alltomparkinson.se

Det är svårt att ge individuella råd kring medicinering, och svaret får bli mer generellt och allmänt.

Man kan räkna om medicineringen i sk LEDD, L-dopa ekvivalenta doser, som är ett sätta att beräkna de olika klasserna av anti-Parkinson medicinernas effekt, om de skulle ersättas med enbart L-dopa. Den mängd medicinering som du har är ca 825 mg LEDD. Det går inte att avgöra om det är lämplig total mängd eller inte, utan vetskap om hur medicineringen var före DBS operationen och tiden efteråt.

Medicineringen behöver justeras efter DBS operationer beroende på vilken målpunkt som elektroderna är placerade i. I målpunkten nucleus subthalamicus, STN, som är den numera vanligaste målpunkten, är det vanligen möjligt att reducera medicineringen med upp till 50%, ibland lite mer ibland lite mindre beroende på hur väl DBS behandlingen kan påverka Parkinson symtomen. För målpunkten globus palldium, GPi, reduceras medicineringen vanligen inte alls, och målpunkten används främst för att bromsa svåra dyskinesier (överrörlighet) och kramper/dystoni. Den tredje målpunkten VIM, venterointermediala kärnan i thalamus används mot skakningar vid Parkinsons sjukdom, och då kan man om effekten i är god ofta minska doserna av medicin som behövts för att minska skakningar. Den 4:de målpunkt använts i bland, ZI, zona incerta, som ligger mellan VIM och STN och kan ge effekter som motsvarar dessa.

Efter några år med DBS behandling kan det behöva justeras antingen stimuleringen eller medicineringen eftersom sjukdomen fortsätter att påverka dopaminnervcellerna. Det kan vara så att ströminställningarna behöver ökas eller medicineringen.

Varannandagssymtom kan också indikera att sömnen inte är optimal – de nätter som varit dåliga, mår man sämre, och pga utmattning sover man följande natt bättre och nästa dag är bättre. Analys av hur sömnen är då viktigt.

Det är flera sömnmönster/aspekter man skall försöka få klarlagt.

Hur lång tid tar det att somna: Om det går mycket fort – innan huvudet nått kudden, är det klart misstänkt för djupsömnbrist. Djupsömnbrist ger också ofta påtaglig dagtrötthet och tendens att man nickar till vid inaktivitet under dagen. Djupsömnbrist kan bero på många faktorer, men ibland är det för lite dopamin till natten, ibland för mycket, ibland otillräckligt med noradrenalin till natten.

Om det tar mycket lång tid kan det vara ”störande” faktorer – exv kryp i benen som vid Restless legs – som indikerar för lite dopamin till eller under natten, värk som kan vara beroende på för stela muskler eller annan smärta tex från rygg och leder oberoende av Parkinsons sjukdom, eller oro/ångest symtom dom vid nedstämdhet eller depression.

Frekventa uppvaknanden med ytlig sömn: Detta är vanligt vid Parkinsons sjukdom om kan bero på flera faktorer som balansen mellan mängd dopamin/noradrenalin som behövs för att komma i sömndjup. Lagom mycket dopamin med tillgängligt noradrenalin behövs för att komma i djupsömn, och noradrenalinbrist är mycket vanligt vid Parkinsons sjukdom. Det område som är med och styr sömnrytmen, locus ceruleus, innehåller noradrenalin nervceller som också drabbas av samma sjukdomsprocesser som vid Parkinsons sjukdom men i mindre omfattning, ca 25-30% brist efter några år med sjukdomen. Man behöver oftast ”fylla” signalämnet noradrenalin med läkemedel antingen genom låga doser kontinuerligt eller kortare kurer med högre doser med läkemedel, vanligen sk SNRI-preparat.

Det kan också vara att man vaknar efter ca 3 – 4 tim då ”depot” medlet man tagit till natten minskat i effekt och det är dopaminbrist som uppstått. En ny dos eller annan dosering av långverkande medel till natten kan vara lämpligt för att överbrygga detta.

Analys av ev sömnuppehåll (apnéer) eller andra symtom nattetid som svår snarkning: Sömnapné har inget med Parkinsons sjukdom i sig att göra, men kan inte medicineras bort. Det beror delvis på åldersförändringar i mjukdelarna i svalget som blir mindre elastiska och ger upp hov till att in och utandnings trycken sluter luftvägarna med störd andning.  Det är mekaniska åtgärder som krävs för att minska dessa besvär.

Drömmar, REM sömns störning och andra sk parasomnier kan också förekomma men dessa är vanligen mer sällan förekommande än varannan natt, men kan behöva utredas för att komma till rätta med sömnstörningar.

En del långverkande doapminagonsiter, som pramipexol, kan komma att bli för kraftig, och tex störa sömnen så att det blir en ytlig sömn, och under dagen ge upphov till impulskontrollstörningar. Det kan då behöva testas med att sänka doser och ev kompensera med andra medel för att behålla behandlingseffekten (för att hålla samma LED dos). Det måste ske i samråd med behandlande läkare.

/Håkan Widner

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.