte använda ayurvediska ”naturläkemedel” eftersom sådana inte är testade på samma noggranna sätt som godkända läkemedel på apoteket. /Dag Nyholm

Det låter som att du i första hand behöver hjälp med smärtlindring och mobilisering (dvs hjälp av t.ex. fysioterapeut för att komma igång med gåendet). Madopark kan hjälpa mot Parkinsonrelaterad värk, men du behöver nog någon medicin mot värken, så att du kan komma igång. Kontakta en läkare för detta. /Dag Nyholm

Utan att ha sett patienten är det svårt att säkert uttala sig om tillståndet.

Det finns ett fenomen / symtom kallat "kamptokormi" (bent spine syndrome) och kännetecknas av att bålen lutar framåt. Det kan drabba nacken också och kallas då "antekolles" eller "anterokolles" (framåt - nacke) och skulle man luta åt sidan kallas fenomenet ibland Pisa syndromet (man lutar som tornet i Pisa).

Det kan orsakas av olika tillstånd - en kotkompression kan ge upphov till en felställning av kotpelaren. Det är vanligast att en kotkompression ger smärta men inte alltid. En kotkompression uppstår oftast ganska snabbt. Har man en underliggande tendens till skolios (vriden kotpelare) kan kotkompression ge upphov till stora felställningar.

Parkinsons sjukdom kan ge upphov till kamptokormi - mer vanligt är dock Pisa felställning. Parkinsons sjukdom börjer på ena sidan och det är sedan samma sida som har mest symtom genom sjukdomen även om det jämna ut sig efterhand. Mediciner verkar olika mycket på hö/vä sida ibland och ger upphov till att det kan "luta". Patientens "kroppsuppfattning" uppfattar att när det ser ut att luta, så är det för hjärnan rätt läge.  Kamptokormi är mer komplext och de flesta har någon form av ryggåkomma också.

Man skall undersökas av behandlade läkare om det har uppkommit relativt prompt. En röntgen av ländrygg och bäcken är av intresse för att kunna bedöma om det är faktorer lokalt i ryggen som spelar roll, eller om det är från hjärnan symtomen orsakas från.

Det händer att symtom av kamptokormi / antekolles kommer relativt snart efter att man ahr justerat medicin. Det är lämpligt då att bedöma detta inom kort, och ev ändra mediceringen, men det är inte alltid effektivt. /Håkan Widner

Ja, det kan det innebära. Men helt 100 %-igt säker kan man inte vara än. /Dag Nyholm

Att ge prognos är alltid vanskligt, och framförallt utan kännedom om individuella detaljer i sjukhistorien.

Ett allmänt svar - generiskt - att erhålla diagnosen Parkinsons sjukdom 2024 innebär inte någon katastrof - och förutsättningarna att få symtomlindring av många besvär är goda. REM sömnstörning kan bero på brist av dopamin respektive noadrenalin och har förutsättningar att förbättras genom medicinering mot dessa brist-tillstånd.

Parkinsons sjukdomssymtom yttrar sig till följd av ett bristtillstånd av dopamin och medicinering med exempelvis L-dopa (exv Madopark/Sinemet eller exv Stalevo) kan återställa och normalisera bildningen av dopamin. Det är också enligt rekommendationerna i moderna riktlinjer att starta behandling när det föreligger symtom som har lett till diagnos. Man bör börja med låga doser och låta det gå upp till minst 3 månader innan man utvärderar effekten, men eventuella obehag som negativ påverkan av aptiten, sjösjukelikt illamående kan förekomma en tid i början, men det är vanligen övergående. Vinsten med att ersätta dopaminet är vanligen större än biverkningarna.

/Håkan Widner

Det är svårt att ge rekommendation utan att känna till ytterligare detaljer.

Misstanken är att kramper i vaderna är tecken på otillräcklig effekt av medicineringen. Svettningar kan också vara ett dopaminbrist symtom, men ibland kan det vara skillnad i effekt om det är L-dopa dagtid och dopaminhärmare/agonist nattetid. Elstötar, om det också går ut i ett ben tex är det ofta ett symtom som kan bero på att det är förträningar i tex ryggen för nervtrådarna. Det har mindre med Parkinsons sjukdom att göra,, men om det är mkt spända muskler i ryggen blir det trängre för nervtrådarna och det kan ge upphov till el-stötar.  /Håkan Widner

Det finns många sätt att försöka beskriva Parkinsons sjukdomspatienter, och det övergripande syftena med att göra detta är att dels förstå möjliga sjukdoms mekanismer för att kunna behandla möjliga sjukdomsprocesser (sjukdomsmodifierande behandlingar), men också för att kunna så gott det går att förutse förloppet av sjukdomen.  Symtomen yttrar sig ofta olika hos grupper av patienter och det är viktigt att kunna jämföra effekten av behandlingar för olika patientkategorier - en viss behandling kan passa för en viss subtyp medan andra  behandlingar kan vara effektivare för andra subtyper.

Det sker utveckling av kunskaperna.

Nya avgränsade sjukdomar har kommit till - exv kallades sgs alla patienter på -50 talet med  stelhet, långsamma rörelser och skakningar "Parkinsons sjukdom", men efterhand har det visat sig att det är många sjukdomsprocesser som kan ge upphov till en del av dessa symtom, och det har blivit fler diagnosmöjligheter med nya sjukdomsentiteter som Multipel System Atrofi - parkinsonistisk form, Multipel System Atrofi - cerebellär form, Progressiv Supranukleär Pares (som i sin tur kan karakteriseras med minst 10 olika former (varav 2 st liknar Parkinsons sjukdom PSP-PD, och Pure Akineisa and Gait Failure), och Kortikobasal Degeneration har flera undergrupper. Demens med Lewy Inklusionskroppar brukar också tas bort från Parkinsons sjukdom framförallt om det är en samsjuklighet med Alzheimers sjukdomsprocess som det förekomma.

Utöver detta finns det parkinsonism orsakas av någon annan process och kallas då sekundär, och den vanligaste är orsakad av små-kärlssjukdom i hjärnan (orsakat av exv mycket högt blodtryck under lång tid, otillräcklig behandlad socker sjuka (diabetes), och av mycket höga kolesterolnivåer eller omfattande rökning. En annan orsak är långtidseffekter och bestående effekter av anti-dopamin läkemedel även efter att man slutat med dem. Det finns också toxinframkallad parkinsonism som exv MPTP, metamfetamin i hög dos, eller det i Estland /Ryssland förekommande efedrin/magan framkallad sekundär parkinsonism.

Alla ovan tillstånd är inte subtyper av Parkinsons sjukdom (längre) men har varit det.

Numer är alla dessa sjukdomar inte lika med Parkinsons sjukdom, som skall involvera a-synuklein på något sätt, vilket ovan sjukdomar inte gör på samma sätt som vid PS.

Det finns flera olika sätt att försöka dela in Parkinsons sjukdom i olika subtyper och det finns inte ett enhetligt system.

Här är några indelningar av olika sjukdoms mönster subtyper.

Ärftliga former

Dominant ärftliga:       PARK 1 gen     mutation av a-synuklein

                      (3 former)    duplikation av a-synuklein genen

                                   triplikat av a synuklein genen

                      LRRK2

                      VPS35

                      EIF4GI

Recessivt ärftliga        Parkin/PARK 2

                      PINK1

                      DJ-7 PARK 7

Andra indelningar:

Tidig debut

Sen debut

Utan demens

Med demens tidigt

Med demens sent

Tremor dominant

Postural instabilitet och nedsatt gång

Parkinson med dominerande noradrenalinbrist

Parkinson med dominerande acetylkolinbrist

Parkinson med dominerande serotoninbrist

Mild motorisk subtyp

Intermediär subtyp

Diffus och snabbtförlöpande subtyp

Fråga:2

Man benämner inte a-synuklein ansamling som ett plack - denna term används vid ansamling utanför en cell tex ett plack av bakterier som förkalkas på tänderna, kolesterol + kalk plack vid åderförkalkning/arteroskleor, eller plack av amyloid vid Alzheimers sjukdom.

Vid Parkinsons sjukdom är det ett trådliknande äggviteämne som normalt har funktioner i nervändarna (synapser) där bla dopamin bildas och frisätts, som förändras och som ansamlas inne i en nervcell i trådar (neurit-fibriller) och dessa kan under vissa omständigheter ansamlas till en inklusionskropp tillsammans med andra äggviteämnen främst ubiquitin och neurofilament. IUInklusionkroppen kallas Lewy body (inklusionskropp). Den kan inte föras vidare mellan celler på ett enkelt sätt. Det är sannolikt fritt a-synuklein som förs över mellan nervceller och i sin tur leder det till att Lewy Body bildas en ny cell. Sjukdomen kan spridas mellan nervceller, men det är ännu oklart hur a-synuklein startar processen, och det kan vara faktorer orelaterat till a-synuklein som är den avgörande faktorn. Onormalt a-synukelin (exv muterat pga en defekt gen) leder till ansamling av a-synuklein pga mutationen. Vid vandlig Parkionsons sjukdom är a-synukelin normalt, men kan ev formändras av fn okända mekanismer och då leda till att det bildas inklusioner. /Håkan Widner

Det här med riskfaktorer och friskfaktorer är mycket svårt att vara säker på, det finns troligen många olika faktorer som kan påverka risken att utveckla Parkinson och vi känner ju faktiskt inte till varför man får sjukdomen. Amalgam är troligen inte en riskfaktor för Parkinson även om det finns rapporter som antyder viss riskökning. Mögel är troligen inte en riskfaktor, kanske snarare tvärtom så att bekämpningsmedel mot mögel kan ge Parkinson - det finns flera personer i Sverige som arbetat med att impregnera apelsin-omslagspapper med antimögelmedlet difenyl som insjuknade i Parkinson för ett antal år sedan. Litiumbehandling kan ge skakningar som vanlig biverkning, men det orsakar troligen inte Parkinson. Däremot finns det rapporter om att personer med bipolär sjukdom löper lite större risk att utveckla Parkinson. Att din farfar hade Parkinson är nog din största riskfaktor, men inte heller detta är någon särskilt stark riskfaktor. /Dag Nyholm

Enligt en italiensk forskningsstudie från 2018 verkar det, precis som du beskriver, som att det blir högre mjölksyranivåer i musklerna när man har Parkinson och längre tid till återhämtning. Forskarna visade att ett träningsprogram på löpband fyra gånger per vecka i fyra veckor förbättrade mjölksyranivåerna, musklernas uthållighet och balans. Jag skulle tro att många sorters träning på rimlig nivå är bra, men några exakta träningsråd vågar jag mig inte på - diskutera gärna med en fysioterapeut! /Dag Nyholm

Det är ofta svårt att vara säker på diagnosen under de första månaderna/åren. Om en PET-undersökning har visat att du har en sjukdom i dopaminsystemet så är det mycket säkert - om det hade varit en biverkan av Propavan hade bilderna sett normala ut. Propavan är ett vanligt läkemedel och risken att utveckla Parkinsonsymtom av det är möjlig, men inte särskilt vanlig. En eventuell läkemedelsbiverkan går vanligen över efter några veckor, men det är mycket svårt att svara säkert på den frågan. Tiden kommer att visa om/hur dina symtom utvecklar sig. /Dag Nyholm

Ta upp nedstämdheten med din läkare eller annan kontakt inom sjukvården, så får ni diskutera. Nedstämdhet kan vara ett Parkinsonsymtom och då kan det förbättras på sikt av vanliga Parkinsonmediciner. Det kan också förstås vara en reaktion på att du nyligen fått en kronisk sjukdom. Då kan det vara bra att prata med någon, antingen närstående eller professionell samtalskontakt. Om nedstämdheten blir konstant bör den behandlas med antidepressiva läkemedel, som brukar ha bra effekt vid Parkinson. /Dag Nyholm

Det är grad av påverkan av funktion, antingen motoriskt (tex svår tremor, eller stelhet) eller kognitivt (svårigheter med apraxi) som avgör - inte diagnosen Parkinsons sjukdom i sig. Det är upp till varje region att avgöra och pröva om bidrag i någon form medges. /Håkan Widner

Det är ett rent statistiskt samband som avses med ökad risk för att utveckla impulskontrollstörningar om anhörig/släktning har ett alkoholmissbruk./Håkan Widner

I första hand ska man misstänka annan orsak, särskilt höftledsartros. Bra att kolla vid vårdcentralen. Men det är inte omöjligt att det är relaterat till hållningen eller benens motorik pga Parkinson. En fysioterapeut kan göra en bedömning.  /Dag Nyholm

Det är svårt att värdera vad en "dålig dag" innebär. Är det nedsatt rörlighet, skakningar, dålig balans, värk, låga blodtryck, sömnbrist, förstoppning, nedstämdhet, minnesstörning eller en kombination av allt detta som upplevs som "dåligt".

För att försöka komma vidare är det viktigt att behandlade läkare kan få en bild av hur funktioner och tillståndet är. Är alla dagar lika, eller varierar det mellan en dag och en annan. Är det samma symtom över ett helt dygn, eller är det olika symtom på morgonen jmf med eftermiddagen eller kvällen? Hur är nätterna och sömnen? Effekterna av en enskild tablettdos, kan också ge bild av sjukdomen. Det är ofta tydligast om man kan beskriva hur symtomen är precis när man vaknat på morgonen, och innan man stigit upp ur sängen, och hur tillståndet yttrar sig när man ställer sig upp och tar de första stegen. Därefter är det av intresse att få en bild av hur symtomen påverkas av den första dosen medicin som tas på morgonen. Vilka symtom påverkas - till det bättre eller sämre, och hur lång tid tar det innan symtomen påverkas efter det att medicinen har intagits.

Det kan vara bra att söka skriva ned hur en dag förlöper, och effekterna av ev mediciner och annat. Det finns många frågeformulär som inventerar symtomen som kan förekomma och graderar dem, och via Parkinson Registret kan man ta del av många av dem som finns - exv Icke Motoriska symtom, sömnformulär och många andra. Det kan också vara möjligt att bära en Actigraf - exv PKG mätare som under ca 1 v tids mäter ffa rörlighet, som kan hjälpa läkaren att få en bild av hur tillståndet är.

Med denna information om hur en dag eller längre förlöper kan man bättre svara på om det är Parkinsons sjukdom som förklarar det dåliga tillståndet och om man kan optimera behandlingen för att få bättre effekt, eller om det är andra sjukdomar som bättre förklarar det dåliga måendet. /Håkan Widner

Bitande i läpp/kind är inget vanligt symtom vid Parkinsons sjukdom. Om det finns ett tidsmässigt samband med ev otillräcklig medicineffekt (off fas), eller vid för kraftig effekt (on fas med överrörlighet) kan det föreligga ett samband, och om så är fallet bör man söka justera medicineringen att dessa symtom minskar. Det är dock ovanligt med överrörlighet i tungan.

Ev kan en brist på vätska leda till att man biter fel, exv vid ordentligt torr munhåla. Tillräcklig vätska kan göra att tuggan sväljs lättare och snabbare.

/Håkan Widner

Ja, förändring i personligheten är förstås svårt för dig som närstående. Symtomen du nämner är relativt vanliga vid Parkinson och hänger ofta ihop med depressiva tankar och oro, ibland också med minnes- eller tänkandesvårigheter. Det kan vara bra att vara medveten om det. Om din man själv märker av dessa besvär så kan han ju diskutera med sin läkare och fundera över behandling för t.ex. humöret. Många mår generellt bättre och blir stabilare i humöret av antidepressiv medicin. Samtalskontakt utanför familjen kan också vara bra. Om det är svårt för dig att ta upp detta kanske någon annan i närheten kan prata med honom och höra hur han mår. /Dag Nyholm

Nej, troligen inte. Men spinalstenos är ganska vanligt, så båda sjukdomarna kan förekomma samtidigt. /Dag Nyholm

Ja, det är många som beskriver att de känner en ”inre skakning” vid Parkinsons sjukdom. Det skulle kunna vara effekten av Madopark som gör att du känner mindre av detta under senare delen av dagen. /Dag Nyholm

Det är troligare att detta beror på något fel i ögat, t.ex. grå starr, men man kan inte helt utesluta att Parkinson spelar roll. Ett besök hos ögonläkare rekommenderas.  /Dag Nyholm

PSP och de andra formerna av Parkinson plus, (=atypisk parkinsonism) är inte alls lika vanliga som Parkinsons sjukdom, men varje år insjuknar några personer i Sverige. Det är svårt att fastställa diagnosen i början eftersom symtomen lika gärna kan bero på ”vanlig” Parkinson. Det finns flera olika undersökningar som kan hjälpa till med diagnosen, t.ex. PET-kamera, magnetkamera och ryggvätskeprov, men det finns inget 100 %-igt test för någon av dessa sjukdomar. Diagnosen kan fastställas med hyfsad säkerhet först några år efter de första symtomen och då är det symtomen och undersökningsfynden vid vanligt läkarbesök som avgör. /Dag Nyholm

Nej, det är inte vanligt med den typen av specifik värk. Låter mer som bihålebesvär så här i vintertid, men det är svårt att avgöra med så här lite information om symtomen, så sök gärna på vårdcentralen om det är besvärande. /Dag Nyholm

När det gäller Alzheimers sjukdom och dess ärftlighet är det ett stort och komplext område. Det finns direkta sjukdoms orsakande ärftliga gener som vanligen ger upphov till tidigt debuterade sjukdomsformer, eller som exv Downs syndrom som är en kromosomrubbning som uppstår under fostertiden och som leder till tidig Alzheimer i 100% då amyloid genen finns på kromosom 13 men 6 exemplar (2 mer än vanligt).

Det finns också sjukdomsassocierade gener, sk polygen sjukdomsorsak, där många gener samverkar, men inte var och en av generna ensamt orsakar sjukdomen. Det är vanligen då en familjeansamling av tex Parkinsons sjukdom eller Alzheimers, ibland i flera generationer, men vanligen med sjukdomsinsjuknande i hög ålder. Detta är det som avses med riskgener dvs man har större risk för att utveckla en sjukdom, men då generna inte är ensamma sjukdomsframkallande är det inte förutsägbart. Det är sannolikt så förhållandet är med Alzheimer sjukdom i din mor och mormors fall.

Det finns statiskt samband med högre risk för Alzheimers sjukdomsdiagnos när man har erhållit en Parkinsons sjukdomsdiagnos. Detta samband är också komplicerat då det kan vara svårt att skilja Demens vid Lewybodies, DLB, från PS. DLB har ofta Alzheimers komponent och det är inte ovanligt att DLB och Alzheimer diagnoser ställs samtidigt eller utvecklas från Alzheimers sjukdom till DLB eller tvärtom men det förutsätter att man kan påvisa respektive sjukdomsprocess, som är olika.

För Alzheimer sjukdom är tex tau / fosfotau respektive alfa/beta amyloid, sam neurofilament i ryggvätskeprov ökade som del i denna sjukdomsprogress, och symtom av DLB kan påvisas i tester och undersökningar av olika slag.

Det är således svårt att säkert ange om det är en ökad risk för Alzheimers sjukdom vid Parkinsons sjukdom utan andra komplicerande faktorer./Håkan Widner

Det har studerats ingående över lång tid, men det är dels ingen skillnad i förloppet av PS om sjukdomen börjar med yttringar från höger eller vänster sida, dels inget so, yttrar sig annorlunda.

PS drabbar ett system som kallas basala ganglierna som fungerar som en servomotor för olika funktioner, dvs de underlättar och anpassar olika funktioner snarare än genererar dem som funktioner i hjärnbarken gör. Det blir därför mindre skillnad mellan höger och vänster sidas basala ganglie egenskaper än om en sjukdom drabbar hjärnbarken då man kan förlora exempelvis talet om en stroke drabbar vänster sida av hjärnan, och synen kan påverkas om en stroke drabbar nackloben. /Håkan Widner

Analys av ryggvätskan (som omger hjärnan och ryggmärgen) sker genom en lumbal punktion med en nål som för in mellan benutskotten i ländryggen och genom hjärnhinnorna- Det är inte ryggmärgen som man tar prov på utan vätskan som hjärnan flyter i. Denna vätska (betecknas på lite olika sätt: cerebrospinalvätska, CSF,  liquor eller ryggvätska) innehåller vanligen endast låga halter av äggviteämnen/proteiner och mycket få celler eller andra ämnen. Vid sjukdomar i hjärnan och hjärnhinnorna kan innehållet ändras och det kan vara speciellt för olika sjukdomar.

Vid Parkinsons sjukdom skall rutin ryggvätske analyserna vara helt normala, medan vid exempelvis Demens med Lewybodies är nivåerna av sk nervskade markörer (neurofilament light, NFL) vara förhöjd vilket också är vanligen fallet vid MSA, multipel system atrofi. Vid Alzheimersjudom förekommer andra markörer i högre halt än normalt  (alfabeta amyloid 42/40 kvot, tau, fosfotau är förhöjda) och det skiljer sig helt från Parkinson sjukdom (adär dessa värden är normala).

Man kan således vid analys av ryggvätskan påvisa tecken på olika sjukdomsprocesser. Det finns (ännu) inget rutinprov av ryggvätskan som kan påvisa Parkinsons sjukdom, utan denna är fortsatt normal, liksom en exv en röntgen eller magnet kamera undersökning likaledes är normal vid Parkinsons sjukdom. Det pågår mycket forskning om det går att påvisa sjukdomsprocesser vid PS i ryggvätska och exv MR och det gör det med speciella tekniker, men dessa är inte fullt validerade ännu (dvs kontrollerade så att de kan användas överallt och generellt).  /Håkan Widner

Det låter mest som ryggont pga långvarig belastning, dvs att musklerna blir spända och behöver sträckas ut. Hållningen påverkas ofta vid Parkinson och ger mer ”tyngd” på ländryggens skelett och muskler. Prova att ändra position, sträcka på dig, eller sitta ner när du ordnar nyårsmaten. Du kan också prata med en fysioterapeut. Men först, god jul! /Dag Nyholm

Ja, det är många som upplever tillfällig försämring i samband med förkylning. Det är kanske läge att börja med medicin - den hjälper oftast mot mer än bara skakningar. /Dag Nyholm

Plötsliga smärtor i en höft bör utredas via vårdcentralen. Till exempel är höftledsartros mycket vanligt. /Dag Nyholm

Det är alltid svårt att helt säkert säga om värk beror på grundsjukdomen eller något annat. Vid PSP är det vanligt att man blir stel i musklerna ”mitt i” kroppen, dvs nacke, bål och axlar. Då är det bra att du har kontakt med fysioterapeut. Om du har ramlat och slagit ena axeln eller har värk vid rörelse kan det vara bra att prata med husläkaren om eventuell utredning. /Dag Nyholm

Har du ställt dessa frågor till din ordinarie neurolog? För en ”riktig” second opinion bör du be om samtal med annan neurolog eller remiss till annat sjukhus. Generellt kan sägas att Covid-19 och fotledsfrakturer troligen inte påverkar din Parkinson, men omvänt kan det ta längre tid att tillfriskna från dessa tillstånd pga Parkinson. Om du har problem med stelhet så kan justeringar av såväl DBS som mediciner behövas. Problemet är ju att du blir mer överrörlig om medicindoserna ökas, men då får man fundera på strategier med ”fraktionering” (tätare tablettintag) eller kanske pumpbehandling, som tillägg till din DBS. Fallrisken är ju uppenbar med tanke på dina tidigare frakturer - kontakt med arbetsterapeut och fysioterapeut är viktig då, samt bentäthetsmätning och eventuellt behandling av benskörhet. /Dag Nyholm

Ja, synen kan påverkas på lite olika sätt av Parkinson, men också, förstås, av åldrande. Första åtgärden när fokus och mörkerseende försämras är att gå till en optiker och kontrollera synen, det kan ju finnas behov av läsglasögon, t.ex. Det är också bra för dig som har grön starr att kolla ögontrycket regelbundet eftersom levodopa kan påverka detta. /Dag Nyholm

Värk vid Parkinsons sjukdom är ett stort ämne som kräver en del detektivarbete. Det är inte någon av anti-Parkinson läkemedlen som ger upphov till smärta och man bör hitta förklaringen till värken/smärtan för att kunna åtgärda symtomet rationellt.

En vanlig orsak är exempelvis ledvärk som har funnits före diagnos av PS. Ett av symtomen som PS orsakar är muskelstelhet, dvs musklerna slappnar inte av fullständigt. Det kan leda till att trycket på leder ökar och om man har exempelvis artros (ledbrosk sjukdom som ger mindre/tunnare brosk mellan lederna och brist på för leden smörjande ledvätska) eller artrit (inflammation av ledkapsel, senfästen, senor, muskelfästen och brosk) kan denna ökade spänning ge värk och smärta. Det gäller framförallt i ryggen där artros (kallat spondylos), eller förträngningar av nervrötter kan ge upphov till smärta i tex fötterna. Ibland kan det vara utan smärta i ryggen och endast i fötterna.

Artros är inte vanligare vid PS än utan, men symtomen lindras bäst med optimal PS behandling och medel mot artros.

Om inte ländryggen är kartlagd kan det vara av värde att söka bedöma om det finns förträningar som ger upphov till nervsmärta (rhitzopati, nervrotssmärta på grund av nervrotsförträngningar) respektive spinal stenos. Detta kan ge upphov till neuralgi (nervtrådssmärta) - det finns speciella diagnoskriterier för vilken typ av smärta det kan röra sig om. Neuralgi kan ibland lindras av läkemedel som dämpar nervimpulser (dvs medel som också används mot epilepsi), främst Gabapentin.

Det finns mycket data på att noradrenalin har en viktig funktion att modulera smärta som härrör från rygg, ryggmärg, nervtrådar genom den sk "gating (grindvakts)" mekanismen, dvs känsel impulser som går från rygg till hjärnan filtreras, och om brist på noradrenalin fungerar filtret sämre, och ger upphov till mera värk. SNRI medel (selektiva återupptagshämmare för noradrenalin) och SSNRI (serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare) kan användas efter utredning och påvisande av  neuralgier. I enstaka fall kan kan det bi aktuellt med sk DCS, dorsal kolumn stimulering, en elektrostimulering som blockerar smärtimpulser.

Det finns ett samband med B12 och andra B-vitaminer och behandling med L-dopa vid PS. När L-dopa omsätts till dopamin och det bryts ned förbrukas B-vitaminer. Vanligen räcker det intag som normal kost eller ett enkelt multivitamintillägg ger av B212/folsyra, men ibland behövs det högre doser. Ett mått på om omsättningen  av B12/folsyra är förhöjd vid behandling av PS med L-dopa är att i blodet mäta ett ämne homocystein. Om detta värde stiger, indikerar det att B12/folsyra förbrukas i högre takt än vad som finns tillgängligt (notera att värdet av B12/kobalamin respektive folsyra kan vara normal men att homocystein är förhöjt. Det är vanligt att då rekommendera tillägg av B12/folsyra i högre doser än dem i multivitaminer.

Det är vanligt med neuropati, av olika orsaker, men oftast är det andra sjukdomar som sockersjuka (diabetes), njursjukdomar mm som ger upphov till detta och är PS inte är orsak.

Andra orsaker till nervvärk är borrelia (neuroborrelios) som det kan behövas ta prover för att bestämma om det föreligger. Om bekräftat behandlas neuroborrelios med ganska höga doser av antibiotika och under flera veckor vanligen, men kan oftast läka ut.

Om symtomen varierar med mindre symtom under dagen och ökar under kvällen/natten samt vid stillhet med benen, och lindras av rörelser och anti-PS medicindoser, kan det vara likt Restless legs eller Willis Ekbom syndromet. Det kan uppstå tex under kvällen/natten om doserna av anti-PS mediciner är låg nattetid och är ett fenomen som ofta uppträder tillfällig efter en operation med DBS och när medicineringen minskat. Det kan då behöva ges ytterligare medicin innan det hela har kompenserats och är vanligen övergående.

Det finns ytterligare möjligheter och tillstånd som kan ge upphov till värk/smärta, och symtomlindring bör vara möjligt att uppnå.

/Håkan Widner

Det finns många rapporter om obehagliga luktsensationer efter Covid-19. Om besvären börjat efter luftvägsinfektion kan detta vara anledningen. Det finns också andra möjliga orsaker från näsan. Men det kan också bero på Parkinson, dock är det betydligt vanligare att luktsinnet är försvagat än att det skapar obehaglig doft. /Dag Nyholm

Troligen är det mer ortopediska problem än neurologiska med tanke på dina tidigare bäcken- och ryggbesvär, men det kan vara svårt att avgöra och smärta kan ha många olika orsaker samtidigt. I det här läget kan det vara bra att få kontakt med en smärtklinik för att diskutera behandling. Utöver medicinerna du nämner kan vissa typer av mediciner mot nervsmärta prövas (t.ex. gabapentin). Vissa antidepressiva läkemedel kan också ha sådana effekter - Saroten är ett exempel på det, men det finns andra sorter också. Kontakt med fysioterapeut är också viktig för att hitta träning som passar just dig i det här läget. /Dag Nyholm

Parkinson och Lewykroppsdemens har mycket gemensamt - vid båda sjukdomarna har man hopklumpningar av proteinet alfa-synuklein, så kallade Lewykroppar, i nervcellerna. En viktig skillnad är att kognitiva symtom (svårigehter med minne och tänkande, samt hallucinationer) uppkommer mycket tidigare vid Lewykroppsdemens. Precis som du beskriver blir man tyvärr snabbare försämrad. Ibland kan parkinsonmediciner hjälpa till viss del, men inte lika bra som vid ”vanlig” Parkinson. /Dag Nyholm

Det pågår 3 st så kallade fas1 studier i världen som är under analys och det kommer att starta så kallade fas 2 studier efter det inom 1-2 år, och ytterligare 3 -4 nya fas 1 studier. Varje studie tar ca 3 år att genomföra, och först efter fas 2 studierna är klara kan det – om allt går väl – bli registrerade och allmänt tillgängliga behandlingar. Således tidigast om 4 år om allt går helt enligt en teoretisk plan./Håkan Widner

Studien löper på helt enligt plan. Det är en sk kontrollerad studie och följer ett mycket detaljerat protokoll. Vi har tidigare meddelat att inga resultat analyseras förrän alla patienter är opererade, och att det löpt minst 12 mån efter sista transplantationen, och blir tidigast hösten 2025. Det finns av Läkemedelsverket förutbestämda tidsintervall mellan operationerna som stakar ut takten när operationer och denna tidsplan följs utan fördröjningar.

/Håkan Widner

En rimlig förväntan är att forskningen kring olika tarmbakteriers betydelse kommer att intensifieras. /Dag Nyholm

Nej, troligen inte. Det finns forskning som har visat ett visst samband, men sådant är mycket svårt att bevisa. I en svensk studie fanns ett svagt sådant samband, men mängden mjölk spelade ingen roll och filmjölk hade inget samband med utveckling av Parkinson. /Dag Nyholm

Jag har tagit del av nyhetsrapporterna (via nätet och Newsweek mfl media, samt press-releasen från University of Texas i El Paso), och också läst originalrapporten i den vetenskapliga tidskriften.

Kort kan sägas att det är en fortsatt mycket lång väg innan det ens kan tänkas bli aktuellt med att pröva detta på människa, och ännu längre fram på patienter med olika sjukdomar. Det som rapporters är att man har testat på en typ av nervcell från en hjärntumör, och exponerat dessa hjärntumör celler för ett insektsgift (Paraquat) som en sorts ämnesomsättningsmodell  av Parkinsons sjukdom. Om man först ger CACQD minskar effekten av insektsgiftet. CACQD kan framställas från kaffebönor, men forskarna har köpt alla reagenser i studien från en forsknings-kemi leverantör, Sigma—Aldrich som är mycket stora på forskningskemikalier av stor renhet.

Studien är vetenskapligt genomförd i alla steg och det finns effekter på dessa hjärntumör celler.

Det är dock ett tyvärr mycket dåligt exempel på hur det kan spinnas en väv av mycket tunna trådar i massmedia, och okritiskt föra fram detta som leder till "klick" i sökmotorer.

1/ Modellen är på cell-nivå, och giftet som använts, Paraquat är ett av de ev statistiska samband med parkinsonism, men är inte orsaken till Parkinsons sjukdom då det är syntetiskt och har inte funnits på långa vägar så länge som Parkinsons sjukdom.

2/ Effekten som studerats är en del i ämnesomsättningen, och det finns inget om påverkan av alfa-synuklein, som har med Parkinsons sjukdom att göra, men då tumör cellslinjen som använts inte bildar detta äggviteämne.

3/ Det beskrivs att CACQD kan tillverkas från exv kaffesump och att det är en grön kemikalie, men det har kört in som en industrikemikalie.

Det som har lett till klicken är press-releasen från universitetet i El Pasos pressavdelning att man arbetar med en grön kemikalie i från vardagen som kan komma att användas i en cirkulär ekonomi med återanvändning av kaffesump, kan komma att bli ett framtida läkemedel mot Alzheimer och Parkinsons sjukdom.

Det är således mycket långt i från en tillämpning som behandling av Parkinsons sjukdom.

/Håkan Widner

Tack för frågan. Uppgiften är felaktig, och kan omöjligen härröra från oss i studien. /Håkan Widner

Det är ett stort forskningsfält och har varit det under många år; under 2022 publicerades det 11767 artiklar som på olika sätt handlar om Parkinsons sjukdom , och uppskattningsvis är det 3 forskare per artikel, då det är sannolikt minst 30.000 forskare / läkare som söker att förbättra behandlingar och ta fram olika nya metoder, och fakta om sjukdomen.

Hur mycket pengar det omsätts är mycket svårt att ge ett svar på men det är stora medel världen över. Ett överslag är att varje arbete kan uppskattas ha kostat 250.000 SEK i olika omkostnader = ca 3 miljarder SEK / år.

Nej det föreligger inte något samband med att utveckla Parkinsons sjukdom vare sig av epilepsi eller med någon av de läkemedel som används för att minska risken för att utveckla epilepsianfall.

I det aktuella fallet vet man ju inte när epilepsitendensen de facto försvann – det kan ha varit många år före debuten av Parkinsons sjukdom.

Det är också sannolikt att ett epileptiskt anfall, om något, skulle vara gynnsamt för Parkinson sjukdomssymtom. Konstgjorda, kontrollerade anfall, vid behandling av depression med ECT (elektrokonvulsiv terapi) har, när det tillämpas på patienter med Parkinsons sjukdom förbättrat symtomen och minskat läkemedelsbehovet under flera veckor./Håkan Widner

Jag hade inte hört talas om den men har nu testat lite. Det verkar vara en kanadensisk AI-tjänst där man kan ställa frågor till en AI-robot vid namn Shan. Den verkar svara helt OK på frågorna, men lite irriterande generellt och mångordigt och naturligtvis inte anpassad efter svenska förhållanden. Så jag vet inte hur bra den är, men skulle gissa att den kan ge hyfsade allmängiltiga svar. /Dag Nyholm

Det är vanligt med att det förekommer Parkinsons sjukdom i ett familjeträd, även i flera generationer, men det är sällan att det beror på en enskild sk dominant gen, dvs en gen som ger upphov till sjukdom om man ärver denna gen - det är 50% risk för ett barn att ärva sjukdomsgenen till en patient som har en dominant gen framkallad sjukdom.

Det vanligaste mönstret är sk polygen ärftlighet, dvs många gener + yttre faktorer som krävs för att det skall leda till en sjukdom byter ut.

Det finns inget etablerat samband med östrogennivåer och risk för att utveckla Parkinsons sjukdom. Det är fler män som utvecklar Parkinsons sjukdom tidigt, och kvinnor utvecklar sjukdomen senare, upp till 15 år, och total antalet Parkinson patienter är lika mellan män och kvinnor. Det har spekulera i att detta skulle vara en dominerande effekt av östrogen som då skulle kunna vara skyddande. Det finns emellertid inget enkelt tidssamband mellan menopausens östrogenbrist och utveckling av Parkinsons sjukdom.

Det är etablerat att mkt tidig menopaus eller exv tidig operation (under 45 år ålder) av äggstockar och med det plötslig och tidig menopaus ökar risken för Parkinsons sjukdom.

Det har inte varit möjligt att förhindra sjukdomsutbrott genom att ta östrogen, men studierna är av så kallad observationstyp och svåra att tolka. Doser och ev specifika preparat är helt okända (det är inte självklart att det är doser som för att ersätta östrogen för att lindra menopaussymtom är lämplig för att förhindra Parkinsons sjukdom)

Om jag förstår det rätt har frågeställaren inte Parkinsons sjukdom, och med hänvisning till att det finns Parkinsons sjukdom i släktträdet funderar på att försöka förhindra detta genom östrogen behandling.

Det finns luckor i kunskapen om flera steg i dessa antaganden, och det finns inte underlag för att med tillfört östrogen förhindra Parkinsons sjukdom. Det bör vara menopaussymtom som avgör om det är lämpligt med att börja med östrogen.

/Håkan Widner

Det beror på hur man ser det, man kan ha varierande nivåer i olika delar av hjärnan och vara frisk, men om du menar en sådan tydlig nedsättning av dopaminnivåer som man ser vid Parkinson så kan man inte det. Det är bara vid Parkinson och liknande sjukdomar (atypisk parkinsonism) som man har en mätbar dopaminbrist. /Dag Nyholm

1.) Ja, visst är det förvirrande. Sanningen är att vi inte vet säkert hur det funkar, men troligen får man positiva resultat av träning på lång sikt, men på kort sikt, för stunden, är det vanligt att man upplever att det ”går åt” mer dopamin. Då kan man ta en liten extrados av levodopa inför sådan aktivitet. Men det finns också stora skillnader mellan olika personer. Träning i allmänhet är bra.

2.) Stress förstår vi nog ännu mindre än träning, men det är mycket vanligt att stress ger sämre mående vid Parkinson. Det är troligen inte så enkelt som att dopaminet sjunker av stress utan mer att man när man har sjukdomen är mer känslig för stressens negativa effekter (som ju vi alla kan drabbas av). Ja, det är mycket möjligt att du skulle må bättre av att jobba 50 %. Det handlar antagligen mest om att få mer tid för återhämtning än att det gynnar din sjukdom på längre sikt. Många med Parkinson i arbetslivet föredrar att inte jobba lite mindre varje dag utan att istället ha längre perioder av återhämtning (t.ex. en hel dag i taget). Din läkare behöver isåfall skriva så på intyget till Försäkringskassan.

3.) Man vet inte så mycket om nyttan med periodisk fasta i dagsläget, men det är ju en populär teori för hälsa i allmänhet så det pågår en del forskning. Dock handlar det hittills mest om djurmodeller och mest om att förhindra uppkomst av sjukdom. Mitt råd är att inte plåga sig för mycket med olika dieter utan se till att man får i sig en balanserad kost med tillräckligt med energi och vätska.

4.) Det här kan vi iallafall en del om ... Levodopa är en neutral aminosyra som liknar sådana aminosyror som finns i just animaliskt protein. Så du gör rätt i att spara det animaliska proteinintaget till kvällen - därigenom minskar du risken att matens aminosyror tävlar med medicinen om att tas upp över tarmväggen dagtid. De använder nämligen samma transportsystem i tarmen och blodet och det är därför det rekommenderas att man inte äter mat tillsammans med medicinen. Dock beror det på hur känslig man är för svängningar i levodopa-nivån, det är långt ifrån alla som märker någon skillnad.

5.) Den som kan svara på den frågan är kandidat till Nobelpriset. Ingen vet i dagsläget, men det finns mycket forskning som pågår med målet att hitta bromsmediciner eller botemedel. Så om vi har tur kan det komma inom några år, men det är som sagt omöjligt att veta. /Dag Nyholm

Det är mycket ovanligt med ärftlighet vid båda dessa sjukdomar. Särskilt i Svierige. Det finns en viss riskökning om man har mer än en nära släkting med sjukdomen, men i stort sett är risken mycket låg. /Dag Nyholm

Nej. /Håkan Widner

Det man får utbetalt under året är det som är pensionsgrundande inkomst. Så sjukskrivning kan göra pensionen lite mindre, men det är inte specifikt för Parkinsons sjukdom. /Dag Nyholm

Nej, troligen inte. Men samtidigt vet vi ju inte varför man får Parkinson, så egentligen kan ingen svara säkert på frågan. Det finns rapporter om att insomningstabletten zolpidem skulle kunna innebära en viss riskökning för att få Parkinson, men sambandet är svagt och sömnproblem är ett av många möjliga tidiga parkinsonsymtom. /Dag Nyholm

Svårt att säga, det finns vissa rapporter om att det är högre risk att få Parkinson om man har Sjögrens syndrom, men också rapporter som visar på motsatsen. /Dag Nyholm

Vi har inte satt ett datum för en ny kurs. Vi funderar nu om vi ska ändra formen för kursen eftersom vi inte haft så många sökanden. /Erika F

Ja, det gör det. Om dina besvär har varit milda under några år så kommer sjukdomen troligen att fortsätta på liknande sätt. Det finns stora skillnader mellan olika personer med Parkinson, men hastigheten på försämringen brukar vara relativt konstant. Så det finns goda chanser att du kommer att klara dig utan större inskränkningar under många år - det gäller bara att följa med och anpassa behandlingen efter hur symtomen utvecklas. /Dag Nyholm

Nej. /Dag Nyholm

Parkinsonism beskriver att man har symtom som vid Parkinsons sjukdom. Ibland är det svårt att veta om det är vanlig Parkinson eller någon av de andra, liknande sjukdomarna som kan klumpas ihop under begreppet ”atypisk parkinsonism”, eller ”Parkinson plus”. Exempel på dessa sjukdomar är MSA, PSP, CBS och Lewykroppsdemens. /Dag Nyholm

Det beror på vad du är missnöjd med. Det enklaste är att berätta om det och se om ni kan hitta en lösning, t.ex. att få kontakt med en neurolog, en sjuksköterska eller annan person du får förtroende för. Man har också rätt att söka sig till vilket sjukhus som helst i Sverige med ”egenremiss” (egen vårdbegäran) för öppenvård, men det innebär ju att man måste resa och det är bra att ha kontakt med sjukvården på ”hemmaplan”. Annars har du ju bevisligen hittat en kanal på internet - det går bra att ställa frågor här och att lyssna på Parkinsonpodden, eller att föreslå ämnen till podden. Att delta i aktiviteter med andra personer i liknande situation är också ett tips. Parkinsonförbundet har lokalföreningar i hela Sverige. /Dag Nyholm

Det beror på vad du är missnöjd med. Det enklaste är att berätta om det och se om ni kan hitta en lösning, t.ex. att få kontakt med en neurolog, en sjuksköterska eller annan person du får förtroende för. Man har också rätt att söka sig till vilket sjukhus som helst i Sverige med ”egenremiss” (egen vårdbegäran) för öppenvård, men det innebär ju att man måste resa och det är bra att ha kontakt med sjukvården på ”hemmaplan”. Annars har du ju bevisligen hittat en kanal på internet - det går bra att ställa frågor här och att lyssna på Parkinsonpodden, eller att föreslå ämnen till podden. Att delta i aktiviteter med andra personer i liknande situation är också ett tips. Parkinsonförbundet har lokalföreningar i hela Sverige. /Dag Nyholm

Jag har svarat på en fråga om sårläkning här tidigare och då svarade jag att huden kan förändras men att ”Sårläkningen påverkas troligen inte” av Parkinson. Men det finns många andra faktorer som kan försvåra sårläkning, t.ex. diabetes, nedsatt blodcirkulation, hög ålder, näringsbrist, vissa mediciner, m.m. Du skriver att  du gjorde dig illa på rullstolen. De flesta med Parkinson använder inte rullstol, men om du har behov av det så kanske din rörlighet är dålig, vilket kan försämra cirkulationen i benen och därmed ge svårare sårläkning. /Dag Nyholm

Det är svårt att fram bra siffror från just år 2000 - officiell statistik från Socialstyrelsen omfattade inte öppenvård före år 2001, och det har tagit tid att bygga upp databaserna och egentligen är de i ÖV någorlunda kompletta från 2015 och framåt. Slutenvårdsregistret har funnits längre, men det är ju sällan en patient med Parkinsons sjukdom läggs in på sjukhus.

Sifforna är också osäkra med avseende diagnos varför det är svårt att ange exakta siffror. Man kan uttrycka antalet på många olika sätt - ett total antal vid ett visst tillfälle = prevalens, eller antalet nyinsjuknande under en tidsperiod = incidens.

Det bästa siffror jag har fått fram är från Socialstyrelsens diagnosregister med en beräkning baserat på aktuella siffror men med befolkningen då på 8.8 miljoner mot 10.6 miljoner nu:

Antal patienter med diagnos G 20.9 i Sverige År 2000 = 14.000, med en prevalens om 150 st / 100.000.

Antal patienter med diagnos G 20.9 i Sverige År 2023 = 16.500, med en prevalens om 150 st / 100.000.

/Håkan Widner

Den vanligaste dödsorsaken vid MSA och många andra sjukdomar, inklusive Parkinson, är lunginflammation. Vid MSA kan sväljningen vara påverkad så att man "sätter i halsen” och får ner mat och saliv i lungorna. Man bör undersökas av en logoped om man börjar sätta i halsen och hosta vid t.ex. måltid. Man kan också sätta in en PEG-sond (slang) i magen för att få extra näring den vägen och därmed minska risken för att mat hamnar i lungorna. /Dag Nyholm

Ja, man har rätt att söka via egenremiss för läkarbesök vart som helst i hela landet. Det är tyvärr långa väntetider på många håll, kan tyvärr inte ge någon rekommendation. /Dag Nyholm

Det finns inget direkt samband med att ett körkort dras in vid exv när man sätter en diagnos Parkinsons sjukdom.

Det finns detaljerade regler för trafikmedicin på Transportstyrelsens hemsida: Regler som styr - Transportstyrelsen, och detaljer i

Körkortslagen 1998:488; Körkortsförordningen 1998:980; och Transportstyrelsen Allmänna Råd (Författningssamling) TSFS 2010:125.

Enligt Körkortslagen har man som läkare skyldighet att värdera om en patient på grund av sjukdom kan vara olämplig att framför ett fordon, och inneha ett körkort. Det finns reglerat i Körkortslagen/förordningen för Parkinsons sjukdom svår överrörlighet som exempel på hinder för att inneha körkort, samt om det finns nedsatt förmåga till uppsikt eller nedsatt förståelse av trafiksituationer som vid exv bristande kognitiva funktioner.

Det är inte ovanligt att om det framkommit osäkerhet om lämplighet att framföra ett fordon av något skäl uppmanas att inkomma med ett läkarintyg. Det är också mycket vanligt att man behöver inkomma med nytt intyg efter 1 - 2 år ytterligare, och framöver exv årligen. Om man har haft ett körkort länge och haft upprepade krav på intyg, är det inte helt ovanligt att efter ett antal år med intygskrav att körkortet inte längre förnyas.

En annan situation som kan leda till att ett körkort dras in kan vara en förseelse av något slag, tex fortkörning, och då är det oftast tidsbegränsat, och har vanligen inget med Parkinsons sjukdom att göra.

Om en förseelse har inträffat, och körkortet har dragits in av exv en polisman i tjänst (exv en olycka) och misstanken har uppkommit att Parkinsons sjukdom kan ha spelat roll för uppkomsten av olyckan, kan man som patient få uppmaning att inhämta ett intyg från behandlande läkare, eller en specialist i neurologi.

Det finns en del färdiga formulär med detaljer, samt utrymme för att klargöra behandlingarna och symtomen, och detta prövas av Trafikstyrelsens handläggare och ibland av en medicinsk referensgrupp. Vid oklarheter kan en uppkörning vid speciella körskolor som man kan remitteras till för en praktisk uppkörning och ett omdöme. Det finns också speciella körkortsenheter på en del sjukhus som genomför dels kognitiva tester, men också tester i bla körsimulatorer.

För yrkeskörkort och del av de högre körkortsklasserna för tunga lastbilar/släp, buss och taxi mm är kraven betydligt större och har skärpts betydligt de senaste åren efter gemensamma EU regler. Det kan finnas hinder för körkort av denna typ betydligt tidigare i förloppet av Parkinsons sjukdom jmf med vanligt "B" körkort.

Ett förlorat yrkeskörkort efter ett epilepsianfall tar 10 år att återfå och då efter sträng prövning. För Parkinsons sjukdom finns det inte föreskrivet en viss tid, men överrörlighet och kognitiva funktioner är viktiga aspekter.

/Håkan Widner

Det korta svaret är nej - inga kopplingar eller samband, dvs om man har WED-RLS (Willis-Ekbom Disease/Restless legs syndromet) har man inte ökad risk för att utveckla Parkinsons sjukdom. Nervsmärtor kan bero på många orsaker men om i ett ben, endast och utan relation till WED/RLS, är den vanligaste orsaken en förträngning av nervrötterna i ländryggen. Även detta innebär inte en ökad risk för att utveckla Parkinsons sjukdom och har inget samband.

Första grads släktningar till en patient med Parkinsons sjukdom har generellt en liten ökad risk att också utveckla sjukdomen, men förutsägbarheten är mycket liten, dvs det är inte enkla sk dominanta gener som förklarar att sjukdomen yttrar sig utan sk polygena faktorer (många samverkande gener, sk riskgener, som inte kan analyseras fn) och det är helt slumpmässigt hur detta faller ut. /Håkan Widner

Så här svarade jag tidigare på en liknande fråga: ”Man blir inte ”automatiskt” av med körkortet bara för att man får Parkinsondiagnos. Och körförmågan kan bli bättre med Parkinsonmedicin, åtminstone med tanke på att rörligheten förbättras i fråga om snabbhet och smidighet. På längre sikt (åratal) kan ibland körförmågan försämras, det vanligaste är i sådana fall att man blir lite långsammare i reaktionsförmågan.” /Dag Nyholm

Nej inget sker automatiskt för registrering i sjukdomsregister. Det behövs en aktiv handling och det är angeläget att så många som möjligt deltar i registret för att statistiken skall fungera. Täckningsgrad, dvs andel patienter som är registrerade med aktiva data, är låg över hela riket, men i vissa regioner tillräcklig hög för att det skall vara möjligt att använda information ur registret. Det har varit en målsättning att så mång som möjligt med pågående sk avancerad behandling kommer in i registret, och det uppskattas fn att minst 90% av alla som har pumpbehandlingar och DBS (Deep Brain Stimulation) har en registrering. Just nu är ca 9000 av de minst 22000 patienter som finns med Parkinsons sjukdom med i registret, men det finns områden som har mkt hög andel (>85%) av alla patienter i en region som är med. Patientens Egna Registrering, PER, är ett system som tillåter att patienten själv kan lägga in många uppgifter, som efterhand verifieras exempelvis via journaluppgifter, och andra fakta kontroller för att det skall bli så rätt som möjligt, underlättar mycket med att få in fler uppgifter. Det är ett arbete att samla in uppgifter men det kan ge underlag för förbättringar inom sjukvården, när det är möjligt at få statistik på exempelvis antal besök mm och syftar till att se mönster och trender vad gäller tex kö-situationer och annat. /Håkan Widner

Framtiden ser ljus ut, även om ingen förstås har någon kristallkula att titta i. Det pågår massor med forskning och vi lär oss allt mer om sjukdomens mekanismer, därmed finns gott hopp om nya behandlingar. Vi har pratat en del om detta i Parkinsonpodden, till exempel i avsnitt nr 70. Så, ja, det kommer bättre grejer. Men redan idag finns oerhört bra behandlingar som möjliggör ett gott liv trots Parkinson. De som fått stamceller kommer att följas upp i den aktuella forskningsstudien, till att börja med. Innan sådana resultat publiceras går det inte att uttala sig. Om man vill vara med i framtida forskningsprojekt så kan man höra av sig till närmaste universitetssjukhus. Där finns aktiv forskning i anslutning till de olika neurologenheterna. Du kan också se en del av vad som pågår på Parkinsonfondens hemsida: https://www.parkinsonfonden.se/forskning/beviljade-anslag/

/Dag Nyholm

Samtliga avsnitt av Parkinsonpodden hittar du på:

www.parkinsonpodden.se

Det har nyligen konstaterat ett samband med tinnitus och en del så kallade neurodegenerativa sjukdomar, bla Parkinsons sjukdom, dvs att det är vanligare med symtom av tinnitus före eller i början av sjukdomen jämfört en kontrollgrupp patienter. Det är endast ett statistiskt samband och inte orsakssamband och det är lång i från alla med Parkinsons sjukdom har eller utvecklar tinnitus.

Tinnitus är också mycket vanligt, och orsakas av många faktorer. Den vanligaste är hörselskada (av exempelvis för höga ljudvolymer, bla hos jägare/militärer som inte har skyddat öronen mot skottskador), och rester efter vissa infektioner. Man har sökt hitta förklaring till tinnitus och rensat bort dem som man på goda grunder kopplat till kända faktorer som exponering av mkt höga ljud, och det finns då kvar en andel patienter med tinnitus av oklar anledning, och det har då visat sig vara vanligare hos patienter med olika former av neurodegenerativa sjukdom, och en andel har haft Parkinsons sjukdom.

Siffrorna är ganska små - i en studie undersökte man 12500 patienter med tinnitus och jmf med 25000 kontroller utan tinnitus, och under en 10 års observationsperiod var det 211 tinnitus patienter som utvecklade Parkinsons sjukdom (1,7%) jmf med 249 i av kontroll patienter utan tinnitus (1.0%), dvs 1.54 x fler av dem med tinnitus utvecklade Parkinsons sjukdom under en 10 år period.

Jag känner inte till någon förklaring till detta samband.

Tinnitus är ett svårbehandlat tillstånd och om man har stora besvär bör man bli undersökt av en öron/näs och hals specialist efter en hörselundersökning. Det finns kognitiv beteende terapi, och riktad rådgivning som anses har bevis för att lindra effektivt symtomen. Det finns ytterligare olika metoder beroende på hur hörseln fungerar, med hörapparat, "vitt - motljud" och andra metoder. Några effektiva mediciner har inte registrerats, men flera naturmedel görs det anspråk om att det finns lindrade effekter, men de medicinska bevisen är magra.

Med Vänlig Hälsning/Håkan Widner

När det gäller ärftlighet av Parkinsons sjukdom är den generellt låg; det finns ärftliga former av sjukdomen och vi känner till 6 st sjukdomsframkallande gener - 2 som är så kalladek dominanta dvs sjukdomen orsakas av en gen som ärvs från en av föräldrarna, och sjukdomen kan då förekomma i (de flesta) av generationerna i en familj, och 4 gener som är recessiva dvs det krävs 2 genanlag - en från respektive förälder, och då är de vanligen inge tydlig familjehistoria hos första grads släktningar och möjligen är varannan generation drabbad.

Det är mycket ovanligt med ärftliga former i av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vi har studerat i Sverige 2200 individer som alla har Parkinsons sjukdom, och ca 21% av dem uppger att Parkinsons sjukdom fanns också hos 1 eller flera första grads (förälder, syskon, eller barn) släktningar eller andra grads släktningar (far/morföräldar, kusiner eller motsvarande). Det var bara 0,6 % av dessa som bar på någon av dessa 6 sjukdomsframkallande generna. Om man beräknar det på alla i Sverige med Parkinson sjukdom (uppskattningsvis 22.000 individer med diagnosen fn) är det färre än 150 som generna orsakar sjukdomen.

På samma sätt har tvillingar i Sverige studerats - 39.000 tvillingpar har svarat på frågor om eventuell diagnos, symtom och mediciner som kan kopplas till Parkinsons sjukdom och dessa har sedan undersökts för att fastställa om de har sjukdomen. Ca 130 par undersöktes av dem var det endast 3 st där bägge tvillingarna hade Parkinsons sjukdom, och endast 1 av dessa 3 par var enäggstvillingar, dvs de hade samma gener.

Således är det ovanligt med en direkt ärftligt orsakad Parkinsons sjukdom. Att någons mormor har haft sjukdomen innebär inte en stark risk för att man som barnbarn skulle utveckla symtom och sjukdomen. Utöver detta, för en som är född 1902, är det stor risk för att diagnosen inte är helt korrekt - det var först på -60, och -70 talen och i vissa fall först på -90 talet som diagnoskriterier kommit som definierade andra sjukdomar som exempelvis Multipel System Atrofi - innan dessa definitioner och kriterier benämndes alla sjukdomsbilder som Parkinsons sjukdom.

Det krävs således mer än en sjukdoms gen för att förklara de allra flesta fall av Parkinsons sjukdom - det finns så kallade riskgener som om man har dem och råkar ut för ytterligare faktorer eller händelser så kan det leda att sjukdomen börjar utvecklas. Tyvärr vet vi fortfarande otillräcklig om vilka dessa faktorer är och det finns inga säkra sätt att undvika eller påverka dem i nuläget.

/Med Vänlig Hälsning Håkan Widner

När det gäller sömn och sömnsvårigheter är det många möjliga faktorer och man behöver försöka ringa in dem för sömnen störande faktorerna.

Mål för sömnen bör vara att man dagtid inte är sömnigt trött (nickar till ofta), och att man är relativt utsövd på morgonen. Sömnkvaliteten bör vara god, dvs inte störd av många uppvaknanden, eller störande drömmar mm. Längden är individuell men de flesta mår bäst av ca 6- 8 tim / natt (eller timmar / vecka).

Sömnhygien

Det är viktigt att man söker få regelbundna sömnvanor och söka fånga den naturliga tröttheten som för dem flesta kommer med några timmar intervall mellan 22-23, och 01-02. Det kan vara svårt att som innan dess i mellanrummet.

Man bör se över sitt koffein/tein bruk och även om man tidigare tålt att dricka exempelvis kaffe sent på kvällen kan detta ändras.

Sängen skall vara bekväm, det bör vara mörkt och svalt och man bör undvika "blåljus" från datorskärmar mm.

Urinträngningar:

Det är vanligt med häftiga urinträngningar vid Parkinsons sjukdom. De ökar vi brist på Parkinsonmedicineffekt, men också ökar under natten på grund av ökad urinproduktion (se ovan).  Det finns specifika mediciner som påverkar detta och minskar besvären, men vätskeintaget, och kroppsläget i sängen påverkar också.

Värk:

Om det förekommer värk under natten kan den förstås störa dels insomnandet, dels att man vaknar under natten av värk.

Det finns många tillstånd som kan ge upptill värk, och värk kan förstärkas av fluktuerande/varierande symtom av Parkinsons sjukdom. Ledvärk är vanligt, tex höftledsartros som blir stela och mera värk när man rör dem mindre och mindre ledvätska bildas. Denna värk ökar under natten och är oftast i höftregionen men kan ibland kännas som det är från knä-lederna.

Förträningar i ryggen (rotkanalsförträngningar) och för smal ryggkanal (spinal stenos) ger ofta mer värk i ländrygg och benen, och när man är utsträckt med rak rygg, men mindre om man ligger på sidan och är ihop krupen.

Värk in benen/fötterna kan bero på nervtrådssjuka, som yttrar sig som en känselpåverkan och värk som kan störa sömnen.

Snarkningar och andningsuppehåll:

Om man snarkar mycket kan det störa sömnkvaliteten och om det före kommer andningsuppehåll (apnéer) kan det störa sömnen mycket. Det kan vara svårt att få en uppfattning om dessa symtom om man bor själv, men att spela in en natt eller använda en av de många så kallade  sömn-apparna kan ge ledtrådar om hur natten förlöper. Det finns inga mediciner mot detta utan det är mer mekaniska åtgärder som kan förbättra detta (exempelvis snarkskena, gomsegel operation, C-PAP maskin).

Sömnfas rubbningar

Det är vanligt att under en del av sjukdomsfasen att sömnrubbning föreligger, tex REM sömnstörning - som yttrar sig som en period under natten så man lever ut drömmarna. Normalt skall man vara helt orörlig under de mest intensiva drömperioderna genom en sorts elektrisk kontakt, som dock inte fungerar optimalt - och man kan då röra sig mycket häftigt och vara aktiv i drömmar. Det kan ge upphov till i övrigt störd sömnrytm, men ibland kan man ha svår REM sömnstörning och ändå vara utvilad på morgonen. Om svåra besvär, är det vanligen en typ av medicin som fungerar bäst. Det är dock inte alla perioder av livliga drömmar och rop i sömnen som är REM sömns störning, så man kan behöva mäta upp det om osäkert.

Depression och oros symtom

Nedstämdhet och depression kan yttra sig som en sömnstörning. Mycket grubbel och ältande med oros symtom kan vara uttryck för detta, under bla insomningsfasen. Det är vanligt med sömnrubbningar vid depression - tex insomningssvårigheter, och tidig uppvaknande, men också att man sover mer som alternativ. Det är mindre sannolikt om man under dagen inte upplever sig nedstämd eller speciellt orolig.

Parkinson medicineffekter:

Om man har för lite Parkinsonmedicin effekt öka stelheten och man kan få muskelvärk och det kan vara svårt att vända sig om och det kan störa sömnen. Skakningar och RLS/Restless legs symtom i benen blir tydliga vid för lite medicineffekt och det kan störa insomnandet. Det är då oftast obehagliga symtom i benen som lindras vid rörelse.

Om medicin effekten avtar under natten, kan man vakna tidigt av bla stelhet, skakningar eller svårt att vända sig om, som vid "off" perioder.

Man kan då behöva öka medicinen eller förlänga effekten genom att använda sig av långverkande medel om man kan tåla dem (exempelvis dopamiagonist, i bland i plåster form, MAO-B hämmare eller COMT- hämmare).

Om man har för mycket effekt av anti-parkinson medlen kan det störa också - dopamin fungera som ett uppiggande medel och man kan om det är för kraftig effekt vara överstimulerad och inte känna sig trött - och under sömnen är det ytlig sömn med mycket drömmar och det kan ta slut under natten så att man vaknar av dopaminbrist med stelhet tidigt.

Det är således många möjligheter, men det är ofta möjligt att hitta en del av faktorerna som spelar roll och ge riktad behandling på olika sätt. /Håkan Widner

Det som är av intresse är att hjärtat kommer litet högre än njurarna och det är inte en extra kudde för exempelvis nacken som gör skillnad. 1 - 2 tegelstenar under huvudändans benpar, eller några band av National Encyklopedin som sannolikt står oanvända kan höja sängändan. Om det de facto blir 10 grader är mindre intressant. Det brukar gå bra att vänja sig vid detta, och kan vara värt att pröva - urinproduktionen minskar vanligen om (blod)trycket till njuren öka. /Håkan Widner

Orsaken till Parkinson är okänd i de allra flesta fallen. Arbete i akutsjukvård brukar inte ses som en riskfaktor, men man kan ju verkligen undra vad ni fem har gemensamt, även om det lika gärna kan vara en tillfällighet. Att växa upp i lantlig miljö och att ha arbetat med bekämpningsmedel inom jordbruk eller med lösningsmedel kan utgöra viss ökad risk. Den mest kända yrkesrelaterade utvecklingen av Parkinson i Sverige var hos de personer som jobbat med anti-mögelmedlet difenyl för att impregnera apelsinpapper. /Dag Nyholm

Det finns vissa synbesvär som kan vara relaterade till Parkinson. Men det kan förstås vara ”vanlig” synförsämring också. Kolla med optiker eller ögonläkare i första hand. Ibland kan man uppleva svårighet att fokusera och hålla balansen om man har mycket lågt blodtryck - det kan hända vid Parkinson och är lätt att mäta (i stående, i samband med symtomen). /Dag Nyholm

Nej, grå starr beror inte på Parkinson. Men det är en mycket vanlig åkomma. /Dag Nyholm

Ont i trampdynorna är inte typiskt för Parkinson. Men inte helt omöjligt eftersom olika sorters smärta förekommer som Parkinsonsymtom. Det vanligaste Parkinsonrelaterade som kan göra ont i fötterna är Dystoni. Oftast är det ena foten som vrids och ibland böjs också tårna. Man kan också utveckla annan felställning i fötterna om man haft Parkinson länge. En annan nervpåverkan som kan förekomma vid Parkinson är Polyneuropati, som innebär att känseln i fötterna blir sämre. Det gör dock oftast inte ont, men kan upplevas som ”kuddkänsla” under fötterna. Men det finns många andra orsaker till ont i trampdynorna, t.ex. nedsjunket fotvalv. Kolla  gärna med vårdcentralen. /Dag Nyholm

Huvudvärk är inte något typiskt Parkinsonsymtom, men det kan kanske finnas en viss koppling. Särskilt om huvudvärken sitter på samma sida som Parkinsonsymtomen (i arm/ben) började. Det skulle då kunna hänga ihop med spända muskler i nacken på den sidan. Annars är halvsidig huvudvärk under 2-3 dagar mer typiskt för migrän, men då har man ofta haft det sedan yngre ålder och den värken är förenad med illamående. /Dag Nyholm

Överlag tål man värme som "vanligt" ffa i de tidiga faserna (de första åren) med Parkinsons sjukdom. Det är dock vanligt att blodtrycket blir lägre ju längre tid man har haft sjukdomen och framförallt påverkas blodtrycksreflexerna av sjukdomen så att när man reser sig (exv från liggande eller sittande) upp hinner blodtrycket att sjunka mycket så att man känner av det på olika sätt innan reflexerna hinner träda in och motverka blodtrycksfallen, sk ortostatisk blodtrycksreaktion.

Det är främst sjukdomen som påverkar blodtrycket och inte anti-Parkinson medicinerna (mellan tumme och pekfinger - sjukdomen står för ca 75% av blodtryckssänkningen och Parkinson-mediciner för ca 25%).

Ett lågt blodtryck / blodstryckfall kan yttra sig på flera sätt - vanligast med trötthet, men också yrsel, obalans, och nära svimningskänsla. Man kan också falla i extremsituationen.

I värme förlorar vi vätska och salter. Det är större volymer än vad man vanligen tror. Om man känner törst är det mellan 0.5-1 L vätska som fattas, och utvecklar man huvudvärk och trötthet efter törst har man 1-1.5 L vätskebrist. Det är bäst att förebygga och hålla en god vätskebalans när det är varmt, inte minst under fuktig värme då man inte märker svettningen och avdunstningen från andningsluften lika tydligt som i torr värme. Man behöver salter, och en god vana är att om har tendens till lågt blodtryck vid Parkinsons sjukdom att man tar "vätskeersättningssalt tabletter" i ett glas med vatten (ca 1.5 dL) till måltiderna vilket ger 4.5 dL med salter/vatten som skall tas utöver vad man brukar ta. Salterna binder vatten och ökar blodvolymen.

Om inte detta räcker till bör man kontrollera blodvärden och andelen röda blodkroppar och om det är låga värden bör man ta reda på varför och ev behövs det då järn, och / eller B-vitaminer. Järnmediciner är lite svårt att ta i större mängder vid Parkinsons sjukdom, varför man bör vara försiktig med att ta detta om man inte behöver det (järn i järntabletter binder sig till L-dopa så att det inte tas upp allas), men järn kan ges om det behövs på annat sätt.

Det finns också blodtryckshöjande läkemedel framförallt mot ortostatism (Yrsel när man reser sig upp) som kan behövas, och om detta inte heller riktigt räcker till kan man ge blod eller blodbildande hormonet erytropoetin för att få upp blodvolymen.

Har man pågående behandling mot högt blodtryck eller en del andra mediciner mot hjärtarytmi mm kan det bli aktuellt att minska dem eller byta ut, men det måste ske i samråd med dem som sköter dessa tillstånd. Man behöver känna till alla mediciner och behandlingar för att få en bra effekt, och det är inte bra om det är olika stuprör som olika tillstånd behandlas.

”Hur gör jag för att få särskilt tandvårdsbidrag?

Vad ingår i särskilt tandvårdsbidrag?

Tandvårdspersonalen avgör om du ska få bidraget

Det finns forskning som tyder på att träning kan bromsa sjukdomen men det är inte helt belagt. Men däremot finns det mer vetenskaplig evidens för är att träning eller fysisk aktivitet kan minska uppkomsten av Parkinson (dock är det ingen hjälp för dig som har Parkinson). Man har också mycket evidens som visar att träning underlättar och minskar många av symtomen vid Parkinson dvs man kan leva bättre med Parkinson om man tränar.  Så fortsätt med din träning om det känns bra för det är bra för dig!

/Erika Franzén

Så roligt att höra att du är aktiv och mår bra i din Parkinson.  Jag tänker att du är så pass aktiv att du får ut mer av att träna på en vanlig cykel. Det ger alltid mer träning än en elcykel. En elcykel och de cyklar de använde i den studien är inte riktigt samma sak. De cyklarna hade en egendrivning på tramporna vilket gör att de forcerar tramprörelsen om de inte kunde trampa nog fort. Så fungerar inte de flesta elcyklar utan de driver mer hjulen och du kan trampa i din takt.

Jag skulle mer fundera på en elcykel när du känner att du vill cykla men inte riktigt orkar med de sträckor som du vill cykla.

Kramp eller dystoni är ganska vanligt symtom på Parkinsons sjukdom och en bieffekt av medicineringen. Kramperna kan i vissa fall bli värre av träning men samtidigt är träning viktig Parkinson behandling. Jag skulle undvika att specifikt styrketräna musklerna på baksidan av stuss/lår som går runt ischiasnerven utan mer träna dessa muskler allmänt genom raska promenader och funktionella övningar som involverar hela kroppen. Var noga med att stretcha och att inte överbelasta dvs träna hellre flera kortare träningar än att köra långa pass. Du kan tänka på att hellre träna framsidan av låret då får baksidan en passiv stretch. Ta ett besök till en fysioterapeut om du vill ha mer specifika övningar.

Kramp eller dystoni är ganska vanligt symtom på Parkinsons sjukdom och en bieffekt av medicineringen. Kramperna kan i vissa fall bli värre av träning men samtidigt är träning viktig Parkinson behandling. Jag skulle undvika att specifikt styrketräna musklerna på baksidan av stuss/lår som går runt ischiasnerven utan mer träna dessa muskler allmänt genom raska promenader och funktionella övningar som involverar hela kroppen. Var noga med att stretcha och att inte överbelasta dvs träna hellre flera kortare träningar än att köra långa pass. Du kan tänka på att hellre träna framsidan av låret då får baksidan en passiv stretch. Ta ett besök till en fysioterapeut om du vill ha mer specifika övningar.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att ”äldre vuxna bör varje vecka vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet i minst 150–300 minuter eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig- och högintensiv aktivitet i veckan. Fysisk aktivitet på måttlig intensitet ger en ökad puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning”. Pulshöjningen kan ske på många olika sätt så som genom tungt arbete. Det viktigaste är att det blir en pulshöjning och man blir lite varm och något andfådd för att få en positiv hälsoeffekt.

 /Erika Franzén

Jättebra fråga och en fråga som gäckar oss forskare. Idag vet vi inte riktigt vilken dos som är den mest optimala dosen av träning för att bromsa Parkinson. Egentligen vet vi inte heller vilken träning som är bäst. En del av svaret kan vara att Parkinson ser så olika ut, att det är individuellt vilka symtom man har och vad som man behöver träna och hur ofta. Många studier har sett att en träningsdos på tre gånger per vecka (ca en timme varje gång) ger effekt. Men det beror också på hur intensivt man tränar och vilken träning man gör.

/Erika Franzén

Det kan nog vara svårt att gå ner i vikt om den varit stabil under många år, men det är vanligt att vikten går ner något när man får Parkinson. Bra att du äter allsidigt, det är nog inte bra att banta genom att äta ”för lite”. Däremot kanske en daglig promenad vore bra i många avseenden. /Dag Nyholm

Det beror lite på varför och när som din man känner svaghet och trötthet i musklerna och även vilka muskler han känner sig svag i. En orsak skulle kunna vara att han är generellt muskelsvag och då kan man stärka musklerna genom muskel- eller styrketräning med träning brukar även tröttheten minska. Styrketräning behöver inte alltid menas att man lyfter tunga vikter utan det kan även vara att jobba med kroppsvikten i olika funktionella övningar. Jag skulle råda att kontakta en fysioterapeut för undersökning och hjälp med övningar.

//Erika Franzén

Jag tycker att 4 tillfällen i veckan låter jättebra! Det är mer än vad de flesta friska tränar. Det som också är bra är att det är allsidig träning. Men framför allt att du tycker att det fungerar för dig.

Vill du komma upp i mer träning skulle jag rekommendera att du de dagar som du inte har ”organiserad” träning att du tar en promenad, gärna lite rask så du blir lite varm, och med fördel i skog och mark, där underlaget är lite mer varierat.

 /Erika Franzén

Ja det är något  som ofta rekommenderas - den snabb lösliga formen Madopark Quick Mite (50 mg) eller möjligen Madopark Qucik (100mg) kan tas ca 30 min innan och ge en bättre uthållighet. Man kan också ta den efter ett träningspass för att ersätta det dopamin som förbrukats under träningen.

L-dopa förbrukas efterhand vid exv träning och kan ses som "bensin" och tanken kan behöva fyllas på för att ha tillräckligt med byggstenar för att ombildas till dopamin när det behövs. Om dosen är för hög kan det flöda över och ge upphov till ofrivilliga rörelser och då bör man ta lägre dos som en extra dos eller avstå.

Överlag kan de flesta patienter har en "prutmån" med 1 - 3 tabl Madopark Quick Mite att justera doserna vid under enstaka dagar (schablonen är upp till 3 extra tabletter / dag enskilda men inte i följd eller max 10 extra / vecka). Det skall man förankra eller ordineras av behandlade läkare då det finns undantag från när detta är lämpligt. /Håkan Widner

Rent vetenskapligt finns det vissa bevis för att boxningsträning ger bättre balans och bättre livskvalitet. Men det är svårt att veta exakt varför eller hur långvarig effekten är. Troligen är det bra att röra på sig, att använda både muskler och hjärna, oavsett vilken typ av träning det är. Träning som är rolig ger säkert bättre effekt. /Dag Nyholm

Bevis för att fysisk aktivitet kan påverka sjukdomsförloppet saknas, men att get är gynnsamt för symtomen är klarlagt. Detta är 2 olika begrepp och när det gäller sjukdoms modifierande effekter av behandlingar (medicin, fysisk träning eller liknande) så finns det i dag inte bevis för detta är möjligt. Symtomförbättring med minskat medicineringsbehov på sikt och över tid är klarlagt med bla så kallad randomiserad kontrollerad studie av fysisk aktivitet.   Det är "aerobisk" träning dvs pulshöjande aktivitet, 45 min x 3 / v som är visad. Aktiviteten spelar sannolikt mindre roll men pulsökningen är av intresse. Det finns flera artiklar om detta, som finns tolkade och bedömda via Svenska Fysioterapisällskapet; Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom, 2018, som bla finns tillgängliga på www.SweModis.se (dokument för nedladdning).

/Håkan Widner

Det är inte helt enkelt att svara på - lite spekulationer:

Det är inte helt vanligt fenomen, och om det kommit på helt akut är det mindre sannolikt att det har med Parkinsons sjukdom, framför allt om man har haft sjukdomen en tid och har haft samma medicinering.

Mest sannolikt är att det är ngt som påverkat ena sidans balansorgan - tex om det kommer in vatten i ena hörselgången, men inte den andra sidan, så påverkas balansnerven av olika temperaturer (sk kalrisk reaktion, det brukar leda till en akut yrselkänsla om temperaturskillnaden är stor, men behöver inte känns på det sättet om temperaturskillnaden är mindre), men det skulle kunna leda till att man i ett läge när man flyter, snurrar runt. Om det är samtidigt lock för örat eller motsv kan en enkel förklaring vara vaxpropp på ena sidan men inte den andra.

Det är en lite speciell situation att flyta fritt, men det ställer ganska stora krav på balansen och annorlunda jmf på land och omfattar också lillhjärnan, balansorganen, synen och nackens muskler men också flytkraft (luft i lungor mm), och att armar och ben kan fungera som stöd/åror mm.

Om man tidigare har haft påverkan av balansen med exv kristallsjuka (små kristaller som är placerade på en liten gelklump i balansorganets båggångar som fungerar som luftbubblan i ett vatten pass -gelen får tyngd av kristallerna och följer rörelser och i gelen sticker små nervtrådar upp som känner av rörelserna i gelklumpen vid olika rörelser och förmedlar denna information till balansorganet. Har man haft en lossnad kristall får man ofta akut yrsel, men det klingar av efter en tid. Kommer man dock i ett nytt balansläge som hjärnan inte kunna kompensera, tappar man balansen eller förmåga att korrigera det nya kroppsläget.

Jag är inte så bra på glasögon, så din optiker är helt klart bättre. Att du faller lätt är något att ta på allvar och försöka förhindra. /Dag Nyholm

Om du är nöjd med effekten behöver du knappast en till sort men om du behöver lägga till ett tredje läkemedel skulle nog de flesta använda levodopa. Dinetrel används ganska sällan i Sverige och att börja med tre olika sorter under ett halvår låter lite väl offensivt, men det behöver inte vara fel förstås. /Dag Nyholm

Ja, det är ganska vanligt med olika sorters hudreaktioner. Det är inte alltid som effekten påverkas, men det låter som den gjort det för din del. Tråkigt, men det finns ju flera andra behandlingar som alternativ. /Dag Nyholm

Trötthet är ett allmänt symtom som har många möjliga förklaringar och orsaker, inte alla att relatera till Parkinsons sjukdom eller medicineringen.

Trötthet som botas av sömn, dvs sömnbristtrötthet, kan förekomma även om man sovit många timmar tex om sömnkvaliteten är nedsatt. Det kan orsakas av apné dvs andningsuppehåll, eller exv snarkningar. Orolig sömn kan ge nedsatt kvalité av sömnen eller värk under natten.

En ”nattdagbok” kan vara behjälplig för att hitta ett mönster av sömnen som ev skulle kunna störa sömnrytmen och nedsätta kvaliteten. Är det värk eller mardrömmar som påverkar sömnen kan man åtgärda detta.

Trötthet som botas av vila kan vara relaterat till otillräcklig dosering av Parkinson medicinering, men då vanligen ”intermittent” dvs om man har dosglapp mellan doserna av medicinering med trötthet, och mindre trötthet när man har effekt av doseringen.

Lågt blodtryck kan ge trötthet (främst i stående) som kan ge en ledtråd.

En tredje typ av trötthet som inte kan botas av sömn, eller vila är hjärntrötthet. Denna trötthet kan vara relaterad till för låg anti-Parkinson medicinering, men är vanligen varierande (bättre) en tid efter tablettintag eller bättre efter en extra dos L-dopa som kan indikera att total dosen av antiparkinson medel är för låg.

Det kan också vara ett uttryck av för låg noradrenalin nivå som är vanligt efter några år med Parkinsons sjukdom. Låg nivå av noradrenalin påverkar sömnkvaliteten, men också dagtrötthet och varierar inte med övrig dosering. Det kan likna nedstämdhet, eller lindrig / måttlig depression.

Det finns många andra orsaker till allmän trötthet – exv genomgången infektion som ger trötthet i många veckor ibland, eller påverkan av saltbrist i blodet liksom ev hjärtsvikt som några orsaker./Håkan Widner

Man har inte en ökad risk för lunginflammationer vid Parkinsons sjukdom, och ffa inte om man nyligen har börjat medicinera, dvs är tidigt i förloppet.

Vaccination mot lunginflammation avser sannolikt pneumokockvaccin (det finns 6 olika vaccin på svenska marknaden), eller möjligen RS virus (det finns 2 vaccin på svenska marknaden). Ingen av dessa ingår i de rekommendationer som går ut till allmänheten eller till speciella riskgrupper.

Det finns ingen anledning för en patient med Parkinsons sjukdom att vaccinera sig mot dessa bakterier eller virus.

Årlig influensavaccination om man är inom den allmänna rekommendationen (dvs >65 år) eller har andra riskfaktorer av andra skäl. Parkinsons sjukdom är inte en riskdiagnos i sig.

Det samma gäller CoVID men där är rekommendationen om man är 75 år eller äldre att ta en vaccination / år.

Vid avancerad Parkinsons sjukdom är aspirationspneumoni något som kan förekomma, men detta är en främst en kemisk lunginflammation som en reaktion på något fel och nedsvalt främmande material. Senare kan det leda till att bakterier tillstöter och då kan antibiotika hjälpa. Möjligen är det i avancerad fas av Parkinsons sjukdom som det kan vara aktuellt med vaccination, men det är inget som för närvarande ingår i några rekommendationer och får bedömas individuellt om det är att rekommendera eller inte.

Det är inte skadligt att vaccineras mot penumokocker eller RS virus men är en kostnadsfråga och får betalas av patienten själv. /Håkan Widner

Dosering av anti-Parkinson medicinering är mycket individuell och påverkas av många faktorer som ålder, kön, hur länge sjukdomen varat, andra Parkinson sjukdomsyttringar, och andra sjukdomar och läkemedel, varför det inte går att vare sig jämföra med andra patienter rakt av eller att ge absoluta råd eller konkreta råd.

Behovet av medicinering är olika, liksom hur man reagerar på dem. Det samma gäller oönskade effekter (biverkningar) som oftast är dosberoende respektive beroende på andra medel, och när i sjukdomen medlen tas. För att ett läkemedel skall ha prövats ur en i meningsfull och utvärderingsbar aspekt bör man ha tagit det i adekvata doser i minst 3 månader för att man kunna avgöra om det medlet har tillräcklig symtomlindring och för att de ofta övergående initiala biverkningarna skall ha klingat av.

Det är viktigt att definiera vilka symtom som behöver behandlas och de effekter som medicineringen kan framkalla som inte avser dessa symtom.

Det finns inga absoluta regler för medicinering men rekommendationerna för behandling i SweModis Riktlinjer för utredning och behandling av Parkinsons sjukdom, version 10, 2025 talar för att det är eftersträvansvärt att ha en kombinationsbehandling av olika klasser av anti-Parkinson läkemedel inom några år med sjukdomen för att undvika att det utvecklas fluktuationer. Mono-terapi med höga enskilda doser av L-dopa, över 200 mg / dos, och en kombination med kortverkande medel är en riskfaktor för att det skall utvecklas till fluktuationer och överrörlighet.  Höga doser kan i sig påverka magtömningen och ökar risken för att tabletter stannar i magsäcken och inte ger någon gynnsam effekt på lång tid.

Det är också en skillnad i dos dagtid jmf med dosen till natten varför det inte är förvånande att RLS och likande symtom uppstår. Samma dos fördelad på annat sätt, ev i kombination med andra medel är sannolikt möjligt, men doseringen och ändringar skall diskuteras med behandlande läkare och skall ske med ett långt perspektiv – månader snarare än dagar eller veckor.

/Håkan Widner

Detta är en stor fråga som det finns många aspekter på och alternativen är många.

Förebyggande av on/off fluktuationer för att minska tendensen till att överrörlighet är ett sätt, vars principer också gäller för etablerade fluktuationer. Risken att utveckla överrörlighet ökar vid höga enskilda doser av kortverkande anti-parkinson medel, där Madopark Quick innebär störst risk. När fluktuationer har uppstått, kan det ta lång tid för att dem att gå tillbaka, men det förutsätter att man justerar medicineringen.

Om man som enda anti-parkinson medicinering har höga doser Madopark Quick upprepade gånger under dagen utvecklas fluktuationer, med dos-glapp, off perioder och inom kort överrörlighet. Om samma mängd L-dopa som intas i detta fall, men som ges som en infusion i tunntarmen eller under huden och med en stabil koncentration, utvecklas inga fluktuationer och redan etablerade fluktuationer kan minska och stabiliseras. Detta kallas ”kontinuerlig dopamin stimulering” som en dels förebyggande men också behandling av överrörlighet.

Grundbehandlingen skall således redan från början undvika monoterapi av kortverkande L-dopa, och man skall sträva efter att ha en kombination av olika klasser av anti-parkinson medel så att de olika medlen överlappar varandra så att det inte blir för lite eller för mycket effekt.

Ett sätt är att kombinera L-dopa men olika enzymhämmare (MAO-B-hämmare [rasagelin eller safinamid/Xadago] och COMT-hämmare [entakapon/Comtess/opikapon/Ongentys] som förlänger effekten av alla enskilda L-dopa tabletter, eller om man tål dem dopamin-härmare [pramipexol/Sifrol/Opryema, ropinorol/ReQuip, rotigotin/NeuPro, eller apomorfin]. Med en kombinationsbehandling undviker man höga enskilda doser av de olika medlen och kombinationen minskar dosglapp/svängande koncentrationer.

Behandling mot överrörlighet innefattar att jämna ut och stabilisera doserna, och ofta, sänka totaldosen som intas över ett dygn.

En ytterligare möjlighet är att lägga till ett läkemedel som kan dämpa fluktuationerna. Det som är bevisat att kunna minska fluktuationer är K Dinetrel (amantadin) 100 mg. Dinetrel tas 2 vanligen gånger per dag, morgon och tidig eftermiddag, och om man tål detta utan biverkningar kan fluktuationer stabiliseras. Detta medel påverkar Parkinsons sjukdom på samma sätt som DBP – djup elektrodstimulering om den placeras i subtalamus kärnan (STN) genom att påverka nervimpulsflödet genom STN kärnan. I vissa fall kan memantin ha samma effekt men inte alltid.

Mycket svåra fluktuationer med kramper, och överrörlighet behandlas bäst med sk ”avancerade eller apparatbaserade” behandlingar, dvs infusioner av läkemedel [under huden som ProDuoDopa, eller apomorfin/ApoGO, Dacepton], eller i tunntarmen [Duodopa / Lecigon] eller DBS i olika kärnor som globus pallidum, zona incerta, eller sub thalamus. Om det är aktuellt med någon av dessa behandlingsmöjligheter behövs det utredas före vilket sker genom en remiss till någon av motorikenheterna vid universitetssjukhusen. /Håkan Widner

Hallucinationer är ett uttryck för att den underliggande sjukdomen har progredierat till ett stadium när känsligheten för medicineringen ökar. Hallucination är ofta något som fyller ut ett tomrum, och utförs ofta av minnesbilder. Det kan yttra sig som en person som sitter i en annars tom stol. Bilderna av personen är ofta helt tydliga, och realistiska, även om det kan vara mer dröminnehåll med surrealistiskt innehåll som framkallas. Bilderna som tas fram ur hjärnan minnesbank lagras på en plats, medan ljud lagras på en annan. Bildhallucinationerna är därför alltid tysta och svarar inte på tilltal, vilket kan vara ett sätt att klargöra att det rör sig om en hallucination.

Det är således inte bara mediciner som orsakar hallucinationer – det är i grunden sjukdomen. Behandling av hallucinationer innefattar information av begreppen och en förenkling av medicineringen, och minskning av totala mängden medicinering.

Man bör stegvis minska eller helt sluta med de långverkande depot beredningarna av Sifrol/pramipexol Depot, ReQuip/ropinorol Depot, och NeuPro/rotigotin. Om läkemedel med anti-kolinerga egenskaper (Norflex, Parkopan, Disipal) och andra medel som Dinetrel (amantadin). Nästa steg är att minska totaldosen av L-dopa och andra långverkande medel som MAO-B-hämmare, ffa om Eldepryl/selegilin använts men också Xadago/safinamid/Rasagelin, samt ta bort COMT-hämmare. Detta leder till att ren L-dopa dosering oftast blir kvar som den viktigaste anti-Parkinson medicinen och man kan inte ta bort denna helt.

Ett annat sätt är att lägga till medel som motverkar hallucinos. Det finns flera medel, och strategier. Medel som ökar effekten av acetylkolin, ett viktigt signalämne i hjärnan, som rivastigmin kan minska hallucinationer. Ett annat sätt är att blockera en del av dopamineffekterna med ett neuroleptikum. Det finns 2 st som är möjliga att ge utan att Parkinsons sjukdomssymtomen försämras – kvetiapin / Quetiapin respektive clozapin.

Bägge är effektiva men är sövande den första tiden och vanligen behöver man successivt öka doserna. Clozapin innebär en mycket liten risk för allvarlig påverkan på bildningen av vita blodkroppar i benmärgen varför det är nödvändigt att kontrollera blodvärden under en lång period.   /Håkan Widner

Det vet jag inte eftersom det förstnämnda inte är ett godkänt läkemedel. /Dag Nyholm

Du har fortfarande en mycket låg dos så det är inte säkert att det märks något än. Det kan dröja flera veckor, ibland ännu längre. Men ibland märks effekt redan efter några dagar. Det beror lite på hur länge du har haft symtom och vilka Parkinsonsymtom du har, men oftast märker man att det blir bättre smidighet och snabbhet i rörligheten i den påverkade kroppshalvan. Man kan också märka att man mår allmänt bättre, att man känner sig lite piggare och mer snabbtänkt. /Dag Nyholm

I princip inte. Vanligen är dystoni ett Parkinsonsymtom som behandlas med alla sorters Parkinsonläkemedel. Dock har det rapporterats att vissa typer av dystoni skulle kunna förvärras av dopaminagonister, så helt säker kan man inte vara. Ofta dyker dystonin upp lite mittemellan dålig och bra effekt av medicinen. /Dag Nyholm

Till viss del kan dosökning hjälpa, men just freezing kan vara svårbehandlat. Det maximala antalet ”extra” Madopark Quick mite per dag får din läkare ordinera, men det finns egentligen inte någon gräns som passar alla. Vissa behöver många varje dygn, men då talar det ju för att den ordinarie dosen är lite för låg. Att ta det inför t.ex. golfspel eller annan aktivitet är ofta bra. /Dag Nyholm

Parkinson kan ge lägre blodtryck, så det är viktigt att kolla detta, särskilt skillnaden mellan liggande och stående position och gärna vid många tillfällen. Om du inte känner någon nämnvärd effekt av Madopark kan det förstås antingen bero på att du inte har ”vanlig” Parkinson eller att dosen är för låg – diskutera med din neurolog! /Dag Nyholm

Som tur är går det att kombinera levodopa (Madopark m.m.) med de allra flesta läkemedel. Vanligast vid ADHD är metylfenidat och det går bra att kombinera med levodopa. /Dag Nyholm

Den är en dopaminagonist (”dopaminhärmare”) som binder till olika dopaminreceptorer på ett lite annat sätt än de tidigare. Svårt att veta när den blir godkänd. De andra dopaminagonisterna finns för alla faser av Parkinson, vi får se hur det blir med denna. /Dag Nyholm

Tröttheten kan förstås bero på många olika saker, t.ex. kan det vara bra att kolla blodtryck och blodvärde, men att du sover dåligt är förmodligen det största problemet. Försök diskutera med din läkare eller sjuksköterska hur sömnen kan förbättras. /Dag Nyholm

Antingen kan du försöka lära dig en ”cueing”-strategi (sök på cueing här på sidan så kan du få tips) eller så får du be din läkare skriva ut något mer snabbverkande än Madopark, t.ex. apomorfinpenna eller levodopainhalation. Dock tar även dessa flera minuter innan de verkar, så man kan prova långverkande mediciner som har viss effekt nattetid. Sista tipset är att ha en kissflaska/nattkärl vid sängen. /Dag Nyholm

Man kan ha nässonden så länge den fungerar och så länge man inte har obehag av den. Dvs flera veckor eller t.o.m. månader tills man kan få sonden inopererad. Men om du besväras av den kan den förstås tas bort och då får du återgå till tablettbehandling. /Dag Nyholm

De flesta som använder Lecigon har pumpen stoppad över natten, dvs ca 8 timmar. Därefter behöver man oftast komma igång med pumpen igen för att må bra under dagen, men om man vill/kan sova längre än så, så är det inga problem. Det viktiga är att man får i sig medicin dagtid. Om man stoppar pumpen mer än 12 timmar bör man ersätta den med någon annan Parkinsonmedicin. /Dag Nyholm

Nej, det finns ”bara” symtomlindrande mediciner än så länge, men de är så effektiva att man skulle kunna säga att de är livräddande, även om själva sjukdomen inte ”bromsas”. /Dag Nyholm

Det beror på hur du har svårt att sätta ner foten – om den är lite vriden kan det vara dystoni som ofta dyker upp lite mittemellan ”off” och bra effekt, dvs oftast vid undermedicinering. Likaså om du släpar med foten eller att den inte rör sig lika ledigt som höger kan det vara undermedicinering. Om det istället är vridande rörelser och att du har svårt att stå stilla, så kan det handla om överrörlighet, dvs snarare övermedicinering. Be en läkare eller fysioterapeut kolla hur det ser ut så får du ett säkert svar. /Dag Nyholm

Diskutera detta med din partner och din läkare. Det finns t.ex. läkemedel som kan fungera bra för att hjälpa till med erektionen. /Dag Nyholm

Dopamin kan fyllas på till viss del av att man gör saker som känns meningsfulla, så du känner säkert rätt, även om det dopaminet knappast hjälper för att behandla alla dina symtom. Och det finns forskning som visar positiva effekter av social samvaro, även med husdjur. Bra att du får ha katterna hos dig då och då! /Dag Nyholm

Sök på sövning på alltomparkinson.se så hittar du flera svar på detta tema. /Dag Nyholm

Ja, det är bra och ofarligt. /Dag Nyholm

Ja, dosen är till viss del viktberoende. Men inte så enkelt som att man behöver ett visst antal mg per kilo, så man behöver prova sig fram med doseringen oavsett vikt. /Dag Nyholm

Det är inte farligt att glömma en dos, men visst kan det ställa till en del, främst de närmaste timmarna om man är i den fasen då man tydligt märker att man missat en dos. I det läget är det bra att ta den missade dosen när man kommer på det och sedan justera schemat resten av dagen, men inte ta dubbla doser. /Dag Nyholm

Nja, troligen är det sjukdomen som ger dubbelseende och inte medicinen. Men dubbelseende (diplopi) finns med i listan över mindre vanliga biverkningar. /Dag Nyholm

Nej det går inte att mäta dopamin i blodet som ett mått på vad man har i hjärnan och i nervcellerna.  Det går att göra 2 typer av hjärnavbildningsundersökningar som indirket kan ge information om mängden dopamin som kan bildas.

En är 18F-fluorodopa PET (positron emissions tomografi) undersökning, som innebär att en liten dos radioaktivt märkt dopa som tar upp i nervceller som kan ombilda dopa till dopamin, genom ett enzym, tyrosinhydroxylas, som är det viktigaste enzymet för att bilda dopamin. FDA-PET undersökningen ger ett mått på TH kapaciteten och var denna är belägen. En vanlig undersökning ger en slutbild efter upptaget, och ger då en bild av fördelningen i hjärnan, men kan också analyseras sk dynamiskt dvs under hela perioden från injektionen i blodet och kan då ge ett mått på TH produktionskapaciteten som ett mått på mängden dopamin som kan bildas.

En annan undersökning är 18F- (eller 11C)-PE2i PET som är ett ämne som binder till dopamin återtransportproteinet (DAT) som finns på nerv-ändarna på dopaminnervceller. Vid Parkinsons sjukdom minskar antalet nerv-ändar och med det produktion och lagring av dopamin, och det är ett mått på förmågan att bilda och lagra dopamin. Det finns en mindre exakt undersökning som använder en annan typ av kamera - en SPECT kamera (single photon emission computerized tomography) som skiljer sig från PET genom att upplösningen och förmåga att kvantifiera  mätningarna.

Det är svårt att jämföra undersökningar över tid, men kan användas i forskningssammanhang för att följa ett förlopp, tex försök att bromsa sjukdomens progress.

PET kameraundersökningar blir vanligare inom sjukvården, men finns mest på universitetssjukhusen, medan det finns flera SPECT kameror på flera sjukhus. Kostanden ligger kring 20.000 SEK för en undersökning med PET eller SPECT.

/Håkan Widner

Nej är det korta svaret

/Håkan Widner

Jag tog hjälp av en mer erfaren kollega för att svara på denna fråga och hon tycker det låter som Pisa syndrom. Pisa syndrom är en deformitet som kännetecknas av en sidolutande kroppshållning, liknande lutande tornet i Pisa. Därav namnet. Det kan komma av att man haft dystoni (ihållande muskelkontraktion) under en längre tid som sedan blir mer eller mindre permanent.  Man kan i detta läge träna musklerna på den motsatta sidan för att räta upp ställningen. Botulinumtoxin (botox) kan vara ett behandlingsalternativ. Ett annat kan vara korsett. Operation eller DBS (hjärnstimulator) har prövats men är ovanligare behandling. Det som är viktigt är en noggrann bedömning av en fysioterapeut som har specialistkunskap med tillsammans neurolog för att hitta en bra behandling.

 //Erika Franzén

Ja, alla Parkinsonläkemedel kan lindra sådana skakningar (om det är regelbundna skakningar som beror på Parkinson) och om det mot förmodan inte hjälper kan man överväga DBS (djup hjärnstimulering). /Dag Nyholm

Det är egentligen en ganska enkel princip: se till att hålla levodopa-nivån lagom. Om den blir för hög i fluktuationsfasen blir man överrörlig och om den blir för låg får man dosglapp med Parkinsonsymtom. Allt beror på utgångsläget, men en något högre levodopados på morgonen (t.ex. 50 mg högre än senare doser, dvs t.ex. en extra Madopark Quick mite) kan vara bra för att snabbare nå effektiv nivå av medicinen. Idealet med en jämn nivå kan bara nås av pumpbehandling, men med tabletter och ”minitabletter” kan man försöka komma nära, t.ex. genom små doser i ganska täta intervall, men detta kräver kontakt med neurolog och om man behöver många doser per dag blir det ofta ”klumpigt” med tabletter på 50 och 100 mg levodopa. Då får man ta till metoder som minitabletterna (Flexilev) eller pumpar (i dagsläget Apomorfin, Duodopa, Lecigon, Produodopa), alternativt DBS. Om man får dålig effekt efter måltid kan man ta tablett 30 minuter före eller 60 minuter efter måltid. Anpassa schemat efter tiden man vaknar tycker jag är en bra strategi, men vissa vill hellre starta när väckarklockan ringer. Att variera tid mellan doser kan göras, men det är sällan särskilt bra eftersom man under vaken tid ofta behöver en viss dos per timme -så brukar i alla fall jag tänka. /Dag Nyholm

Ja, du kan vara undermedicinerad. Första åtgärden när freezing dyker upp är att prova att öka enskilda doser eller att ta levodopa i kortare intervall, om man tål detta. Om du har dosglapp var tredje timme är det för glest att ta Madopark var fjärde. Diskutera detta med din neurolog! /Dag Nyholm

Aktiviteter som musikutövande, sporter och högprecisionsarbete ställer ofta stora krav på exv rytm, upprepade rörelser eller statiskt arbetande muskler. Detta är alla situationer som ställer höga krav på att kunna anpassa medicineringen efter tillfälliga behov.

Rytm kan ibland minska skakningar men det är ofta tillfälligt och oförutsägbart. Stelhet vid ett statiskt arbete är vanligt, och leder ofta till värk.

Det enklaste sättet att testa detta är att inför en spelning ta en extrados L-dopa exv en ½ tablett 100/25 – antingen en reguljär tablett som Sinemet/Madopark ev en snabblösning Madopark Quick Mite 50 mg. Om detta visar sig vara effektivt men kortvarigt eller besvären kommer i andra situationer kan det vara nödvändigt att se över medicineringen, och det finns många möjligheter som att förlänga / förstärka effekten med sk enzymhämmare, (MAO-B hämmare,COMT-hämmare) eller en dopaminagonist.

I SweModis riktlinjer för behandling av Parkinsons sjukdom poängteras det att en kombinationsbehandling med de olika klasserna av anti-Parkinson läkemedel är att föredra före att öka enskilda medel, för att minska risker för att påskynda komplikationer av olika läkemedel, och det gäller inte minst vid tidig debut av sjukdomen.    /Håkan Widner

Ryggsmärtor vid Parkinsons sjukdom är vanliga, men i de flesta fall beror det i grunden på ortopediska mekanismer som spondylos med diskpåverkan (höjdreduktion av diskar, ev kapselbrott med läckage av kärnan, artros i stödjelederna, med rotkanalstenos ev spinal stenos mm). Är dessa förändringar uttalade är det mindre sannolikt att medicinsk laser har någon avgörande effekt.

Mekanismen för medicinsk laser är att tillföra energi till ett vävnadsområde och jämfört med andar uppvärmningstekniker kan laser gå (litet) djupare. Värme kan i sig ha lindrande effekter, men värmen ökar genomblödningen och med det sköljs inflammatoriska signalämnen bort och lindrar värk, men gör inte mycket mer än så. Detta kan också underlätta fysioterapi för ryggen med olika formera av ”traktion” dvs en riktad träning för att göra musklerna lite smidigare och elastiska så att det går att tänja ut mellanrummet mellan kotkropparna.

Dopaminbrist vid Parkinsons sjukdom leder till muskelstelhet (muskelsammandragning) och ryggmusklerna är de starkaste musklerna i kroppen och otillräckligt behandlad Parkinson bidrar till att öka belastningen över lederna / diskarna i ländryggen. Det finns ett samband med Parkinson och ländryggsbesvär, och förstärkt behandling av Parkinson kan lindra värk i ryggen, förutsatt att det inte föreligger exv atros, spondylos, disksjukdom mm. Det behövs vanligen ett anti-inflammatorisk medel exv en coxib (etoricoxib) är ett registrerat läkemedel för led- och ryggbesvär av denna typ. Om rotkanalstenos med nervrotsretning (rhitzopati), eller spinal stenos kan operation vara nödvändligt. En röntgenundersökning kan behövas för att avgöra hur mycket reella strukturella ryggförändringar som föreligger.

Erfarenheten är mestadels att medicinsk lasarbehandling är övergående, och är effektivt bara om det inte föreligger omfattande ryggförändringar. /Håkan Widner

Ja, det låter ju tvärtemot vad man förväntar sig. Frågan är vad du menar med ”sämre” och ”bättre”. Försämringen är kanske någon biverkan. Ibland upplever man sig försämrad av en tablett för att effekten av den föregående har tagit slut och att det i ditt fall skulle ta ovanligt lång tid till effekt. /Dag Nyholm

Det är inte säkert att det är ”så här det ska vara”. Det låter som att du piggnar till senare på dagen – möjligen är det en effekt av medicinen som dröjer några timmar. Isåfall skulle det kunna hjälpa med en något högre dos på morgonen – diskutera det med din läkare! /Dag Nyholm

Eksem kan ofta behandlas med mjukgörande salva. Om det inte hjälper kan husläkare kontaktas. /Dag Nyholm

Ja, alla Parkinsonmediciner kan hjälpa mot darrningar, även i hakan. Så om den darrar ofta kan du behöva lite mer medicin – diskutera det med din läkare. /Dag Nyholm

Svettning kan vara ett Parkinsonsymtom, som isåfall kan avhjälpas med större mängd Parkinsonläkemedel. Men det finns många andra orsaker till svettning, så kolla på vårdcentralen hur du ligger till med t.ex. sköldkörtelhormonerna. /Dag Nyholm

Ja, det går fint att kombinera dessa mediciner med Madopark.  Det viktiga är att ha koll på att blodtrycket inte blir FÖR lågt i stående position så att du känner dig svimfärdig. /Dag Nyholm

Det är mycket intresse för denna frågeställning nu, men vi vet ännu inte hur resultaten står sig i kommande forskning så än så länge kan man inte rekommendera bältrosvaccin för att undvika demens vid Parkinson, men däremot kan det vara bra att slippa bältros. /Dag Nyholm

Din neurolog har tolkat detta som överrörlighet, men om det är mer en känsla än att det syns ofrivilliga rörelser så är det kanske tvärtom, dvs Parkinsonsymtom. Det skulle också kunna vara dystonikramper som kommer i ett ”mellanläge” mellan vanliga parkinsonsymtom och god effekt. Svårt att avgöra alltså, men om du kan filma hur det ser ut så kan din neurolog få en tydligare bild. Man kan också i detta läge prova att istället höja dosen, t.ex. 1,5 Sinemet, eller åtminstone en halv extra tablett när besvären dyker upp. Jag kan inte ge ordinationer här, men diskutera denna möjlighet med din neurolog. /Dag Nyholm

Ursäkta min otydlighet. Jag menade att ni kan be läkaren att tillsammans med er bedöma om Madopark verkar ha någon effekt mot symtomen. Om ni är osäkra så kan man prova att höja dosen och se om det blir bättre (vilket skulle tala för att han har ”vanlig” Parkinson och inte enbart vaskulär Parkinsonism), alternativt sänka dosen (vilket inte skulle innebära någon tydlig försämring om det bara är vaskulär Parkinsonism han har). Om det är vaskulär Parkinsonism finns det inget läkemedel som hjälper mot just de symtomen. /Dag Nyholm

Den frågan är nog bäst att du ställer till din läkare, så du kan förklara varför du vill göra detta. Om man tar bort Entakapon så innebär det att du får ca 30 % mindre levodopa till hjärnan, vilket förstås skulle kunna innebära att du får 30 % sämre effekt än du har idag. Men om du har biverkningar kanske den sänkningen är bra, förstås. /Dag Nyholm

Det pågår 3 st så kallade fas1 studier i världen som är under analys och det kommer att starta så kallade fas 2 studier efter det inom 1-2 år, och ytterligare 3 -4 nya fas 1 studier. Varje studie tar ca 3 år att genomföra, och först efter fas 2 studierna är klara kan det – om allt går väl – bli registrerade och allmänt tillgängliga behandlingar. Således tidigast om 4 år om allt går helt enligt en teoretisk plan./Håkan Widner

Biverkningslistan är lång på många läkemedel, men det är inga stora risker att börja med pramipexol, särskilt inte i din unga ålder. Det är bra att vara medveten om t.ex. risken för trötthet och så kallade impulskontrollstörningar - om det dyker upp kan det vara läge att trappa ut medicinen igen. Ja, det är en rekommenderad upptrappning du har fått förskriven, men man kan absolut göra den långsammare och också, som du föreslår, stanna vid t.ex 0,52 mg om det ger önskad effekt. Nej, det finns ingen anledning att minska på den andra medicinen för att komma högre i pramipexoldos, tycker jag. Du har fått en depottablett (styrkan 0,26 mg avslöjar det), vilket innebär att du tar den en gång per dygn. Nästan alltid rekommenderas att ta den på morgonen, valfri tid, t.ex. vid frukost. Medicinen har högst nivå de första timmarna efter intag. /Dag Nyholm

Troligen påverkas inte Parkinson av Eliquis eller liknande blodförtunnande läkemedel. Det har dock diskuterats om det är gynnsamt för hjärnan med blodförtunning så att det blir mindre risk för "småproppar”. Det finns dock inga säkra bevis för det - nyligen har en studie rapporterat att det inte var någon skillnad i kognition (minne/tänkande) mellan personer som behandlades med just Eliquis och personer som behandlades med acetylsalicylsyra. /Dag Nyholm

Nej, det blir nog inga större problem med det. Rehabiliteringen efter operationen kan ta lite längre tid pga din Parkinson, men skakningarna kommer knappast att förhindra läkningen. /Dag Nyholm

”Modospelarna” är nog stavningskontrollens förslag istället för ”Madoparken”… Det spelar ingen roll när du tar Omeprazol, varken i förhållande till Madoparken eller till eventuella hockeyspelare från Ö-vik… /Dag Nyholm

Man kan ta Madopark Quick mite flera gånger per dag om det behövs, sedan kommer din neurolog antagligen att föreslå en dosjustering, t.ex. att ta Madopark tätare än idag, dvs vid fem tillfällen, eller att öka dosen Sifrol, eller att lägga till ett annat läkemedel. /Dag Nyholm

Om Produodopa-pumpen fungerade bra är det naturligt att du provar Duodopa eller Lecigon istället. /Dag Nyholm

Det finns inga sk interaktioner (krockar) mellan L-dopa (Madopark Quick Mite mfl) och Alvedon/Ipren.

/Håkan Widner

Oro och ångest är vanliga symtom och det finns många orsaker oavsett om man har Parkinsons sjukdom eller inte. Det finns möjligheter att ångest är en effekt av en fluktuation av dopamin behandlingseffekten med sk icke-motoriskt dosglapp. En jämnare dosering av L-dopa och ev mer långverkande medel för att minska on-off (dosglapps) effektvariation kan ge indikation på att oro/ångest är att hänföra till detta fenomen, men det är inte möjligt att räkna med att kunna behandla med L-dopa/dopaminersättning för att i 100 % kunna minska dessa symtom. Det är också vanligt med låga nivåer av noradrenalin/serotonin vid Parkinsons sjukdom och då kan medel som ökar halterna av dessa medel vara effektiva. Sertralin är ett medel som används ofta med oro/ångest behandling, och kan vara effektivt, men ökar enbart halten av serotonin, och det finns andra mekanismer.

Om symtom förvärras av ökning av L-dopa effekten (med behandlingen med entakapon), kan det ha berott på att blodtrycket blivit för lågt - ett lågt bloddtryck kan yttra sig som ett oro/ångest tillstånd.

Det finns således många faktorer som kan ge upphov till oro/ångest - lågt blodtryck, dosglapp och olika sk förstämningstillstånd med oro/ångest och depression.

Uppföljning hos den läkare/vårdgivare som har börjat med behandlingarna är tillrådligt.

/Håkan Widner

Ja, ihärdig träning kan öva upp snabbhet och precision hos alla musiker, även om man har Parkinson. Det är dock förstås mycket svårare med Parkinson eftersom sjukdomen påverkar finmotoriken. Det är viktigt att du är ”optimalt” behandlad. Om du ofta upplever långsamhet i vänsterhanden behöver du nog mer medicin, antingen lite mer Madopark eller tillägg av annat läkemedel - diskutera det med din neurolog! /Dag Nyholm

Det är individuellt. Vissa behöver bara 2 tabletter, medan andra kan behöva mer än 40 tabletter per dygn. Man ska inte göra stora förändringar för då är risken stor för besvärliga biverkningar. /Dag Nyholm

Comtess och Ongentys är båda COMT-hämmare. Ett tillägg av Comtess är ungefär samma sak som att höja levodopa-dosen med 30 % och Ongentys är lite starkare, men till stor del blir det alltså samma effekt om man höjer dosen levodopa. Ongentys är inte subventionerat i Sverige, vilket betyder att man måste betala fullt pris - det är orsaken till att din läkare inte skriver ut det. /Dag Nyholm

Om han har fått fler Parkinsonsymtom låter det konstigt att han trappar ner Madopark - han behöver nog den för att må bra. Man kan må dligt på flera olika sätt om man har Parkinson och slutar med Madopark. Det är egentligen inte abstinens, utan snarare symtom som kommer tillbaka eller nya tecken på dopaminbrist. På din beskrivning låter det som att han borde börja med medicinen igen, antar att hans läkare också tycker det? /Dag Nyholm

Njursten är bland det mest smärtsamma tillstånd som finns beskrivet och om det är hinder för urinen att avledas i urinledaren kan njurarna skadas allvarligt och framöver. Om en sten inte kan fås ut med olika tekniker som ledare eller stenkrossning är det operation som återstår och stenarna är för stora för andra tekniker.

Så vitt jag vet kan man inte operera i njurarna och njurledarna utan att bli sövd.

Att ha Parkinsons sjukdom och genomgå en sövning/operation är normalt inte ett hinder, och en kortare sövning brukar inte leda till några efterföljande problem av Parkinsons sjukdom.

I de flesta fall rekommenderar man att pausa de långverkande medlen (depot av dopaminagonister (Sifrol Depot/Pramipexol Depot, ReQuip Depot/Roprinorol, Neupro plåster) och MAO-B- hämmare (Rasagilin/Xadago) dygnet innan och startar igen dagen efter sövningen, medan man tar L-dopa som vanligt fu tiden precis före och efter operationen. Tag med fullständig medicinlista vid inskrivning/kontakt med narkosläkare före operationen och gör upp en plan med denne inför operationen. Är det mycket kort operation behöver man ibland inte pausa några doser.  /Håkan Widner

L-dopa ombildas till dopamin som i huvudsak är uppiggande och ger energi. Det är mer sannolikt otillräcklig medicineringseffekt av L-dopa som ger trötthet/seghet än en biverkan av L-dopa. Det är viktigt att tänka på övriga kroppsliga funktioner som kan bidra. Ett lågt blodtryck, som kan vara en del av Parkinson sjukdomen kan ge trötthet, och seghet utan att man känner av det låga blodtrycket i form av yrsel.

 /Håkan Widner

Aspartam är ett av de kostämnen som kan ersätta socker för att reducera kaloriintaget och reducera blodsockernivåer, och är ca 200 gånger sötare än socker men utan kaloriinnehåll. Aspartam var ett av de första medlen av denna typ, och är godkänt till en dos om 40 mg/kg kroppsvikt / dygn för människor. Det är sca 250 mg/L i läsk sötat med aspartam. Det finns nu 2 derivat / varianter av aspartam, och 16 andra substanser och 2 växtbaserade sockerersättningmedel.

Aspartam har studerats en del i djurstudier och litet hos patienter. Aspartam bryts ned i tarmen till fenylanalin som är en aminosyra och liknar L-dopa. Det har därför studerats om aspartam skulle kunna interagera/krocka med L-dopa och försämra medicineffekten. En studie har gjorts med detta syfte och man kom framtill att doser upp till 600 mg inte gav upphov till problem, men att de kunde ske vid 1200 mg intag – men det finns inga produkter som innehåller dessa mängder varför man drog slutsatsen att det inte finns rimliga risker för att problem skulle uppstå. Övriga 18 sockerersättningsmedel har i dessa egenskaper och har inte någon teoretisk möjlighet att påverka L-dopa effekten.

Aspartam har också testats i djurmodeller av Parkinsons sjukdom (32 st studier). I och med att det finns likheter med en nedbrytningsprodukt av aspartam med L-dopa har man kunna i en del studier visat att exv MPTP giftet har litet större skadeeffekt om givet med aspartam. Det finns inga studier på patienter med Parkinsons sjukdom och ev samband eller annorlunda förlopp.

Djurmodellerna är inte lika med Parkinsons sjukdom, och det är därför inte möjligt att överföra slutsatser från djurförsök till patienter rakt av.

Min bedömning är att det inte finns underlag för att tro att aspartam har något med sjukdoms processen vid (human) Parkinsons sjukdom att göra, och att ett bruk av godkända och rimliga doser av aspartam inte påverkar medicineffekterna för behandling av Parkinson symtom.

/Håkan Widner

Det finns en litteratur i ämnet kallat Photobiomodulation, där ljus appliceras mot olika organ, däribland hjärnan. Det finns en rad teoretiska argument för varför energitillförsel med hjälp av ljus i vissa våglängder kan ha biologiska effekter. Det flesta studier har varit på odlade celler/nervceller och olika djurmodeller. Det finns mycket få studier på Parkinsons sjukdom (jag har hittat efter letande 3 st, en  om 10 patienter från 2010 utna kontroller och 1 om om 20 och en annan om 22 patienter, där kontrollgrupperna och behandlingsgrupperna inte visade några  signifikanta effekter skillnader på några symtom alls hos patienter med Parkinsons sjukdom, men man påvisade placeboeffekter. Det ligger sedan 2018 planer på en större randomiserad konmtrollerad studie en sk RTC) studie i Australien, men det finns inga resultat från denna studie som sannolikt inte har kommit igång då rekrytering inte pågår eller har startat.

Problemet är att ljuset skall komma in i hjärnan genom skalpen. Det har gjorts studier på olika våglängder och olika skallar (från avlidna). Ljus med våglängden 808 nm kunde passera skalpen men 810 nm kom inte igenom. Skall man nå dopaminceller ligger de djupt och är svår åtkomliga för ljus utan att annan hjärnvävnad värms upp så att skador kan uppstå.

Det finns således mycket att bevisa att denna metod har någon effekt alls på symtom vid Parkinsons sjukdom.

 /Håkan Widner

Nej det är inte sannolikt inte farligt men det är inte möjligt eller meningsfullt. Nedan är information från bla läkemedelsverkets hemsida men också andra källor.

1/ Det finns inga bevis för att CBD olja lindrar artrosvärk.

2/ Läkemedelsverket har klassat CBD som ett läkemedel. Det finns inga godkända receptfria CBD produkter i Sverige. Det är därför olagligt att sälja CBD olja för svenska företag. Läkemedelsverket har utfärdat sanktionsavgifter för alla företag i Sverige som marknadsfört CBD olja och det inte längre att möjligt att sälja CBD olja i Sverige lagligt. 3/ Det inte finns några godkända preparat som är receptfria och CBD olja får inte säljas i Sverige.

En produkt är ett läkemedel om: den har medicinska effekter på kroppen, eller produkten säljs med påståenden om att den ska användas för att förebygga eller behandla en sjukdom eller ska användas mot symtom på sjukdom. Om det för kunden framstår som att produkten är till för att behandla sjukdomar kan det också innebära att produkten är ett läkemedel.

Förutsättningar för laglig import av CBD-olja

Helt fri från THC: Produkten får inte innehålla någon THC, eftersom THC klassas som narkotika i Sverige. Det finns många falska intyg om 0% THC i CBD produkter – och det är svårt att tillverka CBD olja utan THC.

Medicinskt godkännande: Om CBD-oljan är avsedd för medicinskt bruk (via munnen eller inhalering), klassas den som ett läkemedel. Då måste den vara godkänd av Läkemedelsverket, som hittills bara har godkänt Epidyolex och Sativex. Om det finns reklam i utlandet som ger exempel på medicinska effekter, gör att det blir olagligt att improtera.

Personligt bruk: Du får importera en rimlig mängd för eget behov, men måste kunna visa att du behöver produkten av medicinska skäl om den är läkemedelsklassad. Det finns inga medicinska intyg att uppvisa för detta som kan utfärdas av svenska läkare.

Tull och analyscertifikat: Tullverket kan kräva dokumentation som styrker innehållet (t.ex. laboratorieanalys eller produktcertifikat), särskilt för att visa att produkten är THC-fri. Tullverket har listor på kända producenter som har visat sig ha för höga halter av THC och produkten  kommer att beslagtas och det blir sanktion för försök till smuggling av narkotiskt preparat (även om det sker i god  tro att preparatet angetts vara THC fritt).

 Vad du bör undvika

Produkter med någon mängd THC – även spår – kan beslagtas som narkotika.

Marknadsföring eller beställning av CBD med medicinska påståenden utan godkännande.

Om du funderar på att beställa CBD via post, se till att läsa igenom Läkemedelsverkets riktlinjer noggrant – du kan börja med deras översikt om CBD och importregler.

/Håkan Widner

Det verkar som övre magmunnen inte sluter helt tätt och det kan vara reflux av magsyra som kan irritera slemhinnorna. Detta är mycket vanligt tillstånd och vanligast är ett sk hiatushernia – övre  magmuns bråck, dvs att magmunnen inte är i höjd med mellangärdet / diafragman och inte sluter helt tätt. Ett sätt att ta reda på detta är att minska saltsyran tillfälligt vilket kan testas med receptfria medel exv omeprazol under en kortare tid.

En del läkemedel påverkar övre magmunnens förmåga att sluta sig, men det är inte speciellt vanligt förekommande vid de medel som nämnts, fu att de kan ge indirekta effekter genom att framkalla illamående, men sällan kräkningar.

 /Håkan Widner

Jag känner inte till någon tillgänglig behandling som kan tillämpas för patienter med Parkinsons sjukdom som baseras på laserbehandling.

Det finns neurokirurgisk laserbehandling, som används vid speciella tillfällen vid hjärntumörbehandling i en magnetkamera för att kunna göra operationer i områden av hjärnan som har viktiga funktioner som man vill undvika att skada vid operationen. Denna teknik skulle kunna användas vid sk lesionskirurgi för att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom. Det är dock en operation som inte har några fördelar över etablerade metoder som DBS eller i vissa fall för Parkinsons sjukdom, hfMRgFUS, högfrekvent Magnet Resonans guidat fokuserat ultraljud.

Det finns också exempel på att använda rött laserljus som en signal för det perifera seendet på tex rullator eller skor som kan lindra symtom av fastfrysning (freezing). Dessa rullatorer finns på svenska marknaden, tex Gemino 30 Parkinson rollator | Sunrise Medical.

Det finns också experimentella metoder där laserljus använts mot olika skeden i sjukdomsprocesser som antas ha med utvecklingen av Parkinsons sjukdom, men inga av dem kan någonsin tillämpas på människor eftersom processen innebär att andra delar av hjärnan förstörs eller är bara möjliga att använda på odlade nervceller.

/Håkan Widner

Begreppet LED, levodopa ekvivalenta doser är ett sätt att uppskatta den samlade effekten av olika klasser av antiparkinson läkemedel som  levodopa (Madopark /levodopa/benserazid; Duodopa, Flexilev, Sinemet/levodopa/carbidopa),  och del i Stalevo/Sastravi/Lecigon/levodopa/carbidopa/entakapon), enzymhämmare som förstärker och förlänger effekten av levodopa (Rasagilin/Xadago/safinamid/Comtess/entakapon/Ogentys/opikapon) och dopamin agonister/härmare (Sifrol/Mirapex/pramipexol; ReQuip/ropinorol; Neupro/rotigotin; Apomorfin/Apo-Go/Dacepton).

Beräkning av LED är av intresse när man byter behandlingar tex från mediciner i tablett form till pumpbehandlingar med flytande mediciner eller när man ställer om behandlingen vid DBS, djupelektrod stimulering.

6 tabletter Pramipexol 0.18 mg = 1,08 mg, men beroende på hur dessa 6 tabletter tas kan effekten variera. Tas alla på engång är effekten ca 6 tim och motsvarar 150 mg levopa under 6 tim, vilket motsvarar ca 2 x 150 Madopark med 3 tim intervall eftersom effektdurationen är kortare för Madopark. Tar man de 6 tabletterna fördelade över 3 tillfällen, 2+2+2 med ca 6 tim intervall är effekten 50 mg levodopa över 18 tim, vilket motsvarar ca 100 mg Madopark varje 6 timme. Om man tar dosen som en depot tablett = 1.05 Sifrol Depot/Pramipexol Depot motsvarar med en effekt över dygnet som kan ersättas av 150 mg Ledopa x 4.

Omräkningsfaktorn är 143 x mg pramipexol = motsvarande levodopados, men omräkningsfaktorn tar inte tar hänsyn till effektdurationen.

/Håkan Widner

Nej, det är bara ett av många olika alternativ. Det viktigaste läkemedlet att ta är levodopa (Madopark, Sinemet, m.fl.). Ibland kombinerar man med en dopaminhärmare av typten Sifrol, men det är inget ”måste”. /Dag Nyholm

Ja, Norspan och liknande läkemedel skulle kunna fungera mot Parkinsonsmärta och kan vara värt att pröva om inget annat hjälpt, men dessa morfinliknande läkemedel är starka och inte ofarliga. Man måste vara beredd på att biverkningar kan uppstå. Främsta risken i din situation är nog hallucinationer, Det bör vara en läkare som är van vid att förskriva sådana läkemedel som tar ställning till om det skulle passa just dig, eller om det finns andra alternativ. /Dag Nyholm

Du måste träffa en läkare för att kunna få L-dopa om läkaren efter att ha pratat med dig och undersökt dig tror att du har Parkinson. Be din husläkare om remiss till neurolog. /Dag Nyholm

Svårt att avgöra vad som händer, det låter mest som ångest (som kan förvärra skakningar och som lindras av Oxascand), mne det kan i princip vara dosglapp också. Om sertralin inte fungerade skulle din neurolog (eller husläkare) kunna prova att skriva ut annat läkemedel mot ångest/depression. /Dag Nyholm

 L-dopa/Madopark kan inte ge upphov till förhöjda värden av neurofilament, NFL.

NFL är en biomarkör som kan mätas upp i prover från blod eller ryggvätska och indikerar en skada på nervceller. Det är att notera att Parkinsons sjukdom inte ger upphov till förhöjda värden av NFL, trots att det är en sjukdom som leder till förlust av dopaminproducerande nervceller. Anledningen till detta är att det är mycket fåtal celler åt gången som påverkas, och att det sker under en lång tid med mycket små mängder av NFL som frisättes när dopaminnervcellerna går under, tillskillnad från de andra möjliga sjukdomarna som kan likna Parkinsons sjukdom men som inte är denna sjukdom.

Det finns många former av muskelryckningar, men en typ, myoklonier, kan vara en del i sjukdomsbilden av en del sjukdomar som har Parkinsonliknande symtom och förhöjda NFL värden.

L-dopa ger inte upphov till myoklonier eller typiska muskelryckningar.

Det är därför osannolikt att en kortare behandlingsperiod med L-dopa skulle ge upphov till vare sig förhöjda neurofilament värden eller muskelryckningar.

/Håkan Widner

Detta är mycket specifika frågor som inte kan besvaras som individuella råd. Behandlande läkare har det medicinska ansvaret för behandlingen och diskussion om olika behandlingar måste ske med denne.

Ongentys är ett nytt medel och tillhör klassen COMT-hämmare. Det är förnärvarande inte subventionerat i Sverige, men många kliniker förskriver det med sk ”undantagshantering” som innebär att en sjukhus klinik tar på sig läkemedelskostnaden. Ongentys ger vanligen inte upphov till magtarmbesvärs som upp till 25% drabbas av andra COMT- hämmare som entacapon.

Indikationen är dosglapp – och dosglapp kan yttra sig som del motoriska glapp i effekter mellan tablettintag (vanligen L-dopa preparat) med symtom som skakningar, stelhet, och långsamma rörelser eller dystonier (kramp), men också som icke motoriska symtom där ångest är det vanligaste tillståndet. Utjämning av L-dopa effekten är eftersträvansvärt för att motverka symtom givande dosglapp, och Ongentys har förutsättningar att förlänga effekten av L-dopa. Impulskontrollstörning av Ongentys är inte rapporterat i någon hög grad, men alla läkemedel som påverkar dopamin-nivåerna i hjärnan kan medföra impulskontrollstörningar.

Ur FASS för Ongentys: ”Patienter och vårdgivare ska känna till att impulskontrollstörningar inklusive patologiskt spelberoende, ökad libido, hypersexualitet, tvångsmässiga utgifter och köp, hetsätning och tvångsmässigt ätande kan uppstå hos patienter behandlade med dopaminagonister och/eller andra dopaminerga behandlingar.”

Behandlingen som beskrevs var ProDuoDopa, dvs L-dopa ester som är en högkoncentrerad lösning som kan infunderas under huden med hjälp av en pump som kan programmerar med ett flöde (dos) för dagen och ett annat flöde under natten. Det finns ingen ”knapp eller sensor” som avläser dosen som antyds av frågeställaren, utan dosen styrs via pumpen och den inställning av pumpen man väljer.

Det är ett registrerat läkemedel och redan har ca 100 patienter i Sverige pågående behandling. Det är motorik centra vid regionsjukhusen som är med och utreder och beslutar om en patient är lämplig för behandlingen. Det räkas som ett ”avancerat läkemedel” och det finns en rad omständigheter som gör att det kan vara lämpligt eller mindre lämpligt för behandlingen.

 /Håkan Widner

Detta är specifika frågor som inte kan besvaras med individuella råd. Behandlande läkare har det medicinska ansvaret för behandlingen och diskussion om olika behandlingar måste ske med denne.

Dosglapp kan yttra sig på många olika sätt, med oro och ångest som vanliga symtom, vilket om de är kopplade till dopaminbrist och dosglapp, skall förbättras och vara mindre påfrestande om dosglappen förbättras på något sätt. Ångest kan yttra sig som ”illamående”, men det kan vara svårt att tolka, då det bör finnas någon form av allmänt obehag under dosglappet. Dosglapp kan yttra sig på många sätt – motoriska med skakningar, stelhet och långsamma rörelser, men också med icke motoriska symtom med oro, ångest, eller obeslutsamhet som viktiga symtom. Det är viktigt att känna till att dessa dosglapp ofta kommer i olika skeden – först motoriska och senare icke-motoriska eller tvärtom, och inte alltid bägge typerna.

Det finns många olika mekanismer och bidragande faktorer till illamående – förutom ångest. Om det är reella mag-tarm besvär kan det vara hjälpmedicinen i Madopark/Sinemet som kan bidra. I Madopark är hjälpmedicinen benserazid och i Sinemet, carbidopa, och de har olika effekt i mag-tarmkanalen. Det kan löna sig att byta endera medel mot varandra, under en period för att bedöma om det skiljer sig åt – bytet kan vanligen göras direkt och bör vara under ett par veckor för att kunna utvärderas.

/Håkan Widner

Om man som patient har symtom som är förenliga med Parkinsons sjukdom, och diagnosen bekräftas vid en konsultation till en neurolog, och medicinering med adekvata doser av lämpliga anti-Parkinsonläkemedel påbörjas, kan man förvänta sig att symtomen skall förbättras till en hög grad. Denna förbättring skall vara bestående i många år – målsättningen för komplikationsfri behandling är 7 – 10 år. Gynnsamma effekter av medicinerna kan förväntas att fortsätta efter det, men man behöver som patient vara beredd att kompromissa om andelen av ett dygn som präglas av Parkinsonsymtom, och den del som är symtomfri.

 /Håkan Widner

Ett lågt blodtryck är vanligen gynnsamt, och är sannolikt det bästa skyddet mot hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke, samt hjärnblödningar. Ett för lågt blodtryck kan emellertid också ge upphov till skador/symtom, allt från trötthet och inaktivitet, värk (huvud och nacke) men också riskera att försämra kognitiva funktioner. Det finns effektiva behandlingar som ger ett högre blodtryck. Man måste dock först kontrollera varför blodtrycket är lågt; om det beror på anemi exv pga järn eller vitaminbrist, små dolda blödningar i magtarmkanalen. Lågt blodtryck kan också vara orsakat av sjukdomar i njure och lever varför blodprover måste analyseras.

Vätskeintaget är också av vikt för ett tillräcklig högt blodtryck, där det är viktigt med ett intag av salter tillsammans med vätska.

Många mediciner sänker också blodtrycket och man behöver se över ALLA mediciner som tas.

Det finns flera effektiva blodtryckshöjande mediciner som kan tas av olika typer och det är möjligt att kompensera för ett för lågt blodtryck om det behövs.

Vad gäller uppgiften om att det skulle finnas en maxdos av Madopark (eller L-dopa) på 400 mg / dygn är denna direkt felaktig. Det finns inte heller en negativ feedback att intag av L-dopa skulle nedreglera den egna produktionen av dopamin.

L-dopa i medicinform kan inte förstöra den egna produktionen av dopamin!

DETTA ÄR EN FELAKTIG UPPGIFT OCH MYT.

Kroppseget dopamin bildas från tyrosin via L-dopa och därefter dopamin. Läkemedels L-dopa ombildas till dopamin, och det är identiskt dopamin som bildas. L-dopa tas upp i (kvarvarande) dopmin-producerande nervceller men också andra nervceller som bildar andra signalämnen, och L-dopa ombildas till dopamin – det är identiskt med det ”egna dopaminet”.

Det finns en rad olika (ytterligare) behandlingsmöjligheter för att kompensera dopamin brist, liksom låga blodtryck. Om behandlande läkare inte behärskar detta bör man begära att bli remitterad till ett motorik team med inriktning på avancerade behandlingar av Parkinsons sjukdom.

/Håkan Widner

Det här är lite knepigt eftersom både Parkinsons sjukdom i sig och behandling med Madopark kan sänka blodtrycket. Du skriver inte på vilket sätt du mår dåligt av tre tabletter per dag, men om det är yrsel/svimfärdighet så behöver nog dina hjärtmediciner justeras ytterligare för att du ska kunna ta den högre Madoparkdosen - du kanske har flera olika tabletter som sänker blodtrycket? Ofta behövs en diskussion med både neurolog och kardiolog. Ibland kan man behöva använda blodtryckshöjande mediciner och hjärtsviktsmediciner, som sänker blodtrycket, samtidigt. /Dag Nyholm

Det är förstås svårt att veta med så här lite information, men om du har haft Parkinsondiagnos i sju år är det ganska troligt att den är korrekt. Skakningar som kommer i samband med intag av Madopark beror ofta på att effekten av den förra tabletten precis ”tagit slut” och att den nya tabletten inte börjat verka än. Det skulle tala för att det är Parkinson du har. De allra flesta som har Parkinson hamnar inte i rullstol. Tabletten Esberitox känner jag inte till, men den verkar vara ett växtbaserat läkemedel mot förkylning, som ska användas maximalt 10 dagar. Kontakta läkare och diskutera behandlingen och om du har någon annan sjukdom som påverkar rygg och ben. /Dag Nyholm

Nej, cystan har inget med Parkinson att göra. Sövning är i princip inget problem, men vissa med Parkinson har lågt blodtryck och det kan i så fall vara en utmaning för narkospersonalen. /Dag Nyholm

Det är svårt att veta vad bukproblemen beror på, men visst kan det förekomma i samband med ångest som också kan förekomma vid dosglapp. Det kan vara bra att göra en utredning för magen hos husläkaren. Ja, man kan kombinera Rasagilin och Ongentys. /Dag Nyholm

Detta bör man diskutera med sin behandlande läkare. Det är vanligt med att i början av sjukdomen att man doserar med 3 – 4 doser L-dopa under dagen och med ca 3 – 5 tim intervall (exv ca kl 8, 11, 14, 17 eller 7, 12, 17, 22). Med 3 tim intervall och 4 doser blir det dock ett långt uppehåll mellan den sista dosen och den första (> 12 tim) och det kan märkas av att man vaknar av en (för) låg nivå av medicineringen.

Det finns många alternativ och det behöver tas hänsyn till många faktorer som är individuella, varför man behöver diskutera medicineffekterna med sin läkare.

Ett alternativ är att lägga till en långverkande dos levodopa till natten för att få längre sömnperiod.

Ett annat alternativ är att lägga till medel som förlänger och förstärker doseringarna av L-dopa (ext MAOB-hämmare eller COMT-hämmare). Dos intervallen kan då ev bli upptill 4 – 5 tim eller längre och ger en större nattbuffert och jämnare effekt under ett dygn.

Ett tredje alternativ är att lägga till en långverkande dopaminhärmare, om det är lämpligt i övrigt, som också kan göra att dels nätterna blir bättre, respektive L-dopa effekterna jämnas ut och varar längre.

Överlag kan det vara lämpligt att medicinera inte efter en fix tid utan efter intervall – att börja med 1 dos när man vaknar (ev bara en av medicinerna tex L-dopa) och sedan ha medicinintag med exv 3 tim intervall efter det. Vaknar med kl 5 tar man 1 dos då och en efter 3 tim ca kl 8 osv  - men då behöver man oftast ta till ytterligare doser för att få det att räcka till under ett dygn, varför man behöver diskutera med behandlande läkare hur bäst få effekter som varar över ett helt dygn.

Det är samma princip som kan tillämpas om man reser över olika längre tidszoner. Om man reser västerut blir dygnet längre och man lägger till en 1 dos / 3 tim och följer i öv dygnets doseringar (morgondosen / nattdoserna när det är morgon / natt, och doserna under dagen blir fler enligt intervalldosering. När man reser (tillbaka) österut blir dygnet kortare och då blir det några färre tabletter. (Reser man österut först blir det färre doser på utresan och fler på hemresan).

 /Håkan Widner

Denna form av stamcellsbehandling har inget med Parkinsons sjukdom att göra och är helt påhittad, med ett enda syfte att berika dem som säljer det på hittade konceptet. Det är ren bluff och båg och är inget som man skall kast ut pengar på.

Det finns minst 300 sk stamcellskliniker världen runt, ofta som ”pop-up” kliniker som öppnar och slår igen när myndigheterna hinner med att göra kontroller och beslår dem med kvacksalveri.

Det är utstuderad olagliga verksamheter som i många fall har bevisats har kopplingar till organiserad brottslighet.

Det finns exempel på allvarliga biverkningar (främst infektioner), men i de flesta fall är det bluffbehandlingar med döda eller inga celler, men till ett fullt och högt pris./Håkan Widner

Nej – skadan är redan skedd och det är inte syftet med medicineringen med T Clopidogrel (eller acetylsalicylsyra som också används) att lösa upp propparna, utan att förhindra att det bildas fler proppar – det är en sk sekundär profylax, mot nya proppar och mot försämring. /Håkan Widner

Nej- nej. Detta är ett feltänk. Man testar inte en medicin för att avgöra om man har Parkinsons sjukdom. Diagnosen ställs genom att symtom som muskelstelhet, förlångsammade rörelser och skakningar av vilotyp föreligger över en tidsperiod och där går att påvisa en försämring över tid som tecken på en progressiv sjukdom. Därtill skall en rad andra faktorer bedömas som påverkan ev negativt verkande mediciner, andra sjukdomar som kan ge upphov till skador i hjärnan och de delar som är relaterade till de basala ganglierna. Om dessa förutsättningar finns kan diagnosen Parkinsons sjukdom ställas. Symtomen skall kunna förbättras genom att ersätta dopaminbrist genom medicinering, men det är inte denna effekt som avgör om det är Parkinsons sjukdom eller inte (vilken orsak som helst som ger upphov till dopaminbrist kan förbättras med medicinering, varför det är viktigt att distinktionen görs med vad som krävs för att ställa diagnosen).

De som är mest erfarna att bedöma symtom och tillstånd samt utreda patienter med möjlig Parkinsons sjukdom är neurologer. Det finns privata neurologer på flera orter och då betalar vanligen själv alternativt om man har en privat försäkring som i sina villkor omfattar sjukvård.

Om man tillhör svensk försäkringskassa / sjukvård kan man först bedömas via en vårdcentral som vanligen skriver remiss till en neurologspecialist, men på många neurologimottagningar kan man skicka en egenremiss för bedömning. Tillhör man inte det svenska sjukvårdssystemet finns det inom sjukvårdsregionerna enheter som tar emot förfrågningar och ger offerter om sjukvård tex bedömning av Parkinsons sjukdom. Det finns på respektive sjukvårdsregionen internationella enheter som man kan kontakta för information./ Håkan Widner

Det är ingen fara med Waran eller andra så kallade antikoagulantia eftersom Produodopa bara ger små och ganska ytliga stick i huden. Men visst är det större risk för små blödningar i huden då, så man får vara beredd på att trycka en tuss mot huden när man byter kanyl, samt att det blir fler blåmärken. /Dag Nyholm

Produodopa är bara till för personer som har svårkontrollerade motoriska fluktuationer med tablettbehandling. Nackdelarna är t.ex. hudbiverkningar med infektionsrisk, hantering av pumpsystemet, samt, på samhällsnivå, kostnaden. Man kan inte räkna med att någon av pumpbehandlingarna ska kunna lindra kognitiva och/eller autonoma symtom, men det finns sådana exempel med de L-dopapumpar som använts längre. /Dag Nyholm

Ja, din tremor kommer säkert att svara på L-dopa, det är dags att börja, tycker jag. Det är numera mycket ovanligt att använda enbart Eldepryl. Din observation om stress och snus är ju intressant i sig. Det är vanligt att all sorts stress (både ”positiv" och "negativ”), samt substanser som finns i t.ex. snus och kaffe förvärrar skakningar, oavsett varför man har skakningar från början. /Dag Nyholm

En eventuell effekt av Akineton på Parkinsonsymtom bör märkas inom några veckor. Men du har rätt i att det kan vara mycket svårt att avgöra om en eventuell förbättring beror på att ditt neuroleptikums eventuella biverkning lindras eller om det är Parkinson-skakning som behandlas. Det skulle vara lättare att bedöma en eventuell effekt av levodopa, som inte brukar påverka neuroleptikaorsakad skakning. /Dag Nyholm

Nej, blödningen påverkar knappast medicineringen, men i samband med akut sjukdom, särskilt om den som i hennes fall drabbar hjärnan, är det inte ovanligt med lite förvirring och hallucinationer. Det är inte säkert att det blir bättre av att sänka Madoparkdosen, hon behöver ju tillräckligt för att må bra i sin Parkinson. Samtidigt kan förstås för höga doser bidra till hallucinationer. /Dag Nyholm

Det låter jobbigt för er. Schemat med Stalevo är lite udda, med onödigt täta doser kl 10-19.30. Stalevo ska helst inte tas tätare än var 3:e timme. Får han inget parkinsonläkemedel resten av dygnet? Vad är det som blir sämre vid tablettintag? Rekommenderar att ni tar kontakt med hans neurolog och diskuterar igenom hur hela dygnet fungerar och tar ställning till att justera behandlingen. /Dag Nyholm

5 doser (L-dopa) och 2 klasser (MAOB-hämmare) av anti-Parkinsonmedicinering samt sömnreglerande medel är inte en exceptionell dosering 1½ - 2 år med sjukdomen, men det är samtidigt effekten som avgör.

Vid "vanlig" "okomplicerad" Parkinsons sjukdom skall man 1½-2 år in i sjukdomen bör en behandlingseffekt har uppnåtts så att man har få symtom och inga regelbundna dosglapp eller överrörligheter etc.  Effekten bör vara god och inga andra komplikationer.

Om detta inte är fallet kan det vara relevant att CSF-NFL varit förhöjt vilket inte är det förväntade vid vanlig Parkinsons sjukdom, men det beror bla på hur detta prov har tagits och analyserats.

/Håkan Widner

Ja - det är inget hinder och inga interaktioner. Studierna om att sjukdomsprocessen som orsakar Parkinsons sjukdom skulle bromsas talar fn emot att det finns en sjukdomsmodifierande effekt av GLP-1 hämmarna, bla ozempic.

/Håkan Widner

Nej, om han sover djupt måste han inte väckas om han inte själv gärna vill det. Han kan ta sin medicin när han vaknar och sedan var 3:e timme efter det. Enda nackdelen med att sova ”för mycket” på dagen är om han får svårt att sova på nätterna. /Dag Nyholm

Ja, annan sjukdom, särskilt infektioner, kan göra att man blir sämre i sin Parkinson och då kan man prova att öka på medicinen en aning, tillfälligt. /Dag Nyholm

Du kan föra dagbok på dina symtom, t.ex. skriva upp när ångestattackerna kommer och när du tar dina mediciner. Det skulle kunna vara ett sätt att ”visa”.Om du tar 8 tabletter Madopark per dag som åtta olika dostillfällen(?) så kan det vara bra att diskutera ”smart” behandling med DBS eller pump. Det görs lämpligen på närmaste universitetssjukhus, men det går också att be om remiss till annat universitetssjukhus, åtminstone för en bedömning. Om man sedan behöver läggas in för utredning/behandling så måste hemregionen betala. Du kan be en läkare att skicka en second opinion-remiss. Du kan också prata med valfri läkare om annan medicinering mot ångest. /Dag Nyholm

Det är inte så lätt att mäta dosglapp, men motoriska dosglapp syns ibland med mätinstrument som t.ex. PKG-klockan. Men om symtomen dyker upp så här förutsägbart före nästa dos och lindras av en extrados så är det sannolikt dosglapp, även om det ”bara” skulle vara ångest. Enklaste sättet att förhindra dosglapp är att ta levodopa-medicinen lite tätare, alternativt att lägga till en annan Parkinsonmedicin. Diskutera med din neurolog. Magbesvären skulle kunna bero på för hög dos, men kan mycket väl bero på annat också. /Dag Nyholm

Nej, tyvärr är tabletterna inte gjorda för det. Beståndsdelarna skulle troligen brytas ner under dagen. Om du inte kan svälja den är det bättre att byta till motsvarande doser med ”vanligt” levodopa. /Dag Nyholm

Ja, för de som har behov av pump är det betydligt bättre än tabletter. Men om man inte har behov av pump är det lika bra som tabletter (men används inte då eftersom det är betydligt dyrare). De fyra typer av pumpbehandlingar som finns i dagsläget (2025) används kontinuerligt för att ge jämna nivåer av medicinen för de personer som annars har dagliga fluktuationer mellan off-symtom, god effekt och överrörlighet. Det är långt ifrån alla som kommer att hamna i sådana on-off-svängningar /Dag Nyholm

Sista frågan först - det är troligen dosglapp om symtomet kommer strax före nästa dos och går över när du får effekt av den dosen. Första frågan beror på vilka doser du är ordinerad. Om du t.ex. har en ”vanlig” Madopark/Sinemet på 100 mg så är det inte någon större skillnad om du tar en Madopark Quick (100 mg) istället. Men om du är ordinerad extra Madopark Quick mite (50 mg) så är tanken att du tar den som extrados och sedan dina ”vanliga” tablett när det är dags. Effekten av löslig ”Quick”-tablett kommer marginellt snabbare än vanligt levodopa. Om du använder Stalevo/Sastravi eller motsvarande så kan effekten dröja lite längre och om du har täta dosglapp kan det vara bra att se över dosintervallen och kanske vilken sort du använder. Om du har behov av högre dos så som du beskriver så behöver det inte innebära att det blir för mycket utan det kanske blir alldeles lagom. Diskutera med din neurolog. /Dag Nyholm

Nej, inget av dessa alternativ låter seriöst. /Dag Nyholm

Ja, det går troligen bra, men möjligen kan nivån av levodopa (Madopar) bli lite lägre. /Dag Nyholm

Ja, det låter verkligen som du är i behov av pump eller DBS för att jämna ut detta. Tolv doser per dag är ett tydligt tecken på det. Mattheten är ditt värsta ”off”-symtom, låter det som. Be din neurolog att ta ställning till så kallad smart, eller ”avancerad”, behandling. /Dag Nyholm

Ja, det låter besvärligt och på din beskrivning tydligt relaterat till ”off”-läge, dvs när medicinnivån är lite för låg. Diskutera att optimera dosen med din neurolog! /Dag Nyholm

Det finns inte ett entydigt svar på detta. Madopark innehåller L-dopa och en hjälpmedicin bensrazid, i olika tablett-typer (snabblöslig Quick), reguljär tablett och depå-kapsel (Depot). L-dopa finns också i tabletterna Sinemet (carbidopa/L-dopa) i olika former  - minitabletter (Flexilev), depåtabletter (Levocar) och del i kombinationstabeltter (Stalevo/Sastravi  - carbidopa/L-dopa/entakapon) och som del i gel för pumpar (DuoDopa/Lecigon, och ProDuodopa).

I fass för Madopark och Sinemet anges att doser mellan 400-1000 mg är det vanligaste och att det är ovanligt med doser över 1000 mg.

Det finns dock patienter som kan behöva ha högre doser, men det är undantagsvis och dosökningar till sådana doser bör ske i nära samråd med behandlande neurolog.

Det är oftast lämpligt att kombinera de olika typerna / klasserna av anti-Parkinson läkemedel för att inte få för kraftiga enskilda effekter.

Lägre doser än 25 mg / dos är vanligen olämpligt (pga förluster bla i tarmen), och enskilda doser över 200-250 mg är vanligen också olämpligt (påverkar bl.a  magtömningen negativt, men ökar risken markant för att utveckla ofrivilliga rörelser).

Monoterapi med exv höga enskilda doser av enbart snabblösliga formen av Madopark Quick (exv 5 x 100 mg) är olämpligt som lätt leder till utveckling av ofrivilliga rörelser, medan lägre dos av kombinationstabletten Stalevo (75 mg x 4) ger samma anti-parkinson effekt för de flesta patienterna och en lägre risk för att utveckla överrörlighet.

Det finns formler för hur jämföra effekten av de olika typerna av mediciner och kan vara ett hjälpmedel för att dosera i olika sammanhang, sk LEDD (Ldopa ekvivalenta doser). Det är ofta man kommer upp över 1000 mg LEDD, men andelen L-dopa utgör då en lägre andel av behandlingen.

Många patienter får en allmän ordination av Madopark Quick Mite 50 mg motsvarande max 3 extra tabletter / dag eller max 10 / vecka för att kunna utjämna behovet efter aktivitet och effekt. Detta gäller inte för alla, men kan vara ett sätta att söka optimera behandlingarna. Om det behövs mer medicin-effekt, kan grundmedicineringen justeras istället./Håkan Widner

Det är främst en del B vitaminer som är intressanta för optimal hår- och nagel bildning, bla B7 (biotin). Biotin påverkas inte direkt av PS eller medicinerna mot PS, men B vtiaminerna B9 (folsyra) och B12 (kobalamin) förbrukas när L-dopa ombildas till dopamin, och det kan uppstå brist på dessa 2 vitaminer. Många patienter erhåller ”kurer” med dessa vitaminer för att förhindra att brist uppstår.

B6 (pyridoxin) kan ibland behövas som tillägg till B9 och B12 för att uppnå full effekt av dem, men det är också möjligt att överdosera B6 och få en negativ effekt på L-dopa effekten varför tillägg av detta vitamin är bäst i form av ett multivitaminpreparat och undvika höga doser (dvs <2 mg).

Ett generellt råd är att inta ett multivitamin preparat som för de flesta ge ett bra tillskott för alla inklusive patienter med PS.

Om man bara tar L-dopa i olika former (tabletter, pumpbehandling med gel till tunntarmen, eller sc(SubCutan) infusion) kan det vara lämpligt att en gång per år mäta exv folsyra, kobalamin och som ett mått på omsättningen homocystein, eller metymalonat i blodet.

Hudens talgkörtlar påverkas dock av PS med bland annat olijagre hud, och ev kan det påverka hårets egenskaper. Det är också vanligare med hårbotteneksem vid PS. Det finns behandlingar för detta om det kan fastställas (bla medicinska kortisoninnehållande schampon). Det kan vara lämpligt att bli undersökt vid vårdcentralen för detta. /Håkan Widner

Det är inte möjligt att ge några specifika behandlingsråd som svar på denna fråga. Ångest kan vara en manifestation av dosglapp, men också av ett oberoende samtidig ångestsjukdoms tillstånd, exv generaliserad ångestsyndrom (GAD). Vid PS påverkas flera signalämnen, serotonin och noradrenalin vilket kan förstärka ångestsymtom oavsett orsak. Medicinen Sertralin är ett SSRI preparat som ökan halten serotonin, men ökar inte halten noradrenalin varför det kan vara en bidragande orsak till otillräcklig behandlingseffekt. SNRI läkemedel kan ev prövas. KBT kognitiv beteende terapi som stöd till att hantera ångest är också en behandling som har stöd i vetenskapliga utvärderingar som tillägg till medicinering.

Avancerade behandling med DBS (djupelektrod stimulering) och pumpbehandlingar av olika slag är ofta kontraindicerade vid obehandlade GAD och / eller djup depression, varför det inte är en väg ut ur ett ångesttillstånd.

Behandlingen av PS och ångesten behöver ibland ske i nära samarbete med specialister av respektive tillstånd (neurologi/psykiatriker/psykolog mfl) då olika behandlingar kan påverka varandra.

 /Håkan Widner

Det finns inget direkt samband mellan nageltillväxt, och om håret påverkas av Parkinsons sjukdom eller anti-parkinson mediciner som L-dopa.

Det är främst en del B vitaminer som är intressanta för optimal hår- och nagel bildning, bla B7 (biotin). Biotin påverkas inte direkt av PS eller medicinerna mot PS, men B vtiaminerna B9 (folsyra) och B12 (kobalamin) förbrukas när L-dopa ombildas till dopamin, och det kan uppstå brist på dessa 2 vitaminer. Många patienter erhåller ”kurer” med dessa vitaminer för att förhindra att brist uppstår.

B6 (pyridoxin) kan ibland behövas som tillägg till B9 och B12 för att uppnå full effekt av dem, men det är också möjligt att överdosera B6 och få en negativ effekt på L-dopa effekten varför tillägg av detta vitamin är bäst i form av ett multivitaminpreparat och undvika höga doser (dvs <2 mg).

Ett generellt råd är att inta ett multivitamin preparat som för de flesta ge ett bra tillskott för alla inklusive patienter med PS.

Om man bara tar L-dopa i olika former (tabletter, pumpbehandling med gel till tunntarmen, eller sc (SubCutan) infusion) kan det vara lämpligt att en gång per år mäta exv folsyra, kobalamin och som ett mått på omsättningen homocystein, eller metymalonat i blodet./Håkan Widner

Svårt att svara på en så kortfattad fråga och trötthet kan bero på så många saker. Men en möjlighet är att han blir trött som biverkning av högre doser, en annan möjlighet är att han får lägre blodtryck av högre doser och blir trött på grund av det. /Dag Nyholm

Nej. /Dag Nyholm

Det stämmer men bara för vissa sorters smärtstillande läkemedel, främst injektion med Petidin. /Dag Nyholm

Nej, det finns inget sådant! Det enda som kan ”konkurrera” är andra aminosyror i maten, eftersom levodopa i Madopark också är en aminosyra. Men det enda som eventuellt kan hända är att den dosen kan få något mindre effekt om den konkurreras ut. Det är inte farligt och inget man behöver bry sig om, om man inte tydligt märker att effekten blir sämre efter en proteinrik måltid. /Dag Nyholm

Den undersökning som heter DaT-scan är en så kallad SPECT-kameraundersökning som funnits ganska många år. PET-kameror har också funnits länge men på färre ställen i landet. DaT-markören vid PET är bara några år gammal och därför inte så välkänd än. Inget av dessa tester ger 100 % säkert svar på exakt diagnos. Det är nog ganska sällan det pratas om sådana undersökningar i receptionen på neurologen.

Om du vill ha fler barn så blir det troligen inga större problem med medicinering. Mitt tips är att använda enbart levodopa under graviditeten eftersom det är mest testat i samband med graviditet, samt att ha kontakt med specialistmödravården. Sedan kan det förstås bli utmaningar att ta hand om små barn när du har Parkinson, men det märker du ju redan nu och brukar gå bra att hantera.

Kandidat för pumpbehandling eller elektroder i hjärnan blir man främst om man utvecklar variationer i rörligheten, så kallade on-off-fluktuationer, vilket inte brukar ske under de första åren med sjukdomen. /Dag Nyholm

Ja, om man har Parkinson hjälper Madopark mot stelhet. Så gott som 100 % blir hjälpta, om det är ”vanlig” Parkinson de har. /Dag Nyholm

Nej, DBS-verksamheten är likvärdig på alla sex universitetssjukhus som opererar in DBS. Alla har lång erfarenhet och gemensamma vidareutbildningar. /Dag Nyholm

DBS-programmering görs på alla sex universitetssjukhus som opererar in DBS. Alla är lika bra med tanke på lång erfarenhet och gemensamma vidareutbildningar. /Dag Nyholm

Ja, man kan trappa ut Madopark om den inte hjälper, men bra att göra det långsamt, under några veckor. Gör det i samråd med din neurolog. Det är inte farligt, men om man tvärt slutar ta en hög dos kan det faktiskt bli farligt, så därför ska uttrappning ske långsamt. Det finns inte någon annan medicin som säkert hjälper mot MSA, men man kan prova t.ex. amantadin eller en dopaminagonist. /Dag Nyholm

Ja, gör det! Så får ni reda ut vad det är med fotens rörlighet, låter lite som dystonikramp som kan lindras av högre dos Madopark. Om det är lika mycket värk i båda fötterna kan det finnas annan orsak. /Dag Nyholm

Det enklaste är nog att ta bort Madopark depot på kvällen, du har troligen fått den för att sova bättre, men det kan, precis som du beskriver, få motsatt effekt. Den ska inte flyttas till morgonen om du inte har behov av den då. Berätta för din neurolog att du provar att sluta med Madopark depot. /Dag Nyholm

Skakningar (regelbundna darrningar i vila) orsakas av Parkinson, inte av Sinemet. Yrsel kan beskrivas på olika sätt och ha olika anledningar, jag tolkar din yrsel som att balansen blivit sämre, vilket också är ett symtom på Parkinson. Om du bara har totalt 400 mg Sinemet per dag så är det troligt att dosen inte är tillräcklig för att behandla skakningarna. Höjd dos skulle kunna hjälpa, till viss del även för balansen, men den är tyvärr lite mer svårbehandlad. Diskutera dosjustering med din neurolog. Fysioterapi med balansträning är en bra behandling. /Dag Nyholm

Det låter besvärligt, hoppas att du får snar kontakt med sjukhuset, annars kan du också vända dig till din vårdcentral med tanke på orken och eventuellt hjälpbehov hemma. Skakningar brukar vi kunna lindra med parkinsonbehandling och om du har hallucinationer så kan de också behandlas. /Dag Nyholm

DBS-programmering är ganska komplicerat och såvitt jag vet idag (april 2025) finns ingen litteratur om detta riktad till patienter. Man kan dock ställa in olika ”program” som man kan växla mellan med sin ”fjärrkontroll”, så det finns viss möjlighet att justera på egen hand. /Dag Nyholm

Nej, all slags levodopa kan hjälpa, men också dopaminagonister (”härmare”). Det handlar om att behandla med tillräckligt hög dos, vilket du tydligen fick när du la till en Madopark Quick mite (som ju innehåller levodopa, precis som Stalevo). /Dag Nyholm

Begreppet tolerans mot läkemedel är ett specifikt farmakologiskt fenomen som innefattar ett par kända läkemedelstyper, främst morfin, och gruppen bensodiazepiner (exv Stesolid/Oxascand), och innebär att efter en tids bruk av ett läkemedel, att dosen behöver ökas för att ge samma effekt.

Fenomenet tolerans förekommer inte vid behandling med L-dopa eller dopaminagonister på samma sätt som för ovan läkemedel.

Termen skall inte användas då det är en begreppsförvirring.

Farmakologin för L-dopa  är komplex, och det är många faktorer som spelar roll, men toleransutveckling är inte en av dem.

Det är dock så att doserna över tid vanligen behöver ökas, men det beror på att sjukdomen fortskrider och dopaminnervcellernas förmåga att bilda dopamin minskar, och då behöver dosen ökas.  Det finns en del dynamiska effekter också som gör att effekten av medicinen minskar i tid, som också i grunden beror på att sjukdomen fortskrider, och lagringsförmågan av bildat dopamin också minskar. Det blir då nödvändigt att ta tätare doser, och oftast högre doser med tiden.

Det är individuellt hur mycket medicinering som behövs och det finns ett stort antal olika medel som kan kombineras varför det inte går att ge generella doser som lämpliga.

Ett räkne exempel kan dock tas för att belysa hur det fungerar.

En person behöver 600 mg L-dopa dagtid för att fungera bra. Det kan tas som tabletter 100 mg x 6 med ca 3 tim intervall (ca kl 7, 10, 13, 16, 19, och 22). Med denna dosering får patienten en bra funktion, utan överrörlighet eller dosglapp.

Skulle samma patient ta samma dos som 300 mg med 12 tim intervall (x2), eller 200 mg med 6 tim intervall (x3) skulle patienten dels blir ordentligt överrörlig under några timmar, och därefter få dosglapp.

Om man istället tar 50 mg med 1½ tim intervall (x12) eller 25 mg med 45 min (x24) , är det sannolikt att man inte uppnår en tillräckligt hög halt för att få några gynnsamma effekter alls och man har ett tillstånd av otillräcklig effekt hela dagen. I det senare fallet med riktig små doser, kan det leda till ett fenomen som kallas lågdos dyskinesier, som karakteriseras av inte stelhet, utan muskelryckningar/myoklonier som kan pågå under lång tid. Detta beror på att en tablett som innehåller 100 mg L-dopa löses upp i magsäcken och bryts ned till del i tunntarmen och i blodet och en mindre del (ca 30%) når hjärnan där denna del ombildas till dopamin. Om dosen som intas är för låg är förlusterna på vägen till hjärna så stora att det inte blir något av tillförseln och man fyller inte på lagret eller kan ersätta dopaminet.

Man bör således inte dela upp eller omfördela doserna om det inte behövs av olika skäl och det skall ske i samarbete med ordinerande läkare.  /Håkan Widner

Många av de biverkningar som står i listan i bipacksedeln har inte direkt med medicinen att göra. Om du upplever att hjärtrytmen är störd ska du söka för detta på vårdcentralen och göra en EKG-mätning av hjärtat. /Dag Nyholm

Dopaminläkemedel kan hjälpa minnet till viss del. Men om minnesproblemen dominerar är det bra att göra en minnesutredning och eventuellt behandla med ”minnesstärkande” läkemedel. Tråkigt att hon mådde sämre pga det senaste besöket, hoppas att nästa blir bättre. /Dag Nyholm

Det är onödigt eftersom det är samma substans (levodopa), men det är bara i tablettform som man vet exakt mängd. /Dag Nyholm

Om du tycker att sömnen blir sämre av Madopark depot kanske du ska sluta med den igen - den hjälper ändå inte särskilt bra ända till morgonen. Dålig sömn kan ge ökad oro och depressivitet. Diskutera detta med din neurolog (som bör ha helhetsgrepp åtminstone när det gäller dessa symtom). Mirtazapin är en vanlig antidepressiv medicin vid Parkinson, men det finns också flera andra sorter som kan fungera. Ökad dosering av de vanliga Parkinsonmedicinerna kan också hjälpa mot oron. /Dag Nyholm

Nej, tvärtom, Parkinsonmediciner hjälper mot oro, ångest och depressiva symtom, åtminstone till viss del. /Dag Nyholm

Pumpen tål ”vanlig” sommarvärme, men ska inte utsättas för direkt solljus och inte bastubad. /Dag Nyholm

Det är korrekt att det inte är en permanent skada på förmågan att tala. Det är välkänd biverkan av DBS behandling i STN och VIM/ZI thalamus, men beror på inställningar. Det finns 2 svenska studier, en mindre från Lund och en avhandling från Umeå som har studerat programmeringen som kan optimeras vad gäller talet. Undersökningarna visade att det går i många fall, men inte alla, att hitta en programmering som gör att talet blir mindre påverkat.

Talets tydlighet beror på ett samspel mellan ca 20 talet små muskler i svalg och hals varför det är lätt att det uppstår störningar dels av sjukdomen, medicinering men och också ström. De tär värt att söka optimera inställningar men det kan vara svårt att få det optimalt för tal och andra Parkinson symtom.

Det finns många möjligheter. Vi har haft patienter som vi inte hittat ett läge för alla funktioner som fungerat riktigt bra. Det har dock varit möjligt att ha flera program och byta mellan dem, tex ett program för att tala i telefon (exempelvis när man sitter vid ett kontorsbord) och byta till ett annat för att fungera mer optimalt med gång och balans, men med lite sämre tal. Medicineringen är ytterligare en faktor att ta hänsyntill och pröva programmering utan och med olika nivåer av medicinering.

 /Håkan Widner

Detta är nyheter för mig och jag har mycket svårt att tro att det skulle ske systematiskt eller i stor om fattning. Alla patienter med Parkinsons sjukdom behöver regelbunden medicinering också i avancerade skeden av sjukdomen. Det är dock vanligt att medicinerna förpackas i så kallade  dospåsar (Apodos) på sjukhem, och att alla brukar och hantering av tabletter ändras. Kan det vara det som avses?

Det är en grannlag fråga om hur och när hjälpmedel skall användas. Ett fall kan leda till livshotande skador och medföra stort lidande och ännu större hjälpbehov.

Överlevnaden efter en höftfraktur (för alla som ådrar sig en fraktur, oavsett ålder, underliggande sjukdomar) är sänkt: – 7% avlider inom 30 dagar efter en fraktur; 15% inom 3 månader och 30% inom 1 år (nota bene gäller alla orsaker och åldrar exempelvis en 95 åring som faller och får en fraktur pga en stroke). /Håkan Widner

Madopark innehåller levodopa och ett hjälpläkemedel benserazid. Levodopa (L-dopa) ombildas till dopamin i nervceller i hjärnan och kan påverka alla symtom som orsakas av dopaminbrist vid Parkinsons sjukdom, skakningar, stelhet, långsamma rörelser mm. Om man har Parkinsons sjukdom kommer alla erhålla L-dopa för eller senare, då det är den typ av medicinering som anses vara den mest effektiva av alla läkemedel mot Parkinsons sjukdom, men där doseringar och handhavandet med doser är viktigt att lära sig.

 /Håkan Widner

Ja, det kan man göra men det är osannolikt att det kommer att göra någon skillnad om inte ett blodprov visar på brist av magnesium. Brist på denna elektrolyt i blodet ger vanligen upphov till allvarliga symtom från hjärna, hjärta, och muskler, och yttrar sig sällan som allmän trötthet.

10 Madopark tabletter / dag förbrukar folsyra och B12, och det kan leda till bristtillstånd, med dels påverkan av blodbildningen, och hur nervceller fungerar.

En kroppslig undersökning bör göras, liksom mätning av exempelvis blodvärdet, vitaminer och mätning av blodtryck mm. Om detta är normalt bör man överväga om andra brist tillstånd, te x noradrenalin som ju ofta är påverkat av Parkinsons sjukdom efter några års sjukdom.

 /Håkan Widner

Nej – läkemedel ger inte upphov till sjukdomen Parkinsons sjukdom. Symtomen skakningar, förlångsammade rörelser och stelhet kan framkallas eller förstärkas av Propavan (propiomazin ), genom att detta läkemedel delvis blockerar effekten av dopamin.

Sjukdomsprocessen som leder till bildning av Lewy inklusionkroppar och en långsam cellförstörelse påverkas inte alls av läkemedel.

Det är dock vanligt att det finns anti-dopamineffekter i många läkemedel och det finns många som har Parkinson-liknande symtom kallat ”läkemedels framkallad Parkinsonism” med en speciell dianogkod i ICD-10 G21.9. Det kan ta lång tid för symtom framkallade /Håkan Widner

Jag känner inte till mer än det som har publicerats i vetenskapliga artiklar. Huvudsyftet med gruppens forskning är att söka påvisa dels samband med bakterien och utveckling av Parkinsons sjukdom. Det har man gjort i olika biologiska modeller, bla rundmasken C. elegans. Man har också erhållit patent för en metod för att med ett prov på avföringen och påvisandet av denna bakterie konfirmera diagnosen Parkinsons sjukdom. Om detta test kan förutse utvecklingen till symtom av Parkinsons sjukdom och således kunna användas för att förutse sjukdomsutveckling hos en symtomfri person är oklart. Andra forskargrupper har visat att förekomsten av denna bakterie skiljer sig åt mellan länder/olika befolkningar. Den är ovanlig i länder kring medelhavet, och USA/Canada när man försökt upprepa fynden från den finska gruppen. Det återstår mycket att forska kring detta.

 /Håkan Widner

Det är en komplex fråga och ett detaljerat svar kan inte ges utan mera kunskap kring omständigheterna.

Det finns flera möjliga förklaringar till illabefinnandet:

Vid DBS operation (djupelektrod stimulering) i nervkärnan subthalamus (STN) som är den vanligaste målpunkten för behandling av Parkinsons sjukdom (men inte den enda), kan man uppnå en behandlingseffekt så att det är nödvändigt att minska medicineringen efter operationen. Beroende på hur mycket medicin som togs före och efter operationen och vilka typer av medicinering kan man utveckla medicinbrist symtom.

Detta sker sga alltid efter DBS operation, och är vanligen övergående. Ett vanligt symtom de första v efter DBS operation/strömstart med medicinreduktion är kryp och obehag vanligen nattetid som vid rastlösa ben. Ett långverkande medel till natten kan ofta korrigera detta.

Ett annat vanligt symtom benämns DAWS – dopamine agonmist withdrawal syndrome. Det uppstår om det är en dominerande del av medicinreduktionen görs med att minska eller ta bort en dopaminagonist/härmare (Sifrol/pramipexol; ReQuip/ropinorol; Neupro/rotigotin; ev apomorfin). DAWS yttrar sig som ”apati, illabefinnande, oro och nedstämdhetsymtom” som beror på otillräcklig dopamineffekt i delar som inte har med rörelserförbättring att göra. Det kan behövas att minska effekten av strömbehandlingen och öka medicineringen och balansera medicin/ström effekt. Detta kan vara svårt att uppnå utan exv överrörlighet men kan med tiden ofta justeras efterhand. Denna form av nestämdhet svarar inte på SSRI/SNRI medicinering, utan endast dopamin.

En annan möjlighet är att en av eller bägge elektroderna stimulerar områden i STN som påverkar limbiska bansystem (som förmedlar bla oro/ångest symtom), och inte bara de banor som har med rörelseförmågan att göra. Det kan möjligen behövas en omprogrammering för att söka minska dessa symtom.

Vilken av detta som är aktuellt går inte att svara på utan att undersöka vidare. DBS centrat bör kunna ge besked om dessa steg har prövats.  /Håkan Widner

Det kan vara svårt att balansera doseringen gentemot hallucinationer. Helst bör han ju få tillräckligt med Stalevo för att behandla stelheten och det är inte säkert att den högre dosen förvärrar hallucinationerna. Om man använder 50 mg Stalevo så motsvarar det ca 65-70 mg Madopark, men med lite ”trögare” med tid till effekt. Både Stalevo och Madopark innehåller levodopa och det spelar ingen roll för hjärtat vilken sort man använder. Om man använder extra Stalevo så blir det en onödigt hög dos av COMT-hämmaren entakapon, så det är bättre att ta Madopark Quick mite som ”extrados” när man redan använder sex dostillfällen av Stalevo. COMT-hämningen innebär också att det blir en högre nivå av levodopa mot kvällen/natten, vilket kan påverka nattsömn och nattliga hallucinationer. Levocar 100 mg motsvarar ungefär 50 mg Stalevo. Om det är besvärligt med hallucinationer, så att det t.o.m. blir vanföreställningar bör man ta ställning till behandling med anti-psykotiska eller anti-demens-läkemedel. /Dag Nyholm

Jag gissar att det ska stå MSA, eller möjligen PSP? Om Madopark inte hjälper kommer dopaminagonister sannolikt inte heller att hjälpa eftersom båda sorternas läkemedel hjälper till med signalering av dopamin. Man kan prova att behandla och se om man upplever någon nytta av den (men vara medveten om risk för biverkningar,  inte minst blodtrycksfall om det är MSA du har). /Dag Nyholm

Första frågan: Vissa kan ta enorma mängder levodopa per dygn utan några större biverkningar, ”rekordet” hos en person som jag har träffat var 44 tabletter à 100 mg. Det är förstås extremt ovanligt. Andra frågan: Man ska alltid diskutera med sin läkare om man ska justera mer än någon halv tablett i taget. Det finns ju risk för biverkningar om man ökar för snabbt eller för mycket. Frågorna om blodtrycket - nej, det är mest själva sjukdomens påverkan på det autonoma nervsystemet som ger lägre blodtryck. Det kan variera av en mängd olika anledningar, t.ex. salt- och vätskebalans. Själva siffrorna på blodtrycket är inte jätteviktiga - det är viktigare att ha koll på om man blir yr/svimfärdig vid uppresning. Då bör man vara försiktig och eventuellt höja blodtrycket med läkemedel. /Dag Nyholm

Den nyaste pumpen heter Produodopa och om inte den fungerar bra för dig så kanske någon av de andra pumparna kan göra det. Domningen i benen beror troligen på så kallad polyneuropati. Vi brukar försöka förhindra den genom att medicinera med vitamin B12 och folsyra, ibland också vitamin B6. Det är ganska vanligt att man förlorar muskelmassa efter så många år med Parkinson, så det är viktigt med mat och dryck, att du får i dig tillräckligt med näring. Ta gärna kontakt med fysioterapeut för att få tips för att stärka musklerna. Det kan vara bra med en allmän hälsokontroll också, så att man inte bara skyller allt på 20 års Parkinson. Detta behöver inte alls betyda slutet. /Dag Nyholm

Blåsor har jag aldrig hört att man kan få av Sinemet, däremot finns ”brännande känsla i tungan” och ”bitter smak i munnen” med på biverkningslistan. /Dag Nyholm

Det är en extremt ovanlig biverkan, så ovanlig att den nästan inte finns. Du måste inte hålla upp med bilkörning när du börjar medicinera, men om du vill testa hur du reagerar kan du kanske börja en helg när du inte måste köra. Om du inte somnar plötsligt de första dagarna så kommer du knappast att göra det senare heller. /Dag Nyholm

Tyvärr finns det i princip inget bättre än Madopark vid MSA, men vissa tycker att dopaminagonister fungerar något bättre. Båda sorterna har dock tendens att sänka blodtrycket utöver den blodtryckssänkning som sjukdomen ger, så det viktigt att ha koll på blodtrycket. Madopark-dosen bör gärna långsamt trappas upp till uppemot 1000 mg per dag om man tål det. Man kan också prova medicinen amantadin (Dinetrel) som ibland kan ha viss effekt. Om du har blodtrycksfall (särskilt om det sjunker inom 2-3 minuter efter att du satt dig eller ställt dig upp från liggande position) så bör du använda blodtryckshöjande medicin. Om du har problem med urinvägarna (vilket är vanligt vid MSA) så finns mediciner som kan hjälpa till viss del. I övrigt är det bra med kontakt med andra professioner än läkare i sjukvården, t.ex. fysioterapeut, arbetsterapeut och logoped, som kan hjälpa till med olika aspekter av sjukdomen. /Dag Nyholm

Det kan ibland vara svårt att behandla freezing i gången, men oftast blir det bättre av dosökning eller mer jämn tillförsel av t.ex. levodopa. Det är förstås viss risk att ramla i samband med detta så det är bra att du är försiktig. Det finns olika strategier utöver mediciner som kan användas för att komma igång när man frusit fast, t.ex. att räkna till tre, sjunga en taktfast sång eller hitta något att kliva över eller sparka på. /Dag Nyholm

Om det är lämpligt med en avancerad behandling rekommenderas det i de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen 2016 och 2022) att frågan tas upp på en sk Multidisciplinär konferens (MDK rond), som finns vid de regionala motorikenheterna. Oftast har det skett en bedömning av motorikteamen inför detta, men rutinerna kan se olika ut.

De generella rekommendationerna är att om man har svårbehandlade symtom med en omfattande påverkan av förmågan att klara vardagen och har förmåga/möjlighet att tillgodogöra sig en avancerad behandling och i avsaknad av de kontraindikationer till behandlingar med pumpar eller DBS bör man remitteras för en diskussion och / eller en bedömning. Det anges ofta att man bör ha en ”optimal behandling” och har minst 5 doser av reguljär anti-Parkinson medicinering, 2 tim besvärande ”off-perioder” och minst 1 tim med besvär, men det är inte nödvändigt att ha testat alla läkemedel. Det finns 4 – 5 klasser av anti-Parkinson mediciner (L-dopa, enzymhämmare COMT, och MAOB, dopaminagonist/härmare och sk NMDA hämmare) och alla klasser är inte lämpliga för alla så det är beroende på hur reaktionerna ser ut. Ta kontakt med behandlade läkare för en diskussion.

ProDuodopa är ett nytt pumpbaserat läkemedel, där det kan uppnås en stabilare behandlingseffekt vid tex fluktuationer, men det finns en del risker och komplikationer med denna behandling då läkemedlet ges under huden med en pump. Medlet är starkt koncentrerat och kan ge upphov till reaktioner i huden, och kan också leda till att hudens barriär påverkas och man kan få infektioner. Det är också ibland svårt att få en stabil effekt, varför man behöver bedömas om sannolikheten finns att det går att uppnå en gynnsam behandlingseffekt innan man startar processen att pröva. /Håkan Widner

Det var för ca 6 mån sedan som det kom i massmedia rapporter om att en studie i Stor Britannien där man jämfört effekterna av 2 olika vaccin mot variecella/vattenkoppor  (VZV, variecella/zoster virus, som är ett DNS virus i virusfamiljen herpesvirus (andra virus i denna familj är HSV, herpes simplex typ 1 och 2, CMV, cytomegal virus, och EBV, Epstein Barr virus, och en hel rad ytterligare virus i herpes gruppen bla HV-6,- 7, -8 mfl). Det nya vaccinet (framställt så att det inte består av aktivt, levande virus, jmf med det gamla vaccinet som var ett levande virus) gav upphov till samma skydd mot infektion och bältros som det gamla. Vid en uppföljning var det ett sk sekundärt studiemål som gav en statistisk skillnad i vad som uppfattades som demens, med färre som vid uppföljning uppfattades ha demens i gruppen som erhåll det nya vaccinet. Det är att notera att syftet med studien inte vara att söka påverka demensutveckling, utan skyddseffekter av vaccinet. Det är ett rent statistiskt resultat i en studie som inte har studerat demens symtomen eller verifierat diagnoserna eller dess olika yttringar.

Det finns inga rekommendationer i Sverige, eller via Europeiska Läkemedelsverket att rekommendera vaccination med just detta vaccin i syfte att försöka minska sjukdomsbördan av demens./Håkan Widner

Det förekommer att man kan ha svårt att öppna ögonen under del av dagen, vanligen efter många år med Parkinsons sjukdom. Begreppet kallas ”ögonlocksapraxi”, och kan liknas vid ett ”freezing” fenomen men sambandet mellan svårigheterna att öppna ögonen och ett dosglapp mellan L-dopa doseringar är mindre tydligt jämfört med exv ”freezing” av gången som oftast förekommer vid dosglapp.

Vanligast är samtidigt i bägge ögonen och om det bra är ett öga som är påverkat bör man bedöma om det har med Parkinsons sjukdom alls att göra.

Vanligaste det efter det att man har blivit opererad med DBS och man har behövt / har kunnat sänka totala dosen av medicinering.

Det anges ibland som ”blefarospasm” men är egentligen inte en spasm eller kramp.

Om det uppträder exv efter DBS behandling är det många DBS - centra som ger behandling med botulinum toxininjektioner ca var tredje månad. Man ger små doser i ringmuskeln runt ögonen, och små doser i ögonlockens muskler. Vanligen löser det upp låsningen av blinkandet, men det förekommer att dosen blir för kraftig och då blir det tvärtom med helt försvagade muskler i ögonlocken som gör att man inte alls kan lyfta på ögonlocket. Det är en dosfråga, och hur ofta man har erhållit injektioner.

Det finns neurologiska kliniker som ger denna behandling, men om inte det går så är det via ögonkliniker. Om det rör sig om ”ögonlocks apraxi” bör det ingå i behandling inom sjukvården. /Håkan Widner

Nej -det finns inga sk interaktioner mellan (moderna) allergimediciner (tex loratidin, desloratidon, ebastin, cetirizin mfl) och någon av anti-Parkinson läkemedlen.

/Håkan Widner

Kombination av Venlafaxin och Madopark (L-dopa) brukar inte innebära några problem och det är vanligen inte nödvändigt att i tid skilja på intaget.

Niferex (järnersättning) bör dock tas skilt från L-dopa och så kort tid som möjligt då järntabletter binder L-dopa och gör att vare sig järnmedicinen eller L-dopa tas upp från mag-tarm systemet.  Det kan gå bra under en tid (vilket det verkar att göra), och att ta Niferex på kvällen efter L-dopa är ett sätt - dock viktig då att man tar tabletten med vätska så att man verkligen sväljer ned den.  Om man behöver ta järn under en längre tid är det oftast nödvändigt ge järnmedicin genom injektion i stället.

Från "FASS - Läkemedel  mot Parkinsons sjukdom såsom levodopa: dessa mediciner absorberas sämre när du tar Niferex med järn".

/Håkan Widner

Det är ett svårt område med att anpassa flera olika mediciner som påverkar hjärnan på många olika sätt. Oftast fungerar det bra att kombinera sertralin och rasagilin, men det stämmer att det kan bli serotonerga biverkningar om man har otur. Första frågan: Quetiapin använder vi mest för att behandla hallucinationer vid Parkinson och det kan också underlätta sömnen. Andra frågan: Jo, jag tycker personligen att det vore perfekt om neurologer och psykiatriker kunde samarbeta mer. Vi neurologer skriver ofta ut psykiatriska läkemedel och det tycker jag är bra, men ofta har man mer kunskaper om t.ex. depression och ångest inom psykiatrin. Tredje frågan: Ångest är ju ett mycket vanligt problem hos många människor, därför är många husläkare bra på att behandla detta, men jag tycker att neurologen har ett särskilt ansvar för att behandla ångest vid Parkinson. /Dag Nyholm

Målet med smärtbehandlingen med ”sekundära värktabletter” är att höja halter av både serotonin och noradrenalin men även dopamin i hjärnan. SSRI höjer specifikt  enbart Serotonin. Ibland räcker  det till och smärta går ner i intensitet men inte regelmässigt. Därför är bättre att satsa på en kombination av olika läkemedel inklusive SNRI preparat. ”Krage”  heter NovaNeck Welify. /Nenad Stankovic

Det är inga problem att sluta med enstaka tabletter - man ska inte HELT sluta med levodopa tvärt, men att testa tillägg med en depot till natten går utmärkt att prova ”vid behov” och sluta med den om den inte gör någon nytta. Det är bra att undersöka andra orsaker till smärtan. /Dag Nyholm

Ja, och om det dyker upp kan man prova prismaglas hos ögonklinik. /Dag Nyholm

Antingen höjer man blodtrycket eller trappar upp från ännu lägre doser av levodopa. Viktigast är att försöka höja blodtrycket först, det finns olika läkemedel att prova (samt att drick ordentligt med vätska). Problemet med Madopark är att det är svårt att ta riktigt låga doser. En halv tablett Madopark är 50 mg levodopa. En halv Madopark Quick mite är 25 mg, så det kan man förstås prova även om tabletterna egentligen inte är tänkta att ta som halvor. Ett annat alternativ är Flexilev som kan dosjusteras i 5 mg-intervall, så att man långsamt kan öka dosen med 5 mg i taget över t.ex. några veckors tid. /Dag Nyholm

Förstoppning är ofta svårt att behandla eftersom det är en del av Parkinsons sjukdom, men det finns många möjligheter att prova, t.ex. att äta fiberrik kost (många har nytta av linfrö), men då är det också viktigt att få i sig minst 1,5 liter vätska per dygn. Motion kan också hjälpa. Bulkmedel (och kostfiber) kan vara knepigt att använda just för att förstoppningen kan bli värre om man inte dricker tillräckligt. Har du provat läkemedel som Movicol? Sedan är ju frågan om den återkommande diarrén är en biverkan av Comtess eller inte - du antyder att det kan finnas ett samband, men det är vanligare med mer konstant diarré om det är en biverkan. Just det här växlandet mellan förstoppning och diarré skulle kunna bero på en obalans med så kallad ”förstoppningsdiarré”. Man får prova sig fram med olika metoder och måste ofta acceptera att man är mer hård i magen nu än tidigare i livet. /Dag Nyholm

Inga särskilda förberedelser eller prover behövs. Pumpbehandling kan vara aktuell när man har fluktuationer och ibland undersöks sådana med t.ex. PKG-klocka. Entakapon innebär att den läkare som räknar ut doserna på Produodopa behöver ta hänsyn till att entakapon-behandlingen sätts ut i samband med att pumpen startas. /Dag Nyholm

Det är svårt att ge exakta svar på eventuella samband. Det är dock vanligt att dosglapp kan ge upphov till "icke motoriska" symtom och ångest/oro kan är ett vanligt symtom vid dosglapp. Det är också vanligt att ett "icke motorisk off symtom" vid dosglapp före går ett "motorisk" symtom med en viss tid - vanligen 10 - 30 min. Om mönstret är att det kommer ångest/oro några timmar efter en dos L-dopa, och 10-30 min efter oro/ångestkänslorna ger sig tillkänna skakningar (tremor), stelhet  och långsamma rörelser blir tydliga. Om dessa symtom upphör efter det att en ny L-dopa tagits, vanligen tar det 30 - 60 min efter tablett intaget för effekten skall uppstå, eller snabbare efter en Madopark Quick Mite, talar det för att oro/ångesten är ett utryck för dosglapp.  Om samma mönster upprepas efter ytterligare doser under dagen, blir sambandet tydligare.

Det kan finnas ett visst samband med Sertralin som öka halten av serotonin. Några år med Parkinsons sjukdom kan andra nervceller an de som bildar dopamin kompensera bristen med att också bilda dopamin från L-dopa. De vanligaste cellerna som kan kompensera för dopaminbristen bildar serotonin och balansen kan ändras tillfälligt efter tillägg med Sertralin. Det är dock inte Sertralin i sig som orsakar vare sig dosglapp eller ångsten, utan dopaminbrist.

Om mönstret är som ovan bör man  förstärka / förlänga effekten av L-dopa och andra dopaminersättningsmedel för att minska dosglapp på olika sätt. /Håkan Widner

Gällande övningar för just personer med Parkinson men som även är relevant för många andra är att träna balans. Kroppskontroll och balans är en del av många yogaövningar och att stärka core muskulaturen är viktig för alla våra rörelser. Att stå på ett ben eller med fötterna tätt ihop, att stå bredbent och göra olika tyngdöverföringar är bra. Även olika vridande rörelser eller hållningsövningar kan vara positiva för personer med Parkinson.

Tack för tipset med Power for Parkinson / Erika F

Svaret på Datscan talar för att du har ”vanlig” Parkinson, men man kan inte veta det med 100 % säkerhet. Vilotremor på det sätt som du beskriver talar starkt för att det är Parkinson, det låter inte som det kommer från nacken. Så fortsätt med Madopark och diskutera dosökning med din neurolog. Förhoppningsvis kommer du märka effekt med tiden. /Dag Nyholm

Sömnproblem är mycket vanligt vid Parkinson men det kan vara svårt att veta vad de beror på. Om de är förenade med stelhet är ju strategin att försöka behandla Parkinsonsymtomen så gott det går nattetid, men å andra sidan är det möjligt att man blir piggare då (troligen mer av Pramipexol än Madopark depot isåfall). Enklast är förstås som du föreslår att minska eller ta bort Madopark depot till natten, men det kan få motsatt effekt också. Pramipexoldosen kan också justeras - den finns ju också som dygnstablett (depot) som kan tas antingen på morgonen eller på kvällen. Mirtazapin kan vara bra för sömnen, det är en möjlighet att öka den också. Men gör i sådana fall läkemedelsjusteringar i samråd med neurologen, och bara en justering i taget. Sedan brukar vi ju tipsa om ”sömnhygien”, samt sidenpyjamas och sidenlakan för att underlätta när man vänder på sig i sängen. /Dag Nyholm

Det är svårt att ge svar på denna fråga då det inte framgår anledningen till att du har erhållit Madopark, där till har vunnit mycket på behandlingen.

Det är ofta ett missförstånd att behandling med L-dopa/Madopark bekräftar diagnos Parkinsons sjukdom. Vid en reell brist på dopamin kan man ersätta denna med L-dopa i många, men inte alltid. Framgångsrik ersättning av dopaminbrist med L-dopa är en förutsättning för att uppfylla diagnosen Parkinsons sjukdom, men det främsta kriteriet som L-dopa effekt avser är att den är bestående över lång tid, och i praktiken så länge man lever med Parkinsons sjukdom.

ADHD beror inte på dopaminbrist, och det finns inte några egentliga samband mellan ADHD/Aspberger/autism och Parkinsons sjukdom, och det finns inte någon anledning att tro att det är en speciell effekt va L-dopa vid dessa tillstånd. Det finns patienter som har ADHD och har utvecklat Parkinsons sjukdom, och även de som har Parkinsons sjukdom och som i vuxen ålder har erhållit diagnos och specifik behandling med ADHD läkemedel som skiljer sig från Parkinson läkemedlen. Vid tillägg av anti-ADHD läkemedel till pågående Parkinson medicinering brukar man inte behöva ändra doseringen av Parkinson medicineringen.

Vid de sjukdomar som beror på brist på dopamin kan L-dopa ersätta bristen och man kan uppnå effektiv behandlingsvinster. Detta gäller de snarlika sjukdomarna Multipel System Atrofi (MSA), Demens med Lewykroppar (DLB), men också andra sjukdomar, då oftast i mindre omfattning eller mera kortvarigt. Ett 50-tal sjukdomstillstånd finns med mer eller mindre grad av dopaminbrist varför det inte går att dra några absoluta slutsatser av en effekt.

Diagnosen Parkinsons sjukdom ställs först efter en tids observation, med påvisande av vissa typiska symtom, dels påvisande av progress av symtom över tid, avsaknad av en rad symtom eller tillstånd, och ett bestående behandlingssvar under lång tid.

Placebo-effekter finns, men hur de yttrar sig är delvis beroende av hur symtomutvecklingen har varit innan behandlingen har startat, och mönstret av hur effekterna yttrar sig. Det finns exempel på långvariga effekter, över flera månader, och det finns inte en given ”tidsgräns” för hur långvariga ev. placeboeffekter kan bestå.

 /Håkan Widner

Det är tyvärr inte möjligt att ge några detaljerade råd med en så komplex behandling och klinisk bild. Det framgår inte om infektionen har med DBS systemet att göra – om det är förhållandet är det ovanlig komplikation men som oftast påverkar behandlingsresultatet i hög grad. Även infektioner i andra delar av kroppen påverkar ofta effekten av medicineringen, då exv inflammatoriska styrmolekyler som exv TNF-a ofta direkt kan motverka effekten av L-dopa. Effektiv behandling av infektionen/inflammationen kan då förbättra behandlingseffekten.

Det är inte rationellt att i detta läge försöka byta behandlingen mot Parkinsons sjukdom.  /Håkan Widner

Det pågår flera studier med läkemedel av typen Ozempic/semaglutid (GLP-1 analoger –ytterligare läkemedel i denna grupp är bla exantid, liraglutid, dalaglutid), med syfte söka bromsa utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

Alla dessa medel har tagits fram med avseende på att få bättre behandling mot sockersjuka (diabetes), och det har efterhand visat sig minska hungersignaler, och med det minskar de vikten.

Det har gjorts studier med först exanatid dels i UK, dels i Sverige och preliminära resultat har indikerat att det kan ha gynnsamma effekter för Parkinson sjukdom, med en långsammare försämring. En större och så kallad kontrollerad studie med placebo kontroller mm från UK har dock inte kunnat upprepa resultaten från den första studien, och just nu är det således oklart om denna typ av läkemedel har någon effekt alls mot att kunna bromsa sjukdomen.

Viktnedgång har man kunnat påvisa i studierna också för Parkinsons sjukdom, och det är inte alltid bra då många Parkinson patienter har undervikt. Man bör således vara försiktig med att starta med denna typ av mediciner i nuläget.

 /Håkan Widner

Nej, troligen inte. /Dag Nyholm

Det är en extremt ovanlig biverkan, så ovanlig att den nästan inte finns. Du måste inte hålla upp med bilkörning när du börjar medicinera, men om du vill testa hur du reagerar kan du kanske börja en helg när du inte måste köra. Om du inte somnar plötsligt de första dagarna så kommer du knappast att göra det senare heller. /Dag Nyholm

Överrörligheten beror på att du får för mycket levodopa, så du har gjort helt rätt som försökt ta tätare men mindre doser, men möjligen tar du doserna lite FÖR tätt nu - du kanske, i samråd med din neurolog, kan glesa ut doserna någon halvtimme eller så. Risken är förstås att du får dosglapp mellan doserna istället, men det är inte säkert. Om det fortsätter vara svårtstyrt med behandlingen är det dags att börja tänka på så kallad ”smart/avancerad” behandling, dvs DBS eller pump. En möjlighet är också att prova tillägg av amantadin som ibland kan ha effekt mot överrörlighet. /Dag Nyholm

Jag har svarat på en liknande fråga tidigare, men här kommer ett kompletterande svar med de nya uppgifterna. Ja, sertralin går bra att ta även om man har tremor som Parkinsonsymtom. Det är troligt att din Parkinson nyligen blivit lite sämre, dvs att det inte är en biverkan av sertralin eller levodopa, utan ”bara” Parkinson som gör att du börjat skaka igen. Ångest kan ju ge skakningar och sertralin skulle kunna ge skakningar som biverkan, men det är betydligt mer sannolikt att du helt enkelt behöver lite mer Madopark nu. /Dag Nyholm

Madopark Quick mite och Madopark innehåller samma substanser men eftersom Quick-tablettena är vattenlösliga ger de något snabbare effekt. Därmed går det alldeles utmärkt att byta mellan de två sorterna. Ett observandum är att Madopark Quick mite innehåller 50 mg levodopa medan Madopark Quick och Madopark innehåller 100 mg. Du kanske har blivit ordinerad Madopark 1,5x3 eftersom du skriver att du har "samma dos”, men annars är ju Madopark 300 mg x 3 dubbelt så mycket som Madopark Quick mite 150 mg x 3. Om du har ”enorma” dosglapp så låter det som att du behöver diskutera både medicineringen i allmänhet och antalet Madoparkdoser med din neurolog. Med hopp om en god jul 2024! /Dag Nyholm

Troligen kommer Sertralin inte påverka din Parkinson negativt, men skakningar skulle kunna vara en biverkan, särskilt om du inte haft skakningar tidigare eller om tidigare skakningar förvärrats. Att ångest blir värre är en vanlig biverkan ungefär de två första veckorna av behandlingen, sedan går det över och så kommer istället den ångestlindrande effekten. Förhoppningen är alltså att allt blir bättre om du kan fortsätta med ordinerad behandling. /Dag Nyholm

Det kan vara värt att prova upp till 1000 mg levodopa per dag under åtminstone några veckor vid MSA, om man tål medicinen. Men om det inte ger någon effekt alls kan det förstås trappas ut. /Dag Nyholm

Ja, du kan lugnt ta medicinen enligt ordination, den krockar inte med Parkinsonmediciner och ger sällan några biverkningar. /Dag Nyholm

Ja, det kan ju vara så att din ökade trötthet beror på att du sover dåligt. Ibland blir man piggare på nätterna av dopaminagonister (som Requip) och om så är fallet så kanske du känner av symtomen med muskelkramper pga att du redan är vaken. Isåfall skulle du kanske minska dosen av Requip. Men det kan förstås vara tvärtom, dvs kramperna som väcker dig och då skulle snarast högre dos kanske behövas. Ett byte från Requip till Neupro-plåstret är en möjlighet, biverkningsrisken är ganska lika och doseringen likaså, men medicinen i plåstret tas upp på ett lite annorlunda sätt, vilket skulle kunna ge bättre effekt på natten. Apomorfinpennan tar man, precis som du skriver, bara vid problem, men den skulle snabbt kunna bryta muskelkramperna på natten så att du kan somna om. Utöver dessa möjliga justeringar så finns förstås också pumpbehandlingarna som kan hjälpa nattliga symtom på ett stabilare sätt än tabletterna. /Dag Nyholm

Jag utgår ifrån att du har Parkinson? Isåfall låter det som en så kallad dystoni-kramp i armen. Att benet har sådana enstaka ryckningar låter däremot inte som dystoni utan mer som så kallade sömnmyoklonier, särskilt om de sker när du sover och att du vaknar av dem. Du kan diskutera med din neurolog om eventuell höjning av pramipexol, eller annan optimering av Parkinsonbehandlingen. /Dag Nyholm

Man kan inte säga att proteinkrocken elimineras när man får medicinen via pump i underhudsfettet (Produodopa) eftersom matens aminosyror fortfarande kan tas upp från blod till hjärna före medicinen, men risken är mindre. Vid atypisk Parkinsonism har man oftast inte så bra effekt av levodopa, men i ditt fall är det förstås bra att försöka se till att sondmat och medicin inte ges samtidigt. /Dag Nyholm

Det låter som att du kan behöva ta den fyra gånger per dag nu - stelhet är ett Parkinsonsymtom som tyder på att du har för låg dos. Diskutera med din neurolog! /Dag Nyholm

Ja, det finns viss risk för att det hinner brytas ner en aning. Tillsats av C-vitamin minskar den risken, men det är bäst att lösa upp tabletten i samband med att man ska ta den. /Dag Nyholm

Det finns ingen maxgräns på Madopark, man ska ta det man behöver. 1400 mg (förutsatt att det är 100 mg-tabletter du använder) är relativt mycket, men inte ovanligt efter sju år med sjukdomen, och det finns vissa som behöver mer än dubbelt så mycket, så det är ingen extrem dos på något sätt. /Dag Nyholm

Ja, det finns flera olika minnesstärkande mediciner som man kan använda mot försämrad kognitiv förmåga. En sådan kan sättas in efter minnesutredning. /Dag Nyholm

Vem är egentligen Dr Eric Berg? Vid snabb googling verkar det vara en amerikansk kiropraktor som ger populära hälsoråd på internet. Min rekommendation är att vara försiktig med tips på nätet och att lyssna på svensk sjukvård - i det här fallet läkare och dietister. Vitamin B2 får man i sig om man äter en balanserad kost och järn är viktigt för många kroppsfunktioner, så man ska inte minska intaget. /Dag Nyholm

Ja det är något  som ofta rekommenderas - den snabb lösliga formen Madopark Quick Mite (50 mg) eller möjligen Madopark Qucik (100mg) kan tas ca 30 min innan och ge en bättre uthållighet. Man kan också ta den efter ett träningspass för att ersätta det dopamin som förbrukats under träningen.

L-dopa förbrukas efterhand vid exv träning och kan ses som "bensin" och tanken kan behöva fyllas på för att ha tillräckligt med byggstenar för att ombildas till dopamin när det behövs. Om dosen är för hög kan det flöda över och ge upphov till ofrivilliga rörelser och då bör man ta lägre dos som en extra dos eller avstå.

Överlag kan de flesta patienter har en "prutmån" med 1 - 3 tabl Madopark Quick Mite att justera doserna vid under enstaka dagar (schablonen är upp till 3 extra tabletter / dag enskilda men inte i följd eller max 10 extra / vecka). Det skall man förankra eller ordineras av behandlade läkare då det finns undantag från när detta är lämpligt. /Håkan Widner

All medicinering för symtom mot Parkinsons sjukdom måsta individualiseras och anpassas efter symtom, effekt och ev biverkningar. Det finns därför inte ett begrepp "bästa medicin" som är användbart när det gäller vilka medel som är effektiva mot symtom. Madopark (Levodopa/beserazid) och Sastravi (också under namnen Stalevo; Levodopa/carbidopa/enkapon) innehåller L-dopa som ombildas till dopamin i hjärnan i de celler som avsera att bilda dopamin. Madopark innheåller också en hjälp-medicin benserazid som förhindra till del att L-dopa bryts ned innan ämnet når hjärnan (det gör att effekten är litet längre än utan hjälp-medicinen), i Sastravi är motsvarande hjäp-läkemedel carbidopa. Sastravi innehåller ytterligare en hjälp-medicin (entakapon) som också minskar nedbrytningen av L-dopa och bildat dopamin.

Bägge är bas mediciner och sgs alla Parkinsonpatienter behöver har ett läkemedel som innehåller L-dopa. Effekterna är främst kopplade till innehållet av L-dopa, men hjälpmedicinerna kan användss för att modulera effekten, så att exv om det uppstår dopglapp kan man förlänga effekten av en dos genom att lägga till entakapon (som är en COMT-hämmare). Det är ca 75% av patienter med Parkinson sjukdom som tål enkapon bra, men 20-25 kan efter en tid få besvärlig diarré och då är entakopon inte lämpligt.

Några kan få magsymtom av Madopark, och då kan man byta till Sinemet (carbidopa/Levodopa) där hjälpmedicinen är carbidopa istället och då kan symtomen ofta minska. Börjar man med Sinemet kan byte till Madopark vara effektivt om motsvarande symtom skulle föreligga.

Carbidopa/L-dopa finns i Stalevo/Sastravi, men också i gel-produkterna som ges via pump (DuoDopa och Lecigon) och i en modiferad form i ProDuoDopa som ges under huden.

Det är dos, effekt och eventuella biverkningar som avgör om ett preparat är bra och lämpligt för en viss patient vid en viss tidpunkt under sjukdomen. Det är viktigt att det finns många olika typer av läkemedel, med olika egenskaper för att få en så bra effekt som möjlig. /Håkan Widner

Ofta hjälper antidepressiva läkemedel bra mot ångest, så om du inte har provat det så rekommenderar jag att du tar upp det med läkare, antingen husläkare eller neurolog. Om det är svårbehandlad ångest kan en psykiater behöva hjälpa till. En optimerad parkinsonbehandling kan också minska ångest/oro. /Dag Nyholm

Det är bra att läkare i Primärvården kan ta prover för att se om det finns någon annan orsak till muskelkramper och värk. Vid Parkinson är det inte ovanligt med muskelkramp tidiga morgnar, men det är vanligast att det är en kroppsdel, oftast underben eller fot, som drabbas. För kramper vid Parkinson kan man prova att lägga till ett mer långverkande läkemedel, t.ex. en dopaminagonist (”härmare”) till natten eller i depotform. /Dag Nyholm

Det brukar gå bra, det finns rapporter om att symtom på blodtrycksfall kan förbättras av pumpbehandling. Apomorfinpump har dock möjligen större benägenhet att sänka blodtrycket än levodopapump. Lågt blodtryck är inget hinder för att prova pumpbehandling, men det är viktigt att fortsätta kontrollera och eventuellt behandla blodtrycksfall. /Dag Nyholm

NEJ - NEJ - NEJ. Detta är ett av de minst 300 företag/kliniker världen över som erbjuder olika former av påhittade behandlingar som är helt utan rim och reson och utgår från olika tillstånd det kan finnas en marknad att tjäna pengar på. Cellerna i detta fall anges som mesenkymala (stam) celler och det är inte visat att de kan ombildas till dopamin nervceller.

I många har det bevisligen vare getts några celler eller döda celler till betalande patienter.

Just denna är baserad på Cayman Islands, ett skatteparadis, och utan sjukvårdsmässiga kontrollsystem. Det finns många fler med likande upplägg.

Det finns i dag inga behandlingar som är baserade på cell terapi med stam cells tillverkade dopamin nervceller som kan erbjudas som en behandling till patienter utanför kontrollerade studier. Det pågår studier i Lund/Cambridge, USA/Canada, och Japan, samt ett program i Kina, och alla dessa är fas ½ studier. Det kommer att dröja tills efter en registreringsstudie kan bli klar, och ytterligare minst 3 år innan det kan bli möjligt att utanför studier genomföra transplantationer. Innan dess är det inte möjlig och man skall sky som pesten alla stam cells turismfällor världen över.

Det är ett klart och starkt budskap - man skall som patient undvika dessa förment välmenade och med vad som kan uppfattas som vetenskapligt upplagda enheter. Det är skickligt designade för att lura pengar av patienter som är mer eller mindre desperata. /Håkan Widner

Ja, det finns lite risk att kontakten med syre ger viss nedbrytning av de aktiva substanserna. Ibland syns det som svagt gul eller mörk färg i lösningen. Ett sätt att motverka det är att tillsätta lite C-vitamin. Men för säkerhets skull är det bäst att inte lösa upp tabletten i förväg. /Dag Nyholm

Det låter som en ovanligt bra avföringsfrekvens, jag tror inte det finns något sätt att avhjälpa känslan av ofullständig tömning. Möjligen sitta kvar en stund till. Naturligtvis skulle olika sorters bulkmedel eller laxerande läkemedel kunna hjälpa, men det verkar ju inte behövas. /Dag Nyholm

Utan att veta allt om en patient är det svårt att ge detaljerade beskrivningar om förväntade förlopp i och kring en planerad operation.

Jag uppfattar att det är ca 5 år med behandling av vad som uppfattas som Parkinsons sjukdom, och då bör också behandlingseffekten vara god och omfattningen av symtom av Parkinsons sjukdom bör vara begränsade. Ålder och eventuella andra sjukdomstillstånd, förutom Parkinsons sjukdom och höftledsartrosen, spelar också stor roll för hur förloppet av en operation yttrar sig.

Rent medicinskt är det ingen skillnad vad gäller genomförandet av en höftledsoperation med eller utan Parkinsons sjukdom, dvs operationstekniskt är det samma proteser och operationsmetoder som används, liksom narkos/anestesimetoder. Resultatet och utfallet av en höftledsoperation skiljer sig inte heller för en höftledsprotes om man har Parkinsons sjukdom eller inte.

Det som kan skilja sig är hur man reagerar på anestesin och det är beroende på hur stor mängd anti-Parkinson läkemedel som man tar och vilken narkosmetod som används. Om man sövs (vilket är det vanligaste vid planerat operation) ökar de narkosmedel som används oftast känsligheten för vissa Parkinson medel, främst de långverkande medlen som dopaminhärmare om man tar dessa i högre doser.

Det är mycket individuellt hur man som patienter reagerar på narkos och smärtstillande medel, och därför efterfrågas det alltid om man har blivit sövd tidigare och om det inträffade några oväntade reaktioner.

Om man har litet högre doser av anti-Parkinsonmedel och med kombinationer av L-dopa/COMT och MAOB hämmare, samt dopaminagonister (härmare) och narkosen beräknas vara lång kan justering av doserna av Parkinson läkemedlen vara aktuellt för att undvika symtom av för kraftiga medicineffekter efter narkosen (illamående, mardrömmar, syner och hallucinationer, eller ofrivilliga rörelser. Man skall diskutera detta med den narkosläkare som före operationen planerar sövningen, vilket vanligen sker veckan innan en operation. Denne läkare kan eventuellt ta kontakt med behandlande läkare som sköter medicineringen av anti-Parkinson medel.

Det kan således bli aktuellt att man pausar MAOB hämmaren och dopamin-härmaredosen halveras några dagar innan operationen. Om det är en lång operation kan det bli aktuellt att ge L-dopa under operationen, och då är det lättast att en V-sond (ventrikelsond) (slang genom näsan till magsäcken anläggs) eller möjligen att använda en tillfällig medicinering med Neupro plåster. Dagen efter operationen skall man inte vara överrörlig och det kan vara lämpligt med enbart L-dopa och från dag 2 post operativt brukar det vara möjligt att ta den vanliga medicinen.

Det här förfarandet är vanligt vid tex DBS  (Deep Brain Stimulation)operationer och andra ingrepp.

/Håkan Widner

Detta kallas REM-sömnstörning och är mycket vanligt vid Parkinson. Inte farligt, men kan förstås verka lite skrämmande. Det går att behandla med t.ex. en medicin som heter Iktorivil, som tas till natten. Diskutera med din neurolog. /Dag Nyholm

Hallucinationer kan bero på både dosering och ”den degenerativa processen”. Särskilt stor risk är det om man har för höga doser på natten, eller kombination med olika Parkinsonläkemedel. Men om det inte går att sänka dosen kan man försöka behandla hallucinationerna - dels finns ”minnesstärkande” medicin, som ofta sätts in vid minnesutredningar, dels finns så kallade atypiska neuroleptika (endast sorterna klozapin och quetiapin) som kan dämpa hallucinationerna. Ta upp detta med din neurolog. /Dag Nyholm

Behandlingen av Parkinsons sjukdom är individuell liksom sjukdomen yttrar sig på många olika sätt varför det generellt är svårt att jämföra förlopp, symtom och behandlingar mellan olika individer.

Madopark och Sinemet är dock mycket lika mediciner- bägge innehåller 100 mg L-dopa, men det skiljer sig åt vilken hjälpmedicin (en AADC hämmare, aromatisk aminosyra dekarboxylas hämmare) som ingår - i Madopark, är AADC substansen benzerasid och i Sinemet är AADC substansen carbidopa, och effekterna är mycket lika.

Ibland tål man inte hjälpmedicinen (magknip och andra mag/tarmsymtom är ganska vanliga) och man brukar vinna på att byta mellan sorterna. Om man har andra tableter som Stalevo (med generika namn som Sastravi, L-dopa/carboidopa/entakapon) väljer man ofta Sinemet för att de innehåller motsvarande medel, även om det går bra att blanda.

/Håkan Widner

Behandlingen av Parkinsons sjukdom är individuell liksom sjukdomen yttrar sig på många olika sätt varför det generellt är svårt att jämföra förlopp, symtom och behandlingar mellan olika individer.

Madopark och Sinemet är dock mycket lika mediciner- bägge innehåller 100 mg L-dopa, men det skiljer sig åt vilken hjälpmedicin (en AADC hämmare, aromatisk aminosyra dekarboxylas hämmare) som ingår - i Madopark, är AADC substansen benzerasid och i Sinemet är AADC substansen carbidopa, och effekterna är mycket lika.

Ibland tål man inte hjälpmedicinen (magknip och andra mag/tarmsymtom är ganska vanliga) och man brukar vinna på att byta mellan sorterna. Om man har andra tableter som Stalevo (med generika namn som Sastravi, L-dopa/carboidopa/entakapon) väljer man ofta Sinemet för att de innehåller motsvarande medel, även om det går bra att blanda.

/Håkan Widner

”Omgående” finns det nog ingen i svensk sjukvård som kan lova, men skriv gärna en ”egenremiss” (egen vårdbegäran) till den neurologklinik som ligger närmast din nya bostadsort, berätta där om din sjukhistoria, vilken behandling du har och när du flyttar till Sverige, så kommer de att kalla dig.  /Dag Nyholm

Smak- eller luktsinnet blir troligen inte bättre av pump, men möjligen kan du få bättre aptit om du får jämnare effekt över dagen, dvs mindre ”off-tid”. Det är förstås viktigt att du försöker få i dig näring och energi. Du vet väl om att smör och grädde är smakförhöjande och energirikt? /Dag Nyholm

Vi vet ännu inte vilka tarmbakterier som eventuellt kan vara fördelaktiga, eller tvärtom, vid Parkinson. /Dag Nyholm

Detta är ett relativt vanligt besvär. Gastrointestinala symtom efter start med en L-dopa beredning förekommer, och det är ofta relaterat till en av hjälpmedicinerna i de olika tabletterna som används vid Parkinson sjukdom. Madopark innehåller L-dopa och benserazid (kan finnas som generika/utbytes tablett med dessa namn), eller Sinemet som innehåller L-dopa och carbidopa (som finns som generika/utbytestablett med dessa namn).  Man kan få dessa besvär av hjälpmedicinen och enklast är att pröva att byta till den andra typen av tablett. Ett byte kan ske rakt av dvs samma antal tabletter och utan titreringar av doserna. Det bör märkas en skillnad inom ett par dagar om det gör skillnad. Man bör således ta kontakt med behandlade läkare/Parkinson sjuksköterska och diskutera detta om det kan vara lämpligt. Om inte detta fungerar bör man undersökas vidare för eventuellt andra åtgärder.

/Håkan Widner

Detta är mycket stora frågor som inte låter sig enkelt besvaras via ett mail/hemsida.

Du bör ta kontakt med behandlande läkare och om du inte har en neurolog som specialist bör du bedömas av en sådan. Det är sannolikt aktuellt med en team bedömning för att få klarhet i alla olika facetter av sjukdomen och annat.

Generellt kan sägas att det sociala skyddsnätet med sjukskrivning, sjukersättning mm gäller förstås dem som Parkinsons sjukdom som för alla andra. Det finns undantag vad gäller detta skydd men det är vanligen kopplat till var man har sin hemvist (exv en utlandssvensk till hör inte svenska försäkringskassan längre, i arbetsför ålder, men kan uppbära pension från Sverige eller andra länder). Även det kan exv en kurator vid ett Parkinsonteam hjälpa till med att kartlägga.

/Håkan Widner

När det gäller DBS är det många faktorer som spelar in om det kan vara lämpligt eller möjligt, och rekommendationen är att i sk komplikationsfas skall man bedömas brett över vilka symtom som föreligger och vilka tillstånd som kan behöva behandlas. Det gäller inte bara vanliga Parkinson symtom som kan vara aktuella, utan även lågt blodtryck, sömnstörningar, depression mm. Det bör bedömas brett och görs bäst vid enheter / kliniker som har Parkinsonteam, dvs vanligen sjukhusbaserade enheter.

Det är närmaste neurologiska/geriatriska kliniker som generellt gäller för bedömningar, och det finns regionala enheter som ser patienter på remiss från andra neurologer.

/Håkan Widner

Det kan bero på att medicineringen mot Parkinsons sjukdom är otillräcklig varför kontakt med din behandlande läkare för en översyn av medicineringen och tillståndet i övrigt inkluderade ev blodtrycket, blodvolymen/värdet och eventuella infektioner eller annat som kan ha tillstött.

/Håkan Widner

Andningen är vanligen inte påverkad av Parkinsons sjukdom. Om man befinner sig i komplikationsfasen av Parkinsons sjukdom oc har fluktuationer dvs on/off variationer kan det ibland förekomma skillnader i andningsmusklerna så att det kan vara stelt i off och ibland oregelbundna rörelser i on. Med kort sjukhistorik, ca 5 år är det dock osannolikt att andninge skulle vara påverkad på detta sätt. Det var också tidigare vanligt att man medicinerade med en typ av anti-parkinson medicinering, ergotbaserade dopaminagonister, vanligast var bromokriptin, men också caberkolin var vanliga. Dessas medel kan ge upphov till förtjockning av luftvägarna, men det skulle man ha upptäckt med de prover som tagits.

Jag har svårt att ge ytterligare råd eller förslag på åtgärder då det är osannolikt att det har med Parkinsons sjukdom att göra.

/Håkan Widner

Det låter som att hon och hennes läkare ska gå igenom hennes medicinering, se om det går att tillsammans hitta rätt nivå, och kanske fundera över så kallad ”avancerad” behandling, dvs DBS eller pump. Dessa behandlingar gör det mycket lättare att hitta ”rätt nivå” om den tidigare behandlingen inte ger stabil effekt. Hallucinationer och apati skulle kunna tala för att hennes kognition (minne och tänkande) kan vara påverkad. Det kan undersökas på minnesmottagning. Om hon äter mest godsaker kan det vara tecken på ”impulskontrollstörning” – bra att kolla vilka läkemedel hon tar och om det kanske är för mycket av någon sort? Samtidigt behövs det ju energi vid Parkinson – en dietist kan reda ut sådana saker./Dag Nyholm

PKG-klockan använder vi oftast för att upptäcka svängningar i den motoriska funktionen. I tidigt skede av Parkinson brukar motoriken vara helt likadan under hela dagen och då får man inte någon särskild information från PKG-mätningen. Det är också ganska dyrt att göra en PKG, så vi använder den bara när vi tycker att den kan bidra med viktig information. När man startar behandling med Madopark (eller levodopa med annat namn) börjar man alltid med 3 tabletter per dag och provar detta under minst några månader. Därefter får man börja finjustera och kombinera med andra sorter. /Dag Nyholm

Dystonikramper kan vara lite luriga, men de kan t.ex. dyka upp i gränsen mellan låga och höga levodopakoncentrationer. Jag skulle tro att dina kramper är sådana. Vid så tät dosering som varannan timme är du troligen känslig för små förändringar upp och ner och det är inte säkert att en justering av L-dopaintaget skulle hjälpa. Det är kanske bättre för dig att inte ta COMT-hämmare, om du var utan kramper med enbart Sinemet? Och så finns förstås de ”avancerade” behandlingarna att ta till om tät dosering inte ger tillräckligt jämn symtomlindring. /Dag Nyholm

Inga särskilda vitaminer behövs, om du äter en balanserad kost. /Dag Nyholm

Ja, det kan hjälpa, men det är inte säkert. Vissa tar en liten extrados precis före träningen för att ha lite extra ”bränsle”. Men ett så långt träningspass kan man förstås bli trött och urlakad av oavsett Parkinson. En särskild sak att tänka på när man har Parkinson är att blodtrycksfall kan ge trötthet. /Dag Nyholm

Det ser lite olika ut på olika ställen i landet. Tyvärr finns det alldeles för få psykologer i våra Parkinsonteam, men de kan ge samtalsstöd och psykologisk behandling. Kuratorer kan också ge samtalsstöd och även andra medlemmar i Parkinsonteamen, t.ex. sjuksköterskor. Om man mår psykiskt dåligt under mer än två veckor kan det vara så att man har en depression eller ångest. Det är vanligt vid Parkinson och kan behöva behandlas med läkemedel. /Dag Nyholm

Parkinsonmedicinerna kan hjälpa lite, på samma sätt som muskler i armar och ben kan mjukas upp. Massage är säkert bra för stunden och att grimasera och ”överdriva” ansiktsuttryck kan vara bra om den automatiska ansiktsmimiken inte fungerar. Fysioterapeuter och logopeder kan hjälpa till ytterligare med detta. /Dag Nyholm

Det kan ta allt emellan några dagar och många månader. Och dosen kan behöva ökas, ibland ganska mycket, men det bör göras stegvis under lång tid. /Dag Nyholm

Prata med din neurolog och försök beskriva på vilket sätt du inte mår bra. Doserna är inte jättehöga, så det kanske kan finnas utrymme för justering. /Dag Nyholm

Problemet med kosttillskott är att de inte är testade tillsammans med läkemedel, så man vet inte om det kan bli ”kollisioner”. Det bästa är att låta bli och istället äta en balanserad kost. /Dag Nyholm

Det verkar inte vara särskilt viktigt bara för att man har Parkinson, men vaccination kan vara bra rent allmänt. /Dag Nyholm

Ja, det går utmärkt att kombinera. (Det finns förstås alltid risk för biverkningar, men detta är en vanlig kombination.) /Dag Nyholm

Ja, du behöver Parkinsonmedicin som verkar även på nätterna. Det finns många alternativ som du kan diskutera med din neurolog, dels långverkande dopaminagonister och MAO-B-hämmare, samt levodopa i depot-form, dels snabbverkande levodopa eller apomorfinpenna vid behov. Och så förstås DBS och pumpar. /Dag Nyholm

Nej, de hämmar varsitt enzym (Ongentys är en COMT-hämmare och Xadao en MAO-B-hämmare) så det går bra att kombinera – de verkar på olika sätt till att öka dopaminet i hjärnan. /Dag Nyholm

Sömn är en komplex aktivitet, och sömnstörningar måste analyseras noga.

Vid Parkinsons sjukdom är det viktigt att de brister som sjukdomen orsakar av dopamin och noradrenalin korrigeras så långt som möjligt. För lite dopamin och noradrenalin gör att sömnrytmen störs, och det uppstår en rad symtom som exv stelhet, skakningar, svårigheter att vända sig om och kryp i benen som vid rastlösa ben. För mycket dopamin är uppiggande och kan leda till svårigheter att somna, och livliga drömmar. Noradrenalin är med och reglerar sömnrytmen. Dessa är några av de basala förutsättningarna för god sömn vid Parkinsons sjukdom. Specifika symtom, efter det att de basala funktionerna är så optimala som möjligt kan påverkas med andra medel, tex Iktorivil om det förekommer sk REM sömns störningar (utlevande av drömmar med mycket höfta och kraftiga rörelser under en viss del av sömncykel), eller svårigheter att somna då Melaton kan vara ett medel, eller andra insomningsmedel som Imovane/Zopiklon mfl. Fragmenterad som, dvs många, korta uppvaknanden kan bero på noradrenalinbrist, och då kan Mianserin eller möjligen Mirtazapin vara effektivt. /Håkan Widner

Just svensk massage vet jag inte så mycket om, men massage i allmänhet har rapporterats ge välbefinnande hos personer med Parkinson i flera olika forskningsstudier. /Dag Nyholm

Produodopa innehåller också levodopa så effekten är troligen likvärdig med den du får av Lecigon. Men det beror på vad du menar med muskelsammandragningar - om de är relaterade till PEG:en i magen så kan det förstås bli bättre av att avlägsna den. Men de vanligaste muskelsammandragningarna är dystoni-kramper som sitter i ett eller båda benen och brukar kunna bli bättre av höjd dos, oavsett preparat. /Dag Nyholm

Huruvida man ska förskriva B12 eller inte är inte helt klarlagt, men de allra flesta tycker att man bör göra det för säkerhets skull när man använder höga doser av levodopa (som kan göra att B-vitaminer förbrukas). Det är inte farligt med höga B12-värden. /Dag Nyholm

Om du aldrig har använt entakapon (Comtess, Stalevo, Sastravi m fl) tidigare så är det bra att testa om du tål det först. Ca 10 % reagerar med diarré på entakapon och det är därför bra att testa tillägg av tabletter 3-4 gånger per dag några veckor före bytet. /Dag Nyholm

Ja! /Dag Nyholm

Tyvärr oftast inte, men det kan finnas vissa effekter så det kan vara värt att prova. /Dag Nyholm

Comtess kan ge diarré, hos åtminstone 10 %. Det är ju inte hållbart i längden, så det kan vara bra att sluta med den och istället justera upp levodopa-dosen något. Om det är tillfälliga besvär med lös mage kan man ta receptfritt läkemedel, men det blir inte bra att ta det kontinuerligt. /Dag Nyholm

Nej, troligen inte. Många upplever dock att det ”går åt” mer medicin (som bränsle ungefär) när man motionerar/kroppsarbetar. Det finns också en liten skillnad om man sitter eller ligger ner efter att man tagit sin tablett, med långsammare upptag i liggande position, särskilt om man ligger på vänster sida. /Dag Nyholm

Det finns olika sorters hjälp att diskutera. Det blir förstås avgörande vilken diagnosen blir och förhoppningsvis kommer Parkinsonmedicin att göra både tremor och kognition bättre. Då är kanske problemet redan löst. Du kan också be om en separat minnesutredning - om det visar sig att du har stora svårigheter med kognitiva funktioner (minne och tänkande) så finns ”minnesstärkande" medicin som kan övervägas. Samtalskontakt inom sjukvården kan vara bra, men är olika organiserad på olika sjukhus och vårdcentraler. På vissa ställen finns Parkinsonsjuksköterska som är bra att tala med, kurator eller psykolog är möjliga alternativ. Det kan också vara bra att våga prata om dina problem med närstående personer i din omgivning - de har kanske inte medicinsk kompetens men kan bli mindre bekymrade om du berättar vad som är svårt och vad som fungerar bra. /Dag Nyholm

Det kan variera mycket. Några märker effekt redan efter några dagar, andra efter några veckor och ibland längre än så. Ibland är effekten inte så tydlig för en själv men personer i omgivningen kan märka skillnad. Det kan också visa sig att man inte har effekt av levodopa, men det vet man inte förrän man har provat ganska höga doser under åtminstone flera månader. /Dag Nyholm

Det finns flera olika möjligheter att förlänga behandlingseffekten på nätterna. Det kan t.ex. röra sig om att ta något mer långverkande levodopa (depotform eller med COMT-hämmare) till natten, att lägga till en MAO-B-hämmare eller dopaminagonist som har dygnet runt-effekt, eller att ta en dos vid behov på natten, t.ex. löslig tablett med levodopa eller injektion med apomorfin-penna. Så kallade avancerade behandlingar (DBS och pump) kan också göra nätterna bättre. Diskutera din behandling med din neurolog. Utöver medicner brukar sidenlakan och sidenpyjamas rekommenderas för att man ska kunna röra sig lättare i sängen. Man kan också gärna ha några centimeters höjd huvudända för att minska urinproduktionen under natten, eller lägga till en medicin som lugnar urinblåsan lite. /Dag Nyholm

Klinisk undersökning är allra viktigast och effekten av Madopark kan dröja flera månader eller tills man höjt dosen. Diskutera doshöjning med din neurolog om det gått åtminstone 3 månader. /Dag Nyholm

Vid sjukdomen Multipel System Atrofi - cerebellär typ, drabbas nervcellerna som dopamin vanligen i en mindre grad varför det i egentlig mening inte föreligger en dopaminbrist, och därmed har L-dopa / dopaminersättning en mycket liten roll. Det är dock vanligt att vid MSA att man har en bland bild mellan MSA-parkinson och MSA-cerebellär typ, och det är ofta mycket svårt att fastställa de olika graderna. De rena formera av MSA-C respektive MSA-P är ganska ovanliga och utgör vardera ca 10% av alla med MSA diagnos, medan ca 80% har en bland form, varför det ofta är lämpligt att försöka lindra symtom med L-dopa eller andra läkemedel.

/Håkan Widner

Det finns faser av Parkinsons sjukdom då betydande svettningar kan förekomma. Det är vanligen efter några års sjukdom, och vanligen i en fas av komplikationsfasen. Det vanligaste är att svettningarna kommer i samband med en "off period" dvs när Parkinson medicineffekter börjar avta.  Dt kan komma under natten och en betydande svettning kan förekomma.

Behandlingsmässigt är det vanligen mest effektivt att undvika fluktuationer och dosglapp genom olika långverkande Parkinson läkemedel. Om inte detta är tillräckligt används ibland betablockerare (exv atenolol, metoprolol m fl) men det kan vara svårt att tåla detta om man har tendens till lågt blodtryck.  Man kan också ha effekt av ett antikolinergt medel (motverkar acetylkolin), exv Norflex, men om man har kognitiv svikt kan det vara olämpligt läkemedel. Mirtazapin kan biland vara effektivt, medan exv venlafaxin kan stimulera svettning. Om man har behandling med SSRI/SNRI preparat kan en sänkning av dessa medel minska svettningar.

/Håkan Widner

Massage kan lindra muskelspänningar oavsett orsak, och är ofarligt och okomplicerat att tillämpa, men det har ingen bestående effekt och påverkar inte sjukdomen på något speciellt sätt. Det finns inom kinesisk traditionell medicin en lång tradition med olika former av massage, och det har gjorts studier med modern teknik (randomiserade kontrollerade studier) men ganska få patienter i varje studie. Effekterna har varit mycket små vad gäller förbättrad rörlighet och kortvariga, men ingen skillnad har påvisats i tester av allmänna funktioner (som mäter hur dagliga rutiner fungerar, ADL funktioner).

Massage ingår inte längre i behandlingar som berättigar till subventionerad kostnad, och exempelvis fysioterapeuter har inte längre massage som en del i behandlingar. Det strikt vetenskapliga utvärderingar av fysioterapeutiska / arbetsterapeutiska behandlingar.

Det är inget hinder att erhålla massage vid Parkinsons sjukdom, och det är skönt för stunden, med en liten påvisbar gynnsam effekt på Parkinson symtom, som dock inte består. Som patient får man stå för kostnaden själv.

/Håkan Widner

Flera B vitaminer, bla B1 (Tiamin), B6 (Pyridoxin), B9 (Folat), B12 (Kobalamin) är viktiga för omsättningen av dopamin och förbrukas när dopamin bildas/bryts ned. Det finns ett samband med låga värden av B-vitaminer och en "livstids" förbrukning av L-dopa, med långsamt minskande mängder av B-vitaminlagren. Det är främst B12 som kan ta slut, och det har förekommit allvarliga bristsymtom B12 under behandling med L-dopa. Detta blev tydligt i början av pump-behandlings eran, när pumpbehandlingen startades, och helt ersatte andra mediciner, därtill i en lite högre dos än tidigare. Om en patient vid pumpstart redan hade låga värden av B12 kunde det uppstå ibland allvarliga symtom av akut brist på B12 vitamin och en del av de andra vitaminerna, främst folat (B9) men ibland också B1/B6.  I litteraturen finns det dödsfall (inte i Sverige), men ryggmärgsförlamningar och neuropatier, som inte har återhämtat sig fullt ut efter behandling med B vitaminer. Det är numera standard och inskrivet i de behandlingsråd om bla pumpbehandling att ge behandling med tillräckliga mängder B vitaminer före pumpstart. Det går att mäta upp, och ett mått är homocystein som när detta ämne ökar i blodet indikerar reell brist på B12/B9 vitaminer innan värden på dessa är sänkta. Det är lätt att mäta upp och det finns rekommendationer att mäta värden av exv B12 (kobalamin), B9 (folsyra), och homocystein eller metylmalonat före pump insättning och efteråt. Vid stigande homocysten, kan B12 och folsyra ersätta det som förbrukas, och i enstaka fall kan B6 behövas, även om detta vitamin kan påverka L-dopas effekt. Under en period var det inte ovanligt med sk megaterapi med injektioner med B12 men det saknas helt underlag för detta, men det var mycket ovanligt med negativa effekter av denna strategi, men det kan påverka exempelvis huden negativt i enstaka fall.

Om man tar L-dopa regelbundet är det vanligen tillräckligt, men klart tillrådligt att ta ett multivitamin preparat dagligen (som bör innehålla B1, B6, B9 och B12, fu andra vitaminer).

/Håkan Widner

Det beror på hur länge du har haft Parkinson och hur länge du har använt Sinemet. Jag tolkar frågan som att det är relativt nyligen insatt. Då kan man ibland märka effekt ganska snabbt men ibland först efter flera månader. Det är parkinsonsymtom som lindras, t.ex. att det blir mindre stelhet i musklerna, mindre skakningar (om man har sådana) och snabbare rörlighet. Även ”icke-motorisk” föbättring kan märkas, t.ex. mindre ont och snabbare/piggare i huvudet. /Dag Nyholm

Det är alltid bra att tala om för sin läkare vad man tar för läkemedel och eventuella tillskott/naturläkemedel. När det gäller NAD som har med energiomsättningen att göra och huruvida olika B-vitaminer kan påverka denna så finns det inga bevis för att sådan behandling är bra vid Parkinson. Därmed kommer troligen de flesta läkare att avråda från denna. /Dag Nyholm

Lös mage / diarré är en biverkan av Comtess/entakapon (som också finns i kombinationstabletteran Stalevo/Sastravi, samt Lecigon gel för pumpbehandling). Det är ca 20% av normal befolkningen (och därmed ca 20% av alla med Parkinsons sjukdom) som utvecklar diarré efter en tid av entakapon.

Det är vanligen nödvändigt att sluta med Comtess/entakapon för att det skall upphöra - i lindriga fall kan loperamid/Imodium ev hjälpa, men i de flesta fall behöver man avbryta behandlingen.

Det finns 2 andra COMT-hämmare, tolkapon, och oticapon (Ongentys). Den senare är inte subventionerad, men flera sjukhuskliniker förskriver det med sk "undantagshantering" och tar kostnaden för förskrivningen, men det varierar över landet.

Rasagelin ger mycket sällan upphov till diarré / lös avföring.  /Håkan Widner

Nej i normal fallet spelar det ingen roll om man är stilla eller i rörelse efter tablettintaget.

Det kan ibland vare en långsam passage av innehållet i magsäcken till tunntarmen, och då kan det ibland vara så att rörelser gör att magsäcken töms. Tabletter som ligger kvar i magsäcken tas inte upp till blodet över magsäcksväggen, utan det är först i tunntarmen som läkemedel i tabletten sugs upp til blodet och transporteras till hjärnan för att ombildas till dopamin. /Håkan Widner

Det går inte att mäta noradrenlinhalten med blodprover eller liknande, liksom det inte går att mäta dopaminbrist på ett enkelt sätt med blodprov.

Så kallade  återupptagshämmare för noradrenalin är läkemedel som ökar nivåerna av signalämnet och det finns flera olika sådana preparat ibland med olika andra egenskaper. Det finns flera olika läkemedel som har effekt att noradrenlin effekterna ökar och som kan vara med att förbättra sömnkvaliteten. Ett av de mest använda i detta syfte är T Mianserin som i låga doser ofta ger en bättre sömnkvalité, och som inte i sig är sövande utan verkar genom att öka frisättningen av noradrenlin i ett område av hjärnan som är med i regleringen av sömn.

Det är ett samspel mellan dopamin/adrenalin och flera andra faktorer som reglerar sömn - bla sömnhormonen melatonin och orexin, med flera. Man behöver göra en "sömnanalys" för att bestämma om vilken åtgärd som bäst förbättrar sömnen.

/Håkan Widner

Det är ganska små skillnader mellan Madopark Quick och Madopark, men det kan bli lite snabbare effekt av Quick, några minuters skillnad. Troligen påverkar detta inte risken för hallucinationer. Om man däremot får alldeles för höga doser kan hallucinationerna förvärras./Dag Nyholm

Det finns flera studier på gång, och engelsk studie med en variant av GLP-1 hämmare (exanatid, Byetta) har publicerats och visat en liten gynnsam påverkan av sjukdomsförloppet som tolkats som möjligen sjukdomsmodifierande, dvs utan en tydlig direkt symtomlindringande effekt av läkemedlet. En fransk studien med ett annat medel (lixisenatid) visar samma trend. Det pågår flera studier för att bekräfta detta, bla i Sverige, men resultaten är inte klara ännu, och man skall invänta dem innan det är aktuellt med att ge dessa läkemedel. Det förefaller vara en "klasseffekt" och det finns fn minst 10 läkemedel inom gruppen som skulle kunna komma att vara aktuella.

Det finns patienter med Parkinsons sjukdom och som har diabetes mellitus typ II som erhåller dessa medel, och de finns uppföljningar av dem för att söka bedöma om det finns en sjukdomsmodifierande effekter på sjukdomen, men det är fn inte klarlagt. /Håkan Widner

Nej det är helt uteslutet att en enstaka händelse/åtgärd som en epiduralanestesi skulle ge upphov till en kronisk neurodegenerativ sjukdom.

Medlen som används, olika lokalbedövningsmedel (lidocain och olika varianter av detta) är samma som används vid alla lokal bedövningar för alla ingrepp, och är ett av de mest använda läkemedlen som finns, men kom först på -40-talet och  Parkinsons sjukdom finns beskriven i Bibeln, 2000 år tidigare.  En misslyckad epidural kan inte ge upphov till Parkinsons sjukdom.

Det görs omfattande studier om samband och orsaker till Parkinsons sjukdom, inte minst i Sverige. En nu ngt till åren kommen översikt ger många svar om vad som studerats. Epidemiology and etiology of Parkinson's disease: a review of the evidence.Wirdefeldt et al. Eur J Epidemiology 2011. Det är en mkt fakta späckad sammanställning och genomgång av ev samband mellan olika faktorer som det har spekulerats i vad som orsakar Parkinsons sjukdom, och sammanfattar 675 studier över olika möjliga faktorer. Sammantaget är att det saknas övertygande och klara bevis för enskilda faktorer som skulle kunna leda till Parkinsons sjukdom.

/Håkan Widner

Noradrenalin är ett signalämne i hjärnan som bildas i i ett område locus ceruleus. Cellerna som bildar noradrenalin påverkas också av sjukdomsprocessen som ger upphov till Parkinsons sjukdom och dopaminbrist. Det finns läkemedel som ökar halten sk återupptagshämmare - det finns ett halvt dussin läkemedel med dessa egenskaper och det kan vara nödvändigt att behandla med dessa medel om det föreligger genuin brist.

Med frågeställning "när orken inte räcker till" är det för ospecifikt att kunna besvara. Nedsatt ork  kan vara allt från blodbrist, (anemi), lågt blodtryck, saltbrist, påverkan av lungor som vid astma, eller infektion, svagt hjärta (hjärtsvikt), för lite Parkinson mediciner, till muskelsvaghet eller kortisolbrist för att nämna några av de vanligaste orsakerna, men det finns många till.

/Håkan Widner

Dessa symtom skulle kunna representera dosglapp, dvs otillräckliga effekter av enskilda doser. Man skall vara uppmärksam på när symtom uppkommer och hur de påverkas av enskilda doser av anti-Parkinson medicinering. Om det finns en lindring av symtomen en tid efter tablettintag, vanligen inom 30-60 min och om symtomen återkommer en tid senare, igen ca 30 - 60 min senare kan det tala för dosglapp. Om man har tillgång till T Madopark Quick Mite 50 mg, eller ½ tablett Madopark 100 mg (levodopa/benserazid) eller ½ tablett Sinement 25/100 (carbidopa/levodopa 25/100), kan man ta en del vid ett dosglappstillfälle. Om symtomen förbättras på ett tydligt sätt, och vid upprepade tillfällen, är det mycket sannolikt att det rör sig om dosglapp. Grundmedicineringen behöver då justeras. Om medicineringen har varit mer eller mindre oförändrad under de senaste åren kan det vara att doserna behöver justeras, eftersom sjukdomen har fortsatt, och man kan behöva att öka doseringarna för att kompensera detta./Håkan Widner

Det är svårt att ge individuella råd kring medicinering, och svaret får bli mer generellt och allmänt.

Man kan räkna om medicineringen i sk LEDD, L-dopa ekvivalenta doser, som är ett sätta att beräkna de olika klasserna av anti-Parkinson medicinernas effekt, om de skulle ersättas med enbart L-dopa. Den mängd medicinering som du har är ca 825 mg LEDD. Det går inte att avgöra om det är lämplig total mängd eller inte, utan vetskap om hur medicineringen var före DBS operationen och tiden efteråt.

Medicineringen behöver justeras efter DBS operationer beroende på vilken målpunkt som elektroderna är placerade i. I målpunkten nucleus subthalamicus, STN, som är den numera vanligaste målpunkten, är det vanligen möjligt att reducera medicineringen med upp till 50%, ibland lite mer ibland lite mindre beroende på hur väl DBS behandlingen kan påverka Parkinson symtomen. För målpunkten globus palldium, GPi, reduceras medicineringen vanligen inte alls, och målpunkten används främst för att bromsa svåra dyskinesier (överrörlighet) och kramper/dystoni. Den tredje målpunkten VIM, venterointermediala kärnan i thalamus används mot skakningar vid Parkinsons sjukdom, och då kan man om effekten i är god ofta minska doserna av medicin som behövts för att minska skakningar. Den 4:de målpunkt använts i bland, ZI, zona incerta, som ligger mellan VIM och STN och kan ge effekter som motsvarar dessa.

Efter några år med DBS behandling kan det behöva justeras antingen stimuleringen eller medicineringen eftersom sjukdomen fortsätter att påverka dopaminnervcellerna. Det kan vara så att ströminställningarna behöver ökas eller medicineringen.

Varannandagssymtom kan också indikera att sömnen inte är optimal - de nätter som varit dåliga, mår man sämre, och pga utmattning sover man följande natt bättre och nästa dag är bättre. Analys av hur sömnen är då viktigt.

Det är flera sömnmönster/aspekter man skall försöka få klarlagt.

Hur lång tid tar det att somna: Om det går mycket fort - innan huvudet nått kudden, är det klart misstänkt för djupsömnbrist. Djupsömnbrist ger också ofta påtaglig dagtrötthet och tendens att man nickar till vid inaktivitet under dagen. Djupsömnbrist kan bero på många faktorer, men ibland är det för lite dopamin till natten, ibland för mycket, ibland otillräckligt med noradrenalin till natten.

Om det tar mycket lång tid kan det vara "störande" faktorer - exv kryp i benen som vid Restless legs - som indikerar för lite dopamin till eller under natten, värk som kan vara beroende på för stela muskler eller annan smärta tex från rygg och leder oberoende av Parkinsons sjukdom, eller oro/ångest symtom dom vid nedstämdhet eller depression.

Frekventa uppvaknanden med ytlig sömn: Detta är vanligt vid Parkinsons sjukdom om kan bero på flera faktorer som balansen mellan mängd dopamin/noradrenalin som behövs för att komma i sömndjup. Lagom mycket dopamin med tillgängligt noradrenalin behövs för att komma i djupsömn, och noradrenalinbrist är mycket vanligt vid Parkinsons sjukdom. Det område som är med och styr sömnrytmen, locus ceruleus, innehåller noradrenalin nervceller som också drabbas av samma sjukdomsprocesser som vid Parkinsons sjukdom men i mindre omfattning, ca 25-30% brist efter några år med sjukdomen. Man behöver oftast "fylla" signalämnet noradrenalin med läkemedel antingen genom låga doser kontinuerligt eller kortare kurer med högre doser med läkemedel, vanligen sk SNRI-preparat.

Det kan också vara att man vaknar efter ca 3 - 4 tim då "depot" medlet man tagit till natten minskat i effekt och det är dopaminbrist som uppstått. En ny dos eller annan dosering av långverkande medel till natten kan vara lämpligt för att överbrygga detta.

Analys av ev sömnuppehåll (apnéer) eller andra symtom nattetid som svår snarkning: Sömnapné har inget med Parkinsons sjukdom i sig att göra, men kan inte medicineras bort. Det beror delvis på åldersförändringar i mjukdelarna i svalget som blir mindre elastiska och ger upp hov till att in och utandnings trycken sluter luftvägarna med störd andning.  Det är mekaniska åtgärder som krävs för att minska dessa besvär.

Drömmar, REM sömns störning och andra sk parasomnier kan också förekomma men dessa är vanligen mer sällan förekommande än varannan natt, men kan behöva utredas för att komma till rätta med sömnstörningar.

En del långverkande doapminagonsiter, som pramipexol, kan komma att bli för kraftig, och tex störa sömnen så att det blir en ytlig sömn, och under dagen ge upphov till impulskontrollstörningar. Det kan då behöva testas med att sänka doser och ev kompensera med andra medel för att behålla behandlingseffekten (för att hålla samma LED dos). Det måste ske i samråd med behandlande läkare.

/Håkan Widner

Frågan är om det är en känsla eller om du faktiskt gungar. En känsla av att kroppen gungar låter lite som yrsel, vilket kan ha en mängd orsaker, t.ex. blodtrycksfall eller balansproblem, kanske beroende på sämre känsel i fötterna. Övermedicinering kan ge så kallad överrörlighet och den kan både kännas gungande och se gungande ut. /Dag Nyholm

Det finns inget vetenskapligt stöd för att akupunktur fungerar vid Parkinsons sjukdom. Det är viktigt att man behandlar Parkinson med vanliga mediciner. /Dag Nyholm

Färgen i entakapon (Comtess) hör till den kemiska strukturen av själva läkemedlet. Det är alltså inte ett tillsatt färgämne och färgen har ingen medicinsk effekt i sig. Men det är bra att känna till, så man inte blir orolig över att urinen blir så mörk. /Dag Nyholm

Ja Opicapon finns registrerat i Sverige, och kan förskrivas på vanligt recept, Ongentys 50 mg. Det omfattas dock inte av läkemedelssubventioneringen , och  man kan komma att behöva betala full pris, ca 1800 SEK / 30 tabletter, dvs ca 20.000 SEK / år.

Det är en sk COMT-hämmare, och fungerar på samma sätt som Entacapon, dvs det blockerar COMT enzymet som finns i tarm, blod, och hjärna. COMT enzyment bryter ned L-dopa och dopamin och blockerar man enzymet med läkemedel, ökas halten av L-dopa/dopamin så att man får en starkare och längre effekt av L-dopa i Sinemet/Stalvevo mfl. Det är en indirekt effekt.

Effekten är lik mellan Entacapon och Opikapon. Entacapon finns i Stalevo tabletten eller kan tas som "lös" tablett till exv Madopark eller Sinemet men är kortverkande och man behöver ta en tablett till varje dos L-dopa. Substansen är också intensivt gul (inget färgämne tillsatt) och ämnet är vattenlösligt och kissas ut i urinen som blir gul (om det kommer syre till blir det rött och kan se ut som blod i urinen . Det finns vissa urinstickor som testar exv förekomst av blod i urinen som ger utslag om man har entacapon i urinen - det finns olika stickor så man kan behöva test olika. Ca 20 % av befolkningen är känsliga för entacapon och utvecklar diarré efter några v behandling. Diarrén kan vara svår och slutar inte förrän man slutar med entacapon. Om man börjar i gen med entacapon burkar diarrén återkomma, så vanligen är det inte möjligt.

Opikapon doseras x 1 / dag, färgar inte urinen. Det är betydligt mindre risk för diarré jmf med entakapon som kan vara en stor fördel.

Det finns kliniker och regioner i Sverige som har beslutat att läkemedlet är av vikt att kunna förskriva till enskilda patienter (tex patienter som har provat entakapon, och haft nytta av det med mindre dosglappp eller förlängd nattsömn mm, men pga diarré behövt sluta med detta medel. Då kan en individuell motivering göras för att detta skall täckas inom ramen för subventionerade läkemedel. Det är inte alla klinker eller regioner som accepterar detta förfarande för närvarande, men behandlade läkare kan sannolikt ge besked. /Håkan Widner

Det är svårt att ge exakta råd utan att kunna undersöka. Ett generellt svar är att dels är det av vikt att fastställa att det rör sig om strikt parkinsonrelaterade symtom, dvs att de kan behandlas med att justera doser av L-dopa eller dopamin. Värk i skuldran är mkt vanligt problem,  även utan Parkinsons sjukdom. Man bör bedöma om det föreligger någon av de mkt vanliga skulder besvären som kan behandlas på olika sätt, tex artros, tendiniter av olika slag eller muskelskador. Husläkare/vårdcentralsläkare träffar många patienter med skulderbesvär och man bör undersökas via VC för att vara säker på att det inte rör sig om några av dessa besvär.

Om så inte är fallet, kan det vara fråga om "dystoni" - vilket dock är ganska ovanligt. Ett sätt att ta reda på om det är för lite dopamin (symtom som uttryck för dosglapp, eller för låg dos av total doserna om orsakar besvären, är att kort testa med kortverkande medel som Sinemet 12.5/50 eller Madopark Quick Mite 50 mg och tillfälligt lägga till 50 mg 1 - 3 - 3 gånger / dag för att bedöma om det är dopaminbrist som orsakar besvären.

Det kan uppstå överrörlighet tillfälligt men skall inte bli bestående av de kortverkande medlen. Om så är fallet, dvs symtomen går tillbaka (helt eller delvis) av "extradoser" kan man försöka att jämna till doserna för att undvika off-dystonin./Håkan Widner

Det här var en oväntad fråga eftersom Artane avregistrerades i Sverige 1979. Substansen heter trihexyfenidyl och är ett så kallat antikolinergt läkemedel men räknas inte till de som har bäst verkan mot Parkinsons sjukdom. Den verkar dock finnas i USA så kanske har du fått den förskriven på licens? En liknande medicin finns att tillgå i Sverige, Akineton, men används mycket sällan vid Parkinsons sjukdom numera. ”Vanliga” parkinsonläkemedel har allra oftast bättre effekt. /Dag Nyholm

Förändrad kroppsdoft vid Parkinson har beskrivits tidigare och troligen beror det på förändringar i huden. Sjukdomen påverkar ju också ditt lukt- och smaksinne, så det är inte helt säkert att den doft du upplever upplevs på samma sätt av andra. Troligen beror det inte på någon av dina mediciner, men om du själv misstänker Madopark depot så kan du ju prova att byta ut den mot vanlig Madopark några nätter och se om det blir någon skillnad. Då är det bra att veta att 100 mg i depotform motsvarar ca 75 mg vanlig Madopark (dvs tre fjärdedelar av en vanlig tablett med krysskåra). /Dag Nyholm

Parkinsons sjukdom kan påverka det autonoma nervsystemet som bl.a. styr pulsen. Det är ganska vanligt att blodtrycket blir lite lägre än tidigare och då kan ibland pulsen öka som en normal reaktion på det. Ökad puls skulle kunna bero på Xadago som har detta (takykardi) som mindre vanlig biverkan. Hjärtklappning finns också med i biverkningslistan för Dinetrel, men med det menas nog att man känner av det, inte att pulsen är lite högre än tidigare. Smärta i sig ger högre puls och naturligtvis kan minskad motion också bidra. Så det finns många möjliga förklaringar, viktigast är nog att försöka behandla stelheten och smärtan. /Dag Nyholm

Nej, troligen inte. Men urinen kan bli aningen mörkare och det finns rapporterat missfärgad saliv och munslemhinna enligt FASS, men i okänd frekvens, troligen mycket sällsynt. Mörk avföring kan bero på intag av t.ex. järntabletter, blåbär eller rödbetor, men om den är åt det svarta hållet kan det vara blod och det kan undersökas via vårdcentralen med avföringsprov. /Dag Nyholm

Det är svårt att ge rekommendation utan att känna till ytterligare detaljer.

Insomningssvårigheter kan bero på för LITE anti-Parkinson medicinering och då skulle högre dos Madopark Depot vara logiskt eller annat depot preparat som Levocar 100-200 mg eller en dopaminagonist/härmare. Alternativt kan det vara för kraftig effekt av anti-Parkinson medicinering från tidigare under dagen som kan vara uppiggande, som exv Stalevo doser som ackumulerats under dagen, eller för kraftig effekt av en dopaminagnost/härmare som verkar under hela dygnet. Om det är värk eller kramper som stör insomnande kan ökad anti-Parkinson medicin och eller värkmediciner vara bästa alternativet.

Vid oro eller ångest kan ett antidepressivt läkemedel vara bäst taget på morgonen.

Om inget av dessa faktorer förefaller vara involverade kan det fungera med Melatonin, men detta är inte ett subventionerat läkemedel. Ett ofta mycket bra läkemedelsalternativ är låg dos av ett exv Mianserin 5 - 10 mg eller låg dos av Mirtazapin 7.5-15 mg. Dessa är i dessa doser svagt verkan anti-depressiva läkemedel, men lockar fram normal sömn.

/Håkan Widner

Enligt den moderna behandlingsprincipen finns det inte fog för att vänta med behandling. Sjukdomen har pågått i en uppskattad period om ca 3 - 5 år innan symtom uppstår, och under denna tid har kvarvarande nervceller ökat bildning av dopamin, men till priset av att det omsätts mera dopamin vilket ökar omsättningen och bildningen av slaggprodukter, vilket anses vara potentiellt skadligt för nervceller.

När man börjar med en anti-Parkinson medicinering tar det minst 3 månader innan dessa ogynnsamma kompensationsmekanismer normaliseras - det är därför väldigt vanligt att man som patient uppfattar att medicinen inte gör någon nytta alls. Det gör den men lindrar inte alltid symtom omedelbart.

Det är felaktig uppgift om att man skall avvakta med medicinering för att "spara" medicin. Det är övertygande bevisat om man försöka att vänta med att starta medicinering i syfte att undvika komplikationer som överrörlighet, så hjälper inte det. Det är dels sjukdomstid och grad av dopaminbrist som leder till överrörlighet oavsett om man har väntat med att starta medicinering tidigt eller sent.

Rekommendationen enligt moderna riktlinjer är att starta med medicinering när det finns symtom som räcker för att ställa diagnos. /Håkan Widner

Ja, det är två olika sätt att öka dopamin-signaleringen i hjärnan, antingen genom att kombinera L-dopa (t.ex. Madopark) med en dopaminagonist (t.ex. Pramipexol) eller att öka dosen av L-dopa (helst genom att lägga till ett dostillfälle per dag). De båda strategierna ger ungefär samma resultat, men en fördel med dopaminagonisten är att den verkar dygnet runt och att man använder lite olika verkningsmekanismer. Det kan vara värt att prova och om du får besvärliga biverkningar är det bara att sluta - det är inte farligt. Det är jättebra att du vet om vilka biverkningar som kan uppstå, men det är också bra att veta att biverkningslistorna innehåller allt som har hänt för tusentals personer i forskningsstudier. Så en del av ”biverkningarna” är i själva verket sjukdomens symtom och ingen drabbas av alla dessa biverkningar. De flesta klarar sig helt utan biverkningar. /Dag Nyholm

Det är oftast lättare att styra effekten med ”vanlig” Madopark jämfört med Madopark depot. Effekten av en depot-kapsel håller lite längre än en vanlig tablett, men samtidigt får man i sig en något mindre mängd med depot-kapseln och den har inte lika snabb effekt. Eftersom du skriver att du ibland använder tabletter hemma istället för pumpen så kan du antagligen göra på samma sätt, dvs se till att du tar Madopark regelbundet under kvällen, med dosintervall som brukar passa just dig. Och så kan du ju ha med dig extra Madopark Quick vid behov, men här gäller också att det är viktigt att du vet vad som passar just dig - jag kan inte ge någon generall ordination… /Dag Nyholm

Ja, det kan vara bra att vaccinera sig, men Parkinson utgör inte en särskild riskgrupp. Läs mer på Folhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-som-anvands-i-sverige/baltros/ /Dag Nyholm

Den allmänna rekommendationen är att om ett visst tablettintag eller flera blir försenat eller missat av någon orsak, är mest effektivt att ta tabletten när man kommer på det, och därefter håller man i stort samma intervall som tidigare, så att efter följande dos blir ca 2 tim senare också vidare.

Allmänt är det intervallen mellan tablettintag som är intressant, och har betydelse för ffa L-dopa beredningar som är relativt kortverkande. De långverkande dopaminhärmarredningarna eller exv MAOB-hämmarna tas vanligen x 1 / dag och har effekter som varar längre.

Man kan behöva justera effekten med små doser "extradoser" med tex Madopark Quick Mite, eller Sinemet 12.5/50 om det tar tid för tabletterna att slå an efter en försenad dosering.

Vid resa över tidzoner så lägger man till en dos efter hand som dygnet blir längre med ett intervall som man brukar ha, tex 2½ tim intervall, och vid resa där dygnet blir kortare tar man bort ett dosintervall.

Stalevo/Sastravi (levodopa/carbidopa/entacapon) är ganska "tröga" tabletter och tar tid för att lösas upp och få effekt, men är konstruerade att ge en längre effekt än motsvarande dos L-dopa. Effekten är inte snabbare vid en högre dos av Stalevo, men ger en lite kraftigare effekt och något längre, men det är ofta mer effektivt att kombinera en Stalevo med en kortverkande Madopark 100 (levodpa-benserazid) /Sinemet 25/100 (carbidopa/levodopa) eller Madopark Quick Mite 50 mg/Sinemet 12.5/50 för att uppnå ett snabbare anslag av effekten.

Det är individuellt hur man reagerar på olika tillfällen när medicineringen inte kan tas regelbundet. En diskussion med Parkinson sjuksköterskor eller behandlande läkare om hur man enklast skall hantera detta kan vara givande.

/Håkan Widner

Det finns flera olika klasser av anti-parkinson medicinering: L-dopa (exv Madopark som innehåller L-dopa/beserazid; Sinemet, som innehåller L-dopa/carbidopa; Stalevo/Sastravi som innehåller L-dopa/carbidopa/entacapon. Enzymhämmare MAOB-hämmare rasagilin, Xadago/safinamin, selegilin/Eldepryl samt COMT-hämmare som entacapon/Comtess eller del i kombinationstabletterna Stalevo/Sastravi, samt tolkapon/Tasmar, opikapon/Ongentys; samt Dopaminhärmare (dopaminagonist) pramipexol/Sifrol, Mirapexin, Derinik, Opryema, rotigotin / Neupro, ropinorol/ ReQuip, apomorin mfl.

Dessa olika läkemedel ersätter eller ökar halten av dopamin, men mekanismerna är hur de påverkar dopaminbildningen och effekterna är olika mellan klasserna av läkemedel, och effekterna har olika tidsprofiler, men också olika biverkningsprofiler.

De olika klasserna kombineras med fördel för att det inte skall uppstå behandlingsrelaterade effekter över tid som exempelvis utveckling av dosglapp exempelvis nattetid, eller täta dosglapp under dagen med kramper och på sikt ofrivilliga rörelser eller andra svårare fluktuationer.

Läkemedlen har olika långa så kallad halveringstid, dvs hur länge en tabletts innehåll finns i blodet, som är ett av många mått på hur ett läkemedel fungerar. L-dopa har kortast halveringstid av alla anti-parkinson mediciner, och det finns ett tydligt samband med att höga enskilda doser, och hög total dos av L-dopa tidigt och främst hos yngre patienter i hög utsträckning utvecklar tidigt fluktuationer och litet längre fram svåra överörlighetssymtom. Strikt mone-terapi med (kortverkande) L-dopa som olika snabblösliga beredningar, och i höga doser bör man undvika under längre tider.

För att uppnå en så bra och jämn behandlingseffekt rekommenderas i bla SweModis riktlinjer en kombinationsbehandling efter några år med läkemedel från de olika klasserna så att det inte blir låga eller för höga halter av dopamin.

Dopaminhärmare som pramipexol har en plats i behandlingsarsenalen och är ett av de mest använda läkemedlen vid Parkinsons sjukdom och som för många har haft en avgörande och god och långvarig behandlingseffekt. Det finns biverkningar med alla läkemedel, och det är en avvägning mellan nyttan och besvären av en medicinering som får göras individuellt. Alla är inte skapta på samma sätt, och panoramat för hur man reagerar på olika läkemedel är stort och mycket individuellt. Det går inte att förutse hur en enskild patient reagerar på ett medel eller en dos. Det är därför en fördel att det finns olika läkemedel inom de olika grupper/klasserna av läkemedel. Om man tex utvecklar icke tolerabla biverkningar av ett visst medel i en viss dos kan man pröva att byta till ett annat medel i gruppen, beroende på grad av besvär och biverkningarnas karaktär.

Man bör skilja på ev biverkningar som uppträder nära inpå start av ett läkemedel och de som kan uppstå längre fram - här skiljer sig dopaminhärmare och L-dopa åt och man behöver ha detta perspektiv med i hur behandlingen läggs upp. /Håkan Widner

Det finns inget direkt samband med artros och Parkinsons sjukdom. Bägge är sjukdomar som utvecklas under lång tid, men innefattar helt olika sjukdomsprocesser. Att ha artrossymtom är ca 20 gånger vanligare än att ha Parkinsons sjukdomssymtom, vilket gör att det är många med Parkinsons sjukdom som samtidigt har artrosbesvär i någon led.

Artros orsakas bland annat av att broskbildande celler i leder inte kan bilda och nybilda brosk, och kan bero på sen-effekter efter skador på lederna och i de lednära områdenas blodförsörjning. Det finns en ärftlighet, och ett samband med belastningar för att utveckla atros, och upptill 25% av 50 åringar har artrosförändringar.

Det kan finnas ett samband med om man redan har artrossymtom, och utvecklar Parkinsons sjukdom att atrossymtomen kan öka om man har mycket muskelstelhet pga av otillräcklig anti-parkinsonmedicinering. Spänningen över lederna som är drabbade av artros kan då öka. Denna negativa effekt av Parkinson sjukdom på atrossymtom kan ofta minska om man optimerar anti-parkinson medicineringen eller annan behandling så att muskelstelheten minskar över en artrosled, så har man mindre ont av artrosen efter en tid. /Håkan Widner

Buksmärtor efter start/tillägg av T Rasagilin tillhör inte de vanligaste biverkningarna, och andelen med skiljer sig om man har startat med T Rasagilin ensamt eller som tilläggsläkemedel.

Om man tar T Rasagilin som första läkemedel vid Parkinsons sjukdom, så anges svåra buksmärtor som ovanliga, uppskattningsvis mindre an 1% av dem som startat med tabletten har i studier som systematiskt samlat in uppgifter om effekter och bieffekter, angett svåra buksmärtor som nytillkommet symtom.

Om man lägger till T Rasagilin till annan anti-parkinson medicinering anges svåra buksmärtor/buksmärtor upp till 10%.

Mekanismen bakom buksmärta kan vara lite olika - signalämnena dopamin och andra katekolaminer finns i och har en funktion i tarmen, och kan påverkas av MAO-B hämmande effekten av Rasagilin. MOA-B, är namn på ett enzym monoaminoxidas, typ B som bryter ner och förkortar effekten av bla dopamin, och Rasagilins effekt är a blockera denna nedbrytning så att dopamin (främst i hjärnan) varar längre. Rasagilin ökar katekolamineffekterna också i kroppen till en del, och det är rimligt att tro att buksmärtor orsakas av denna ökade effekt. Efter en tid är det vanligen så att det sker en anpassning av effekterna, men om smärtor består bör man avsluta behandlingen och diskutera med sin förskrivande läkare.

Det är samtidigt viktig att understryka att svåra buksmärtor kan bero på många orsaker: allt från magsår, gallstensanfall, bukspottkörtelinflammation, tarmvred, njursten, bukväggsbråck, och många gynekologiska tillstånd, för att bara nämna några.

Inget av dessa tillstånd har med Rasagilin eller Parkinsons sjukdom att göra, och det är dels det allmänna tillståndet och grad av besvär som avgör hur symtomen kan tolkas och hur de skall utredas. /Håkan Widner

Det är svårt att ge absoluta råd på dessa uppgifter, men som jag uppfattar det är det övervägande ett dosglappsproblem med L-dopa i olika former (Madopark/ Madopark Depot och extra doser Madopark Quick). När behandlingen fungerar verkar det vara utan problem, men dosglappen uppkommer mer eller mindre regelbundet.

Dosglapp uppstår bla pga av att L-dopa är kortverkande och en behandlingsstrategi är att förlänga effekten av L-dopa med sk enzymhämmare som MAOB-hämmare (rasagelin, safinamid/Xadago eller ev selegelin/Eldepryl) eller COMT-hämmare (exv entacapon/Comtess/ tolkapon/Tasmar eller ontakapon/Ongentys) eller långverkande dopamin agonist/härmare  sp, pramipexol/Sifrol, ropinorol/Requip/rotigogin/Neupro) eller ev pumpbehandlingar.

Man bör ta kontakt med sin behandlande läkare om att dosglapp uppstått och att de är besvärande.

/Håkan Widner

Värk och smärta i rygg/höft och lår uppstår inte av Parkinsons sjukdom. Det är mest sannolikt en ortopediska orsak, som nervrotspåverkan, ischias, höftledsartros och i baldn knä artros som  ger upphov till detta. Ibland man muskelstelhet förvärra värken, och exv när man får en behandlingseffekt av exv L-dopa minskar muskelspänningen över en artrosled -  kan värken lindras och man uppfattar att det är anti-parkinson medicinen som lindarar. Det underliggande problemet är dock ortopedisk och man bör undersöka rygg/höft för att hitta ev orsaker. /Håkan Widner

Xadago (safinamid) 50 eller 100 mg,  är ett läkemedel i gruppen MAO-B-hämmare (monamin oxidas typ B hämmere) - andra läkemdel i gruppen är Rasagelin 1 mg och Selegilin/Eldepryl 5 eller 10 mg. Hämning av enzymet MAO-B gör att det dopamin som bildas i kroppen varar längre och de förhidnrar också att tillfört L-dopa i tex Madopark/Sinemet varar längre.

Man får en antiparkinson effekt av MAOB-hämmarna genom att dels det finns mer dopamin tillgängligt under dygnet, och att mer L-dopa utnyttjas till att bilda dopamin. Det finns också en del egeneffekter av MAOB-hämmarna utöver de indirekta effekterna via dopamin ämnesomsättningen.

När dessa medel introducerades, främst på -80 talet med Selegelin/Eledpryl var intresset mycket stort då man uppfattade att det fanns en sjukdomsmodifierande effekt (skyddande effekt på kvarvarande dopaminnervtrådar), men många studier har gjorts efter det, utan att man har kunnat leda detta i bevis. Man anser dock allmänt att det är bra att kombinera L-dopa med olika sk enzymhämmare som MAOB-hämamre och COMT-hämmare om det är möjligt för att få en jämnare effekt av L-dopa och med det färre dosglapp mm.

Mono-terapi med L-dopa / Madopark leder ofrånkomligt till dosglapp. Xadago eller annan MAOB hämmare kan lindra en del av detta, men det finns flera olika alternativ för att komma tillrätta med dosglapp. Smärta i hjärat tillhör inte de vanliga biverkningarna av Xadago och det bör utredas om det finns en underliggande hjrtåkomma också.

/Håkan Widner

Ja, det är vanligt med oro vid Parkinson. Om oron är kopplad till dosglapp så kan behandlingen behöva ses över så att hon får färre dosglapp. Venlafaxin och andra liknande mediciner används ofta vid Parkinson mot både oro/ångest och depressiva symtom. Även där kan dosjustering diskuteras med hennes läkare, men man ska inte göra för snabba justeringar. Om oron är kopplad till magproblem (gissar att det är förstoppning, som ju är mycket vanligt vid Parkinson) så kan man försöka behandla med medicin mot förstoppning. Oro kan förstås också behandlas med lugnande vid behovs-läkemedel. Utöver alla mediciner kan olika sorters samtalskontakt hjälpa mot oro - ni kan försöka kontakta t.ex. psykolog eller kurator, men också parkinsonsjuksköterskor och andra professioner inom sjukvården kan vara bra stöd. Fysioterapi, eller egenvård i form av motion eller andra aktiviteter, kan också vara bra mot oro. /Dag Nyholm

Den nya pumpen (Produodopa som ges subkutant, dvs i underhuden) är avsedd för att behandla svårkontrollerade motoriska fluktuationer. Än så länge (april 2024) har inte särskilt många behandlats i Sverige. Några enstaka personer var med i en forskningsstudie, men i övrigt har vi bara några veckors erfarenhet i dagsläget. I hela världen handlar det om några hundra personer som provat behandlingen hittills. Pumpen är tänkt att användas dygnet runt och verkar kunna ge stabila L-dopanivåer och därmed stabilare effekt jämfört med tabletter. De som avbrutit behandlingen har oftast gjort det pga hudinfektioner eller andra hudbiverkningar, så detta är något vi är noggranna med att följa upp. /Dag Nyholm

Dystoni är ibland ett knepigt fenomen, det kan nämligen förekomma både i ”off” (parkinsonläge) och i ”on” (när medicinen fungerar), inte sällan mitt emellan dessa två lägen. Oftast försvinner dystonin i samband med överrörlighet och isåfall är det inte så att ”för mycket stjälper” - men man kan ha inslag av dystoni även i samband med överrörlighet. Så som du beskriver det låter det som att dystonin släpper när du får maximal effekt av din Stalevo efter 1-2 timmar, men det kan alltså vara så att dystonin uppträder mitt emellan ”off” och ”on”. Man kan prova att behandla med botulinumtoxin i dystona muskler, men annars kan DBS- eller pump-behandling bli aktuellt, om symtomen svänger under dagen. /Dag Nyholm

Den nya pumpen (Produodopa som ges subkutant, dvs i underhuden) har omnämnts i Parkinsonpodden några gånger och det planeras ett avsnitt med fokus på den nya behandlingen inom kort. Man anmäler sig till sin neurolog om man är intresserad av behandlingen. Den är, precis som de andra pumparna, avsedd för att behandla svårkontrollerade motoriska fluktuationer. Det har blivit stor efterfrågan på den nya pumpen i flera länder och i dagsläget (april 2024) finns det ett begränsat antal pumpar tillgängliga i Sverige och hittills bara några sjukhus som har fått möjlighet att starta behandlingen. Det krävs en del planering och resurser för att kunna starta, så det går betydligt långsammare att komma igång jämfört med om det hade varit en tablettbehandling. /Dag Nyholm

Den vanliga rekommendationen är att se till att L-dopatabletterna inte ”krockar” med matens aminosyror, dvs att ta tabletten minst 30 minuter före eller minst 60 minuter efter en måltid. Det är särskilt animaliska proteiner som kan tävla med L-dopa om upptaget, dvs mjölk- och köttprodukter. Men även fet mat gör att magsäcken dröjer med att tömma sitt innehåll till tunntarmen där L-dopa tas upp. Ibland rekommenderas också att förskjuta intaget av protein till kvällen, men då är det viktigt att tänka på att man verkligen får i sig tillräckligt. Diskutera gärna med en dietist. Vi vet inte exakt varför det är så olika mellan olika individer. Intag av matspjälkningsenzym hjälper troligen inte. /Dag Nyholm

Det är lite svårt att förstå vad du menar, men jag gissar att han ofrivilligt korsar fötterna i samband med överrörlighet eller dystoni-kramp. Det kan gå att påverka genom justering av antingen Madopark-dosen eller DBS-inställningarna, men det beror på hur det ser ut och när det sker. /Dag Nyholm

Tråkigt att höra att du drabbats av detta välkända problem vid behandling med dopaminagonist. Ja, det kan både vara ”utsättningssymptom” och dopaminbrist som gör att du svettas och är stel. Du behöver säkert öka din dos av levodopa för att må bättre, men det kanske samtidigt pågår en DBS-justering. /Dag Nyholm

Det går att utreda demenssymtom och det går också att behandla en eventuell demensutveckling med ”minnesstärkande” mediciner. I Sverige är det ofta geriatriker som utreder demens, men det kan se olika ut på olika orter. Ja, det finns olika typer av demens och man kan ha olika sorters kognitiva svårigheter (dvs med minne och/eller tänkande). Vid Parkinsondemens är de mest typiska symtomen passivitet, svårt med flera tankar samtidigt, samt långsamhet. Vi planerar ett avsnitt om bl.a. demens i Parkinsonpodden inom några veckor… /Dag Nyholm

Det är svårt att göra en tolkning av detta utan att ha undersökt patienten, men om Lecigon behandlingen stoppades och ersattes med tabletter kan det vara att anti-Parkinson effekterna inte har blivit de samma. Man kan jämföra doserna som gavs via sond/Lecigon med en sk LEDD beräkning med de doser som ges via tabletter och om det är stor skillnad i effekter kan det vara ett underdoserings symtom.

Skälet till att pausa Lecigon behöver också vägas in - den behandlingen kan ofta pågå under ett vårdtillfälle man pausas under de timmar en operationen pågår. Det kan finnas skäl till varför man valt att stoppa infusionen och om detta också påverkar effekten av tabletterna./Håkan Widner

Det finns olika typer av operationer mot värk vid spinal stenos. Förutom att operera ryggen genom att göra plats för nervtrådarna, sk lamektomi kan man lägga in en elektrod med och ge en blockerade ström - sk dorsal kolumn stimulator (DCS). Lamektomi är en större operation som man behöver en tids rehabilitering efter, medan DCS operationen är betydligt mindre omfattande.

Operationsbeslut är en avvägning av behovet av en operation, förväntade förbättringar och risk för komplikationer. Ålder i sig gör att man tål längre operationer sämre, och man behöver längre tid för att återhämta sig. Det är oftast andra sjukdomar som också påverkar eventuella komplikationsrisker. Parkinsons sjukdom kan vara en sådan faktor, om man tex har mycket överrörlighet kan det rent mekaniskt vara olämpligt att operera ryggen då man kan slita upp såren och stygnen.

En ortoped kan ge mer information om möjligheterna för eventuell operation av en spinal stenos. /Håkan Widner

Det finns inga interaktioner ("krockar") mellan anti-allergi medel och Parkinsons sjukdom så det skall inte vara några problem att ta dessa medel samtidigt. /Håkan Widner

Camptokormi - anterokolles - är en felställning av kroppen, vanligen kotpelaren som kan leda till att exempelvis nacken lättare hamnar i olika lägen (framåt - anterokolles, bakåt - retrokolles, och åt sidan laterokolles) som är en beskrivning. Camtokormi kan drabba nacken eller andra delar av ryggen och man böjas åt sidan i ländryggen och det kallas ibland Pisa - syndrom i och med att man låter konsekvent åt ett håll, eller framåt i höften.

Det finns flera faktorer som kan spela roll. Dels kan det vara i kotpelaren att det uppstått kotfrakturer, kotförskjutningar eller annan ortopedisk orsak, och dessa är mer sannolika att göra ont. En röntgenundersökning av ryggen kan ge vägledning.  Om det påvisas förändringar bör en ortoped eller neurokirurg bedöma om det är möjligt att åtgärda.

Det finns också möjlighet att det beror på en muskelinflammation, myosit, som man drabba vissa muskler. Det kan undersökas på olika sätt, med blodprover, EMG och i blan MR kamera. Vid myosit kan ibland kortison behandling vara effektivt.

Det kan också vara del i bla Parkinsons sjukdom. Felställningen kan ibland uppstå snabbt eller smygande över tid. I det senare fallet är det delvis en konsekvens av att det oftast är en skillnad i dopamin halter på hö respektive vä sida i hjärnan och när man ersätter med mediciner påverkas det olika. Kroppen får då olika effekt hö / vä sida och vårt balanssystem uppfattar en lutning åt ena eller andra hållet som normalt - men man lutar som lutande tornet i Pisa. Det kan delvis tränas bort och delvis medicinjusteras men effekterna är blandade. I enstaka fall kan man med DBS balansera effekterna hö/vä sida, men det är oftast svårt att komma tillrätta med dessa felställningar.

Nackens felställningar är mer komplexa - det beror på att nacken är rörlig i många led och riktningar, och kotpelare hålls uppe av 3 lager muskler och parade muskler som gör att vi kan vrida och vända på huvudet. De skall också hålla upp ett tungt huvud som balanserar på en liten led. Det kan uppstå dystoni - kramper i vissa muskler som drar åt ett visst håll och i enstaka fall kan man ge botulinum toxin som verkar dessa muskel sammandragningar. Ibland man man justera mediciner och ge muskel krampslösande medel, och justera Parkinson medicinerna efterhand. Det är ofta dock många faktorer som spelar roll och det är ett svårt symtom.

Värk och smärta bör dock kunna lindras på olika sätt, men det är viktigt att veta om det är ortopediska, muskulär/myosit, eller Parkinson mekanismer som spelar roll (eller alla 3) och inrikta åtgärder för att lindra de symtom som respektive möjliga mekanism orsakar.

/Håkan Widner

Om jag förstår frågan rätt så är det inte planerat att ersätta Madopark med något annat anti-Parkinson medel. Om så är fallet är det ett ovanligt förlopp, men indikerar att det inte rör sig om Parkinsons sjukdom som man har fått behandling med Madopark för. I det läget, att patienten inte har Parkinsons sjukdom, är det fullt möjligt att avsluta en behandling utan utsättningssymtom. L-dopa har en kort halveringstid och det går snabbt ur kroppen. De kvardröjande biologiska effekterna av en tids L-dopa behandling på ett dopaminsystem som i grunden är intakt (dvs man har inte Parkinsons sjukdom) leder inte till utsättningsproblem.

Om man däremot har Parkinsons sjukdom och avslutar en behandling om 700 mg Madopark, och inte ersätter det med något annat, kommer det att leda till manifest dopaminbrist inom en tid efter avslutad medicinering. Hur lång tid det tar innan det uppstår symtom är individuellt och beroende dels på hur lång tid man har haft sjukdomen och hur länge man har medicinerat, samt om det finns andra anti-parkinson mediciner med i behandlingen. Skakningar, stelhet och förlångsammade rörelser mm kommer sannolikt att återkomma.

SweModis rekommendationer om behandlingar är i regel att kombinera olika klasser av anti-Parkinson medel om det är sannolikt att man tål de olika typerna av medel.

Byten av Parkinson-medel sker ofta, tex vid övergång från tabletter till pumpbehandling, kombinationsbehandling med DBS eller byte mellan olika typer av medel, exempelvis genom tillägg av enzymhämmare eller byten till kombinationsmedel. Det kan då ibland bytas många doser allt på en gång eller över en tid, och man får då göra en beräkning av förväntade effekter. Levodopa ekvivalenta doser, LED, är då ett beräkningssätt att räkan ut vad medlet man byter till motsvarar.  Man kan då ersätta effekten av exempelvis 700 mg Madopark (7 x 100 mg Madopark) med andra medel exempelvis Stalevo 125 mg x 4. De fyra tabletterna Stalevo som har samma som det 7 Madopark tabletterna har.   /Håkan Widner

Gabapentin är ett läkemedel som främst används mot smärta av neuralgisk typ (nervtrådssmärta) tex smärta orsakad av förträngningar i ryggen. Gabapentin är ett läkemedel som dämpar överaktiva nervceller och kan också användas mot skakningar eller exempelvis epilepsi. Det har en stor fördel att det inte lagras upp i kroppen, eller har några så kallade interaktioner som påverkar andra läkemedel och det bryts inte ned eller på annat sätt har nedbrytningsrestprodukter som ställer till det. Dosspannet är mycket stort - mellan 100 mg till 3600 mg - allt efter effekt.

Gabapentin kan vara mycket effektivt ffa på neuralgismärta och påverkar således inte övriga Parkinsonmediciner alls. Det kan har en viss effekt att lindra skakningar (framförallt skakningar i rörelser eller i viss hållning/position), och  inte viloskakningar som är mer typiskt för Parkinsons sjukdom.

Biverkningar av Gabapentin är vanligen begränsade och dosberoende - doseringarna titreras fram genom successiv ökning. De vanligaste besvären är trötthet, yrsel och mindre ovanligt en muskelvärk. /Håkan Widner

Specifika dosjusteringar bör du prata med din neurolog om, men generellt kan man säga att det brukar gå bra att fortsätta på samma doseringsschema om man vill vara vaken senare på kvällen än man brukar. Så ditt förslag låter helt rimligt. Om du har tid och lust kan du ju testa strategin vid tillfälle några dagar innan du ska på evenemanget. /Dag Nyholm

Överrörlighet kan uppstå av vilket parkinsonläkemedel som helst och visar sig som ofrivilliga rörelser som svar på när medicinen ger för mycket dopamin. Men överrörlighet uppstår först när själva sjukdomen har kommit till en viss gräns, när hjärnan inte längre kan balansera höga och låga nivåer av dopamin. Jag är inte säker på att jag uppfattar frågan rätt, men om man pausar pumpbehandlingen får man ta andra läkemedel och såväl pumpbehandlingar som andra parkinsonläkemedel kan ge överrörlighet. När överrörligheten väl har dykt upp kommer man fortsätta att bli överrörlig när dosen/dopaminnivån är för hög. Om man sänker dosen försvinner överrörligheten (åtminstone för stunden) men då kan man förstås få tillbaka parkinsonsymtomen igen. /Dag Nyholm

Ja, det kan man, om ortopeden bedömer att det finns anledning att operera. Återhämtningen efter operationen kan ibland ta lite längre tid pga Parkinson. /Dag Nyholm

Det beror helt på vilken sorts smärta det handlar om, dvs orsaken och typen av smärta. Det finns flera behandlingsmöjligheter, men det är viktigt att veta om smärtan beror på t.ex. diskbråck, höftledsartros, cirkulationsproblem, Parkinson eller något annat. Kontakta vårdcentralen för en bedömning. /Dag Nyholm

Det är osannolikt att Mianserin skall hjälpa mot skakningar i foten dagtid. Skakningar dagtid minskar med ökad dopaminersättning i första hand - det kan titeras fram genom att pröva med extra doser Madopark Quick Mite 50 mg eller Sinement 12.5/50 mg om dessa medel är ordinerade som vid behovsmedicinering.

Lågdos Mianserin lockar fram mer normal sömn och det kan vare ett medel som kan göra att man sover djupare och därmed skakar mindre nattetid, men effekten är indirekt.

/Håkan Widner

Det är omöjligt att ge definitiva individuella behandlingsråd och det är olämpligt att en tredje parts läkare ger råd om specifika doseringar eller medel. Nedan principiella möjligheter och resonemang behöver diskuteras och förankras med behandlade läkare.

Med dessa reservationer och som ett allmänt svar:

Det logiska är att pröva att öka dosen Agomelatin - det kan ske en viss adapation efter en tids behandling och en dosökning kan stabilisera effekten som fanns tidigare.

Sömnen är en balans mellan dopamin och noradrenalin, med tillskott av sömnhormoner för sömninghet och sömn (melatonin och orexin mfl). Man kan misstänka att det föreligger en för kraftig uppiggande effekt av exempelvis doapmiagonister som ger en för ytlig sömn. Dopamin är uppiggande och ger en ytlig sömn och ökar andel drömsömn (i både REM (Rapid Eye Movements, drömsömn)och non-REM sömnsfas).

Man bör därför också se över doserna av dopaminpreparaten under dygnet. Om det finns en relativt hög dos långverkande dopaminhäramande medel (med 24 tim effekt) exv dopaminagonist i Depot-form kan en del av denna effekt bytas mot en mer kortverkande tablett dagtid, och lägre dos nattetid.

En annan väg är att öka halten av noradrenalin, då antigen dagtid av ett SNRI preparat dagtid eller ev till natten. Det finns flera olika: de mer kraftigt verkande medlen som Voxra (bupropion) eller Venlafaxin och de mindre kraftiga som Mianserin /Mirtzapin men det behövs sannolikt högre doserna om 30-60 mg eller mer.

Stilnoct (Zolpidem) / Imovane (Zopiklon) kan i enstaka fall ge upphov till en atypisk reaktion sk parasomni med exv sömngående eller sömnrytmrubbningar. Oxascand kan ev vara mera effektivt som insomningsmedel.

/Håkan Widner

Ja, man kan känna sig uppvarvad och osedvanligt pigg av dopaminagonister, men även det omvända kan inträffa. Detta kan rätta till sig, vilket vissa biverkningar gör när man vant sig, men det finns också viss risk att det fortsätter. Bra idé att avvakta ett tag, men det är mindre bra om du får sömnen störd. En möjlighet som du kan diskutera med din neurolog isåfall är att ta 4 mg på morgonen istället för att dela upp dosen på två intag. Depot-tabletten är egentligen gjord för att bara tas en gång per dag. Nej, jag tror inte att uppvarvning ökar risken för impulskontrollstörning, men det är bra att du är medveten om risken. /Dag Nyholm

Ja, diarré är en ganska vanlig biverkan av entakapon som finns i Stalevo. Vi vet inte exakt varför det blir så, men uppenbarligen är du en av dem som inte tål entakapon. Så du får fortsätta med vanligt L-dopa. Just nu pågår faktiskt en forskningsstudie här i Uppsala, en del av det stora projektet SWEDEGENE, där vi ska försöka se om det finns en genetisk orsak till att vissa personer med Parkinson drabbas av just denna biverkan. /Dag Nyholm

Ja, det kan det faktiskt vara. Ibland är förbättringen så liten att den knappt märks och så beror det på vilken medicin och vilken dosering man använt. Om man inte har provat levodopa i dosen 1000 mg per dag så kan man inte säkert veta om man ”svarar” på behandlingen eller inte. Den dosen kan inte provas direkt, man måste isåfall trappa upp under ganska lång tid och stanna kvar på den dosen i flera månader. Med detta sagt så är det förstås så att det kan röra sig om en annan sjukdom om man inte haft effekt av behandlingen, t.ex. någon av diagnoserna under begreppet atypisk parkinsonism. Ju längre tiden går desto lättare blir det för neurologen att förstå vilken diagnos det handlar om. Men, som sagt, ibland kan det visa sig att det är vanlig Parkinson ändå. /Dag Nyholm

Ja. Den enda skillnaden är att Madopark innehåller benserazid (som förhindrar att levodopa bildar dopamin utanför hjärnan) medan Stalevo innehåller karbidopa (precis som Sinemet). Det finns en liten skillnad i dessa båda ”dekarboxylashämmare”, men den skillnaden är marginell. /Dag Nyholm

Nej. Behandlingar som kan användas vid Parkinson måste undersökas i stora och välkontrollerade forskningsstudier.  /Dag Nyholm

Det är svårt att på dessa uppgifter ange några diagnostiska alternativ.

Generellt kan sägas att det är fullt möjligt att ha Parkinsons sjukdom helt utan skakningar/tremor. Upptill 25% av alla med Parkinsons sjukdom, fastställd med enligt alla diagnoskriterier och uteslutande av de (många) möjliga diagnoser som finns, har aldrig skakningar. Det finns inte ett krav på att skakningar (av vilotyp) skall förekomma för att ställa diagnosen Parkinsons sjukdom.

En form av Parkinsons sjukdom yttrar sig som stelhet, och med dominerande gångsvårigheter av sk freezing typ och är vanligen utan skakningar (helt eller delvis). Det är möjligt att det rör sig om denna form av Parkinsons sjukdom, och avsaknad av skakningar utgör i sig inte grund för att anta att det behöver vara en annan sjukdomsprocess än Parkinsons sjukdom.

Det går inte heller att med angiven dos om 800 - 900 mg säkert avgöra om det handlar om annan sjukdom än Parkinsons sjukdom. Det är mycket individuellt vilken dos om krävs för att få tillräcklig behandlingseffekt, och efter 5 år sjukdom är spannet av doser och vilka typer av anti-Parkinsons sjukdom som bäst lindrar symtom stort med många möjligheter./Håkan Widner

Jag är lite osäker av beskrivningen av förloppet, men tolkar det att vid ett intag av en tablett, exv dos 2 på dagen 3 tim efter den första dosen intagits, att det uppstår symtom av parkinsonism (exv tremor, stelhet och förlångsammade symtom). Om det efter ett tag senare åter blir en behandlingseffekt, utan eller vid aktivitet, är det rimligen ett dosglapp.

Tabletten Stalevo är konstruerad till att ge så lång och jämn effekt, och löses upp ganska långsamt och medicineffekten är ganska "trög", dvs att det tar minst 30-45 min efter att man svalt ned den innan tillräcklig nivå av L-dopa uppnås i blodet och hjärnan. Det kan också ta längre tid för att tabletten skall nå tunntarmen, och lösas upp om man tar den efter att ha ätit. Nedre magmunnen sluts av föda i magsäcken, och tabletter som stannar i magsäcken leder inte till att L-dopa tas upp till blodet förrän tabletten når tunntarmen. Det är en fördel att ta tabletter strax före ev måltid med lite vätska för att tabletterna skall passanera ned till tunntarmen.

Det är också en vanlig missuppfattning att Stalevo 150 ger en snabbare effekt än tex 125 mg vilket inte är fallet - den högre styrkan ger möjligen upphov till en lite längre effekt och en ngt högre nivå efter regelbundet intag, men det är långsamma effekter.

Enklaste sättet att bedöma om det rör sig om ett dosglapp är att testa med exv en mindre dos av reguljär tablett som löses upp ganska snabbt (T Madopark 100 mg exv ½ tablett (levodopa/benserazid), eller T Sinemet 12.5/50 (carbidopa/levodpa, som har 2/3 av Stalevo tablettens substanser) eller en verkligen snabblöslig form (Madopark Quick Mite), tillsammans med T Stalevo (125 mg). Kommer effekten snabbare är det sannolikt ett dosglapp. Det logiska är då att förstärka effekten av L-dopa - det finns många sätt att utjämna detta på och behöver diskuteras med behandlade läkare. Några alternativ: Det kan vara rationellt att ta regelbundet med 3 tim intervall men inte mer, av antingen 125 mg eller 150, men konsekvent hålla på ett kortare intervall. Ett annat alternativ är att behålla intervallen med ca 4 tim av med 125 mg och lägga till en MAOB-hämmare om denna inte redan finns med i behandlingen (Rasagelin/Xadago) som gör att varje tabletts L-dopa innehåll utnyttjas lite längre (ca 10-15% ökning av tillgängligt L-dopa/dopamin uppnås med kombinationen av mediciner). Andra alternativ finns också varför det måste individualiseras.

Fokuserat ultraljud som behandling mot skakningar vid Parkinsons sjukdom har en liten tillämpning, men det har såväl i massmedia som exv Parkinsonjournalen uppmärksammats den senaste tiden. Det är inte ett alternativ rakt av till DBS (djup elektrod stimulering) som vid behandling av avancerad Parkinsons sjukdom är ett av del möjliga alternativ som kan erbjudas vid svårbehandlade symtom. De flesta som op med DBS för Parkinsons sjukdom är i behov av behandling av bägge kroppshalvorna/sidorna vilket endast är möjligt med DBS. Den vanligaste målpunkten för DBS vid PS är subthalamus kärnan som vid stimulering ger effekter på muskelstelhet, motverkar kramper, och kan minska skakningar. Denna målpunkt är inte en CE märkt målpunkt för FUS, fokuserat ultraljud i Europa. Den enda behandlingen som har CE märkning är FUS i målpunkten VIM på en sidan, vanligen den sk dominanta handen exempelvis hö sida om man är höger hänt. I undantagsfall kan andra sidan opereras, tidigast efter 9 månader, och vanligen med DBS eller möjligen ny FUS behandling.

FUS behandlingen är mest etablerad vid Essentiell tremor,(skakningar) och är då också främst på 1 sida. I Danmark behandlar man endast ET patienter (nyligen patient #100) och in Finland är det också främst ET patienter en några enstaka patienter med tremor pga PS som har behandlats på en sida,

Det pågår en del studier kring detta men inte i Sverige då ingen utrustning finns i Sverige (ännu så länge). Det pågår utredningar och finansieringsdiskussioner inom flera regioner, men inga beslut har fattats om tekniken skall tas upp i Sverige.

En så kallad Health Technology Assessment, dvs en utredning av hur bevisen för hur bra en ny teknik kan vara, och om dess kostnadseffektivitet, för vissa patienter har nyligen blivit klar vid HTA Center Syd i Lund. Slutsatsen har varit att det är en effektiv behandling av tremor vid Essentiell tremor, och i VIM kärnan för Parkinsons sjukdom. Tillämpning av denna målpunkt vid PS  är begränsad då det är få patienter som skulle ha nytta av enbart VIM lesion och minskning av ena kroppsidans skakningar jmf med DBS mer omfattande anti-parkinson effekter. Det kan vara aktuellt med FUS i VIM för patienter som av någon anledning inte kan erhålla DBS (tex andra sjukdomar), men någon direkt jämförelse av effekter mellan DBS och FUS har inte gjorts, och ingen studie planeras fn. Det är därför inte ett egentligt alternativ till DBS, utan en sk lesions behandling av svåra skakningar när medicineringen inte räcker till. Det har förekommit att patienter har remitterats till antingen Tyskland, Danmark eller Finland, men det är få patienter och mycket få PS patienter. Proceduren att bli undersökt om det är en möjlig behandling är den samma som för sk avancerad behandling av PS symtom (med pumpar eller neurokirurgi), och utredningen är den samma. Slutsatsen kan efter utredning bli att rekommendera FUS, och då är det vanligen hemregionen som utfärdar (internationell) specialistvårdsremiss. Man skall före det utvärderas i Sverige före och efter med bla MR kamera och andra tester. /Håkan Widner

Kapslar Melatonin är ett naturligt sömnhormon som kan hjälpa insomningen men har mycket lite med fortsatt sömn att göra. Kapslarna är inte längre subventionerade än för barn med en speciell typ av insomningsrubbning. Melatonin i kapselform har mycket kort verkan och ger effekt i princip endast under tidig fas av insomnandet.  Det finns en depotvariant av melatonin, Circadin, som kan ha effekt längre tid, men även detta läkemedel saknar subentionering och man behöver betala hela kostnaden själv.

Det finns andra alternativ som kan vara lämpliga för att få en bättre sömnrytm. Ett läkemedel som efterliknar/härmar melatonin, agomelatin (Valdoxan) som har effekt på sömnrytmen. Det är registrerat som ett antidepressivt läkemedel genom dess effekter på melatonin, dopamin och noradrenalin. Det kan användas vid Parkinsons sjukdom. Det finns biverkningar och en del allmänna effekter och är receptbelagt varför man behöver diskutera om detta är lämpligt för varje enskild patient.

2 medel används också mycket ofta vid sk fragmenterad sömn, dvs för korta sömnfaser och flera uppvaknanden. T Mianserin 10 mg (1/2-1 tablett) till natten eller T Mirtazapin 15 mg (1/2 - 1 tablett) till natten som vanligen och har goda effekter. Om det är omfattande sömnbrist när man börjar med någon av dessa tabletter kan det uppfattas som man blir kraftigt påverkad och sover för djupt/för länge, med en dagtrötthet efteråt. Det är beroende på hur mycket sömnskuld man har då medlen i sig inte är sövande, men lockar fram normal sömn. Även för detta finns det biverkningar och en del allmänna effekter och är receptbelagt varför man behöver diskutera om detta är lämpligt för varje enskild patient.

Det är samma läkemedel i bägge tabletterna dvs L-dopa och benserazid (ett hjälpläkemedel sk ADCC hämmare). Skillnaden är att tabletterna löses upp olika, och tas upp från tarmen och kommer ut i blodet och till hjärnan snabbar med de vattenlösliga tabletterna, i Quick (snabb) form. T Madopark är konstruerad att lösas upp främst i tunntarmen under en tid för att få en längre effekt. Madopark Depot är en tredje beredning som konstruerades att flyta på magsäcken och sippra ut medicinen långsamt, men i praktiken verkar den också i tunntarmen. Depot kapseln är mindre förutsägbar vad gäller effekter och i de flesta fall tas den bäst till natten och sällan dagtid.

Quick tabletterna är vanligen avsedda för att tas som "extradoser" utöver den övriga medicineringen. Det finns undantag, tex vid sväljningssvårigheter så kan det vara lämpligt med att dricka upplöst Madopark Quick eller att de tillförs genom sond. Det går också att kombinera en Quick tablett med en "vanlig" tablett regelbundet för att uppnå en jämn halt och effekt, men det är ofta specialordinationer.

Det blir olika effekt av en och samma dos av L-dopa i respektive beredning T Madopark Quick, T Madopark, och K Madopark Depot 100 mg. Quick tas upp snabbare och ger högre halt i blodet och bryts ned samma hastighet som öv bredningar, men effekten är netto kortare. Madopark Depot ligger kvar länge och medicinen bryts ned redan i tarmen så att mindre att når hjärnan, ca 75% dvs av 100 mg når hjärnan bara 75 mg men under längre tid.

Vanligen är T Madopark basdoseringen, med Depot till natten och Quick som extradoser, ev regelmässigt på morgonen eller efter måltider men det är mycket individuellt.

Det finns en beredning till Sinemet (carbidopa/Levodopa) som kan vara basmedicin som kan kombineras med Madopark Quick (Mite) som extra doser och då brukar det inte vara några svårigheter att skilja upp de olika tabletterna och dess olika effekter. /Håkan Widner

Det är vanligt och så gott som oundvikligt att man upplever illamående i någon form vid start av ett läkemedel som ökar halten av dopamin.

Orsaken är att vi har ett skyddssystem gemensamt med så gott som alla djur för att känna av förtäring av eventuellt skämd mat. Dopamin och andra ämnen som äts och kommer in i blodet och de läses av,  av små kemiska sensorer i en del av hjärnan som inte omfattas av den så kallade  blod hjärnbarriären. Dopamin och andra medel från skämd mat triggar en skyddsreflex att kräkas upp det olämpliga maginnehållet. När man tar läkemedel som öka halten av dopamin i blodet sätts samma reaktion igång. Dessa mottagare trubbas av ganska snabbt och illamående upphör vanligen snart. Det är sannolikt illamåendet som i sin tur sätter igång hick-reflexen. Yrsel och huvudvärk är mer sannolikt relaterat till ett lågt blodtryck som eventuellt kan bli lite lägre av dopaminhärmaren pramipexol.

Gradering av besvär är svårt och individuellt.

Om det är svårt att klara behandlingen den första tiden kan man ev lägga till ett medel som dämpar en del reaktioner, T Dopmperidon 10 mg - de binder till dessa kemo-receptorer och blockerar bla illamåendet. Om det inte är lämpligt kan man ev ta en lägre dos av pramipexol en period, och öka senare, eller så kan man byta till annan dopaminhämare/agonist. Det finns flera olika.

Det är behandlade läkare/vårdenhet som kan bedöma om åtgärder behöver vidtas. /Håkan Widner

Det är individuellt vilka doser som är lämplig liksom vilka medel som är lämpliga. Det går inte att ge ett generellt svar, då det är beroende av dels symtom respektive vilka andra mediciner man tar. Exv anti-Parkinson medicinerna MAO-B hämmare/blockerare, T Rasagelin 1 mg och T Xadago (safinamid) 50 eller 100 mg förstärker inte bara L-dopa effekter utan också många SSRI och SNRI läkemedel, varav venlafaxin är ett av de senare.

Det är också svårt att skilja på om exempelvis oro/ångest är del av Parkinsons sjukdom respektive är del av en generell ångest, då de ofta samverkar och påverkar varandra.

En del utmärkande drag för ångest som är relaterad till Parkinsons sjukdom är att den kan variera med effekterna av anti-Parkinson  läkemedel. Om det är ett tydligt mönster att ångest uppstår i slutet av en L-dopa medicineffekt som ett symtom av dosglapp och mönstret är att när en ny dos L-dopa får effekt så minskar ångesten talar det för att ångesten är ett icke motoriskt dosglappssymtom. Det behandlas vanligen bäst med att jämna till och förlänga effekten av L-dopa/antiparkinson medicineringen på olika sätt. Denna form av ångest blir tydligare om man har noradrenalinbrist dessutom och då kan exv venlafaxin vara lämpligt som tillägg. Om man utöver Parkinsons sjukdom dessutom har en ytterligare sjukdom GAD, generaliserat ångesttillstånd, blir det ibland komplicerat.

När det gäller GAD så är det lättast att skilja upp om man har haft ångest många år före diagnosen PS. GAD behandlas på olika sätt men vanligen med KBT, kognitiv beteende terapi, och om läkemedel behövs oftast med SSRI, exempelvis  Sertralin, eller Citaloparm mfl.

GAD har således många uttryck och är en separat sjukdom som vanligen skiljer sig från Parkinsons sjukdomsyttringar, och den ångest som kan förekomma vid PS, men det kan vara svårt att skilja upp.

Det är ofta olika läkare (primärvården, psykiatriker respektive neurologer, geriatriker) som behandlar de olika tillstånden, så det kan bli motstridiga råd ibland.

Då kan det vare en fördel att ha en läkare som samordnar det hela och det är vanligen husläkare/primärvården som har bäst förutsättningar för att det skall fungera i längden.

/Håkan Widner

Nej, Parkinsonmediciner är ”snälla” och innebär inga särskilda risker i samband med narkos. Om det är en lång operation och/eller följs av lång fasta så är det viktigt att man får i sig Parkinsonmediciner på något sätt. Det kan vara farligt att plötsligt sätta ut alla Parkinsonmediciner under många timmar. En fördel med Rasagilin som du använder är att den håller sig kvar i kroppen i mer än en vecka även om man slutar med den. En annan aspekt som är bra för narkosläkaren att veta är om du brukar ha blodtrycksfall, eller förstås andra sjukdomar. Om man behöver morfinliknande läkemedel som smärtlindring efter operationen kan man ibland bli förvirrad och få hallucinationer. Den risken är lite extra stor med användning av Dopaminagonister som Pramipexol, samt Amantadin. /Dag Nyholm

Detta hade jag inte koll på. Verkar ha gjorts lite olika studier både på möss och människor, men jag kan inte se att det finns några bevis för att det fungerar. Specifika behandlingar som sägs ”vara väldigt bra för mycket” är oftast inte bättre än placebo (”sockerpiller”) när det testas i seriösa forskningsstudier. Rött ljus ingår i vanligt ljus. /Dag Nyholm

Den värk som beror på Parkinson behandlas ofta bra av Parkinsonläkemedel. Men om det är artrosen i lederna som ger värken behövs nog smärtstillande av något slag, eller fysioterapi, alternativt förstås operation om det är artros i de stora lederna. Diskutera i första hand med husläkaren. /Dag Nyholm

I ditt fall skulle du kunna prova att ta en liten dos med apomorfinpenna när du ska på toa på natten. Alternativt diskutera att ha pumpen på dygnet runt. /Dag Nyholm

Nej, då gör den lite väl stor nytta. Moxalole är en behandling mot förstoppning, men om avföringen blir lös och flera gånger per dag bör du sluta och bara använda den vid behov, dvs vid förstoppning, t.ex.om det dröjer flera dagar mellan tarmtömningarna. /Dag Nyholm

Propavan (propriomazin) 25 mg, är en sömnmedicin som har en ganska lång effekt och skulle kunna vara bra om man vaknar mång gånger under natten, men det finns nackdelar. Propavan har kemiska egenskaper som gör att det motverkar dopamin, och om man tar det mer eller mindre regelbundet, eller i högre dos (2 tabletter till natten) är risken att Parkinson symtomen ökar. Propavan är ett medel som ge upphov till parkinsonismsymtom även om man inte har Parkinsons sjukdom, och de flesta med Parkinsons sjukdom som har prövat Propavan upplever en försämring.

Biverkningar som anges i FASS.se för Propavan är: muskelstelhet, rörelsetröghet, ofrivilliga muskelrörelser, rastlöshet i benen (restless legs), stickningar, domningar eller skakningar = parkinsonism

Det beror på hur hög värmen är... Själva pumpmekanismen klarar sommarväder, men bör inte ha direkt solljus på t.ex. en badstrand, då får man täcka den med kläder eller handduk. Bastuvärme är inte att rekommendera, främst pga fuktigheten, pumpen är inte vattentät. Duodopa-kassetten (själva medicinen) ska kylförvaras fram tills den ska användas och då håller den 24 timmar i rumstemperatur. /Dag Nyholm

Ingen fara, du kan fortsätta med nästa dos som vanligt. Om du märkte av biverkningar av den dubbla dosen går det förstås bra att skjuta på nästa dos ett tag, men även en dubbel dos Madopark går ut kroppen ganska snabbt. /Dag Nyholm

Orolig sömn kan förstås få konsekvenser för hur man mår på dagen, men jag tror inte att det gör att medicinerna inte räcker till under dagtid. Om man pratar och/eller rör sig mycket under drömsömnen så kan det lindras av ett läkemedel som heter Iktorivil, som man då tar till natten. Vad gäller Madopark depot och andra Parkinsonmediciner så kan de ofta underlätta sömnen, men ibland kan de få motsatt effekt också, att man drömmer mer och blir piggare på natten. Om smärtor och stelhet varar stor del av dagen och beror på Parkinson kan det vara värt att prova högre dos av Parkinsonmedicin. /Dag Nyholm

Angående MSA (multipel system atrofi - parkinsontyp (MSA-P, diagnoskod G23.2, respektive cerebellär typ (MSA-C, kod G23.3) - tidigare namn Striatonigral degeneration).

Det är en stor fråga som inte går att ge ett kort svar på - vi har kort muntlig tagit upp MSA i avsnitt 70 i Parkinsonpodden.

Parkinsonpodden avsnitt 70

Klicka på länken:

https://podcasts.apple.com/se/podcast/parkinsonpodden/id1449562530?i=1000629132118

Nedan är några kärnfakta.

MSA-P (och MSA-C och blandformerna MSA-P och C) är en egen sjukdom är lik men inte samma sjukdom eller har samma sjukdomsprocess som Parkinson sjukdom. Det finns likheter ffa med MSA-P, som gör att det kan vara mycket svårt att skilja upp sjukdomarna MDA-P och Parkinsons sjukdom, de första åren, men det finns viktiga skillnader mellan de två sjukdomarna. MSA är sällsynt - ca 1500-2000 patienter har diagnosen (mindre än 1/10 av antalet med PS). Sjukdomen är inte ärftlig, men orsaken är okänd.

MSA-P orsakas av att alfa-synuklein ansamlas i stödjeceller (främst oligodendrocyter - som bildar ett isolerande och skyddande hölje kring nervceller i hjärnan - detta medför att många olika typer av nervceller kan påverkas och fungera sämre och så småningom sluta fungera och försvinner. Det är inte bara dopamin nervceller som drabbas, men de kan de göras tidigt i sjukdomen MSA-P och ger upphov till symtom på dopaminbrist på samma sätt som vid Parkinsons sjukdom. Sjukdomen fortsätter och ger upphov till ytterligare symtom allt efterhand som andra områden i hjärnan påverkas. Däribland är det ett område som påverkas av sjukdomen, striatum (som består av caudatus och putamen områderna i hjärnan) vilket området där dopamin tas emot och ger upphov till vidare funktioner som rörelser mm. Detta område påverkas inte vid Parkinsons sjukdom och det är en av de stora skillnaderna mellan det två tillstånden. När striatum påverkas successivt vid MSA-P minskar också effekten av läkemedel som syftar till att ersätta dopamin, och därför avtar en behandlingseffekt efterhand vid MSA sjukdomen, men inte vid PS.

Ytterligare områden i hjärnan och ryggmärgen påverkas och ger upphov till olika symtom - de vanligaste och viktigaste är påverkan av kontrollen av det autonoma (automatiska  / självständiga nervsystemet) som är med i styrningen av många kroppsfunktioner. De vanligaste är förmågan till att tömma urinblåsa (som kan leda till så kallad  retention (kvarvarande urin i blåsan efter försök till tömning) och ibland urin-inkontinens. Hos män är svår erektil dysfunktion/impotens vanligt. Det kan i vissa fall, och efter flera års sjukdom leda till att det är svårt med att ha full kontroll över ändtarmsslutarmuskeln. Blodtrycksregleringen påverkas vid MSA, i större omfattning än vid PS, med höga blodtryck i liggande, och mycket låga blodtryck i stående. Kroppens förmåga att reglera kroppstemperaturen kan påverkas, med kyla i exempelvis en arm eller ben, omväxlande med svettningar som inte är adekvat. Kontrollen över stämband och andningsmönstret kan påverkas och man kan få så kallade  stridor med ett hissande, tjutande ljud från halsen vid andning.

MSA-C kan ge upphov till samma symtom, men drabbar också lillhjärnan, cerebellum, och ger då upphov till mer obalans, och nedsatt koordination än parkinsonism. Det kan finnas påverkan av cerebellum också vid parkinsontypen, då också med sämre balans/koordination.

MSA-P behandlas med dopaminersättningsläkemedel så länge det är effektivt, och kombineras ofta med exv Amantadin/Dinetrel, och andra läkemedel som kan förbättra blodtrycket (många medel och åtgärder), och mot andra symtom. Det kan bli aktuellt med olika former av andningsstöd som C-PAP, och urinblåsekateter mm.

Det är vanligen de regionala motorikcentra vid regionsjukhusen/universitetssjukhusen som är med i processen att fastställa diagnos och vidare omhändertagande gör oftast upp i samarbete för en fungerade vårdplan. Det bör vara möjligt att komma till det regional centrat för bedömning om det inte har kommit tillstånd. Sjukdomen fortsätter och försämras efterhand varför det kan behövas bedömas flera gånger. /Håkan Widner

Tyvärr rekommenderas inte Propavan när man har Parkinson, eftersom det kan hämma dopaminet och därmed påverka rörligheten negativt. Dock finns det inga studier av detta. /Dag Nyholm

Var god se tidigare svar om cannabispreparat (CBD olja respektive cannabioler och cannabis/marijuana). Det finns många uppgifter om kortvariga effekter av olika beredningar av cannabis - men inga som är vederlagda i kontrollerade studier. Det finns inget läkemedel som är baserat på cannabioler som kan förskrivas eller som har tydliga, och framförallt långvariga effekter på Parkinsons sjukdom. Cannabioler, och de preparat som har den narkotiska komponenten THC i en signifikant andel, ger en ospecifik lugnande effekt som all marijuana. Det är sannolikt denna effekt som ses i de rapporter som anges.

THC är förbjudet i Sverige - och lyder under narkotikalagstiftningen. Försäljning = langning och är straffbart. Import över nätet är enligt smuggling av narkotika och är straffbart. Eget innehav och eget bruk är också straffbart.

CBD-produkter som marknadsförs med förment medicinska egenskaper och effekter får inte säljas i Sverige, och det företag som gör marknadsför dessa produkter, erhåller företagsbot, med stigande belopp om försäljning upprepas.

Detaljer i detta finns på Läkemedelsverkets hemsida - www.lakemedelsverket.se (Cannabidiol – CBD | Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se) /Håkan Widner

L-dopa/dopamin är i grunden uppiggande. Har man en omfattande sömnbrist innan man börjar med medicineringen så leder medicineringen till att förutsättningarna för sömn förbättras, och om förbättringen också medför att du får tillräcklig mängd djupsömn, leder det till mindre dagtrötthet. Om djupsömnbrist kvarstår kommer L-dopa/dopamin fortsatt ge en trötthetsupplevelse. Man kan fortsatt reglera nattsömnen med dopaminpreparat och förhoppningsvis kan det uppstå en balans, men de kan behövas andra läkemedel (de vanligaste är låga doser Mianserin respektive Mirtazapin). Om det förekommer andra för sömnen störande symtom som andningsuppehåll (sömnapné), eller snarkningar behövs andra åtgärder än mediciner.

Det bör vara möjligt att öka doserna under dagen för att få bättre effekt mot skakningar utan att trötthet kommer om nattsömnen fortsatt förbättras, men detta bör du ha kontakt med din vårdgivare för att stämma av med.

Det är svårt att på dessa uppgifter ge några säkra kommentarer. Rent allmän sett, och i de mest generella termer är det, vid en vanlig Parkinsons sjukdom, möjligt att kompensera dopaminbristen som sjukdomen orsakar så att betydande symtomlindring kan uppnås de första åren, vanligen utan eg kompromisser i daglig funktion (allt inkluderat) minst 5 men ofta 10 år.

Medicineringen som behövs för detta är mycket individuell och det går inte att kommentera utan att veta vad denna medicinering är för din far.

Det finns en rad icke-motoriska symtom som behöver andra åtgärder, och andra mediciner än dem som ger symtomlindring för rörelserelaterade symtom.

Om det är symtom som anges som din far har: sömnlösa nätter, ständig oro och övervakning, till frustration och stundvis verbal ilska, så det symtomyttringar som det sannolikt finns behandlingar för, men som troligen inte har med dopaminersättning att göra. Tag kontakt med den vårdgivare som behandlar din far.

/Håkan Widner

Alla potenta läkemedel som förskrivs är avsedda för att underlätta och förbättra symtom av olika slag, och pramipexol är ett av det mest förskrivna dopaminersättningsläkemedlet, och som har funnits i behandlingsarsenalen sedan -90-talet, och är ett av de bas-läkemedel som de flesta patienter har nytta av. Oönskade effekter kan förekomma, men det är viktigt att när man läser de sammanställningar av olika rapporterade biverkningar är att se på hur vanligt eller ovanligt en oönskad effekt är. Läkemedel som är framtagna med moderna metoder, och som används mycket, har långa listor av möjliga biverkningar eftersom ett läkemedelsbolag är skyldiga att samla in all information och redovisa erfarenheter av olika vanliga respektive ovanliga reaktioner.

I läkemedelsinformationen finns också beskrivningar av de gynnsamma effekter som erfarenheter och studier har kommit fram till. Det är sannolikt i den mänskliga naturen att man inte tar till sig denna del av information, utan enbart den information som handlar om de mindre vanliga biverkningarna.

Pramipexol är ett säkert läkemedel, genom att vi känner väl till dess gynnsamma och ogynnsamma egenskaper. Om det uppträder biverkningar som på ett eller annat sätt påverkar för mycket kan det förstås och justeras efterhand. Det är långverkande (minst 6 - 7 tim förväntad effekt av en tablett) och finns också som ett depot-preparat som ger en ganska jämn effekt över ett dygn. Det är effektivt mot kramper, skakningar, muskelstelhet och allmän rörlighet mm.

En övergripande strategi att behandla Parkinsons sjukdom som det råder konsensus om bland specialister på sjukdomen inom Sverige är att det är en fördel att ge behandling med en kombination av alla de olika klasserna av anti-parkinson medicinerna efter några år med sjukdomen  (L-dopa dvs Madopark (levodopa/benserazid), Sinemet (levodopa/carbidopa) Stalevo (levodopa/carbidopa/entakapon), enzymhämmare som främst förstärker/förlänger effekten av bildad dopamin men också förstärker/förlänger effekten av  L-dopa i ovan tabeltter som MAOB-hämmare (rasagelin, Xadago/safinamid, Eldepryl/selegelin) och COMT-hämmare (entakapon som del i Stalevo tillsammans med evodopa/carbidopa), och mindre vanligt tolkapon/Tasmar respektive Ongentys (opikapon), samt dopaminhärmare (agonister) ropinorol (ReQuip), rotigotin (NeuPro plåster) och pramipexol (Sifrol med flera namn som Opryema/Mirapexin, Derniq mm) tillsammans. Syftet är att ha överlappande effekter, då läkemedlen har olika långa effekttider (L-dopa vanligen kort liksom entakapon som gör att man behöver ta dessa vid ganska täta tillfällen för att få en effekt över dygnet, medan exv rasagelin, safinamid, opikapon, depot varianterna av ropinorol och pramipexol kan ge effekter över ett dygn med en dos.  Kombinationsbehandling gör också att man vanligen kan få effekter som samverkar med förhållandevis låga doser av respektive  läkemedel och med det minska risken för en del av de ogynnsamma effekterna.

Man skall ha respekt för moderna läkemedel som är potenta, men som patient med dopaminbrist har man mycket att vinna på att söka ersätta bristen och generellt kan sägas att de gynnsamma effekterna vid låga doser vanligen vida överskrider de ogynnsamma effekterna. Enda sättet att veta om man har nytta av läkemedlet är att pröva.

Det är då viktigt att veta att det ofta är en övergående sjöksjuke lik reaktion som uppträder, med ett (vanligen) lättare illamående, minskad aptit och lite yrsel - det är samma som uppträder vid början med L-dopa, och är en effekt av dopamin i blodet (eller att dopamineffekten härmas). Det är således ett slags kvitto på att det finns en dopaminersättningseffekt och är en oönskad effekt men i grunden en behandlingseffekt mot dopaminbrist. Obehagen brukar klinga av inom en ganska kort tid (dagar, sällan mer än veckor). Övriga negativa effekter kan komma senare och är vanligen dosberoende, men den gynnsamma effekten brukar således vida överväga. Man skall vara medveten om att dopamin i grunden är stimulerande, och uppiggande, och långverkande effekter kan störa sömn, och man kan bli överstimulerad på olika sätt som kan ställa till det på olika sätt, men det är ovanligt att det sker tidigt och vid låga doser.

/Håkan Widner

God sömn är mycket viktig för oss alla och inte minst för patienter med Parkinsons sjukdom, och det finns flera frågor kring detta ämne i AOP.

Det är många rutiner och enkla åtgärder som kan förbättra sömnen, inte minst att respektera när den naturliga sömnrytmen och sömnigheten som för de flesta kommer framåt 23-24 tiden eller tidigare. Hoppar man på sömntåget då, somnar de flesta - missar man det går nästa ett par timmar senare och däremellan kan det vara svårt att somna, oavsett vad man gör.

Låga doser (1/4 - ½ tablett) av Mianserin eller Mirtazapin kan locka fram normal sömnrytm och sömndjup och används av många som ett första handsmedel för att förbättra sömnen, då det är ett samspel mellan dopamin/noradrenalin/sömnhormonerna orexi och melatonin som gör att man somnar och går in i olika sömndjup.

Insomningsmedel kan om dessa  åtgärder inte förslår, bli aktuellt, exv Zopiklon (Imovane), eller Zolpidem (Stilnoct). En annan typ är Oxascand., och de gör att man somnar raltivt snabbt, och de är kortverkande. Dessa medel kan vara vanebildande, men det är sällan att doserna ökar efter hand sk tolerans eller beroende.

Quetiapin är ett sk atypiskt neuroleptikum (motverkar till del dopamin och andra signalämnen). Det är ett av de 2 neuroleptika (det andra är clozapin/Leponex) vilka kan ges till patienter med Parkinsons sjukdom efter dess 2 medel inte blockerar dopamins viktiga funktioner via receptorerna (mottagare) utan verkar på ett annat sätt jmf med de övriga neuroleptika som är olämplig och skall undvikas vid Parkinson sjukdom (exzv Haldol, Risperidon/Risperdal, olanzapin/Zyprexa m fl).

Quetiapin har ingen beroendeframkallande effekt och vanligen ges det vid exv tendens till mycket livliga drömmar/mardrömmar och när det är svårt att skilja upp dröm från verklighet om man vaknar under natten i en dröm. Det ges också vid hallucinationer och kan tas under dagen. Det är vanligen så att doser upp till 100 mg / dygn inte har någon negativ effekt på Parkinson symtom men högre doser kan ibland leda till sämre effekt av exv Madopark. Om de högre doserna av Quetiapin (upp till ca 100 mg) inte lindrar syner och hallucinationer byter man ofta över till Clozapin - som har en annan och vanligen mer potent effekt. Nackdelen med Clozapin är att man behöver ta regelbundna blodprover för att kontrollera blodvärden 1 gång per v i 16 och efter det 1 gång per månad för en sällsynt men inte förutsägbar ogynnsam effekt på blodbildningen.

Effekten av Quetiapin på sömnen kan vara god och är dosberoende.

/Håkan Widner

Det finns inte något test som med 100 % säkerhet utesluter Parkinsons sjukdom. DaT-scan eller motsvarande PET-undersökning visar dock nästan alltid ”sänkt upptag” av det spårämne som används, som tecken på Parkinsons sjukdom eller atypisk parkinsonism. Säkerheten kring diagnosen brukar öka ju längre tid man har haft sina symtom och ett år är kort tid i det här sammanhanget. Ibland blir det tydligare om man gör om undersökningen efter ett par år. Men diagnoserna inom parkinsonism-spektrumet är ”kliniska”, dvs att bedömningen görs av läkare efter vanligt samtal och undersökning, och man kan inte helt lita på bildgivande metoder. Om Madopark fungerar så är det ett viktigare resultat. /Dag Nyholm

Vid en (lång)resa över tidzoner fortsätter man i princip som vanligt, dvs man siktar på att följa dag/natt tiderna som man brukar, men att det som är dag förlängs eller förkortas beroende på åt vilket håll man reser. Det är intervallen mellan dagdoserna som man behåller och lägger till eller drar i från 1 eller flera doser.

Exv om man tar långverkande agonist, MAO-B hämmare och L-dopa  på morgonen, med L-dopa med ca 3 tim intervall fram till kvällen/natten så lägger man till ytterligare doser under den av tidzonsbytet förlängda dagen om man reser väster-ut och "betalar tillbaka" detta med färre doser vid resa öster-ut, då dygnet blir kortare.

Det är främst L-dopa doserna som blir fler  - långverkande MAOB-I (Azilect/rasagelin/Xadago/safinmamid) respektive dopamin härmare (ropinorol depot/ReQuip Depot/ pramipexol depot /Sifrol Depot / NeuPro plåster) behöver man inte ändra antalet eller annan justering. Nästa dos tas vid nästa morgon exv. Plåstret låter man sitta kvar de extra timmarna.

Om man tar mer kortverkande dopamin härmare exv Sifrol 0.18/0.35 mg - icke dept eller ReQuip 0.5-2 mg  - icke depot) kan det vid riktig lång resa med ca 6 - 9 tim utökat dygn bli aktuellt med en ytterligare dos. Det är på samma sätt intervallen som är av intresse - vid resa väster ut kan det bli aktuellt med en extra dos, som betalas tillbaka med en dos mindre på vägen tillbaka.

Försök håll reda på vad som är dag och natt och förläng eller förkorta dygnets dagtid om möjligt. Det är lite svårare att parera för en längre eller kortare natt men det gäller i princip samma metod med medicinerng som "vanligt".

Det är också viktigt med vätskebalansen under flygresor då man förlorar vätska pga torr luft. De flesta flygbolag är bra på att servera vätska, och det skall man ta emot.

Väl på plats på reseorten är det bäst att söka anpassa sig till dygnet som det är - och ta medicineringen som brukligt dvs morgondoser på morgonen och hålla på de vanliga intervallen för följande doser. Det vanliga schemat för medicineringen gäller såväl före som efter.

Vid sk Jet-lag är det inte så mycket att göra - en del kan ha nytta av att tillfälligt ta Melatonin vid insomnandet, men det är inte alla som vinner på detta.

Brukar man ta medicin för sömnrytmen (vanligaste medlen är Mianserin eller Mirtazapin) kan man fortsätta med detta. Har man tagit vid andra tillfällen vid insomningssvårigheter T Zopiklon eller Zolpidem kan man fortsätta med dem, men har man aldrig tagit dessa medel är det olämpligt att pröva vid resa.

Det är ofta helt annan temperatur och luftfuktighet på reseorten.

Det är viktigt med att vara medveten om vätskebalansen. Det är oftast mycket större volymer som behövs än vad man förställer sig. Vid varmare reseort än hemma, mår de flesta bra av att ta "vätskeersättningsmedel" exv ReSorb (salter+ glukos i lagom mängder) med 1 glas ReSorb till måltiderna (x 3 = 450 mL) utöver vad man vanligen dricker (minst 1½ L/dygn). Detta förebygger mycket av trötthet, lätt illamående och huvudvärk som vätskebrist kan orsaka. Tumregel:  om man känner törst - minst 1 L behövs fyllas på; först törst och sedan huvudvärk - minst 1½-2 L behövs för att kompensera förlusterna.

/Håkan Widner

Trevlig resa!

Exv  Ordinarie dosering  kl 7  kl 10 kl 13 kl 16 kl19  kl21 Natt medicin

Xadago 50 mg            1

Pramipexol 1.05 mg       1

Stalevo 100 mg            1   1     1     1    1    1

Mianserin 10 mg                                           ½

Fler doser under "rese-dagen"

Exv  Resa väster-ut  kl 7  kl 10 kl 13 kl 16 tidz tidz kl19  kl21 Natt medicin

Xadago 50 mg            1

Pramipexol 1.05 mg       1

Stalevo 100 mg            1   1     1     1    1    1    1     1

Mianserin 10 mg                                                   ½

Färre doser under "rese-dagen"

Exv  Resa öster-ut  kl 7  kl 10 kl 13 tidz  tidz Natt medicin

Xadago 50 mg            1

Pramipexol 1.05 mg       1

Stalevo 100 mg            1   1     1    1    1

Mianserin 10 mg                                   ½

Det är en gammal uppfattning om att det är en fördel att avvakta med medicinering så länge som möjligt. Strategin som rekommenderas numera är att inte vänta med medicinering,

Vid symtom, tex skakningar, har sjukdomsprocesserna redan pågått flera år. Det är en rad kompensationsmekanismer som sätts igång i de nervbanor som är påverkade, bla omsätts dopamin ca 5 gånger snabbare, och det sker uppreglering av gener för de enzymer som är med och bildar dopamin 3- 4 gånger. Dessa kompensationsmekanismer anses bidra till sjukdomsförloppet även om det inte är visat att tidig medicinering påverkar sjukdomsutvecklingen gynnsamt eller tvärtom (en sådan studie är mycket svår att genomföra). Rekommendationen är att när man har utvecklat symtom är det gynnsamt att börja med medicinering. Det är av mindre vikt vilken medicineringstyp (L-dopa/dopaminhärmare eller enzymhämmare MAOB-I) man börjar med. Alla leder till, efter en tid (vanligen 3 månader) att de negativa kompensationsmekanismerna normaliseras.

Rädsla för biverkningar innan man har prövat ett preparat är förståeligt, men de gynnsamma effekterna överväger i de flesta fall, och det är först efter man prövat som det går att värdera de gynnsamma mot de ogynnsamma effekterna. Det är stor skillnad i biverkningspotential baserat på doser och hur länge man har tagit ett preparat. När man börjar med exv pramipexol skall man börja med en låg dos och successivt, över veckor eller månader öka dosen stegvis med små steg. Det är då vanligen att man får en gynnsam effekt som förtåls bra.

Det finns ingen patient med reell och korrekt diagnostiserad Parkinsons sjukdom som undgår att börja med medicinering eller att fortsätta med dem, och man bör sträva efter en kombination av de olika klasserna av anti-parkinsonmedicinering (L-dopa/dopaminhärmare eller enzymhämmare MAOB-I) inom några år för att undvika att utveckla exv dos-glapp, och det är vanligen bättre att kombinera de olika typerna är att öka till respektive medels maximala dos innan ett tillägg av en annan grupp av läkemedel. /Håkan Widner

Probiotika finns inget säkert vetenskapligt stöd för vid Parkinson, men det pågår mycket forskning om detta. Vitamin B12 använder vi en del vid Parkinson eftersom man kan få B12-brist då det går åt extra B12 vid omsättningen av L-dopa. Magnesium beror på i vilken form och i vilket syfte det tas. I L-dopa-tabletter finns magnesiumstearat som hjälpämne och då är det bra. Magnesium i andra former kan användas mot förstoppning, men kan möjligen minska nivåerna av L-dopa.

Extra Madopark Quick mite inför träning kan vara bra för vissa personer som rapporterar att de annars känner av mer parkinsonsymtom efter träning. Det kan inte rekommenderas generellt inför träning, men det är inte farligt att prova sig fram.

Ja, Melatonin kan fungera mot sömnsvårigheter. /Dag Nyholm

Ja. Smärta kan bero på så många olika saker. Smärtstillande finns ju receptfritt så att man kan prova. Men diskutera gärna med husläkaren om det behövs mer långvarig smärtlindring. /Dag Nyholm

Den här sortens skakning är troligen inte den typiska viloskakning som kan höra till Parkinson, utan så kallad ”fysiologisk tremor”, som alla människor kan ha när de blir pirriga eller stressade. Du kanske är mer benägen till det nu när du har Parkinson. Oavsett vilken typ av skakning det var så är det mycket vanligt att skakningar förvärras i pressade lägen. Skådespelare och musiker använder ibland betablockaren propranolol (Inderal) vid behov för att dämpa skakning i samband med framträdanden. Den kan du be din läkare att skriva ut om problemet fortsätter i liknande sammanhang, men det är bra att veta att den också sänker puls och blodtryck. /Dag Nyholm

Duodopa innehåller de aktiva substanserna levodopa och karbidopa och i dagsläget (september 2023) finns det ingen ”kopia”. Däremot finns Lecigon, som i tillägg innehåller entakapon och ges med en mindre pump. Om man tål entakapon kan man byta. När kopplingarna blir slitna behöver de bytas ut. Det kan en pump- och sondkunnig sjuksköterska göra. Inom några månader kommer troligen den nyaste av L-dopapumpar ut på marknaden. Den kommer att heta Produodopa, innehåller försubstanser till levodopa och karbidopa och ges via liten kanyl till underhudsfettet. /Dag Nyholm

Det finns en specifik behandling mot överrörlighet och den heter amantadin (Dinetrel). Den kan dämpa överrörligheten något. Det har diskuterats mycket om safinamid (Xadago) också kan minska överrörlighet, eller åtminstone inte förvärra den, men det finns inga säkra bevis. Det som hjälper allra bäst mot besvärande överrörlighet är de ”avancerade” behandlingarna med DBS eller pump. /Dag Nyholm

Det enklaste man kan göra är att försöka få i sig vattenlöst levodopa (t.ex. Madopark Quick), som kan lösas upp i liten mängd vatten (det räcker med en tesked). I dagsläget kan man inte ge parkinsonmedicinerna via dropp. Däremot förstås via slang (sond) till magen, men det får man bara om man är väldigt svårt sjuk. Alternativ till dopaminhärmare (agonist) är plåstret rotigotin (Neupro) och apomorfinpenna (eller förstås pump, men det brukar man inte sätta in tillfälligt). Det kan vara farligt att plötsligt bli helt utan Parkinsonmediciner, särskilt om man haft sjukdomen några år. Om man är tidigt i sjukdomen och ändå får i sig lite medicin är det inte farligt, bara besvärligt. Därför är det bra att man trots magsjuka försöker få i sig lite mediciner. Om det inte går och man mår dåligt bör man söka på akuten för att få vätska via dropp och för att få hjälp med medicinerna. /Dag Nyholm

Beställ tid hos vårdcentralen och berätta om ditt urinläckage. Det kan vara aktuellt med remiss till urolog för undersökning. Det finns läkemedel som kan hjälpa och det finns också andra sorters hjälpmedel så att du inte behöver känna dig inlåst. /Dag Nyholm

I många fall får man välja själv vad man tycker passar bäst - vi brukar visa de olika pumparna och gå igenom hur pump och slangar funkar i vardagen. Ibland har man tidigare haft vissa biverkningar som gör att ett eller flera alternativ inte passar. I dagsläget (september 2023) finns tre olika pumpbehandlingar i Sverige: Den ena är apomorfin som ges via liten plastkanyl i underhudsfettet, men som oftast behöver kombineras med L-dopatabletter. De andra två är L-dopapumparna som ges via slang i magen och där Duodopa innehåller exakt samma akriva substanser som Sinemet, medan Lecigon är samma som Stalevo, fast i flytande form. Alla pumpar har samma funktion, att de pumpar in små doser kontinuerligt, men de ser olika ut och är olika stora. Inom några månader beräknas en L-dopapump komma ut på marknaden, den heter Produodopa och innehåller försubstanser till samma läkemedel som finns i Duodopa/Sinemet, men den ges via underhudsfettet. /Dag Nyholm

Till stor del beror det på att ni egentligen inte har ”samma sjukdom”. Vi kallar det för Parkinsons sjukdom, men sjukdomen kan te sig oerhört olika mellan olika individer. Till exempel vilka symtom som dominerar, ålder vid insjuknande, andra sjukdomar/mediciner, vilka biverkningar man har haft tidigare, med mera. Vissa personer med Parkinson har också egna önskemål om medicinering och vi neurologer kan också ha olika uppfattningar om vilken medicin som passar bäst i en viss situation. Styrkan på medicinerna kan variera beroende på kroppsvikt och andra individuella faktorer. Ofta sätter vi in lägsta dosen av en viss sort och ökar successivt över lång tid, såvida det inte dyker upp biverkningar. Det är på ett sätt krångligt att det finns så många olika behandlingsmöjligheter, men det är också bra att det finns många olika mediciner att välja på!  /Dag Nyholm

L-dopa i depot-form (Madopark depot och Sinemet depot) kan användas även dagtid. Den så kallade biotillgängligheten är lägre jämfört med ”vanliga” tabletter, vilket innebär att man inte får 100 mg upp till hjärnan, utan bara ungefär 75 %. Uppgången och nedgången i koncentration är lite långsammare än med vanliga tabletter och därför kan depot-formuleringarna upplevas lite ”trögare” och mer svårstyrda när man vill ändra dos. Det går att kombinera vanlig tablett och depot, men då behöver läkaren ha koll på att det inte blir för höga doser totalt. /Dag Nyholm

Det finns massor av erfarenhet av apomorfin, det är faktiskt det äldsta parkinsonläkemedlet. Detta är en dopaminhärmare (agonist) som ges via injektion eller pump till underhudsfettet, där det tas upp snabbt och ger effekt på bara några minuter. Ja, det kan hjälpa dig med många olika parkinsonsymtom, inklusive dystonikramp och låsningar. Du kommer få veta mer när du börjar, t.ex. att det är viktigt att variera injektionsställena och gärna massera huden för att förhindra lokala ”knölar”. /Dag Nyholm

Vikten på en Duodopapump med full kassett är drygt 500 g (inte hg...). Alternativet när det gäller L-dopapump heter Lecigon och den väger ungefär hälften så mycket men innehåller entakapon (som finns i Comtess, Stalevo m fl), så det är viktigt att veta om man tål den beståndsdelen. Det är möjligt att byta pump på många olika sjukhus i Sverige och i prinip kan man göra det över dagen. Fråga din neurolog varför du inte får byta och be om remiss till närmaste universitetssjukhus, eller skriv en ”Egen vårdbegäran”. /Dag Nyholm

Dystoni med vridning i foten kan vara smärtsamt. Parkinsonläkemedel hjälper oftast, det kan behövas högre dos. Apomorfinpenna kan ge tillfällig lindring snabbt. Avancerade behandlingar som DBS (djup hjärnstimulering) och pumpar kan vara effektiva. Om det är svårbehandlad dystoni kan man behandla med botulinumtoxin-injektioner i de muskler i underbenet som orsakar vridningen/felställningen. /Dag Nyholm

Ja, det finns en ökad risk för demens när man har Parkinson. Men den är annorlunda jämfört med andra demenssjukdomar, t.ex. Alzheimer. Det är oftare tanketröghet och svårigheter med att tänka på flera saker samtidigt vid Parkinsonrelaterad demens. Minnesstärkande läkemedel som används vid andra demenssjukdomar kan också användas vid Parkinson. /Dag Nyholm

Det varierar lite mellan de 6 centra som genomför DBS (Deep Brain Stimulation) operationer, men man behöver genomgå tester som bekräftar att det är Parkinsons sjukdom, och hur man reagerar på dels medicin och uppehåll av medicinering dels kognitivt och mentalt dels rörelsemässigt. Hur medicineffekterna varierar över en dag eller v behöver kartläggas och vilka symtom man har i de olika faserna av fluktuationer, exempelvis mentala symtom på L-dopa brist (trötthet, ångest), som stelhet, skakningar och vid medicineffekt(hallucinationer, impulskontrollstörningar, eller överrörlighet. En detaljerad neuropsykologisk testning är vanligen obligatorisk.

Allmänna kroppsfunktioner som hjärta - kärl med blodtryck men också balans och sömn ingår. Det finns en rad tester och skalor som används, men också mätningar med sensorer. Alla uppgifter samlas in och diskuteras vid en så kallad multidisciplinär rond - där det tas ett beslut av gruppen - det är inte en enskild läkare eller testresultat som vanligen är avgörande för en rekommendation.

/Håkan Widner

Det går inte att direkt ge kommentarer till förlopp som detta mer än generella svar.

Parkinsons sjukdom påverkar många kroppsfunktioner inkluderande blodtrycksreflexer. Det är vanligt att om man har haft högt blodtryck eventuellt före Parkinsons sjukdom, leder Parkinsonsjukdom till att blodtrycket sänks och att man behöver minska doserna av blodtryckssänkande medel. Man blir också generellt känslig för exempelvis värme och det är viktigt med att ha en god vätskebalans. Blodvärdet kan vara för lågt om exempelvis B-vitamin/folsyra förbrukas av främst L-dopa medicinering i många år och det kan bidra till en ökad känslighet för svimningar eller nära svimning. Svimning är ett allmänt symtom som kan bero på en rad faktorer, men är mycket vanligt att bedömas på akut mottagningar. Varje dag kommer patienter till akut mottagningar av svimningar av olika skäl och orsaker och det är oftast möjligt att skilja upp orsaken/orsakerna till svimning efter undersökningar.

/Håkan Widner

Parkinson och mediciner mot Parkinsons sjukdom kan inte ge upphov till spontana smärtor i revbenen. Rent medicinskt är det anmärkningsvärt att bli trött efter 500 m gång och få ont i bröstkorgen spontant. Det bör kontrolleras så att det inte är något som kan förklaras av exempelvis kärlkramp eller annan orsak. /Håkan Widner

Det finns hållpunkter för en inflammatorisk process i hjärnan, som vanligen anses vara en konsekvens av sjukdomsprocessen och mera sällan vara en primär orsak till sjukdomen. Det har gjorts många studier med att försöka påverka och bromsa inflammationsreaktioner vid Parkinsons sjukdom, men alla har varit negativa och det finns förnärvarande inga av alla medel som kan påverka inflammationsprocesser som har visat sig kunna bromsa sjukdomen. Det pågår flera studier med olika medel vilket kan leda till kommande behandlingar, men inget är aktuellt eller på väg in i behandlingen./Håkan Widner

ParkinsonPodden kan endast ge generella råd och det är inte möjligt att ge individuella ordinationer. Behandlingsansvaret ligger alltid hos behandlande läkare som har tillgång till all information.

Generellt kan sägas att det inte finns en viss dos L-dopa som är rätt - 300 mg (tex 3 x 100 mg Madopark kan vara för hög, och enligt FASS är maxdosen Sinemet 2000 mg, vilket kan vara för lite för vissa.

Det finns flera läkemedel som har effekt på Parkinson symtom, exv MAO-B hämmare (Eldepryl/Seleglin/Rasagelin/Xadago/safinamid), COMT-hämmare (entacapon/tolkapon/opikapon), dopaminagonister/härmare (pramipexol/ropinorol/rotigotin/apomorfin). De har effekter som kan räknas om till att motsvara en viss mängd L-dopa (Madopark/Sinemet/Duodopa/Lecigon) genom en omräkningsfaktor (LEDD - L-dopa ekvivalent dos). Om man har en kombinationsbehandling (vilket vanligen rekommenderas med olika klasser av anti-Parkinsonläkemedel kan doserna i LEDD bli högre.

Det är många faktorer som medverkar och ett visst antal tabletter kan inte bedömas om det är rätt eller fel.

/Håkan Widner

Det är vanligt med trötthet vid Parkinsons sjukdom - man skall dock skilja på olika typer av trötthet och vad man menar med att vara trött.

Något förenklat kan man skilja på:

• trötthet = sömnighet, dvs trötthet som kan bli bättre av sömn. Detta är vanligen orsakat av dålig sömn och låg sömnkvalitet.
• trötthet = muskulärtrötthet, dvs trötthet som kan bli bättre av vila.
• trötthet = hjärntrötthet, dvs trötthet i form av nedsatt mental ork, och nedsatt koncentrationsförmåga, och nedsatt uppmärksamhet mm. Hjärntrötthet blir inte bättre av vila eller sömn.

Det är mycket vanligt att sömnen är störd/påverkad av Parkinsons sjukdom. Normal sömnfysiologi är att det skall ta ca 10-15 min att somna, och att man har en djupsömnsperiod tidigt i sömnfasen som oftast varar upp till 2 tim. Efter denna djupsömn kommer 1 - 2 perioder med ytligare sömn, och det är vanligt att vakna efter ca 3 tim. Om man är vaken mindre än 2 - 3 min kommer man inte i håg det, men om det är något som stör att somna om (exempelvis  värk, stelhet, skakningar eller annat) kan man vara vaken längre. För att ha god sömnkvalitet skall det vara ytterligare djupsömnsperioder efter det varat med en del drömsömnsperioder. För de flesta är det ca 6-8 timmar i sömn, och om kvaliteten är god bör man var utsövd när man vaknar, och inte dagtrött (sömnig) efter det.

Det är många faktorer som kan störa - för mycket medicineffekt av dopamin är uppiggande (exempelvis hög dos till natten av Depot preparat kan väcka en efter 2 - 3 timmar och det kan vara svårt att somna om. Om dosen är för låg, blir det stelhet och svårigheter att vända sig eventuellt med skakningar och stelhet som gör att man vaknar.

Sömnen reglera av många faktorer - bla dopamin, noradrenalin, sömnhormonet Melatonin, sömnhormonet Orexin mm. Lagom och tillräckligt långverkande dopamin till / under natten kan ge bättre sömnkvalitet, och små doser av Mianserin/Mirtazapin lockar fram normal sömnrytm (delvis genom en noradrenalineffekt). Om andningsuppehåll föreligger, hjälper inga läkemedel - endast åtgärder som påverkar luftflödet som C-PAP eller andra lokal åtgärder i svalget.

Många komplexa faktorer medverkar och det behöver benas ut vilket som är mest effektivt på sikt, men det är viktigt att diskutera sömnen med behandlande läkare.

Om tröttheten är mer muskulär och minskar av kroppsvila, är det sannolikt möjligt att förbättra detta genom att se över grundmedicineringen så att det är tillräckligt med dopaminersättning. Om tröttheten varierar med doseffekter (dosglapp)- är det oftast lättare att hitta detta mönster. Flera kroppsfunktioner kan dock spela in, främst om blodtrycket är lågt eller sjunker mycket tex i stående. Yrsel behöver inte förekomma, utan endast trötthet. Blodtrycksmätning i sittande och stående ger ledtrådar.

Hjärntrötthet beror vanligen på otillräcklig grundmedicinering - dels dopaminersättning men också andra katekolaminer som noradrenalin. Det är svårt att skilja upp på nedstämdhet och hjärntrötthet, men det finns likheter och ibland överlappande behandlingar.

Öppen mun vid Parkinsons sjukdom förekommer oftast i så kallad avancerad fas - det är ett sjukdomsfenomen, som jag tolkar det som ett uttröttningsfenomen - munnen och käken är ständigt aktiva och kontrollen kräver en viss mängd medicin - men det går inte att dosera till endast dessa muskler.

/Håkan Widner

Järntabletter kan minska upptaget av levodopa (Madopark), men om man märker av försämring av Parkinsonsymtomen kan dosen av Madopark höjas. Man kan också försöka att inte ta de båda medicinerna vid samma klockslag. /Dag Nyholm

Dystoni med vridning i foten kan vara smärtsamt. Parkinsonläkemedel hjälper oftast, det kan behövas högre dos. Apomorfinpenna kan ge tillfällig lindring snabbt. Avancerade behandlingar som DBS (djup hjärnstimulering) och pumpar kan vara effektiva. Om det är svårbehandlad Dystoni kan man behandla med Botulinumtoxin-injektioner i de muskler i underbenet som orsakar vridningen/felställningen. /Dag Nyholm

Frågan är om dåsigheten verkligen är en biverkning av Madopark - det kan förstås vara så, men det är inte alls säkert. Just Madopark är ”snällast” av alla Parkinsonmediciner, så i ditt fall är det nog bra att hålla sig till den och försöka att smyga upp dosen lite i taget. Du använder alltså nu totalt 200 mg levodopa och det är en mycket låg dos - du skulle säkert behöva minst dubbelt för att få effekt, men det är bra att isåfall öka dosen gradvis. Be din neurolog om ett upptrappningsförslag och kolla gärna så att det inte finns någon annan orsak till dåsigheten, som t.ex. lågt blodtryck eller blodbrist. /Dag Nyholm

Nej, en kortisonkur påverkar inte effekten av L-dopa. Men kortison gör mycket annat. /Dag Nyholm

Brist på dopamin ger olika sorters Parkinsonsymtom eftersom dopamin används i många olika system i hjärnan, t.ex. att rörligheten förändras, men också t.ex. ökad oro eller stresskänslighet. Detta är ju i princip motsatsen till att känna sig tillfredsställd, så här är det en koppling till belöningssystemet. Parkinsonläkemedlen som på olika sätt ersätter dopaminbristen ökar alltså välbefinnandet, oftast på ett ”lagom” sätt, men ibland kan man drabbas av så kallade ”impulskontrollstörningar”, vilket innebär en ökad benägenhet att ”fastna” i något som känns belönande. Kända exempel på det är ökat intresse för spel, sex, godsaker, shopping eller vissa arbetsuppgifter, men också att man kan överdosera sina Parkinsonmediciner i jakt på ”kickar”. Det är bra att veta att sådana biverkningar finns, särskilt vanligt av dopaminhärmare (agonister). En annan motsats till lustkänslor är förstås nedstämdhet eller depression. Sådana besvär behandlas ofta med antidepressiva mediciner. /Dag Nyholm

Vid MSA kan man ha viss nytta av vanliga Parkinsonläkemedel, men den här sjukdomen har fler symtom att hålla koll på än rörligheten och man kan behöva mediciner mot t.ex. blodtrycksfall och urininkontinens. /Dag Nyholm

Ja, det finns många alternativ till Entakapon. Den ”förstärker” varje L-dopatablett med ca 30 %. Det enklaste alternativet är att höja dygnsdosen av L-dopa. Man kan också kombinera med dopaminhärmare och/eller MAO-B-hämmare. /Dag Nyholm

Det händer inget särskilt med kroppen om man tar parkinsonmediciner utan att ha Parkinson. Det enda som kan hända är att man får biverkningar för stunden, de går isåfall över när man slutar med medicinen. /Dag Nyholm

Det är svårt att svara på varför du mår sämre om du somnar om på morgonen, det är nog vanligare att det blir tvärtom. Men möjligen har det med sömnstadier att göra, att du hamnar i "obalans”. Nästa steg för att förlänga effekten beror helt på hur du mår på din aktuella behandling. Jag gissar att du tar ytterligare doser av Levodopa under dagen, annars är det nästa steg. Att lägga till COMT-hämmare är ett sätt att förlänga effekten av varje levodopatablett en aning. Om du bara har 0,26 mg Pramipexol per dag, så kan nästa steg vara att öka den dosen. Men det finns många sätt att justera behandlingen. Hudirritation vid ena axeln beror troligen inte på Parkinson. Mjukgörande salva kan prövas. /Dag Nyholm

Sådana medel mot förstoppning används ibland som en kur vid tillfällig förstoppning. Men när man har Parkinson har man ofta kronisk förstoppning och då är det vanligt att man behöver fortsätta under lång tid. Det är inte farligt. Så länge det fungerar bra är det bara att fortsätta. /Dag Nyholm

Nej, det finns inget annat än att leva som vanligt och försöka hålla kroppen igång så som du beskriver. Om neurologen tror att det kan vara Parkinson så får du prova medicin då. /Dag Nyholm

Ångest vid Parkinsons sjukdom kan bero på flera olika faktorer. Om ångesten kommer regelbundet som vid en off period (mellan eller i slutet av en medicindos med L-dopa) kan det vara ett icke motoriskt off fenomen. Då behandlas ångesten bäst med att utjämna medicineffekten och off perioderna med olika justeringar av grunddoserigen – allt från högre doser, tätare intag av doser, eller tillägg av oliak medel som kan förlänga och förstärka medicineringen (exempelvis genom tillägg av MAO-B hämmare, COMT-hämmare, eller dopaminagonister) om man inte redan har någon av dessa medel.

Ibland kan låga blodtryck yttra sig som ångest, och vanligen trötthet, men inte alltid med yrsel eller hjärtklappning, och då är det ofta relaterat till exempelvis att det kommer i samband med att man reser sig upp eller när man har stått upp en tid. Behandlingen är god vätskebalans och kontroll över blodtrycket.

Om ångesten är oberoende av L-dopa medicineringen och andra tillstånd kan det har med brist på noradrenalin (och serotonin) utan att man samtidigt känner av eventuell nedstämdhet, och då kan Venlafaxin vara ett medel som kan vara aktuellt – men indikationen måste prövas och övervägas. Om medicineringen skall prövas varierar doserna mellan 37.5 till 300 mg och det får följas noga efter hand. Man kan ge kurer om 3 – 6 månader eller en kontinuerlig , vanligen lägre dosering över tid.

 /Håkan Widner

Risken för hallucinationer i samband med sövning när man har Parkinsons sjukdom och medicinering, är dels dosberoende och också vilka typer av medicinering. 300 mg  som total dos är mycket låg dos och kan inte minskas mer/ytterligare. Risken för hallucinos vid narkos bedömer jag som liten.

Vid operation av rhitzopati måste man sövas. Det är viktigt att veta om att man skall vara försiktig med viss typ av diatermi - en metod för att stoppa blödningar i huden/såret vid DBS, men det vet teamen om och kan ge råd.

Så gott som alla patienter som behandlats med DBS fortsätter med medicinering, men jämfört  med före operationen behöver man oftast göra justeringar olika typer av medel och doser, beroende på vilken målpunkt som DBS elektroderna placerats i.  Vid STN (Subthalamic Nucleus)målpunkten sänks doserna ofta med ca 50% beroende på hur mycket man har haft innan - men det är behandlingseffekten som är avgörande och sänkning av medicindoserna är inget egensyfte med ingreppet. För många år sedan slutade man under en tid med all medicinering, men det lärde man sig snabbt att det inte fungerar bra - DBS behandling är alltid en kombinationsbehandling med medicinering.

/Håkan Widner

Det finns tre olika (likvärdiga) minnesstärkande mediciner och en av dessa är i plåsterform. (Observera att det plåstret är rivastigmin/Exelon och inte Rotigotin/Neupro som är en Parkinsonmedicin.) Några andra mediciner finns inte att tillsätta, men Parkinsonmedicinerna kan ha viss effekt på minnesfunktioner, så det är bra om dessa mediciner är justerade så bra som möjligt för rörligheten. En annan sak som kan påverka minnet till viss del är lågt blodtryck och blodtrycksfall. Kan vara värt att kolla blodtrycket i liggande och stående, för säkerhets skull. /Dag Nyholm

Nej, det finns inget annat än att leva som vanligt och försöka hålla kroppen igång så som du beskriver. Om neurologen tror att det kan vara Parkinson så får du prova medicin då. /Dag Nyholm

Utredning för PSP kan se lite olika ut på olika sjukhus och beroende på hur tydliga symtomen är. Viktigast är vanlig, ”klinisk” läkarundersökning och vid PSP undersöks särskilt t.ex. muskelstelhet i nacke, gång, balans och ögonrörelser. Ibland görs magnetkamera och/eller PET-undersökning av hjärnan och ibland tas prov på ryggvätskan (lumbalpunktion). /Dag Nyholm

Kontakta din vårdcentral och be om remiss till närmaste neurolog (eller geriatriker). Man kan skriva egen vårdbegäran också, men ofta blir remiss från vårdcentral bättre. Undersökningen går ut på att läkaren tittar på din rörlighet, vid t.ex. gång och skruvande rörelser med armarna, samt känner på musklerna. Det finns inga andra särskilda undersökningar eller prover som kan påvisa Parkinson. Ibland görs magnetkamera eller röntgen av hjärnan för att utesluta eventuell annan sjukdom. /Dag Nyholm

Agomelatin är en sk melatoninagonist, dvs det efterliknar melatonin, det naturliga sömnhormonet, så det medlet är avsett att påverka och förbättra sömnen. Det kan sannolikt spela roll för den gynnsamma effekten. Man bör ompröva behovet av hur stor dosen behöver vara regelbundet (med några månaders intervall), men det är inget eg hinder att fortsätta med medlet. Det kan behövas att kombinera olika medel för att få en bra sömnbalans.

Det gäller anti-Parkinson medicinerna och övriga sömnmedel. Det är mycket vanligt att långverkande dopaminmedel stör sömnen - dopamin är i princip uppgiggande, medan noradrenlin/melatonin, orexin mfl sömnsignalämnen gör att vi somnar och bevarar sömnen.  Det kan vara att halten dopamin nattetid blir för hög och ger med det en ytligare sömn med mycket drömmar och oro. Det är inte nödvändigtvis, men kan vara, REM-sömnsstörning, som ibland är svårt att skilja från ytlig sömn med livliga drömmar.

Det är ett detektivarbete att söka reda ut om dålig sömnrytm beror på för mycket av vissa mediciner, exv dopamin, eller om man har brist på faktorer som ger normal sömnrytm exv noradrenalin mfl. Det är balansen mellan dessa faktorer som gör att vi kommer i sömn och kan bevara sömnen när man somnat.

Det kan föra sig om muskelkramper (dystoni) - det typiska är då att det kommer i en off period (tex tidigt på morgonen, när halten medicin är som lägst) och minskar efter det att en dos medicin börjar verka. Dystoni kan leda till att foten vrider sig och det kan vara svårt att gå på ett helt normalt sätt. Det kan vara samma mönster av sk thalamiska symtom, som varierar med L-dopa effekten (on/off svängningar), men är mindre vanligt att det ger svårare smärta och bör inte påverka fotens rörelser.

Är det strikt belastningsrelaterat bör man undersöka foten och fotens ben så att det inte har tillstött en skada i leder mellan benen eller i benen.

Dystoni är ganska vanligt och kan behandlas med optimering av mediciner och ibland med injektioner i muskler botulinum  toxin (Botox).

Diarré och annan färg på avföringen är inte en konsekvens av Parkinsons sjukdom eller direkt av Parkinson mediciner.

Man kan få diarré av L-dopa mediciner vanligen i början av behandling och av COMT-hämmaren entakapon (som finns i kombinationstabletten Stalevo - levodopa/carbidopa/entakapon) eller som enstaka tilläggstabletter Comtess / Entakapon), men det är inte något som kan skall låta pågå.

Mörk avföring kan indikera blod, eller möjligen järntabletter, men bör undersökas. Det är vanligen Vårdcentralerna som är bäst rustade att göra dessa undersökningar och inte neurologmottagningar.

Det verkar vara för kraftig effekt av medicineringen - yviga rörelser överlag och i sittande, vaggande rörelser, kan vara det vi kallar överrörlighet. Symtom under natten kan också vara en för kraftig dopamineffekt, som stör normal sömn och kan ge upphov till ytlig sömn med mycket drömmar, och ibland sk parasomnier (olika reaktioner under sömn som sömngång mm). Förvirring och hallucinationer kan också orsakas av höga doser, eller exv sömnbrist.

Om patienten har många av anti-Parkinson mediciner som är (mycket) långverkande och exv sk dopaminhärmare (dopaminagonister som Sifrol (pramipexol) Depot, ReQuip (ropinorol) Depot, eller Neupro (rotigogin) plåster kan det vara att doserna behöver justeras, men även några av de andra Parkinsonmedicinerna kan behöva justeras.

Det är osannolikt att det är B-vitaminbrist som förklarar tillståndet. Det är angeläget att patienten kan bli bedömd av en läkare som är förtrogen med Parkinsons sjukdom och medicinerna som är aktuella för behandling av Parkinsons sjukdom. En beskrivning av ovan tillstånd borde leda fram till ett besök för att se över behandlingen.

Bas Bloem är en av världens mest citerade Parkinson-inriktade neurologer, så jag skulle tro att det är en liten missuppfattning i vad han har sagt. Mejeriprodukter kan tävla med levodopa om upptaget i kroppen och om man är känslig för det tycker jag också att man ska undvika att ta tabletter och mejerivaror (och kött) samtidigt, men inte att undvika det helt. Frågan är i vilket sammanhang han har sagt detta. Det finns teorier om att mjölkprodukter kan spela roll för sjukdomsutvecklingen också, men jag tycker inte att man ska ge ett sådant generellt råd baserat på den forskningen. /Dag Nyholm

Det finns forskning som tyder på att träning kan bromsa sjukdomen men det är inte helt belagt. Men däremot finns det mer vetenskaplig evidens för är att träning eller fysisk aktivitet kan minska uppkomsten av Parkinson (dock är det ingen hjälp för dig som har Parkinson). Man har också mycket evidens som visar att träning underlättar och minskar många av symtomen vid Parkinson dvs man kan leva bättre med Parkinson om man tränar.  Så fortsätt med din träning om det känns bra för det är bra för dig!

/Erika Franzén

En rimlig förväntan är att forskningen kring olika tarmbakteriers betydelse kommer att intensifieras. /Dag Nyholm

Det är ganska små skillnader mellan Madopark Quick och Madopark, men det kan bli lite snabbare effekt av Quick, några minuters skillnad. Troligen påverkar detta inte risken för hallucinationer. Om man däremot får alldeles för höga doser kan hallucinationerna förvärras./Dag Nyholm

Frågan är om det är en känsla eller om du faktiskt gungar. En känsla av att kroppen gungar låter lite som yrsel, vilket kan ha en mängd orsaker, t.ex. blodtrycksfall eller balansproblem, kanske beroende på sämre känsel i fötterna. Övermedicinering kan ge så kallad överrörlighet och den kan både kännas gungande och se gungande ut. /Dag Nyholm

Ja, det kan det innebära. Men helt 100 %-igt säker kan man inte vara än. /Dag Nyholm

Det är troligare att detta beror på något fel i ögat, t.ex. grå starr, men man kan inte helt utesluta att Parkinson spelar roll. Ett besök hos ögonläkare rekommenderas.  /Dag Nyholm

Ja, det är många som upplever tillfällig försämring i samband med förkylning. Det är kanske läge att börja med medicin - den hjälper oftast mot mer än bara skakningar. /Dag Nyholm

Ja, synen kan påverkas på lite olika sätt av Parkinson, men också, förstås, av åldrande. Första åtgärden när fokus och mörkerseende försämras är att gå till en optiker och kontrollera synen, det kan ju finnas behov av läsglasögon, t.ex. Det är också bra för dig som har grön starr att kolla ögontrycket regelbundet eftersom levodopa kan påverka detta. /Dag Nyholm